2010:37 Utvärdering av regler och normer för betongkonstruktioner i ...
2010:37 Utvärdering av regler och normer för betongkonstruktioner i ...
2010:37 Utvärdering av regler och normer för betongkonstruktioner i ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
jämförelse mellan de <strong>regler</strong> som gällde då Oskarshamn 1 projekterades/byggdes<br />
<strong>och</strong> de <strong>regler</strong> som gäller idag visar att den nominella bärförmågan<br />
för slakarmerade <strong>betongkonstruktioner</strong> har ökat vid<br />
- dragning<br />
- böjning med eller utan normalkraft<br />
- knäckning<br />
- trycköverföring<br />
Vid dimensionering med hänsyn till skjuvning <strong>och</strong>/eller vridning innebär<br />
dock de nya <strong>regler</strong>na att den beräkningsmässiga bärförmågan i vissa fall<br />
minskar. Med hänsyn härtill gjordes för inneslutningen till Oskarshamn 1 en<br />
kontrollberäkning enligt BBK 79 som g<strong>av</strong> resultatet att bärförmågan i dessa<br />
fall var tillräcklig. Även om den nämnda utredningen i första hand <strong>av</strong>såg<br />
inneslutningen gällde slutsatserna även för övriga byggnader.<br />
Möjligheten till att utnyttja materialens hållfasthetsegenskaper på ett bättre<br />
sätt, såsom nämnts ovan, är orsaken till att det i många fall (men inte i alla)<br />
varit möjligt att bibehålla befintliga <strong>betongkonstruktioner</strong> utan förstärkning i<br />
de fall då de förutsatta lasterna på konstruktionerna ökat.<br />
Det bör även framhållas att de ovan beskrivna förändringarna i bestämmelserna<br />
inte innebär någon generell minskning <strong>av</strong> säkerheten. Man har istället<br />
eftersträvat en utjämning <strong>av</strong> säkerheten mellan olika material (betong <strong>och</strong><br />
stål) <strong>och</strong> mellan olika typer <strong>av</strong> konstruktioner.<br />
3.2.3 Stålkonstruktioner<br />
- Järnbestämmelser 1938<br />
Dessa bestämmelser kompletterades vid olika tidpunkter med ett antal specialbestämmelser,<br />
t.ex. Byggsvets<strong>normer</strong> som ofta ersatte betydelsefulla<br />
delar <strong>av</strong> de ursprungliga bestämmelserna. Principen om tillåtna spänningar<br />
tillämpades <strong>och</strong> beräkningsprocedurerna grundades på elasticitetsteori.<br />
- Stålbyggnads<strong>normer</strong> 1970-79 (StBK-N1, -N2, -N3, -N4 <strong>och</strong> –N5)<br />
Dessa <strong>normer</strong> innehåller fem olika enheter, som behandlar olika områden<br />
inom stålbyggnadstekniken. Principen om tillåtna spänningar <strong>och</strong> beräkning<br />
enligt elasticitetsteori bibehölls, varvid dock i speciella fall vissa modifikationer<br />
gjordes.<br />
- Bestämmelser för stålkonstruktioner 1987 (BSK)<br />
På samma sätt som för BBK tillämpades nya principer: Bruksgränstillstånd<br />
<strong>och</strong> brottgränsatillstånd skiljdes åt, partialkoefficientmetoden infördes <strong>och</strong><br />
utnyttjande <strong>av</strong> plasticering <strong>av</strong> stålet möjliggjordes under vissa förutsättningar.<br />
I likhet med vad som gällde för <strong>betongkonstruktioner</strong> knöts BSK till<br />
SBN <strong>av</strong>d 2A <strong>och</strong> till Nybyggnads<strong>regler</strong>. Nya utgåvor <strong>av</strong> BSK utg<strong>av</strong>s 1994,<br />
1999 <strong>och</strong> 2007. Dessa innehåller dock inga ändringar <strong>av</strong> principerna.<br />
Liksom för <strong>betongkonstruktioner</strong> medförde införandet <strong>av</strong> BSK ofta att stålets<br />
hållfasthetsegenskaper kunde utnyttjas på ett bättre sätt även om förändringarna<br />
inte var så påtagliga som för BBK.<br />
SSM <strong>2010</strong>:<strong>37</strong><br />
22
Change language