You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Brasklapp — 211 — Bravur<br />
motståndare till Gustav Vasa o. flydde kort bolag på andra håll, samt Vin- o. Spritcentralen,<br />
soru med statsmakternas stöd inlöst alla<br />
efter Västerås riksdag 1527 ur landet. B. anlade<br />
det första svenska pappersbruket, grundade<br />
ett boktryckeri (i Söderköping) o. um<br />
grundat restaurang- o. kaféföretag efter stora<br />
enskilda vin- o. spirituosaaffärer. B. har äv.<br />
gicks med planer på att genom en kanal förbinda<br />
Vänern med Östersjön. Dog i Polen. dir. i AB. Stockholmssystemet 1913—22 o. i<br />
linjer (Sara o. Norma i Sthlm). B., som var<br />
Brasklapp, uttryck, som syftar på den lapp Vin- och Spritcentralen 1923—28, var 1929—42<br />
med påskriften: »Härtill är jag nödd o. tvungen», chef för SKF i Paris.<br />
som biskop Brask lär ha insmugit i sigillkapseln<br />
vid undertecknandet av Gustav Trolles överste o. krigsmaterielinspektör 1935. Militär-<br />
Bratt, Karl A x e 1, f. 23 / 12 1882, militär,<br />
avsättning 1517.<br />
politisk förf. (Ett värld i vapen, 1939, m. fl.).<br />
Brasov [brasj'åv], ty. Kronstadt, stad Medarb. i Dag. Nyh. till 1943. därefter i Stockholms-Tidningen.<br />
i Rumänien, s.ö. Transsylvanien. 85,000 inv.<br />
(1945). Handel o. industri. Rumänska rundradions<br />
storstation.<br />
1. (past.adr. Värmlands Brattfors); Storfors<br />
Brattfors, kommun i s.ö. Värmland, Värml.<br />
Brass, tåg, varmed rår kunna svängas i vågrät<br />
riktning. — Brassa, svänga el. vrida doms. 1,019 inv. (1947).<br />
landsf.distr., Östersysslets<br />
rår genom att hala brassarna.<br />
von Brauchitsch, W a 1-<br />
Brass'ioa, kålsläktet (fam. Cruciferae), t her, f. 1881, tysk gilitär,<br />
generalstabsofficer un<br />
c:a 50 arter. Skidor långsträckta, trinda med<br />
spröt, frön klotrunda. B. olera'cea, vildväxande<br />
på Englands o. Frankrikes kuster, är stam<br />
1932 artilleriinspektör, 1936<br />
der Första världskr. B. blev<br />
form till en mängd av våra odlade sorter (kålrabbi,<br />
blomkål, grönkål, brysselkål, huvudkål berg), rg37 armégruppsöver-<br />
armékårschef (i Königs-<br />
m. fl.). B. na'pus, kålrapsen, är sällsynt, vildväxande<br />
i s.ö. Sveriges kusttrakter; en form överbefälh. för tyska armén<br />
befälhavare (i I.eipzig), 1938<br />
av denna är Mellaneuropas viktigaste oljeväxt, o. 1940 generalfältmarskalk.<br />
ur vars frön rovolja pressas, medan återstoden B., som ledde fälttåget mot Ryssland 1941, avgick<br />
dec. s. å. Internerades av de allierade 1945.<br />
går till foderkakor (rapskakor); en annan odlad<br />
form är kålroten. Av B. ra'pa, rovrapsen,<br />
finns äv. en form med oljerika frön; en annan<br />
Braun [bra°n], Karl Ferdinand (1850<br />
odlad form av denna är rovan. Fröna av B.<br />
—1918), tysk fysiker, prof. 1877 (i Strassburg<br />
ni'gra ge svartsenap.<br />
från 1895). B. erhöll 1909 tills, med Marconi<br />
nobelpriset i fysik för sina bidrag till rationell<br />
radiotekniks utveckling. Jfr Brauiis rör.<br />
Braun [bra°n], O 11 o, f. 1872, tysk socialdemokratisk<br />
politiker, med!, av tyska nationalförsamlingen<br />
o. riksdagen 1919—33 o. var med<br />
Brastad, kommun i mell. Bohuslän, Göteb. 1.;<br />
Lysekils landsf.distr., Sunnervikens doms.<br />
2,946 inv. (1947).<br />
Brastal, populär benämning på Franklin<br />
Roosevelts radiotal från bostaden (»framför<br />
brasan») i Vita huset.<br />
Bråte, Erik (1857—1924), språkman, lektor<br />
i Sthlm 1887, framstående runkännare.<br />
Utg. bl. a. den populära översikten Sveriges<br />
runinskrifter (1922).<br />
1. Bratia'nu, lon (1821—91), rum. politiker,<br />
konseljpresident 1876—88. B., som till<br />
sin åskådning var liberal, medverkade kraftigt<br />
till det rum. konungarikets upprättande 1878.<br />
2. Bratianu, lon (1864—1927), rum. politiker,<br />
liberal partiledare. Ministerpresident 1909<br />
—n, 1914—febr. 1918, dec. 1918—19, 1922—<br />
26 o. 1927. Genomdrev aug. 1916 Rumäniens<br />
deltagande i Första världskr. på ententens sida.<br />
Rumäniens förste delegerade på fredskonferensen<br />
i Paris 1919. Verksam för bildandet av<br />
»lilla ententen».<br />
3. Bratianu, V in t il a (1867—1930), broder<br />
till föregående, rum. politiker. Krigsminister<br />
under Första världskr., finansminister<br />
1923, ministerpresident 1927—28.<br />
Bratislava [brått'-], ty. Pressbur g, ung.<br />
P o z s o n y, stad i Tjeckoslovakien, vid Donau.<br />
139,000 inv. (1940). L,ivlig industri o. sjöfart.<br />
Rundradiostation. Univ., gr. 1919. Till 1835<br />
var B. Ungerns kröningsstad o. 1939—45 Slovakiens<br />
huvudstad.<br />
Bratt, Gillis (1870—1925), läkare, sånglärare.<br />
Utgav Talröstens fysiologi.<br />
Bratt, Ivan, f.<br />
24 / 9 1878 läkare, nykterhetspolitiker<br />
o. industriman.<br />
B. har genomdrivit<br />
en reglering av alkoholbruket<br />
på grundvalen av<br />
individuella restriktioner<br />
(»Brattsystemet») o. privatintressenas<br />
avkoppling från<br />
sprithandeln. B:s tankar<br />
började förverkligas 1913-—<br />
14, då B. i Sthlm startade<br />
»Stockholmssystemet», som<br />
följdes av liknande system<br />
ett par kortare avbrott ministerpresident i<br />
Preussen 1920—32, då han på grund av sin<br />
antinazistiska inställning avsattes av rikskanslern<br />
F. von Papen.<br />
von Braun, Vilhelm (1813—60), löjtnant,<br />
författare, utgav diktsamlingar o. poetiska<br />
kalendrar med humoristiskt, ofta grovkornigt,<br />
stundom sentimentalt innehåll, som<br />
skaffade honom stor popularitet.<br />
Braunsberg, po. Braniewo, stad i Ost-<br />
Preussen, nära Königsberg. 15,000 inv. (1933)-<br />
Katolsk akademi, I.yceum Hosianum, grundad<br />
1568. B. tillhörde 1626—35 Sverige, därefter<br />
Polen o. tillföll 1772 Preussen.<br />
Braunschweig [-sjvajk]. 1. Provins i n. Tyskland,<br />
vid o. på Harz, bestående av 3 större områden<br />
samt några enklaver. 3,572 kvkm, 679,000<br />
inv. (1942). Jordbruk, särsk. sockerbetsodling,<br />
bergs- o. skogsbruk. — Hist. B., som urspr.<br />
tillhörde stamhertigdömet Sachsen, utbröts<br />
därur 1180 o. blev 1235 hertigdöme. 1806—<br />
13 var B. införlivat med det av Napoleon upprättade<br />
konungariket Westfalen. B. ingick<br />
1866 i Nordtyska förbundet o. 1871 som förbundsstat<br />
i Tyska riket. Efter den siste hertigens<br />
tronavsägelse 1918 blev B. fristat (republik)<br />
o. efter nazismens genombrott (1933) en<br />
riksdel. lydande under riksståthållaren för B.<br />
o. Anhalt. Efter Andra världskr. en del av den<br />
britt, ockupationszonen ingår B. sed. 1946 i<br />
den nya delstaten Nieder-Sachsen (se d. o.). —<br />
2. Huvudstad i B. 1. Flygplans- o. maskinindustri.<br />
Tekn. högskola. 207,000 inv. (1942).<br />
Utsatt för allierade bombanfall 1943—45, då<br />
bl. a. det gotiska rådhuset delvis lades i ruiner.<br />
Brauns rör, en äldre form av katodstrålerör.<br />
Brava, den sydvästligaste av Kap Verdeöarna.<br />
61 kvkm, 10,000 inv.<br />
Brava'd (fr. bravade), bedrift (äv. ironiskt).<br />
Brave'ra (fr. braver), stoltsera, skryta.<br />
Bra'vo, it., bra! Superlativ: b r a v i s s'i m o.<br />
Bravu'r (it. bravura), tapperhet, käckhet;<br />
överlägsenhet. — Bravur-aria, aria, i
Change language