Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser - Kungliga ...

elation till organisationer i form av roller och befattningar. Här etableras även förmågan att hålla en
struktur för kompetensutveckling.” 31
Utöver de tre ovan nämnda tjänsterna ser man behov av att relatera och utbyta data med ett flertal
andra tjänster, bland annat SwePub, Scopus och Web of Science. Vetenskapsrådet menar att
informationen i systemet bör hanteras ”… i enlighet med vedertagna standarder och format för att
kunna utbytas, sammanlänkas, jämföras, aggregeras och analyseras.” 32 I PRIS uttrycks inget behov av
att etablera egna ID-nummer, utan ambitionen att använda vedertagna standarder. Även om ORCID
lanserades så sent som oktober 2012, är ORCID den standard som nämns uttryckligen i PRIS.
Vetenskapsrådet ser dock också att systemet behöver hantera andra identifikatorer på personnivå,
till exempel personnummer och lokala identifikatorer.
3.6 Juridiska aspekter: personuppgiftslagen 33
Hanteringen av uppgifter som identifierar personer – antingen det gäller mellan en anställd och en
arbetsgivare eller mellan en författare och en tredje part – sker givetvis inom ramen för olika
juridiska regelverk. Av den internationella utblicken kan vi från det norska exemplet 34 se att det
primärt är personuppgiftslagen som det är aktuellt att beakta.
Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras
personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det
omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera. I personuppgiftslagen
finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på
samtycke och information till de registrerade.
3.6.1 Strukturerade eller ostrukturerade uppgifter?
Vilka regler i personuppgiftslagen som gäller beror på hur personuppgifterna som publiceras är
strukturerade. Om personuppgifterna lagras i en databas eller annan typ av register anses
uppgifterna vara strukturerade, vilket blir aktuellt med ett system för identifikatorer.
I ett tänkt scenario med hantering av personuppgifter med författaridentifikatorer gäller särskilda
hanteringsregler för alla personuppgifter i systemet.
Då personuppgifter ska behandlas kräver personuppgiftslagen att den registrerade har lämnat sitt
samtycke till behandlingen eller att behandlingen är nödvändig för någon av de situationer som
nämns i lagtext. Den punkt som ligger närmast till hands när det gäller forskning är den som tillåter
att personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att en arbetsuppgift av allmänt intresse ska
kunna utföras.
3.7 Resultat från workshop 35
Den 11 oktober 2012 arrangerades en workshop med syfte att samla in synpunkter från en bredare
grupp än projektgruppen kring användningsområden och utmaningar rörande
författaridentifikatorer. Inbjudna var identifierade intressenter i frågan och särskilt inbjuden var
också Laurel Haak, verkställande direktör för ORCID.
Förutom en presentation av Haak om ORCID, så ägnades större delen av workshopen åt att diskutera
31 Johansson, Åke, Behovsinventering PRIS informationsmodell v0.11, 2012-10-26
32 Johansson, Åke, Förstudien PRIS – arbetsgruppen för informationsmodellering, 2012-10-26
33 Personuppgiftslagen - Datainspektionen. http://www.datainspektionen.se/lagar-ochregler/personuppgiftslagen/
. (2012-11-25)
34 Se avsnitt 3.1.4.
35 Se program och deltagarförteckning i bilaga 5.3.
14