PM Stadsbyggnadsstrategi - Landskrona kommun

Landskrona 

stad 

PM Stadsbyggnadsstrategi 

DNR PLAN.2011.05 

UPPRÄTTAT 2012-02-06

2 PM Stadsbyggnadsstrategi - Landskrona stad utkast 2012-01-30

INNEHÅLL 

FÖRORD 

INLEDNING 

Syfte och bakgrund 4 

Vision och mål 6 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

Utveckling och utmaningar 12 

Stadsrum och stadsliv 22 

Tematiska PM 40 

FRAMTID 

Utbyggnadsbehov 46 

Stadsbyggnadskoncept 48 

Stadsbyggnadsprinciper 52 

PM Stadsbyggnadsstrategi - Landskrona stad utkast 2012-01-30 

3

FÖRORD 

Landskrona tätort står inför ett omfattande stadsförnyelsearbete. En ny framtid ska stakas 

ut. För att skapa en helhetsbild av tätortens rumsliga möjligheter och utmaningar har ett 

arbete med en fördjupning av översiktsplanen påbörjats. Målsättningen med arbetet är 

att ta fram en vision och en långsiktig stadsbyggnadsstrategi för helheten. Samtidigt ska 

projekt med kortare planeringshorisont kunna genomföras fortlöpande genom att relatera 

sig till helheten. Kommunstyrelsen i Landskrona har ställt sig bakom ett antal prioriterade 

projekt, varav den fördjupade översiktsplanen för Landskrona tätort är ett. 

Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen har inletts med bildandet av en 

förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Tjänstemännen i arbetsgruppen har tagit fram 

kunskapsunderlag för respektive expertområde. Dessa kunskapsunderlag kallas ”Tematiska 

PM” och finns med följande rubriker: 

- Stadsbyggnadsstrategi, inkl stadsrum och stadsliv 

- Historik 

- Arkitektur 

- Gröna och blåa strukturer 

- Mobilitet 

- Lekfulla Landskrona 

- Köpstaden Landskrona 

- Befolkningsprognos 

- Framtidens arbetsplatser 

- Framtidens klimat 

- Risk och störningsutredning 

- Hållbarhet och folkhälsa 

Föreliggande PM, Stadsbyggnadsstrategi för Landskrona, är också ett tematiskt PM men 

något utökat jämfört med andra. Förutom att beskriva Landskronas fysiska förutsättningar 

samlar detta PM också upp strategiska frågor från övriga PM och diskuterar alternativa sätt 

som Landskrona fysiskt kan utvecklas på. 

Inledningsvis redogörs för de politiska visioner och övergripande mål som arbetet 

utgår infrån samt syfte och bakgrund med hela FÖP-arbetet. Det andra kapitlet tecknar 

nuläget i Landskrona utifrån olika intressen. En analys av stadsrummen och stadslivets 

förutsättningar finns. Kapitlet innehåller också en analys för att se hur den fysiska miljön 

är kopplad till stadens utmaningar. I det tredje kapitlet diskuteras befolkningsprognos och 

utbyggnadsbehov. Här förs också ett resonemang om olika stadsbyggnadskoncept som 

kan appliceras på Landskrona och hur dessa på olika sätt kan bidra till att förverkliga de 

övergripande målsättningarna som satts upp för Landskronas framtid. 

Stadsbyggnadsstrategin för Landskrona kommer tillsammans med övriga PM att utgöra 

kunskapsunderlag inför nästa steg i FÖP-processen då ett samrådsförslag ska formuleras. 

Då är det också dags att ta ut riktningen för hur Landskronas stadsmiljöer, befintliga 

såväl som föreslagna, ska utvecklas i framtiden. En bred förankring av arbetet såväl 

inom kommunen som hos invånadre, föreningsliv och näringsliv är viktigt. Återkommande 

rådslag där representanter för olika aktörer gemensamt diskuterar sig fram till de bästa 

lösningarna för staden sker därför fortlöpande. För en positiv utveckling av Landskrona 

krävs samverkan och synnergieffekter! 


INLEDNING 

Syfte och bakgrund 

Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en stark och positiv 

utveckling av Landskrona tätort. Syftet är också att utifrån befintliga kvaliteter skapa en attraktiv 

framtidsbild, utan att blunda för de utmaningar som staden också står inför. 

Bakgrunden till arbetet står att finna i den outnyttjade potential som finns i Landskrona tätort. 

Öresundsregionen har under de senaste decennierna expanderat med en ökad attraktionskraft 

och tillväxt. 

Även fortsättningvis spås Öresundsregionen få en positiv utveckling, med merparten av 

befolkningsökningen på den svenska sidan. Landskrona är beläget i de centrala delarna 

av regionen med en god tillgänglighet till övriga delar och ett attraktivt läge längs med 

Öresundskusten. Trots detta har staden tappat mark på en lång rad områden. Ett par tusen 

arbetstillfällen har försvunnit och bidragsberoendet har ökat. Kombinationen av en sneddriven 

bostadsmarknad och ett stagnerat näringsliv har varit förödande för Landskrona. 

Om Landskronas utmaningar står att finna i strukturella problem så återfinns stadens styrka och 

dess outnyttjade potential i läget, människorna och stadsmiljön. 

I arbetet ingår att förstå och operationalisera stadens komplexa samband istället för att planera 

för en sak i taget. Detta ska åstadskommas genom formulerandet av riktlinjer som stöttar en 

ändamålsenlig utveckling av stadslandskapets strukturer. Tonvikten på arbetet kommer att 

ligga i möjligheterna att med fysiska åtgärder stötta önskad utveckling, men arbetet kommer att 

bedrivas sektorsövergripande. 


5

Vision och mål 

Den grundläggande visionen för Landskronas långsiktiga utveckling redovisas i samrådsförslaget 

till den kommunomfattande översiktsplanen, enligt följande: Landskrona ska utvecklas till en 

betydelsefull del av regionen, med bra boendemöjligheter, attraktiva arbetsplatser och ett rikt 

utbud av kultur och fritidsaktiviteter. 

Den fördjupade översiktsplanen för tätorten Landskrona tar självklart utgångspunkt i den 

kommunomfattande översiktsplanens vision och mål. Planeringshorisonten för fördjupningen 

av översiktsplanen är satt till år 2030. 

År 2030 tror vi att Landskrona, lokaliserad mellan två av regionens tyngdpunkter, Malmö- 

Lund respektive Helsingborg, drar nytta av denna närhet samtidigt som staden erbjuder en 

alternativ livsmiljö. Denna livsmiljö är en karaktärsfull stadsmiljö som bygger på bevarade 

historiska spår i samklang med nya arkitektoniska inslag. Stadsmiljön tilltalar och möjliggör ett 

varierat näringsliv med utvecklade nya kreativa näringar sida vid sida med moderna industrier. 

Nybildade familjer, likväl som äldre och unga, tilltalas av Landskrona för att staden är greppbar 

samtidigt som här ryms framtidstro. Närhet till arbete eller pendlingsmöjligheter, kultur och 

sport, hav och stadsliv är boendekvaliteter som stöttar en klimatsmart livsstil. Närheten 

finns också mellan människor som möts i stadens offentliga rum för att dela gemensamma 

upplevelser. 

Fem mål för kommunens utveckling anges i samrådsförslaget till den kommunomfattande 

översiktsplanen; Regionalt attraktivt boende, Den moderna industristaden, Hållbar utveckling, 

Blandad stad och Förvalta kulturarvet. Fördjupningen av översiktsplanen ska bidra till att 

konkretisera dessa övergripande mål på en tätortsnivå. Nedan följer ett resonemang kring dessa 

mål med syfte att operationalisera dem inför arbetet med fördjupningen av översiktsplanen. 

Hållbar utveckling 

Samrådsförslaget till ny kommunomfattande översiktsplan definierar en hållbar utveckling 

till ”att omfatta fyra grundläggande aspekter – ekologisk hållbarhet, social hållbarhet, teknisk 

hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, där ekonomisk hållbarhet ingår i samtliga aspekter”. 

Definitionen skiljer sig från gängse definitioner genom tillägget av den tekniska dimensionen. 

Man kan reflektera över om inte den tekniska dimensionen snarare är ett verktyg än ett mål. 

Det som inte tas upp är den kulturella dimensionen. Denna kanske borde inkluderas i arbetet. 

Oavsett vilka dimensioner man väljer att lägga särskild vikt vid i arbetet är helhet och samband 

viktigast att se. 

Den sociala hållbarheten bedöms vara särskilt väsentlig för Landskronas framtid. Att motverka 

desintegrering är viktigast av allt. Kan stadens fysiska struktur bidra till en socialt hållbar 

stad? De offentliga rummen är betydelsefulla för mötet mellan människor. Det stärker en social 

hållbarhet. De offentliga rummen är olika till sin karaktär. De kan vara parker, torg och gator, 

eller kommunens offentliga lokaler som bibliotek och sporthallar etc. Att dessa är trygga, 

tillgängliga och attraktiva är avgörande för att människor ska använda dem. 

Tillgänglighetsbegreppet kan vidgas till att också handla om rörelsefrihet för alla, överallt. 

Därmed blir kopplingen till den fysiska strukturen uppenbar. En stadsstruktur som ger röreslefrihet 

brukar kallas för en öppen stad, dvs det finns ett gatunät som medger genomströmning och 

genvägar istället för återvändsgränder och omvägar. Även närhet till handel och service samt 

kollektivtrafik kan vara delar av tillgänglighetsbegreppet och därmed en social hållbarhet. 

Frågor som rör folkhälsa är också en del av en social hållbarhet. Förutom den självklara 

kopplingen till motion och grönområden kan folkhälsa också handla om deltagande och 

inflytande i planeringen. Ibland med särskilt fokus på vissa grupper. Genomsyrande för en 

social hållbarhet är också rättvisebegreppet. Detta är en aspekt som tar allt mer plats i det 

offentliga samtalet om hållbar stadsutveckling och handlar om vem som får vad. Samtida 


forskare menar att en rättvisediskussion måste vara en aktiv del av i all stadsplanering. En sådan 

rättvisediskussionen brukar omfatta ett ifrågasättande av storskaliga och ensidiga satsningar 

i utsatta områden med argumentationen att ”bara för att man bygger i en del av staden som 

är fattig betyder inte det att man gör något för de fattiga” (Fainstein 2009, fritt översatt). 

Rättvisediskussionen handlar också om att inkludera alla i processerna och att inte utesluta 

någon. En gemensam framtidsbild av Landskrona är också en förutsättning för att invånare ska 

identifiera sig med staden och välja att aktivt medverka till en positiv utveckling. 

Den ekonomiska hållbarheten i Landskrona är nära kopplad till den sociala. Men en ekonomisk 

hållbar stadsutveckling handlar klart också om att föra samtal om en näringslivutveckling 

som fungerar för Landskronas särskilda förutsättningar. Att satsa på det som man redan är bra 

på och att vidareutveckla sådant som staden har förutsättningar att bli bättre på. Här finns en 

tydlig koppling till den fysiska miljön i fråga om vilken typ av verksamhetsområde som ska 

erbjudas i framtiden. En annan dimension av den ekonomiska hållbarheten kanske också kan 

vara möjligheten att göra en sk boendekarriär. Idag är möjligheterna begränsade med hänsyn till 

de proportionerligt små andelarna ägande- och bostadsrätter i staden. 

Den ekologiska hållbarheten är grundläggande för en hållbar stadsutveckling. Miljöstrategiska 

överväganden kommer att behöva göras i fråga om markanvändning, men också kring anpassning 

av befintlig bebyggelsemiljö med hänsyn till framtida klimatsförändringar och havsnivåhöjningar. 

En ekologisk hållbarhet är också en fråga om livsstil. Fördjupningen av översiktsplanen kan 

inte styra hur människor väljer att leva, men den kan bidra till att skapa förutsättningar för en 

hållbar och klimatssmart livsstil. Fortsatt utveckling av attraktiv kollektivtrafik och gång- och 

cykelstråk, multifunktionella grönytor med lokalt omhändertagande av dagvatten, möjlighet till 

odling för den som vill samt ett klimatsmart byggande med hänsyn till mircoklimat är några 

delar av den ekologiska hållbarheten som fördjupningen av översiktsplanen behöver behandla. 

Även om fördjupningen inte behandlar en detaljerad nivå bör den ändå kunna ange ambitioner 

kring hur ny bebyggelse är innovativ i fråga om miljöanpassning. Vertikal fasadgrönska med 

synnergieffekter i fråga om energibesparande effekter eller fasadmaterial som också renar luften 

är exempel på innovativ teknik som bör uppmuntras. 


7

Regionalt attraktivt boende 

För att kunna erbjuda regionalt attraktiva bostäder behöver vi först fråga oss vad ett regionalt 

attraktivt boende i Skåne är? Kust, hav, bad och båtliv är självklart liksom pendlingsmöjligheter 

till regionens centra. Bra barnomsorg och skolor, inklusive gymnasieskola, är också faktorer 

som ofta lyfts fram som avgörande för en stads attraktivitet. Detta behöver Landskrona 

kunna erbjuda. Samtidigt finns det en regional konkurrens som man behöver förhålla sig till. 

Vad kan Landskrona dessutom erbjuda som bostadsort som är unikt i regionen? Närhet som 

gör vardagslivet enklare bör vara en kvalitet. Ett ovanligt rikt kulturutbud med hänsyn till 

stadens storlek skiljer Landskrona från jämförbara skånska städer. Till det kan också läggas 

fritidsmöjligheter och återkommande framgångar inom sport och idrott. En vacker stadsmiljö 

med täta stadskvarter och grönskande parker är påtagliga kvaliteter. Landskrona tycks helt 

enkelt vara lite mer stad än sina jämförbara konkurrenter samtidigt som småstadens kvaliteter 

aldrig är långt borta. Stadens stolta historia och vacka miljöer möjliggör att staden kan undvika 

att bli en sovstad till regionens centra. Målet om regionalt attraktiva bostäder behöver därför 

adressera hur staden som helhet ska formas. 

Vilka områden i Landskrona kan då anses vara regionalt attraktiva? Borstahusen och 

stadskärnan är självklara. Stationsområdet måste också anses som attraktivt ur ett regionalt 

tillgänglighetsperspektiv. Boendekvaliteterna i området öster om järnvägen behöver dock 

utvecklas väsentligt för att området ska anses vara en regionalt attraktiv boendemiljö. 

Slutligen bör man också reflektera över för vem boendet ska vara attraktivt. Människor 

intresserade av en klimatsmart livsstil kanske ser ett värde av den progressiva kollektivtrafiken 

med trådbussar som man finner i Landskrona. Alla koloniområden med möjlighet till odling 

kanske är en annan sida av en sådan attraktivitet. Barnfamiljer och unga entreprenörer kanske 

ser möjligheten att kunna förvärva ett boende till ett rimligare pris än i regionens hetaste 

bostadsmarknader. Äldre ser förhoppningsvis en möjlighet att bo kvar eller flytta tillbaka. Vad 

som är attraktivt skiljer sig åt beroende på vem man är och i vilket skede i livet man befinner sig. 

Ett varierat utbud av bostäder bör därför vara en del av målet om regionalt attraktiva bostäder. 


Den moderna industristaden 

Man har sagt att Landskrona gärna blickar tillbaka och minns arbetarstaden som låg i 

framkant av industrisamhället, men att denna bilden i mycket liten utsträckning delas av 

stadens yngre generationer. Hur nostalgisk den industriella bilden av Landskrona än är, är 

tillverkningsindustrin och verkstadsindustrin fortfarande närvarande om än inte dominerande. 

En annan aspekt och kanske effekt av det industriella arvet är traditionen av yrkesutbildningar 

och lärlingssystem som finns i staden. Om man ska blicka framåt och föreställa sig en samtida 

industristad, hur ser då denna ut? En målbild kan naturligtvis handla om en grön industristad där 

verksamheterna troligen är ganska högteknologiska i kluster som stärker varandra. En modern 

industristad kan också vara en stad där verksamheterna är aktivt ansvarstagande i fråga om sin 

omgivningspåverkan och där många verksamheter kan blandas klokt med andra funktioner. 

Detta kan naturligtvis aldrig gälla alla verksamheter. Vissa är och kommer alltid att vara av 

sådan art att de inte går att integrera med annan stadsbebyggelse. En modern industristad 

bör också bejaka nya industrier, dvs nya näringsgrenar. Kreativa verksamheter och turism är 

näringar som bör kunna ha goda möjligheter att blomstra i Landskrona. Intressanta och tillåtande 

stadsmiljöer och byggnader samt ett varierat utbud av kultur bygger förutsättningar för sådan 

industri. En ökad efterfrågan på service och tjänster är önskvärda effekter av sådana näringar. 

Olika industrier, eller näringsgrenar, kräver olika förutsättningar för att utvecklas. Alla har på 

ett eller annat sätt koppling till frågor som rör markanvändning och ibland kanske inte allt ryms. 

En modern industristad kanske också handlar om att våga välja, och därmed också att välja bort. 


9

Blandad stad 

En blandad stad med integrerade funktioner, bostäder, handel, verksamheter, service mm, inom 

samma område skapar naturliga mötesplatser och bidrar till en trygg stad som är befolkad stora 

delar av dygnet. I en blandad stad är det också nära till det mesta vilket underlättar vardagslivet 

för de flesta och särskilt de som inte har tillgång till bil. För att en blandstad ska kunna realiseras 

behöver alla tänka blandstad och man behöver beakta det i alla skalor, från det stadsövergripande 

perspektivet ner till kvartersnivån. En blandstad är också en tillåtande stad där olika människor 

och behov ryms. 

Blandstad kan byggas från början eller utvecklas över tid. Viktigast är att en flexibilitet 

byggs in från början så att funktioner kan förändras. Stadskärnan har idag den tydligaste 

blandstadskaraktären. Öster och Vilan har blandstadskvaliteter som man kan bygga vidare på. 

Karlslundsprojektet har tydliga blandstadsambitioner. Borstahusen borde utvecklas i samma 

riktning. 

Stråk är särskilt intressanta att arbeta med i en blandstad. Stråken vävs samman till en öppen 

stadsstruktur där barriärer, fysiska eller mentala, överbryggas. Idag kan koloniområden, 

kyrkogården, fotbollsplaner och exercisfältet upplevas som barriärer som man antingen inte 

kan eller väljer att inte korsa. Vägar och gator ska inte heller tillåtas utgöra barriärer utan ska 

utformas så att de samlar funktionerna längs med stråket och blir platsen där stadslivet kan ta 

form. Korta kvarter ger variation och gör promenaden till en rikare upplevelse. 


Förvalta kulturarvet 

Landskrona är en stad rik på kulturmiljöer som väl speglar staden utveckling. Stadens 

gestaltning har genom åren formats av tydliga direktiv från kungamakt, stat eller lokal nivå. 

Staden har genom historiens gång skiftat ansikten från handelsstad till befästningsstad och mer 

sentida till industristad. Anpasningen till nya förutsättningar har ibland varit dramatisk. Med 

industrisamhällets tillbakagång under de senaste decenierna är det åter dags att söka sig nya 

vägar. Dagens Landskrona är en stad, belägen vid havet, med stark identitet och särprägel. 

Landskrona är också en del av Öresundsregionen och centralort för sitt omland där jordbruket 

och stationsorter dominerar. 

Ett aktivt förhållningssätt till Landskronas kulturmiljöer handlar om att begripliggöra hur staden 

har vuxit och vilka drivkrafter som har varit tongivande. Ett aktivt samtal om den kontinuerliga 

utvecklingen och anpassningen som staden varit föremål för kan vara en utgångspunkt för en 

framtidsdiskussion. Att dela minnen och föreställningar om vad som har skett är ett sätt att 

skapa delaktighet och ”äganderätt” kring stadens utveckling, både bakåt och framåt i tiden. 

Kulturarvet har stor betydelse för stadens identitet och kanske också dess varumärke. 


11

FÖRUTSÄTTNINGAR 

UTVECKLING OCH UTMANINGAR 

Landskronas historia har kantats av med- och motgångar. Genom sitt strategiska läge vid 

Öresund och goda expansionsmöjligheter, både ut i havet och på land, har staden periodvis haft 

en strålande utveckling, men expansionen har ibland blivit för storskalig vilket fått långtgående 

konsekvenser för staden. De utmaningar som Landskrona idag står inför är sprungna ur 

strukturella problem som uppstått under lång tid. 

De mest utmärkande expansionsfaserna, som följts av motgångar, var dels på sjuttonhundratalet 

då det fanns planer på att göra staden till en av landets viktigaste städer och man försökte flytta den 

ut i Öresund - ett gigantiskt arbete som inleddes 1749 och abrupt upphörde när Sverige hamnade 

i krig med Ryssland 1788 och pengarna tog slut. Nästa expansionsfas - industrialiseringen 

- inleddes 1865 då järnvägen anlades och kulminerade under 1960talet. Industrins kraftiga 

expansion ledde till stor bostadsbrist vilket avhjälptes med extensivt byggande av bostäder – 

bostäder som tyvärr inte ansågs attraktiva men som ändå fortsatte att uppföras trots att behoven 

stagnerat i samband med att många av stadens fabriker konkurrensutsatts på en global nivå och 

fått lägga ner. 

Staden, som grundades 1413, uppstod tack vare det strategiska handelsläget vid Öresund. 

Dåvarande kungen, Erik av Pommern, ville skapa en stad som kunde sticka upp mot den 

mäktiga handelsorganisationen Hansan. Läget valdes för det mycket goda logistiska lägets skull 

då huvudleden för landförbindelserna längs Öresunds västra kust löpte direkt utanför staden 

och det, en liten bit ut i sundet, fanns en naturlig djuphamn i form av Saxåns tidigare fåra. Den 

väldefinierade fåran underlättade för handelsfartygen och gjorde staden lätt att försvara, då den 

var enda leden in från havet. De grunda områdena runt fåran har varit lätta att fylla ut för att få 

mer användbar mark. Stora utfyllnader gjordes dels under 1700-talet då staden skulle bli en av 

landets viktigaste befästningar, dels under 1900-talet då industrin behövde mark. Lättillgänglig 

mark har också funnits direkt utanför staden i form av platt, lättexploaterad, åkermark. 

Ett syfte med den fördjupade översiktsplanen för Landskrona tätort är att utifrån befintliga 

kvaliteter skapa en attraktiv framtidsbild, utan att blunda för de utmaningar som staden står 

inför. Ursprunget till de flesta utmaningarna går att finna i stadens historia. 


1530 

Bilden visar Landskrona år 1530 

enligt den första tillgängliga 

kartan över staden. 

Flera av de viktiga gatorna och 

platserna finns än idag. Den 

västliga riksvägens dragning 

gick längs Föreningsgatan för 

att svänga norrut och följa den 

nuvarande Helsingborgsvägen. 

Vägarna in till staden gick längs 

nuvarande Östergatan och Norregatan. 

Stadens viktigaste mötesplats 

var då, liksom nu, Rådhustorget. 

Den sedan 1700-talet 

raserade domkyrkan ligger mitt i 

staden. 

Entréerna sker genom sju olika 

stadsportar. Staden skyddas av 

en vallgrav och stadsvall. Man 

utnyttjar delvis den befintliga 

Rörsjön, nordost om den östra 

stadsporten. 

En brygga leder ut till den viktiga 

hamnfåran. 

1676 

Landskronas strategiska läge i 

krigen mellan Sverige och Danmark 

understryks av att staden 

blir mer och mer befäst. 

Den västra stadsporten omvandlades 

av danskarna mellan 1549- 

60 till befästningsanläggningen 

Citadellet. Stora delar av de äldre 

stadsdelarna revs för att göra 

plats åt vallgravar, vilket gör att 

staden krymper till ytan. 

Ytterligare en brygga ut till 

hamnrännan anläggs. 


13

1751 

1751 hade medeltidsstaden sin 

maximala utbredning. Man hade 

ännu inte börjat verkställa de 

planer som åren innan togs fram 

för en helt ny stadsform, se planen 

för ”Nya staden” nedan. 

Man fokuserar på att skydda 

Citadellet och den yttre vallgraven, 

som danskarna grävde, fylls 

igen bortsett från delen söder om 

Vilan som det finns rester av än 

idag under namnet Pannkaksdammen. 

”Nya staden” 

1747 tog den svenska staten 

beslut om att Landskrona skulle 

bli den viktigaste staden i södra 

delen av landet och befästas 

rejält. 

Hur befästningen skulle utformas 

diskuterades under lång tid av de 

två partierna Hattarna och Mösssorna. 

Hattarna, som inte skydde 

några kostnader, förordade en 

expansion ut i havet till hamnrännan 

där staden skulle skyddas 

mellan det befintliga Citadellet 

och den nya befästningen Gråen. 

Mössorna föredrog en mer stillsam 

expansion norrut, men utan 

framgång. 

De gråmarkerade kvarteren är de 

som kom att genomföras. 


1767 

Planerna för staden var enorma 

och mycket kostsamma. 

Staden som hade 800 invånare 

fick ta emot 1000 soldater som 

beordrades dit för anläggningsarbeten. 

Dock var utfyllnaden av 

havet mer komplicerad än man 

förutsett och 1788, då arbetena 

lades ner på grund av pengabrist 

som uppstått då Sverige gick i 

krig mot Ryssland, stod den nya 

staden knappt halvfärdig med 

stora områden av sankmark. 

I planerna ingick att medeltidsstaden 

skulle rivas, vilket till 

stor del inte skedde. Bland annat 

sparades stadens handels- och 

mötesplats Rådhustorget. Det 

yttre vallgravssystemet som 

anlades kom att dela den gamla 

staden i två delar. 

1815 

I samband med uppförandet av 

den nya staden så infördes en 

byggnadsstadga för att staden 

skulle bli ståndsmässig. Längs 

de viktigaste gatorna ställdes 

mycket höga krav på byggnadernas 

utformning och materialval 

vilket ledde till att husen blev 

dyra att bygga. Således gick 

byggandet trögt. Fram till slutet 

av 1800-talet stod stora delar 

av utfyllnadsmarken obebyggd. 

Byggnationen som sedan skedde 

var framförallt fabriksbyggnader. 

Den södra delen av staden 

upplevs än idag perifer. 

Utanför staden växte oplanerad 

förstadsbebyggelse fram. Bland 

annat kring Kvarntorget. Utanför 

staden anlades även kyrkogård 

och fattighuset som stod på den 

plats som idag används för det 

allmänna ändamålet äldreboende. 


15

1865 1865 invigs järnvägen. Denna 

lik som en uppmuddring av hamnen 

gav förutsättningar för industrialiseringen 

av staden. Denna 

process var mycket framgångsrik 

och sta den gick in i en expansiv 

fas. Detta år bodde cirka 6000 

personer i staden, att jämföras 

med 4000 år 1850. 

Sedan järnvägen anlades har 

stads bebyggelsen endast kunnat 

expandera åt nordost (begränsad 

av Öresund och Citadellet) vilket 

har lett till att stadskärnan inte 

ligger i centrum av staden och 

kan upplevas perifer. 

1859 gick premiärturen för ångbåtslinjen 

till Köpenhamn. Det 

grunda området söder om staden 

fylls sakta upp naturligt och kustlinjen 

flyttas. 

1895 

Staden omvandlas under slutet 

av 1800-talet från militärstad till 

industristad och staden anpassas 

för civilbefolkning. 1876 

byter staden mark med militären. 

Staden får området runt Citadellet 

samt de yttre vallgravarna och 

militären får i gengäld excersisfältet 

att öva på. Merparten av 

vallgravarna fylls igen och stora 

delar av militärens gamla mark 

omvandlas dels till parkmark och 

kommer dels att användas för offentliga 

byggnader såsom skolor. 

Den tudelade staden läker delvis 

ihop. 

Även Rörsjön fylls igen och 

kvarter ritas ut runt Dammhagen. 

1895 hade staden cirka 13000 

invånare. 


1911 

Vid sekelskiftet antogs en storslagen 

hamnutvidgningsplan och 

man börjar fylla ut mark söder 

om järnvägen. 

Staden börjar bli tät och på Citadellets 

norra vallar anlägger man, 

som första stad i landet, koloniområde. 

Vid denna tid är Fredrik Sundbärg 

stadsarkitekt och kommer 

att rita merparten av de offentliga 

byggnader som uppförs – på 

mark som ofta tillhört militären. 

Exempelvis Teatern, Saluhallen, 

Dammhagskolan, Tuppaskolan 

och den numera rivna folkskolan 

på kvarteret Jäntan. Byggnaderna 

uppfördes som solitärer vilket 

medfört att stadskärnan aldrig 

riktigt läkt ihop med resten av 

staden. 

Sjukhusområdet tas i anspråk. 

Vatten- och avloppssystem 

anläggs och reningsverk samt 

vattentorn byggs. 

1920 

Bostadskommitteen bildas 1916 

för att råda bot på den svåra 

bostadsbristen. 

Egna hem-området börjar byggas 

ut runt 1920 under ledning av 

stadsarkitekt Frans Ekelund som 

satte sin prägel på staden mellan 

1913-1949. 

Örja växer fram mellan 1900 

och 1940 öster om staden längs 

Malmövägen. 

Öresundsvarvet anläggs på en 

holme långt ut i havet. För att 

skydda de nya områdena från 

havet byggs en vågbrytare söder 

om Gråen. Denna kommer senare 

att ligga till grund för utfyllnaden 

av Gipsön. 

En brygga med kallbadhus som 

sticker långt ut i havet väster om 

Citadellet byggs samtidigt som 

Strandpaviljongen. 


17

1930 

Stadsdelen Öster växer fram. 

Närheten till fabrikerna i Södra 

industriområdet bidrar till att det 

främst är enkla arbetarbostäder 

som byggs. 

Trots att det finns äldre bebyggelse 

på Västervång är det nu 

som byggandet tar fart med både 

egna hems-villor och flerfamiljshus. 

Nya kyrkogården anläggs 

och koloniområden växer fram i 

stor skala. 

1924 anläggs idrottsplatsen 

vid Karlslundsparken. Parken 

planterades under 1700-talet för 

att tjäna som virkes- och bränsleförråd. 

1940 

Under 1930-talet börjar bland 

annat Hyllingelyckan att byggas 

väster om Weibulls stora anläggningar 

som bildades 1870. 


1950 

1942 bildas AB Landskronahem 

för att staden själva skulle kunna 

bygga bostäder i större skala. 

Fröjdenborgskvarteren byggs 

mellan 1945-55. Sedan följde det 

moderna folkhemsbygget Sandvången 

mellan 1951-59. 

Andra världskriget håller nere 

stadens utveckling vilket sedan 

tas igen med råge från femtiotalet 

och tjugo år framåt. 1960 

är Landskrona Sveriges tredje 

största industristad med tyngdpunkterna 

inom varvs-, verkstads- 

och textilindustri. 

1960 

Den västliga huvudleden 

”Rikstvåan” leddes 1956 om 

från den medeltida vägsträckningen 

längs Föreningsgatan och 

Eriksgatan till den nybyggda 

Ringvägen. En ny sorts planering 

då man började förutsätta att 

merparten av alla människor i 

framtiden skulle transportera sig 

med bil. Mobiliteten som uppstod 

med bilen gjorde också att 

man inte hade samma behov av 

närhet till service. Fortsättningsvis 

expanderade staden i accelererande 

hastighet ut över åkrarna. 

Jordbruksmarken innebar inga 

tydliga barriärer för att expandera 

utåt och industrins skriande 

behov av bostäder till sina anställda 

gav ett starkt incitament 

till den storskaliga bebyggelse 

som tog fart under sextiotalet. 

Staden omringas idag av infrastruktur, 

industriområden samt 

otillgänglig jordbruksmark och 

erbjuder således en låg andel allemansrättsligt 

tillgänglig mark. 


19

1970 

1980 

1966 invigdes den nya riksvägen 

E6:an som skonade Landskrona 

från mycket genomfartstrafik. 

Samtidigt omvandlade man den 

gamla ban-vallen från järnvägen 

mot Eslöv till infartsgatan Österleden 

som idag upplevs som en 

tråkig infart mellan industriområdet 

och stadens baksida. 

Mycket av den industriella 

expan-sionen skedde genom utfyllnad 

i havet söder om staden. 

En stor del av utfyllnadsmaterialet 

är förorenat vilket är ett stort 

framtida problem. Verksamheterna 

påverkade miljön genom sina 

utsläpp och Landskrona var, och 

är till viss del fortfarande, ansedd 

som en smutsig och förorenad 

stad. 

1965 stod Pilåkersområdet 

färdigt. Samma år stod 2400 personer 

i bostadskö vilket gör att 

AB Landskronahem har starka 

incitament att bygga vidare i stor 

skala norr om Ringvägen. 

1970-talet präglas av begynnande 

stagnation för industrin 

och behovet av nya hyreslägenheter 

minskar. 1972 finns 

det 18 tomma lägenheter i ett 

nybyggt hus i Silverängen. Trots 

detta fortsätter man att bygga 

ut Karlslundsområdet i några 

år till, i oförminskad skala. I 

slutet av sjuttiotalet så blöder 

AB Landskronahem på grund 

av sina 500 outhyrda lägenheter. 

Under åttiotalet skrivs kontrakt 

med invandrarverket för att fylla 

på de tomma lägenheterna. Flera 

fastigheter omvandlas också till 

skolor och äldreboende. Så sent 

som 2007 rivs flerfamiljshus på 

Karlslund. 

Stora områden av enfamiljshus 

fortsätter att växa fram vid Borstahusen. 

HSB fortsätter sin expasion på 

Västra fäladsfarmarna. 


2010 

Sedan 1980 har det inte byggts 

så mycket i staden. Kommunens 

expansion har främst skett i 

byarna. 

År 2000 invigdes Västkustbanan 

och järnvägsstationen flyttades ut 

från staden. Kommunikationerna 

blev bättre men man förlorade 

också en viktig målpunkt i 

stadskärnan. Kopplingarna 

mellan den nya stationen och 

staden behöver stärkas. 

Den havsnära stadsdelen 

Nyhamn byggdes under 00-talet. 

Trots dess närhet till stadskärnan 

saknas det service och fysiska 

kopplingar dit. 

Under 2012 byggs ute vid väg 

E6 en stor logistikanläggning 

som genererar många arbeten. 

Byggnaderna förändrar den 

visuella upplevelsen av staden. 

Utmaningar och framtid 

På 2010-talet är alltför få människor i staden i arbete. Tjänstesektorn, som på ett nationellt plan 

varit den mest framgångsrika i den postindustriella eran, är liten i Landskrona och visar på 

dålig tillväxt. Liksom en stor del av befolkningen är beroende av bidrag är även kommunen det 

för att kunna finansiera den kommunala servicen, vilket inte är en lång siktigt hållbar situation. 

Människors förutsättningar skiljer sig mycket mellan olika områden i staden och utvecklingen av rika 

och fattiga områden pågår vilket medför att segregationen i staden stadigt ökar. 

Stadens allmänna status syns i låga fastighetspriser vilket för med sig att incitamenten för 

investeringar och nybyggnation av bostäder är lågt. Stadens kvaliteter (såsom vacker, spännande) och 

det gynnsamma läget i regionen tyder på att staden borde gå en ljus framtid till mötes, men bilden av 

staden och den egna framtidstron behöver stärkas. 

Landskronas stora utmaningar står att finna i: 

• Den sociala situationen, desintegrationen och fysiska barriärer. 

• Långsam omställning till en postindustriella ekonomin och stadens rykte. 

• Mark och miljö – jordbruksmarken, föroreningar, klimathot och risker. 

Landskronas framtid står att finna i: 

• Staden - de stadsmässiga kvalitéerna och korta avstånd till både stadsmiljö, gröna miljöer, kust 

och hav och det arkitektoniska kulturarvet. 

• Närheten till en stark region. 

• Den goda lokaltrafiken och den starka kopplingen till den regionala infrastrukturen. 

• Den mångkulturella och unga befolkningen. 

• En stark identitet i tillverkningsindustrin och en stor utvecklingspotential inom tjänstesektorn 

inklusive kreativa- och kulturella näringar. 

• Det rika kulturlivet och välutvecklade föreningslivet. 


21

STADSRUM OCH STADSLIV 

Blandad stadsbebyggelse 

Renodlade verksamhetsområden 

Funktionsindelning 

Tätortens funktionsuppdelning 

mel lan renodlade verksamhetsområden 

och övriga stadsdelar 

är väldigt tydlig. En förenklad 

beskrivning av Landskronas tillväxt 

under senare decenier är att 

stadsbebyggelsen har expanderat 

norrut och verksamhetsutbyggnaderna 

först söderut och sedan 

österut. 

Slutsatser 

• Begreppet blandstad syftar 

till en strukturell och funktionell 

uppblandning av stadens 

funktioner, och är eftersträvansvärd 

i de flesta fall. 

• En viss funktionsindelning 

krävs dock då vissa verksamheter 

kräver ett avstånd till 

känsliga samhällsfunktioner. 

• De östra delarna behöver studeras 

inte minst med anledning 

av det stationsnära läget. 

Enfamiljsbostäder 

Flerfamiljsbostäder 

Centrumfunktioner 

Offentliga byggnader 

Övriga verksamheter 

N 

Ö 

V 

S 


Blandstadens funktioner 

Nedan visas en mer detaljerad 

indelning, än vidstående karta, 

av de olika funktionerna inom 

Landskrona stad. Främst är det 

förekomsten av bostadstyper, 

offentliga byggnader samt 

centrumfunktioner som kartläggs. 

Det finns tydliga skillnader 

mellan de östra och västra 

delarna av Landskrona i fråga 

om typ av bostad. Beståndet av 

flerfamiljsbostäder är mycket lågt 

i de västra delarna till förmån 

för enfamiljshus. Däremot 

karakteriseras de östra delarna, 

och framför allt de perifera 

delarna i norr, av en övervikt av 

flerbostadshus. 

Skalmässigt är områdena med 

olika bostadstyper större ju 

längre ut från centrum man 

kommer. Nära stadskärnan kan 

kvarter med olika bostadstyper 

ligga intill varandra. Längre ut 

är det betydligt större områden, 

ofta omgivna av starka barriärer 

eller gränser. Bilden visar också 

typligt hur avskärmat från 

annan bostadsbebyggelse eller 

stadsbebyggelse som Örja och 

de södra delarna av Strandvägen 

ligger. 

Stadskärnan i Landskrona, ofta 

den del som kallas centrum, 

är geografiskt belägen i den 

sydligaste delen av staden. Här 

finns en blandning av bostäder, 

handel och kontor som avtar 

ju längre norrut man kommer. 

Centrumfunktioner eller service 

finns också utspridd i övriga 

staden. Ett tydligt stråk finns 

längs med Repslagargatan och 

Kolonigatan mellan Vilan och 

järnvägsstationen. Även på 

Öster, i Karlslund och längs 

med Artillerigatan finns viss 

förekomst av centrumfunktioner. 

Förutsättningarna för dessa 

stråk skapas i stor utsträckning 

av rörelseströmmar till fots och 

cykel eller av hållplatslägen för 

bussarna. 

Den offentliga servicen eller 

andra offentliga byggnader 

finns spridda över hela staden. 

Viss koncentration kan noteras i 

Karlslund. Även sjukhuset upptar 

en påtagligt område. 


23

Levande gaturum 

Ett rikt stadsliv skapas av många 

olika anledningar. Publika och 

tillgängliga bottenvåningar är 

en av dem. Den översiktliga 

kartläggningen visar på tydliga 

stråk av publika lokaler som 

affärer, restauranger etc. Det fi 

nns även en del tomma lokaler 

som står lediga. 

En koncentration av affärslokaler 

finns längs gågatorna i kvarteren 

kring Rådhustorget. Även 

infartsgatorna som Norra 

Infartsgatan och Föreningsgatan 

har en koncentration av 

affärslokaler i bottenvåningarna. 

Detta trots att de i viss mån har 

förlorat sin betydelse som entré 

till staden. 

Någon tydligt mönster kring vilka 

lokaler som står tomma finns inte 

riktigt att urskilja, i varje fall inte 

kring dess geografiska placering. 


Landmärken 

Stråk 

Barriärer 

Knutpunkter 

Distrikt 

Stadsbild 

En stadsbildsanalys syftar till 

att beskriva hur staden upplevs 

och används. Analysen på kartan 

ovan är en första skiss som kan 

utvecklas under arbetets gång i 

takt med att allt fler uppfattningar 

dokumenteras. Fem aspekter brukar 

beskrivas enligt nedan. 

Knutpunkter/noder är strategiska 

punkter med intensiv användning 

ofta lokaliserade där två 

stråk möter varandra. Det är platser 

dit folk färdas eller uppehåller 

sig, knutpunkter utgör händelser 

längs med stråken 

Stråk är de leder vi rör oss på. 

Till exempel kan det vara gator, 

vägar, kanaler eller järnvägar. 

Utifrån dessa stråk observerar vi 

andra element i omgivningen och 

orienterar oss med hjälp av till 

exempel landmärken. 

Barriärer kan beskrivas som linjära 

element som ses som gränser 

mellan två ytor/områden. Barriärer 

kan ibland ur annan betraktelsenivå 

fungera som stråk; en motorväg 

kan vara både en barriär 

och ett stråk. 

Landmärken är fysiska objekt 

som bidrar till orienterbarheten 

på orten. Landmärken kan vara 

höga och synas på långt avstånd 

eller lokala och synas ur vissa 

vinklar. 

Distrikt är stora områden med 

en identifierbar karaktär som är 

möjliga att gå in i. Exempel på distrikt 

kan vara ett industriområde, 

ett karaktäristiskt bostadsområde 

eller ett större parkområde. 


25

Trafiksituation 

När trafiknätet i staden är 

finmaskigt innebär det att resor 

inte behöver göras via onödiga 

omvägar och genomsläppligheten 

är större. Stora delar av 

Landskrona har en god maskvidd, 

men de norra delarna avviker. 

Gatustrukturen är nära kopplad till 

de ideal som varit förhärskande 

när områdena anlades och 

efterkrigstidens stadsmiljöer har 

nästan konsekvent handlat om 

att trafikseparera olika trafikslag 

för att skapa framkomlighet för 

bilen på bekostnad av andra 

trafikslags rörelsefrihet. Samtida 

trafikplanering tar allt oftare 

utgångspunkt i att samla trafikslag 

till samma gaturum, men att 

anpassa hastighet och utformning 

efter de oskyddade trafikanterna. 

Innerstaden avlastas via de yttre 

större vägarna, exempelvis 

Ringvägen och Österleden. Dessa 

leder är även anvisade leder för 

större lastbilar och transporter 

med farligt gods. 

Landskronas täthet och topografi 

innebär att staden har en väsentlig 

del trafikanter som väljer cykeln 

framför bilen. Av alla resor som 

görs i kommunen är 25% till fots 

eller cykel. 

Kollektivtrafiken i staden växer 

i antal resenärer och staden 

är relativt välförsörjd med 

busslinjer. 

Led för frakt av farligt gods 

Huvudleder för biltrafik 

separerad gc-väg 

gc-väg i blandtrafik 

avsaknad av väsentlig länk 

Stadsbusstrafik i Landskrona 

Gång- och cykellänkar i Landskrona 


Integrerade stadsrum 

Landskrona tätort kan tyckas ha 

en mycket stor innerstad för att 

vara en stad med cirka 30000 

invånare. Den täta integrerade 

stadsstrukturen sträcker sig mer 

än 1,5 km från Rådhustorget. 

Inom dessa delar är gaturummen 

tydligt definierade av huskroppar. 

Gatunätet omsluter kvarteren 

vilket innebär att det finns mycket 

få återvändsgator eller enklaver. 

En sådan stadsstruktur brukar 

kallas för ”öppen” eftersom den 

medger en hög genomsläpplighet, 

gena vägval och en stor frihet att 

välja väg. Detta brukar också 

betyda att folklivet är rikare. 

Detta i sin tur stärks ytterligare 

om dessutom entrépartier är 

placerade utmed gatorna och 

det finns inslag av publika 

bottenvåningar. Områden som 

inte har en öppen stadsstruktur är 

svårare att nå och röra sig igenom. 

Anledningarna till detta kan vara 

flera, exempelvis omgivande hav 

i Nyhamns fall, eller barriärer 

med extern trafikmatning som i 

Karlslund. Områdena kan mycket 

väl ha en fungerande intern 

kommunikation, men är svåra att 

nå från omkringliggande gator 

och stadsdelar. 

Slutsatser 

• En tät stad med finmaskig 

trafikstruktur ger upphov till 

mer folkliv 

• Gång- och cykeltrafikanter 

kan lättare ta den genaste 

vägen. 

• Handel och verksamheter kan 

lokaliseras till attraktiva lägen 

utmed de gator som har störst 

potential för folkströmmar. 

• Få återvändsgator skapar 

mindre onödig biltrafik 

Lättillgängliga offentliga natur- eller parkområden 

Stadsdelar med försvårad kontaktbarhet 

Högintegrerad tät stadsstruktur 

Verksamheter samt mindre områden 


27

Interna barriärer 

Stenorsvägen, Österleden, 

Hälsingborgsvägen, Löpargatan 

och Ringvägen skapar, på 

många håll i staden, tydliga 

barrärer. Samtidigt är vägarna en 

essentiell och ofrånkomlig del av 

infrastrukturen. Det krävs därför 

nya koncept och former för att 

överbrygga barrärsfunktionerna 

utan att hämma vägarnas 

funktionalitet. 

Andra interna barriärer i staden 

kan vara mer eller mindre svårgenomsläppliga 

park- och 

na tur områden, antingen av 

trygghetsskäl eller för att de är 

inhängnade.Grönområdet söder 

om Kopparhögarna är en sådan 

barriär. Inne staden fungerar både 

Karslundsparken, kyrkogården 

och Excersisfältet som barriärer. 

Främst hindras öst-västlig 

kommunikation. I stadskärnan 

är kanalerna kring Citadellet 

och hamnen vid Kassakroken 

påtagliga barriärer. 

Även bebyggelsekvarter kan 

på sina håll innebära barriärer, 

framför allt då lite större områden 

inte möjliggör passage på grund 

av av sin användning, exempelvis 

sjukhuskvarteret och vissa 

verksamheter inne i staden. 

Slutsatser 

• Majoriteten av de vägar i 

staden som uppfattas som 

interna barriärerna innebär 

inga andra miljöstörningar 

eller risker, med undantag 

av Österleden och del av 

Ringvägen. Det betyder att 

dessa bör kunna omgestaltas 

till gaturum som möjliggör 

vistelse och korsande rörelser. 

• Landskronas centrala delar 

innehåller inte några 

nämnvärt stora barriärer, 

avstånd, eller höjdskillnader, 

vilket är positivt. De barriärer 

som påtalats kan överbryggas 

med tydlig stråkutveckling. 

Hälsingborgsvägen 

Löpargatan 

Österleden 

Stenorsvägen 

Ringvägen 

Interna barriärer i stadsnätet - större trafikleder 

Interna barriärer i stadsnätet - grönstruktur och fastigheter 


Externa barriärer 

Större barriärer som inverkar 

på stadskärnans geografiska 

utvecklingsmöjligheter kan generellt 

beskrivas som följande: 

1. Havet. 

Stadsutvecklingen har historiskt 

varit starkt knuten till havet. 

Samtidigt som havet utgör en 

barriär för utbyggnad västerut 

har staden kontinuerligt vuxit ut 

i havet, framförallt söderut med 

varvsverksamhet och industrier. 

Även om det inte kan uteslutas, 

får man dock inse begränsningen 

som kustlinjen lägger för framtida 

expansion av staden västerut. 

2. Österleden-Industrijärnväg- 

Väster industriområde. 

Söder om stadskärnan ligger 

Österleden och bakom denna 

större infartsled ligger industrispår 

och Väster industriområde. 

3. Östra randzonen längs 

Västkustbanan 

Stadens östra zon har delvis 

flyttats ut till E6:an i och 

med nybyggnationerna på 

Weibullsholm. Dock kvarstår 

verksamhetsområden längs 

Stenorsvägen och utmed 

Österleden som ihop med 

Västkustbanan fungerar som 

barriärer för utbyggnad österut. 

4. E6 

Mellan Västkustbanan och E6:an 

har stadens gräns delvis flyttats 

ut i och med DSV-etableringen 

på Weibullsholm. E6:an innebär 

i dagsläget en definitiv gräns för 

Landskrona tätort. Gränslandet 

mellan E6 och Västkustbanan är 

relativt odefinierat och används 

till största del för jordbruk. 

Slutsatser 

• Både väg E6 och 

Västkustbanan är barriärer i 

Landskronas östra delar som 

också definierar var staden 

börjar och slutar. 

• Även om det skulle vara 

möjligt att överbrygga 

barriärverkan innebära dessa 

även miljöstörningar och 

risker som måste beaktas. 


29

Täthet och hålrum 

Landskronas stadslanskap har 

en relativt välutnyttjad struktur 

med byggnadskroppar i slutna 

kvarter längs gatulivet. Detta till 

trots finns det finns outnyttjade 

områden eller lucktomter inne i 

staden som kan utnyttjas till nya 

funktioner. 

Utöver lucktomter som ej har 

blivit exploaterade än, har staden 

en skiftande densitet. Byggnadskropparna 

tar i anspråk mer eller 

mindre markyta och således finns 

potential för eventuella kompletteringsåtgärder 

och förätning. 

Det är främst de senare årsringarna 

som bär på sådan potential 

då själva centrum är tätt exploaterat. 

Man bör samtidigt beakta 

eventuella framtida behov av mer 

mark för dagvattenfördröjning 

vid häftiga regn. 

Tätheten hos den bebyggda miljöns fotavtryck på 

markytorna representeras av mörkare färgskala i kontrast 

till den ljusa glesare bebyggelsen. 

Det finns även ytor i staden som indirekt ej har någon 

egentlig funktion. I många fall utgörs dessa ytor av 

vägkanter och diverse skyddsavstånd. 

Kompletteringsmöjligheter att överväga samt lucktomter i 

Landskrona stad samt omgivning. 


Helhet och delområden 

Fördjupningen av översiktsplanen ska behandla hela Landskrona tätort. Vissa områden kommer att studeras 

mer i detalj. Vilka dessa blir kommer avgöras under hand, men de sex områdena som finns inringade 

på kartan har diskuterats. På följande sidor redovisas kortfattade karaktärsbeskrivningar för olika områden 

i Landskrona. Även dessa kommer att utgöra ett underlag för den fördjupade översiktsplanen. 


31

Södra stadskärnan 

Den historiska stadskärnan är 

belägen inom detta område. Den 

urbana formen utgörs av en tydlig 

kvartersstad. Inom området finns 

stora deler av stadens detaljhandel, 

restauranger och kontor men även 

ett stort antal offentliga byggnader 

och verksamheter såsom stadshus, 

polishus, rådhus och kyrka. Trots 

det havsnära läget präglas inte 

området av närheten till havet. 

Norra stadskärnan 

Norrut fortsätter i huvudsak slutna 

kvarter att prägla stadskärnans 

täta gaturum. Byggnader i 

4-5 våning med en hög täthet 

ger intryck av en innerstad. I 

området finns en blandning av 

funktioner med skolverksamheter, 

föreningslokaler, handel och 

restauranger. 

Rekreationella innerstaden 

Detta område innehar in mindre 

del bostäder i Nyhamnsområdet 

som har en typisk karaktär 

av svensk 2000-tal havsnära 

bebyggelse. Attraktionen här 

ligger inte i arkitekturen så mycket 

som havet, stranden, utblickarna, 

koloniträdgårdarna och framförallt 

Citadellet och konsthallen. 

Mycket grönska präglar området, 

som kan beskrivas som ett större 

sammanhängande parkområde. 

En gästhamn bidrar även till viss 

aktivitet sommartid. 


Östra Landskrona del 1 

Karaktären ger ett intryck av äldre 

bostadsområde med främst slutna 

kvarter av huvudsakligen bostäder. 

Ofta är bebyggelsen 3-4 våningar 

hög, men det förekommer även ett 

parti med gatuhus samt några äldre 

friliggande bostäder. 

Arkitekturen är varierande men 

håller på många håll hög klass 

med tydliga inslag av Frans 

Ekelunds stadsbyggnadsideal samt 

välbevarade sekelskifteshus och 

markbeläggning av hög kvalitet. 

Gaturummen är relativt snäva med 

parkeringsplatser längs gatorna och 

smala trottoarer. 

Östra Landskrona del 2 

Detta område präglas till hälften 

av friliggande bostäder, och 

hälften av en sluten kvartersstad 

med främst bostäder, men 

även vissa verksamheter längs 

Föreningsgatan. Bebyggelse främst 

i puts eller tegel. Landskronas 

gamla vattentorn är ett tydligt 

landmärke som numera inhyser 

bostäder. Bebyggelsens ålder 

varierar från sekelskifte ända fram 

till 1990-tals friliggande bostäder, 

samt nybyggda BoKlokhus längs 

Kolonigatan. 

Egnahem och gathus 

Friliggande äldre 

bostadsbebyggelse, flerbostadshus 

samt mindre fribyggargatuhus 

präglar detta område. 

Utformningen är inspirerad 

av trädgårdsstadsideal, med 

flerbostadshus utmed störregator 

och friliggande villor inom 

kvarteren. Kvarntorget är ett äldre 

område som har ett organiskt 

gatunätsmönster och kan upplevas 

svårorienterat. Hela området 

upplevs som charmigt med sin 

variation, krökta gaturum, grönska, 

hög standard på gatubeläggning, 

arkitektur och skötsel av 

fastigheter. 


33

Väster del 1 

Området innhar en del sluten 

kvartersstruktur men består även 

av uppbrutna kvarter och gathus. 

Längs Artillerigatan förekommer 

en del kommers. Tegel är i princip 

det uteslutande byggmaterialet, och 

likaså används klinkers på många 

av trottoarerna. Gaturummen 

är mycket tydligt definierade 

genom att byggnadskropparna 

med entréer ligger i direktkontakt 

med trottoaren. Detta skapar 

tydliga folkströmmar och 

gynnar etableringar. Generellt 

är byggnadshöjderna i denna 

stadsdelen vanligast kring 2-3 

våningar, även om det förekommer 

undantag främst i de södra där 

uppåt 7 våningar förekommer. 

Väster del 2 

Tegeltraditionen är påtaglig i denna 

del som innehar en blandning 

av flerbostadshus, radhus och 

friliggande villor. Området har 

en tydligare bostadsprägel och 

öppnar även upp sig mer mot 

Excersisfältet än övriga Väster 

som vänder sig mot Artillerigatan. 

Carl XI:s väg korsar området på 

diagonalen och karaktärerna på 

bebyggelsen skiljs åt. 

Kuststräcka 

Detta stadsrum är en stor 

öppenhet mitt i Landskrona där 

havets närhet blir påtaglig samt 

även inhyser naturreservatet 

Excerssifältet. Ett populärt 

gångstråk finns längs 

vattenkanten, dit även några av 

stadens pampigare friliggande 

bostadshus förekommer. 


Borstahusen 

Ett äldre fiskeläge som i 

dagsläget är mycket populärt 

utflyktsmål sommartid, då området 

översvämmas av badgäster och 

campingen är fullbelagd. Främst 

bebyggelse i ett plan av tegel med 

en tydlig placering längs kusten. 

Borstahusen har på senare år 

vuxit ihop med Landskrona och 

integrerats i stadsstrukturen, 

men dess karaktär är fortfarande 

omisskännlig. 

Norr om Borstahusen är 

campingområdet beläget. 

Bostadsområden norr 

Dessa kvarter innehåller allt från 

60-talsområden till nybyggda 

bostäder. Varje nybyggd etapp har 

inneburit ett nytt område med en 

egen struktur. De gemensamma 

nämnarna är endast de större 

infartsgatorna Löpargatan och 

Hälsingborgsvägen. 

Miljonprogram 

I denna del av staden 

finns de största bestånden 

av de tidstypiska 

miljonprogramsutbyggnaderna 

från 1965-73. Området har ett 

enhetligt uttryck med likfärgade 

tegelhus, stora öppna gräsytor 

och trafikmatning utifrån. 

Storskaligheten är mycket 

påtaglig på de flesta platser och 

gångavstånden är långa mellan 

målpunkter. Området inhyser 

även en mängd skolfunktioner 

(bland annat gymnasieskola) 

samt idrottsanläggning och 

fotbollsstadium. Detta leder 

till att området används flitigt 

alla tider av dygnet i större 

utsträckning än många andra 

renodlad bostadsområden i 

Landskrona. 

Centralt beläget är en 

torgfunktion, samt busslinjer, 

och dagligvaruhandel. 


35

Verksamhetsområde 

Området är beläget mellan 

Västkustbanan och Stenorsvägen 

och innehar främst ickestörande 

verksamheter, kontor, och lager. 

Karaktären i detta område är 

främst enplans byggnader, med en 

större asfaltytor, men även en del 

överblivna gräsytor förekommer. 

Verksamhetsområde 

Som infart till staden ligger ett 

område som innehar trafikmässigt 

lättillgängliga funktioner. Det 

finns livsmedel, sällanköpshandel, 

biltvätt mm. Området innehar även 

ett par större industrietableringar 

och karaktären är relativt spretig, 

med ömsom verksamheter, ömsom 

handel och bensinmackar. 

Örja 

Beläget längs Malmövägen som 

infart till Landskrona ligger 

Örja samhälle. När den tidigare 

järnvägen till Eslöv blev infartsgata 

till Landskrona för biltrafik 

skars detta samhälle helt av 

från den övriga stadsstrukturen. 

Arkitektoniskt innehar området 

många fina äldre byggnader som 

ligger i ett samlat mönster likt 

egnahemsidealen. 


Industrilandskap. 

Denna del av Landskrona innefattar 

stadens tyngre industrier med bland 

annat varvsområdet. 

Stadsdelen präglas av en 

storskalighet som inte återfinns 

på andra håll i staden. Gatorna 

har en stor dimensionering likaså 

byggnadskropparna, fastigheterna, 

samt den tekniska infrastrukturen. 

Lundåkraområdet innefattar stadens 

fd deponi, med lakvattendammar, 

återvinningscentral men även ett 

koloniområde samt småbåtshamn. 

Blandat verksamhetsområde. 

Zonen mellan den storskaliga 

industrin i söder och stadskärnan 

präglas av ett något äldre och 

småskaligare verksamhetsområde. 

Dock förekommer även i detta 

område en storskalighet med stora 

öppna ytor, mycket asfaltsytor 

och gräs. Det förekommer 

mindre verksamheter exempelvis 

bilverkstäder och även en del 

handel i detta område. 


37

Stadsdelarnas demografi 

Landskrona har enligt senaste mätning, den 31 december 2010, 41234 invånare. Av befolkningen 

i Landskrona kommun bor cirka 75 % av invånarna inne i staden vilka i dagsläget uppgår 

till cirka 32000. Landskrona stad har ett tydligt avvikande befolkningsmönster gentemot 

riksgenomsnittet. Den största avvikande faktorn är avsaknaden av personer i åldrarna 25-53 år. 

Att denna familjebildande ålderskategori avsaknas i staden innebär även att barn och ungdomar 

upp till 18 år är underrepresenterade i befolkningsstatistiken. Invånare som är 50 år och äldre 

är överrepresenterade i nästan alla stadsdelar i Landskrona. Landskrona centrum har även länge 

haft en befolkning med en hög andel utanförskap och arbetslöshet, vilket är en ovanlig situation 

i västeuropeeiska städer, där det täta, historiska centrumet ofta utgör den mest attraktiva delen 

i staden. 

”Norra Borstahusen” 

”Säbyholm” 

”Weibullsholm” 

”Kronan” 


Åldersfördelningen i Landskrona stad 


39

TEMATISKA PM - INSPEL TILL FRAMTIDSDISKUSSIONEN 

Fördjupad översiktsplan över Landskrona 

stad 

Tematiska PM 

Arkitektur i Landskrona 

2012‐01‐30 

Fördjupad översiktsplan över Landskrona 

stad 

Tematiskt PM 

Mobilitet Landskrona 

Fördjupad översiktsplan över 

Landskrona stad 


Arkitektur i Landskrona 

Vad är Landskrona? En del av svaret får man om man tittar på hur 

staden ser ut, dess arkitektur och struktur. Landskrona innehåller en 

stor mängd hus och välbevarade bebyggelsemiljöer av mycket hög 

kvalitet. Tegel och puts är vanliga fasadmaterial och som takmaterial 

har tegel använts från 1700-talet till idag. Ett fl ertal kända arkitekter 

har verkat i staden under årens lopp – stadsarkitekterna Fredrik 

Sundbärg under tidigt 1900-tal och därefter Frans Ekelund fram 

till 1960-talet. Andra namnkunniga arkitekter som skapat omskriven 

arkitektur i staden är Arne Jacobsen med idrottshallen 1964, Ralph 

Erskine med Esperanza 1970, Sten Samuelsson med konsthallen 

1963 och stadshuset 1976, Bengt Blasberg/Henrik Jais Nielsen med 

Suprahuset, Gert Wingårdh med tillbyggnaden av Citadellbadet. Det 

senaste tillskottet är Japanhuset ritat av Elding och Oscarson som 

2010 blev nominerat till Kasper Salinpriset. Listan kan göras lång. 

Hur ser morgondagens arkitektur ut? Hur åstadkommer vi ett långsiktigt 

hållbart byggande? Hur bevarar vi Landskronas vackra miljöer? 

Hur gör vi framtidens Landskrona unikt, till en stad ännu mer 

värd att besöka, verka och bosätta sig i? 

Mobilitet 

Transporterna står för cirka 77 % oljeproduktanvändning (MWh) 

i Sverige. Den genomsnittliga reslängden/person och dag i Landskrona 

är 48 km. Bilen används för de fl esta resor, 55 %, därefter 

kommer cykel med 15 %. De mest trafi kerade vägarna i Landskrona 

är, förutom E6, Österleden, Ringvägen, Föreningsgatan, Stenorsvägens 

norra del, Storgatan, Eriksgatan, Norra Infartsgatan och 

Hälsingborgsvägen. Landskrona har ett väl utbyggt gång- och cykelnät 

som binder samman viktiga målpunkter och som sträcker sig 

ut till byarna. Kollektivtrafi knätet i Landskrona trafi keras av tåg, 

region bussar och stadsbussar. Trådbussarna som förbinder centrum 

med stationen invigdes 2003 och är idag ett välkänt varumärke för 

Landskrona. Stadens kollektivtrafi k måste fortsätta att öka för att 

målet om ett mer hållbart samhälle ska uppnås. Förbättringar i gatu 

nätet som prioriterar kollektivtrafi ken måste göras. Bra cykel parkeringar 

och lämpliga placeringar av dessa krävs för att det ska vara 

enkelt, säkert och smidigt att parkera sin cykel. 

Hur skall bilanvändandet minska? Hur kan gång, cykel och kollektiva 

resor göras attraktivare? Var behövs nya cykelstråk, nya cykelställ, 

nya busslinjer och hållplatser? Kan cykeluthyrning på strategiska 

platser vara en idé? 

Framtidens klimat 

Med stigande temperatur kan klimatet antas bli torrare på sommaren 

och regnigare på vintern. Den totala nederbörden ökar och havet 

stiger. Frekvensen av extrema vädersituationer ökar och medför risk 

för översvämningar, fuktproblem i byggnader, ökad erosion, hälsorisker 

(värme och nya farsoter) samt förändrade förutsättningar för 

växt- och djurliv. I Landskrona bör områden där problem kan förväntas 

uppstå identifi eras och möjligheter att sätta in skydd planeras. 

40 PM Stadsbyggnadsstrategi - Landskrona stad utkast 2012-01-30 

Framtidens klimat 

2012-01-30

Till exempel måste ytor för öppen dagvattenhantering avsättas, plats 

för murar mot havet planeras in, strategier för att trygga vatten- och 

avloppsförsörjningen utarbetas. Samhällsplaneringen måste också 

skapa förutsättningar för minskade utsläpp av växthusgaser genom 

att planera för en tät och blandad stad med god kollektivtrafi k och 

bra gång- och cykel möjlig heter. Grönska tar upp koldioxid och partiklar, 

förbrukar regnvatten och bidrar till en jämnare temperatur. Att 

även ge utrymme för grönska i stadsmiljön är därför viktigt. 

Hur anpassar vi Landskrona till kommande klimatförändringar? Hur 

skapar vi en långsiktigt hållbar stad där det är möjligt att leva Fördjupad klimatsmart? 

översiktsplan över 


Lekfulla Landskrona 

Kultur- och fritidsverksamhet har stor betydelse för människors levnadsvillkor, 

trivsel och hälsa. Verksamhets- och aktivitets utbudet 

ger upplevelser, kunskap, spänning, motion, avkoppling 

med mera och är en viktig grund för etableringen av sam hällets 

sociala nätverk. Den ökade arbetspendlingen och skolans skiktning 

gör att behovet av överbryggande mötesplatser på en ort 

är starkare idag än förr i tiden. Möjligheten till motion måste också 

fi nnas i direkt anslutning till livet i människors vardag. Det entreprenörsområde 

som numera sammanfattas i kreativa, kulturella näringar 

har visat sig ha stor betydelse för närings livs utvecklingen 

i en ort samt på dess kulturella och soci ala miljö. Landskrona har 

goda förutsättningar att vara attraktivt för entreprenörer inom dessa 

näringar. Kulturnämnden har med stöd från Utvecklingsstiftelsen 

och Region Skåne startat ett projekt som syftar till att stimulera en 

företagstillväxt i Landskrona inom dessa näringar. 


Lekfulla Landskrona 

2012-01-30 

Hur kan vi stärka Landskronas profi l som en kuststad med ett stort 

utbud av kultur och fritidsaktiviteter? Hur kan vi skapa en stad för 

entreprenörer inom kreativa och kulturella näringar? Vilka aktiviteter 

fi nns i framtidens Landskrona – temalekplatser, skatepark, motionsspår 

i centrum, citybadstrand, kallbadhus, ridled? 

Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad 


1 

Gröna och blå strukturer 




Grönområdena i städer och tätorter hänger samman och bildar en 

helhet – en grön struktur. Grönstrukturen omfattar den obebyggda 

marken med dess vegetation, vattenmiljö, fl ora och fauna. Begreppet 

omfattar allt från parker till vild natur. Stadens grönstruktur fyller 

många funktioner för både männi skan, miljön och klimatet. Grönområden 

kan ge platser för re kreation, lek och möten för alla åldrar 

och grupper i samhället och bidra till bättre folkhälsa, demokrati och 

välfärd. Gröna rum som är artrika främjar naturförståelse och bidrar 

till stadens biologiska mångfald. Grönskan bidrar till stadens hälsa 

genom att fungera som luftrenare, stoftfi lter och bullerdämpare. En 

väl utbyggd grönstruktur är en förutsättning för att skapa en attraktiv 

och långsiktigt hållbar stad. 

Andelen grönområde i Landskrona tätort är 115 m2 per person, 

vilket är det samma som snittvärdet i sydvästskåne. Andelen grönområde 

per person i de 10 största städerna i Sverige ligger mellan 



Stadsbyggnadsförvaltningen 

Stadsmiljöavdelning 

2011-11-30 


1 

41


HÅLLBARHET 

med 

fokus på folkhälsa 

Underlag till fördjupadd översiktsplan för Landskrona tätort 

2012-01-30 



153 och 373 m2 per person. Stadens grönstruktur är ständigt utsatt 

för bebyggelsetryck. Hållbar stadsutveckling genom förtätning ger 

bättre möjligheter till god kollektivtrafi k och service samtidigt som 

den värdefulla åkermarken kring staden sparas. 

En ständig fråga är därför inom vilka obebyggda områden som 

Landskrona kan förtätas? Vilka grönområden är omistliga? Vilken 

typ av grönområden saknas och hur kan nya tillskapas? Vilka grönområden 

bör kopplas ihop? Hur ser framtidens koloniområde ut? 

Folkhälsa och hållbarhet 

En god hälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam 

miljö är faktorer som är ömsesidigt beroende av varandra och är 

förutsättningar för en hållbar utveckling. Insatser för att 

främja och förbättra folkhälsan är därför av stor betydelse för samhällsutvecklingen. 

För att uppnå god folkhälsa inom ett område 

krävs inte enbart ett genomsnittligt bra värde av folkhälsan, utan 

också att skillnaderna mellan olika grupper inom området är så små 

som möjligt. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Landskrona 

stad är det övergripande målet för folkhälsa som har formulerats 

av Sveriges regering: att skapa samhälleliga förutsättningar för en 

god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut 

menar att det fi nns tydliga vetenskapliga bevis för att hälso 

skillnader kan jämnas ut med en aktiv samhällsplanering, bland annat 

genom planering och utveckling av stadsmiljön. Som exempel 

kan nämnas att fysiska egenskaper såsom hälsosamma omgivningar, 

lekplatser, tillgång till service och transporter har visat sig ha betydelse 

för folkhälsan. Detsamma gäller psykosociala faktorer såsom 

gemensamma normer och värderingar, sammanhållning, möjlighet 

att påverka sin miljö och ett 

områdes rykte. 

Hur skall folkhälsan förbättras i Landskrona? Hur kan den fysiska 

miljön bidra till ökad trivsel och god hälsa i hela staden? Kan Landskronas 

rykte förändras? 


Framtidens arbetsplatser 

2012-01-30 

1 

Framtidens arbetsplatser 

Landskrona är en industristad med många välkända företag. Näringslivet 

har sin tyngdpunkt inom tillverkningsbranschen. Forskningsoch 

utvecklingsarbete bedrivs framför allt inom växtförädlings- och 

livsmedelsområdet. Andelen tjänsteföretag är relativt låg. I staden fi 

nns god tillgång på såväl lokaler som mark. Det är lätt att pendla till 

Landskrona. Över 5 000 personer pendlar in för att arbeta. Av dem 

som är bosatta i Landskrona pendlar 7 000 till annan kommun för 

arbete. Landskrona är en stad med en låg sysselsättningsgrad och 

låg inkomst per invånare. Att vända utvecklingen kräver infl yttning 

av välutbildad arbetskraft samt bättre villkor för nyföretag ande. Då 

tjänstesektorn är svag fi nns ett utrymme för nya före tags satsningar 

till exempel inom kreativa kulturella näringar, turism och sjukvård. 

Landskrona har ett perfekt läge vid Öresund vilket innebär en god 

potential för regionalt attraktivt boende. Landskrona har också en 

vacker stadskärna – men attraktiviteten behövs stärkas ytterligare 

och besöksantalet öka. 

Hur skall tjänstesektorn utvecklas i Landskrona? Vilka utbildningar 

kan knytas till staden? Hur lockar vi de som pendlar till Landskrona 

att bosätta sig här? Hur utvecklar vi stadskärnans kvaliteter? 


Handel 

Inkomstindex för Landskrona visar att befolkningens inkomster och 

därmed även köpkraften i Landskrona kommun är lägre jämfört med 

rikets genomsnitt. I början av 2000-talet hade Landskrona en negativ 

utveckling av försäljningsindex för sällanköpsvaror vilket innebar 

att köpkraft förlorades till andra kommuner, sannolikt till Helsingborg 

city, Väla köpcentrum och till Center Syd. Sedan bottenåret 

2006 har utvecklingen vänt och index har utvecklats positivt. Landskrona 

har fyra större handelsområden; Centrum, Infarten, Coopområdet 

och Stationsområdet. I dessa områden finns både butiker inom 

sällanköps- och dagligvaruhandel. Utöver handelsområden finns ett 

antal livsmedelsbutiker i norra delen av Landskrona. Det är viktigt 

för Landskrona att öka sitt försäljningsindex för att kunna behålla 

och utveckla sin attraktivitet som handelsstad. Det krävs då ett aktivt 

arbete och engagemang mellan staden, fastighetsägare och handlare. 

För sällanköpsvaror bör centrum vara den givna platsen. Här fi nns 

kedjorna och specialbutikerna. För Handelsområde Österleden bör 

sällanköpsvaror framför allt vara av volymbaserad karaktär. 

Hur kan tillgängligheten till stadens handelsområden förbättras – 

med kollektivtrafi k, cykelvägar och p-platser? Hur underlättar vi 

för nya handelsetableringar? Hur lockar vi Landskronaborna till att 

shoppa i sin egen stad? 

Handelsutredning för 

Landskrona tätort 

2011-11-17 

Uppdragsansvarig: Katarina Majer 

Medverkande: 

Katarina Majer och Olle Anderberg 

1(41) 

Befolkning i Landskrona 

Landskronas befolkning har under 2000-talet ökat med cirka en procent 

om året. Andelen unga och barn är högt i stadens centrala delar. 

De äldre utgör en stor andel i andra områden såsom Borstahusen, 

Västra Fäladen och Nyhamn. Landskrona i dag har en hög andel 

fl erfamiljshus och få ägda bostäder. Befolkningen kan fram till år 

2030 komma att öka med mellan cirka 5 200 och 9 300 invånare. 

För att tillgodose behovet av bostäder behöver bostadsproduktionen 

ligga på cirka 125-225 bostäder årligen. Behovet av särskilt boende 

för de äldre kommer att öka kraftigt runt år 2020. Kapaciteten för 

undervisning kommer också att behöva utökas med motsvarande 2 

skolor. Kommunfullmäktige har slagit fast långsiktiga mål för stadens 

utveckling och bostadsbyggande: 

• En positiv inflyttning till staden• Produktionen av ägande- och bostadsrätter 

ska prioriteras 

• Fler hyresrätter i stadens ytterområden (byarna) 

• Stärka Landskronas centrum 

• Föredöme när det gäller energianvändning och miljöpåverkan 

Hur uppfylls dessa mål? Hur lockar vi nya invånare och hur skapar 

vi goda boendemiljöer för dem som redan bor i staden? Hur tillgodoser 

vi olika gruppers behov av bostäder? 




Historik 

Landskronas historiska utveckling beskrivs i ett särskilt PM. detta 

lyfter också fram vilken bebyggelse som idag har ett kulturhistoriskt 

skydd samt vilka miljöer som borde få ett starkare skydd. Exempelvis 

är den yngre bebyggelsen är underrepresenterad och man kan 

behöva identifiera skyddsvärd bebyggelse efter 1970. Arven efter 

industristaden Landskrona behöver identifieras och det är viktigt att 

inte bara titta på bebyggelse utan även strukturer som exempelvis 

infrastrukturens utveckling. 

Historik 

2012-01-30 


43

FRAMTID 

UTBYGGNADSBEHOV 

Utbyggnadsbehovet av bostäder är beroende av ett antal faktorer. Den primära faktorn är naturligtvis 

kopplat till förväntad befolkningsökning. Andra faktorer som påverkar behovet av 

bostadsutbyggnad är omflyttning, att bostäder saknas där människor vill bo eller ett behov av 

andra typer av bostäder än de som finns tillgängliga. Det senare fallet kan handla såväl om 

stycketomter som seniorboende. 

I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Landskrona tätort behöver en bedömning 

göras för hur många bostäder som ska rymmas i förslaget. Bedömningen kan göras utifrån 

kommunala målsättningar om befolkningstillväxt eller utifrån en framskrivning av nuvarande 

situation. Det är också väsentligt att se vilka förväntningar som finns på regional nivå respektive 

kommunal. 

Tendens Öresund 

Enligt Tendens Öresund, förväntas folkmängden i Öresundsregionen öka från 3,7 miljoner invånare 

vid början av 2010 till cirka 4,0 miljoner invånare 2029. Ökningen antas vara kraftigast de 

närmaste tio åren. Prognoserna pekar på en utveckling där folkmängden ökar mycket kraftigare 

i den svenska delen, medan befolkningen ökar relativt svagt i den danska delen. På den danska 

sidan sundet förväntas folkökningen minska något under prognosperioden. På den svenska sidan 

förväntas folkökningstakten också minska, men där utgår den ifrån en mycket högre nivå. 

Minskningen i Skåne beror främst på antaganden om minskad anhörig- och asylinvandring. 

Mot slutet av prognosperioden beror den minskade ökningen dels på en åldrande befolkning 

och dels på att den långsiktiga och något försiktigare framskrivningen för Skåne tar vid 2019. 

Fram till 2029 väntas befolkningen i ålder 20-64 år att minska med drygt 40 000 personer på 

den danska sidan, medan befolkningen i Skåne förväntas växa med drygt 90 000 invånare i 

samma åldersgrupp. Andelen äldre förväntas öka kraftigt i hela Öresundsregionen. Störst är 

ökningen på den danska sidan sundet. 

Enligt Tendens Öresund förväntas Landskrona ha en befolkningsökning på mellan 5-10% mellan 

2009-2019. Övriga kommuner längs med Skånes västra kust förväntas ha en större befolkningsökning 

motsvarande 10-15% under samma tid. 

Strukturbild för Skåne 

Region Skåne har i arbetet med strukturbild tagit fram prognostiserad befolkningsförändring. 

Av denna framgå det att Landskrona kommun uppskattas öka med 2500-4999 invånare under en 

tioårsperiod. Detta motsvarar de 5-10% som också avspeglas i Tendens Öresund. 

Kommunal befolkningsprognos 

Mellan åren 2000 och 2010 ökade befolkningen med cirka en procent årligen. Ett av flera framtida 

scenarier kan vara att befolkningen fortsätter att växa i samma takt. Det skulle innebära att 

antalet invånare år 2030 kommer att uppgå till cirka 51 000 invånare. 

Emellertid beräknas för Skåne att befolkningen ökar något långsammare under de kommande 

tio åren jämfört med under de allra senaste. Detta gäller i synnerhet för sydvästra Skåne, men 

även för nordvästra. Ökningen bedöms bli drygt hälften så stor som under de senaste åren. 

Framför allt är det inflyttningen från utlandet som bedöms bli lägre än under perioden 2005- 

2009. Utflyttningen till utlandet bedöms däremot fortsätta att öka. För Landskronas del där 

invandringen från utlandet varit omfattande under senare år kan detta invandrings- och invandringsmönster 

påverka befolkningsutvecklingen. Med en antagen befolkningsökning på 0,6 procent 

årligen stannar antalet invånare år 2030 på cirka 47 000. 


Antalet invånare per bostad uppgår idag till 2,1 – samma som genomsnittet i Skåne. Med samma 

täthet av bostäder i relation till befolkningens storlek skulle antalet bostäder behöva öka 

under perioden fram till 2030, med 2 400 respektive 4 300 om befolkningen ökar med 1 procent 

respektive 0,6. Detta innebär en produktion av 225 respektive 125 bostäder årligen. Under de 

senaste tio åren har den årliga nyproduktionen uppgått till knappt 90 bostäder och sedan 1991 

till 93 per år. 

Slutsatser 

Utifrån regionala och kommunala bedömningar av befolkningsutvecklingen bör fördjupningen 

av översiktsplanen möjliggöra nybyggnation av bostäder i enlighet med två scenarier. Dessa 

scenarier kan också behandlas som två skilda etapper. Det första scenariet kräver 125 bostäder 

per år och är att betrakta som utbyggnader på kortare sikt. Det andra scenariet bygger på ett 

scenario med en kraftigare befolkningstillväxt. Detta scenario kräver ytterligare 100 bostäder 

per år och är att betrakta som utbyggnader på längre sikt. Vidare arbete kan behöva precisera 

vilken fördelningen av bostadstyper som kan vara lämplig. 

Utifrån förväntad befolkningsökning kan man också uppskatta det framtida behovet av skolor 

och äldreboende (särskilt boende). En ökning av antalet barn på cirka 1000 innebär att skolkapaciteten 

motsvarande ytterligare två skolor krävs. Den förväntade befolkningsförändringen i 

fråga om en ökad andel äldre kräver i sin tur uppskattningsvis två till tre nya äldreboende om 

vardera 45 platser fram till 2030. 

Olika typer av bostäder kräver olika mycket mark. Ett nyckeltal för villaområde är att ca 12 villor 

ryms på en hektar mark, inklusive infrastruktur och viss grönyta. Motsvarande tal för radhus 

är knappt 30 radhus. 


45

STADSBYGGNADSKONCEPT 

Landskronas fysiska struktur kan utvecklas och förädlas på många olika sätt. Vi kommer att diskutera 

ett antal stadsbyggnadskoncept samt dess för- och nackdelar i detta avsnitt. 

Växa utåt 

Stadsbyggnadskonceptet innebär att 

Landskrona tätort fortsätter att expandera 

norrut och österut. I norr förslås 

Erikstorpsvägen och Tulltorpsvägen utgör 

gräns. I öster E6:an. Tillägget av denna 

årsring omfattar Borstahusen, Säbyvång och 

stationsområdet. Merparten av marken är idag 

jordbruksmark. 

Denna strategi beräknas kunna rymma mellan 

2500-5000 bostäder beroende på utformning 

och täthet i stadsstrukturen. 

Växa inåt 

Stadsbyggnadsstrategin betyder att en 

stadsgräns preciseras vilken staden inte 

expanderar bortom. Erikstorpsvägen och 

befintliga koloniområden i norr fram till 

Sockerbruksvägen och Rosenhällsvägen 

tillsammans med Västkustbanan föreslås utgör 

stadsgräns. DSV och industriområdet Kronan 

kopplas till trafikplatsen vid E6:an snarare än 

tätorten Landskrona. Innanför stadsgränsen 

kan fyra typologier av stadstillväxt identifieras: 

• Bebygga lucktomter, infill. 

• Förtäta miljonprogramområden. 

• Förvandla outnyttjade industriområden. 

• Koloniområde utan kulturhistoriskt värde 

Denna strategi beräknas kunna rymma 

mellan 500-3500 bostäder beroende på vilka 

markarealer som tas i anspråk samt täthet i 

den bebyggda miljön. Det kan även tilläggas 

att nya arbetsplatser kan uppkomma med 

högre täthet än dagens relativt glesa områden. 


Stråkutveckling 

Stadsbyggnadskonceptet bygger på ett 

resonemang som handlar om att arbeta 

för att Landskrona ska vara en öppen och 

genomsläpplig stad. Viktiga utvecklingsstråk 

flätas samman och förstärks genom 

stadsomvandling längs med dem. Stråken 

finns inom befintligt stadslandskap men kan 

också förlängas ut i det omgivande landskapet 

i en så kallad fingerplan. 

Följande stråk kan identifieras: 

• Löpargatan-Exercisgatan 

• Hälsningsborgsvägen- Skeppsbron 

• Stationen – Skeppsbron 

• Malmövägen-Föreningsgatan 

• Österleden 

• Stenorsvägen – Regeringsgatan 

• Idrottsvägen – Pilåkersvägen – 

Stora Norregatan – Lundåkra 

• Karlslund – Kusten 

Arkipunktur 

Stadsbyggnadskonceptet tar fasta på det 

faktum att enstaka insatser eller insatser 

koncentrerade till ett område inte tycks bidra 

till en mer socialt hållbar stad. Konceptet 

föreslår därför ”500” förslag i liten skala som 

hjälper till att stärka hela staden. 

Tre typer av förslag kan identifieras: 

• Upprustning av publika platser. 

• Temporära aktiviteter. 

• Bebyggelse i lucktomter. 


47

Flerkärnighet 

Stadsbyggnadsskonceptet kring en flerkärig 

stad beygger på att man identifierar viktiga 

noder i staden och tar fasta på deras unika karaktär. 

Alla noderna bidrar sammantaget till 

att man får ett brett stadsutbud, men också 

variation genom att varje nod är unik. Vissa 

noder såsom stadskärnan är tongivande. Vissa 

kanske överlapar varandra både geografiskt 

och funktionsmässigt. Man kan också tänka 

sig att nya noder utvecklas. Noder att överväga 

är: 

• Stadskärnan. Befintlig. Handel, kultur, 

stadsliv. 

• Stationen. Befintlig och vidareutvecklad. 

Arbetsplatser och boende. 

• Karlslund. Befintlig och vidareutvecklad. 

Idrott och rekreation samt boende. 

• Nya Borstahusen. Föreslagen. Bostäder 

och rekreation. 

• Vilan. Kommunikation och mötesplats. 

Centrum i hela tätorten. 

• Öster. Stadsliv och småskaliga kreativa 

arbetsplatser. 

• Södra Industriområdet. Befintlig och vidareutvecklad. 

Arbetsplatser och kluster 

för grön industri. 

Bilden av staden 

Bilden av staden skiljer sig från de andra 

koncepterna på det sättet att den inte 

visar något avgränsat utbyggnadsområde, 

-stråk eller -punkt. Konceptet bygger på 

resonemanget att en positiv bild av en stad 

leder till att fler personer vill bo där vilket ger 

ett ökat tryck inte bara på nybyggnation utan 

även på befintliga fastigheter. Trycket gör 

att befintliga fastigheter då utnyttjas bättre, 

både i form av högre utnyttjande av befintliga 

byggnader och att obebyggda/underutnyttjade 

fastigheter bebyggs. 

Konceptet skiljer sig också från de andra 

genom att vara passivt då den är ett resultat 

av andra förlopp. För att Landskrona skall 

upplevas mer attraktivt behöver människors 

mentala bild av staden ändras, vilket är 

mycket komplext och handlar om att staden 

måste lyftas fram positivt via exempelvis: 

goda resultat, media, rykte och visuellt. 

Bilden av staden lyfter fram betydelsen av 

vad människor har för bild av staden och är ett 

bejakande av den naturliga förtätningsprocess 

som uppkommer då en stad blir mer attraktiv. 


Stadsbyggnadskoncept 

Mål: 

Regionalt 

attraktivt boende 

Mål: 

Den modearna 

industristaden 

Mål: 

Hållbar utveckling 

Mål: 

Blandad stad 

Mål: 

Förvalta kulturarvet 

Växa utåt 

+ bostäder vid 

kusten 

+ bostäder vid 

stationen 

- fåtal utbyggnadsområden 

kan uppfattas 

som ensartade, 

för mycket av 

samma sak 

samtidigt. 

- förstärker segregeringen? 

+ nya områden 

kan ianspråkstas 

med en lämplig 

lokalisering 

baserat på 

verksamhetens 

karaktär. 

- ökat 

trafikarbete 

- utglesning av 

staden 

- jordbruksmark 

tas i anspråk 

- stadsutglesning 

fortsätter 

- fortsatt stort 

transportbehov 

+ stationsläget 

utnyttjas 

- tillför lite eller 

inget till befintliga 

stadsmiljöer 

- risk att 

stadskärnan 

urholkas? 

+/- riksintresse 

Växa inåt 

+ populär och 

accepterad 

koncept hos 

omvärlden 

+ hela tätorten 

utvecklas 

+ kustnära 

boende 

+ variation i 

boende 

- fokus på 

gathus, 

radhus och 

flerfamiljshus. 

- villor? 

+ höjer värdet 

på befintligt 

bestånd. 

+ monofunktionella 

områden 

kan kompletteras 

med andra 

funktioner. 

+ mer av 

entreprenörskap 

och små 

verksamheter. 

+ jordbruksmark 

sparas. 

+ promenadstad 

+ minskat 

transportbehov 

+ befintlig 

infrastruktur 

utnyttjas. 

+ befintlig social 

service kan 

utyttjas. 

- 

uppmärksamma 

att omistliga 

grönytor inte 

bebyggs. 

- stationsområdet 

obebyggt. 

+ förtätning 

ger underlag 

för handeloch 

service. 

+ ökat stadsliv 

- skyddsavstånd 

verksamheter 

- buller? 

+ upprustning av 

byggnader för 

nya ändamål. 

+/- riksintresse 

Stråk 

+ kopplar nya 

bostäder både 

lokalt och 

regionalt. 

+ förtätning och 

förädling av bef 

miljöer. 

+ höjer värdet 

på befintligt 

bestånd. 

+ kan skapa 

randzoner 

gentemot 

nuvarande 

tyngre 

verksamheter i 

södra industriområdet. 

- stationsområdet 

obebyggt. 

+ jordbruksmark 

sparas till viss 

del. 

+ effektiv 

kollektivtrafikförsörjning. 

+ mer genomströmning 

i 

staden, ökat 

underlag 

+ mer stadsliv 

+ isoleringen 

av utpekade 

områden bryts, 

gatan blir 

”samlande” 

istället för 

”skiljande”. 

- buller? 

+ förtydliga och 

betona historiska 

spår i staden. 

+ sammanlänka 

kulturfunktioner 

exempelvis 

teater, museum 

och biograf 

Arkipunktur 

+ regionalt 

besöksmål 

snarare än 

bostadsmål. 

+ stöttar kreativa 

verksamheter. 

+ hela tätorten 

berörs. 

+ små 

investeringar 

+ mer stadsliv 

+ fler 

mötesplatser 

+ stöttar kreativa 

verksamheter. 

Flerkärnigt 

- förstärker 

segregeringen? 

+ kustnära 

boende 

+ identitetskapande 

för 

stadsdelarna 

- specialiserade 

kluster kan 

utvecklas 

geografiskt. 

- mer trafikarbete + rationellt 

för kommunal 

service om 

noderna blir 

specialiserade? 

- monofunktionellt 

+ sociala möten, 

man måste 

besöka andra 

stadsdelar. 

Stadsbild 

+ förändra 

mentala bilden 

hos invånarna 

+ profilerar 

Landskrona 

som en plats för 

nytänkande 

+ profilerar man 

Landskrona som 

ett gott exempel 

för hållbar 

utveckling, 

kan det få 

synergieffekter 


49

STADSBYGGNADSPRINCIPER 

Ett antal principer som förslagsvis är genomsyrande för arbetet med den fördjupade översiktsplanen 

och som kan fungera som inspel till de utvecklingsstrategier som ska formuleras för stadens fysiska 

utveckling och förädling. 

Närhet 

Stråk och knutpunkter som kan övervägas i det fortsatta arbetet. 

I Landskrona är det nära till allt och man kan enkelt ta sig runt i stora delar av staden. Landskronas 

stadskärna är tät med en fördelaktig topografi för cyklism och snabba kommunikationer med 

kollektivtrafik. Vissa stråk behöver förstärkas och förbättras och nya kopplingar skapas för 

att ge upphov till smidga och gena resor. Centrum är lätt att orientera sig i med gator som 

hänger samman. Detta upphör till viss del vid Ringvägen, då ett tydligare enklaver eller avskilja 

områden finns. Detta har lett till att staden har en distinkt nord-sydlig dragning av vägnätet, där 

öst-västliga kopplingar blir svåra. 

Landskrona har generellt en god kollektivtrafik med välutvecklade stråk och närhet till 

busshållplatser. Hög turtäthet och snabba transporter har gjort att Landskrona har fått en stark 

tillväxt av kollektivtrafikresenärer. Landskrona har ett mycket attraktivt läge i Öresundsregionen 

med tågstation belägen i stadens östra utkant. Pendlingstiderna till Helsingborg och Lund är 

cirka 15 minuter. 

Närhet bör vara en grundläggande stadsbyggnadsprincip vid planering i Landskrona. 


En stad som tilltalar alla 

Sedan varvets nedläggning har en utflyttning i kombination med stagnerat näringsliv bidragit 

till en snedfördelad demografi i staden. En stor del av den yngre befolkningen har utländsk 

bakgrund, medan den äldre har en mer homogen svensk karaktär. Vidare är unga personer i 

arbetsför ålder, samt småbarnsfamiljer underrepresenterade i Landskrona. Ingen människa är 

den andre lik, och vissa faser i livet gör att stadens utbud tilltalar en viss åldersgrupp. 

Det är av stor vikt att staden kan tilltala olika grupper genom att erbjuda varierade boendeformer, 

serviceutbud, stadsliv, rekreation för olika åldrar, mötesplatser och aktiviteter i stadsrummet. 

Om stadsdelar endast inhyser bostäder bidrar detta till att flexibiliteten i stadsstrukturen minskar, 

samt att dessa bara blir befolkade under begränsade tider av dygnet. Att blanda olika funktioner, 

såsom bostäder och arbetsplatser är en del i målet om en blandstad. Andra ”blandningar” som kan 

eftersträvas är olika upplåtelseformer inom områden. Detta ger möjlighet till en boendekarriär, 

men också alternativa boendeformer när familjesituationen eller behoven ändras. 

Nya boendeformer för fribyggartomter, 

samt uppblandad 

stadsstruktur? 

Landskapsnära 

boende? 

Fler havsnära 

aktiviteter? 

Nya bryggor/ 

badplatser 

Omstrukturering 

och förnyelse av 

Karlslundstorget? 

Aktiviteter 

stationsnära? 

Rekreation och 

tillgängligt kust? 

Fler ungdomar 

i centrum? 

Fler målpunkter i centrum? 

Allaktivitetshus i centrum? 


51

PM Stadsbyggnadsstrategi - Landskrona kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?