B - Rosekamp

Breitinger - 213 - Breslau
Breitinger [braj'-], Johann Jakob
(1701—76), Schweiz, författare. Bekämpade
jämte Bod mer den fransk-klassiska litteraturriktningen
i Tyskland o. hävdade i st. fantasiens
o. känslans rätt.
Bremanger, ö vid Norges v. kust, Sogn o.
Fjordane fylke. 153 kvkm, 1,850 inv.
Bremanger järn, i Norge framställt gjutjärn
som innehåller vanadin o. titan.
Bre'men. 1. Delstat i n.v. Tyskland, vid Weser.
304 kvkm, 491,000 inv. (1948). — 2. Huvudstad
i B. 1, 75 km från Wesers mynning. 390,000
inv. (1946). Var före Andra världskr. Tysklands
andra stad i fråga om handel o. sjöfart o. hade
ubåtsvarv o. flygplansfabriker. Stor utvandringstrafik
(Norddeutsche Lloyd). — Gamla
staden bestod av många vackra, ålderdomliga
gilleshus. Vid
torget med Rolandsstatyn
ligger
bl. a. rådhuset
(se bild)
med sin berömda
källare från
1400-t. (omb.
1609—14) o. i
närh. domkyrkan
(fr. 1000-t.).
Under Andra
världskr. blev
staden svårt skadad av allierat flyg. Sed. T 94 5
ockuperat av amerikanerna. — Hist. B. namnes
tidigast 782. Tillhörde periodvis Hansan o. började
från 1400-t. anses som fri riksstad; förklarades
för sådan 1815. — B:s stift upprättades
787, förenades omkr. 850 med Hamburgs såsom
ärkestift o. spelade för Nordens kristnande en
stor roll; så var B:s ärkebiskop ända till 1104 de
tre skandinaviska ländernas primas. Förvandlat
till hertigdöme tillh. stiftet 1648—1719 Sverige.
Bremer, Fredrika (1801—65), författarinna.
Grundade den sv. kvinnosaksrörelsen.
Utgav 1828—48 Teckningar utur hvardagslifvet,
vari ingå hennes båda hu- -
vudarb., den i brevform
skrivna karaktärsromanen
Grannarne (1837) o. berättelsen
Hemmet (1839), där
hon hävdade ogift kvinnas
rätt till egen verksamhet.
Tendensromanen Hertha
(1856) uppväckte starkt
motstånd men bidrog till
genomförandet av viktiga
sociala reformer till kvinnans
frigörelse. Sina vidsträckta
resor skildrade hon i Hemmen i den
nya verlden (1853—54) o. Lifvet i gamla verlden
(1860—62). B. utförde ett omfattande arb. i
välgörenhetens tjänst.
Bremerhaven [-hafen], stad i delstaten Niedcrsachscn,
n.v. Tyskland, hamnstad till Bremen,
vid Weser. 26,000 inv. (1933). Skeppsindustri;
cigarrfabriker.
Bre'mervörde [-förrd 0 ], stad i delstaten Niedersachsen,
n.v. Tyskland (prov. Hannover,
Preussen). 4,400 inv. (1933). Fordom säte för
ärkebiskoparna av Hamburg-Bremen.
Brendler, Frans Fredrik Edvard
(1800—31), tonsättare av tysk börd, skrev
deklamatoriet Spastaras död (till Lidners dikt),
romanser, solosånger, symfonier m. m.
Brenner, Elias (1647—1717), miniatyrmålare,
kopparstlckare, fornforskare, numismatiker,
verksam i Sthlm. — B:s hustru, Sophia
Elisabet B., f. Weber (1659—r73o), var
Sveriges första egentliga författarinna. Hennes
dikter uttrycka tidens borgerliga moral.
Brennerpasset. pass 1 Alperna, Tyrolen, på
gränsen mellan Tyskland o. Italien. 1,370 mö.
h., den lägsta av de större passvägarna, över
B. går den äldsta alpjärnvägen, B.b anan
(1867), mellan Brenner o. Bolzano. Sedan
gammalt huvudväg mellan Tyskland o. Italien,
Brenn'us, anförare för de galler, som omkr.
387 f.Kr. skövlade Rom.
Bren'ta, flod i n. Italien, rinner från Lago
di Caldonazzo i s. Tyrolen gen. Val Sugana
till Adriatiska havet, s. om Venedig. 160 km.
1. Brentano, Cl e mens (1778—1842),
tysk skald av den romantiska skolan. Utgav
jämte L. A. v. Arnim
folkvisesamlingen Des Knaben
Wunderhorn (1806—08).
(Se bild.)
2. Brentano, Lujo
(1844—1931), brorson till
C. B., tysk nationalekonom,
prof. i Munchen 1891 —
1916. Utgav bl. a. den
första vetenskapliga framställningen
av fackföreningsrörelsen.
Bre rit'förd [-f°d], stad i
s. England, grevsk. Middlesex, vid Brents inflöde
i Thames. 51,000 inv. (1945). Kemiska
fabriker, maltfabriker. B:s vattenverk förse
v. London med vatten.
Brentford [brenffd], William (1866—
1932). lord B., britt, politiker, hette urspr.
Joynson-Hicks. 1898 konserv, led. av underhuset.
Hälsovårdsminister 1922—24, inrikesminister
i Baldwins kabinett 1924—29. B. motarbetade
det 1928 antagna förslaget till ny
kyrkohandbok o. ingrep genom sträng censur
mot den sexuella frispråkigheten i nyare skönlitteratur.
Brereton [bri' ö t°n], L e w i s, f. 1890, amerik.
generallöjtnant, urspr. sjöofficer, senare flygare;
deltog under Andra världskr. i striderna på
Nya Guinea o. i Medelhavsomr. 1942. Chef för de
allierades flygburna trupper på västfronten 1944,
för 3;e flygkåren sed. 1945.
Brescia [bräij'a el. bräsj'ia]. 1. Provins i
n. Italien (Lombardiet), mellan Lago di Gärda o.
Iseosjön. 4,749 kvkm,
745,000 inv. (1936.) — 2.
Huvudstad i B. 1, omkr.
25 km v. om Lago di
Garda.145,000 inv.(i946).
Biskopssäte. Bl. byggnader
ett framgrävt korintiskt
tempel (72 e.Kr.),
den äldre domkyrkan
(rundkyrka, trol. noo-t.),
den nuv. (påbörj. 1604),
rådhuset (påbörj. 1492)
o. Loggia del Monte di
Pietå (i5oo-t:s första decennium)
med ett av de I
tidigaste ex. på genomgående pilastrar i profanarkitekturen
(se bild). Skadades svårt under
Andra världskr., delvis återuppb. 1948. Järn-o.
textilind. Tillv. avstråkinstrum., knivar o. gevär.
BresiTja, dets. som färnbock.
Bres jko-Bres jkov'ska ja, Jekaterina
(1844—1934), rysk socialist, kallad »den ryska
revolutionens mormor», tillbragte mer än 30
år i fängelse o. som straffånge i sibiriska gruvor.
Under den första revolutionen 1917 spelade B.
en betydande roll men måste efter bolsjevikrevolutionen
i nov. 1917 fly till utlandet.
Bres'lau, po. W r o c 1 a w, huvudstad i
vojevodskapet Wrocjaw, s.v. Polen, vid Öder.
168,000 inv. (1946). Bl. märkl. byggnader det
sengotiska rådhuset (uppf. på 1300-t., se bild å
nästa sida), Elizabethkyrkan (från 1245) o. S:t
Johannkatedralen (grundl. 1148). Universitet,
teknisk högskola, observatorium, akademier o.
betyd, bibliotek. Furstebiskopssäte. Järn- o. ma-