2010:37 Utvärdering av regler och normer för betongkonstruktioner i ...

på 1990-talet (projekt MOD), samt de stora moderniserings- och effekthöjningsprojekten
på 2000-talet (exempelvis projekt PULS, power uprate with
licensed safety, vid Oskarshamn 3, projekt PLEX (plant life extension) vid
Oskarshamn 2, projekt SP2 (säkerhetsprojekt 2) vid Ringhals 1 och projekt
Frej (Ringhals fyra effekthöjning och ånggeneratorbyte) vid Ringhals 4).
Vidare har ett antal händelser tillkommit som inte ingick i de ursprungliga
konstruktionsförutsättningarna för framförallt de äldre anläggningarna, exempelvis
beaktande av pooldynamiska förlopp, jordbävning och lokala dynamiska
effekter av rörbrott.
Vid dessa om- och tillbyggnadsprojekt, samt vid kontroll för de tillkommande
lastförutsättningarna har de nu gällande konstruktionsprinciperna som
infördes 1979 och nu ges i Boverkets konstruktionsregler, BKR tillämpats.
För en och samma byggnad kan därför gällande konstruktionsförutsättningar
utgöra en kombination av krav och förutsättningar från den ursprungliga
dimensioneringen, samt av kompletterande förutsättningar som tillkommit
efter det att anläggningen togs i bruk. I vissa fall kan därvid de tillkommande
förutsättningarna ha ersatt de ursprungliga.
För att kunna förstå utformningen av de nu gällande konstruktionsbestämmelserna
för de svenska kärnkraftverken måste man därför ha kännedom om
de konstruktionsprinciper och normer som gällde vid uppförandet av de
äldsta anläggningarna, samt hur dessa konstruktionsregler har vidareutvecklats
under åren därefter. I det följande redovisas därför en översikt över utvecklingen
av byggnormerna samt bestämmelserna för betong- och stålkonstruktioner
under denna tidsperiod.
3.2 Byggreglernas utveckling
3.2.1 Allmänt
I Svensk byggnorm SBN 67, SBN 1975 och SBN 1980 tillämpades principen
med tillåtna påkänningar och beräkningsmetoderna grundades på elasticitetsteori,
dock med vissa undantag. Från och med slutet av 1960-talet till
långt in på 1980-talet pågick ett nordiskt arbete med syfte att ta fram gemensamma
nordiska säkerhets- och lastregler. Det resulterade bl a i Retningslinier
for last- och sikkerhetsbestemmelser for baerende konstruktioner som
kom ut 1978. Detta dokument uppdaterades 1987. Parallellt därmed pågick i
Planverkets regi motsvarande inhemska arbete som resulterade i Svensk
byggnorm SBN avd A, bakgrundsdokumentet Allmänna regler för bärande
konstruktioner AK79/81, Boverkets handbok om betongkonstruktioner BBK
79 och cirka ett decennium senare Boverkets handbok om stålkonstruktioner
BSK 87. I SBN avd 2A, som trädde i kraft i december 1979, infördes säkerhetsbestämmelser
baserade på sannolikhetsteoretiska principer och partialkoefficientmetoden.
Här lanserades för första gången i svenska byggregler
principerna för indelning av byggnader i säkerhetsklasser och dimensionering
i specificerade gränstillstånd.
SBN avd 2A ersattes 1988 av Boverkets Nybyggnadsregler, NR, som i sin tur
ersattes av Boverkets konstruktionsregler BKR 94, vilken trädde i kraft 1
januari 1994. I BKR placerades konstruktionsreglerna i ett separat dokument.
En reviderad utgåva, BKR 99, trädde i kraft 1 januari 1999. Senaste version
SSM 2010:37
20