TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

416 CARL MALMSTRöM
Mineral j ord art: stenigt rullstensgrus (rörande dess mekaniska sammansättning, se
tabell 5).
Nämnda bilder visa, att enen uppträder i ovanligt höga och välvuxna individ,
vilket gö:r att växtsamhället ur estetisk synpunkt blir mycket tilltalande.
Av stort intresse är vidare att konstatera att bottenskiktet inom ljunghedarna
på Eriksköps utmark sammansättes av ett nästan sammanhängande
mosstäcke och att lavar följaktligen spela en ganska underordnad
roll i detsamma. En låg frekvens på lavar tyckes för övrigt i allmänhet
utmärka ljunghedssamhällena inom Tönnersjö och Breareds socknar, oberoende
av om ljunghedarna äro enrika eller ·av annan typ. Sällan hava
lavarna högre frekvens än >>enstaka>> eller >>tunnsådd>>. Detta förhållande
torde säkerligen bero på den höga nederbörden i denna del av Sverige.
Ljunghedsområdena på Ågarp, Jonstorp och Skällås hade, innan barrträdskulturer
började utföras å desamma, säkerligen mycket länge varit intagna
av ljunghedsvegetation. A förut omtalade karta från år I652 av KIETELL
CLASSON FELTERUS äro de inlagda som trädlösa områden. Däremot torde
Eriksköps utmark först under relativt sen tid (i slutet på I70o-talet eller i
början på I8oo-talet) ha blivit ljunghedsbevuxen, För detta talar dels att
skogstecken äro utsatta för området å nämnda karta av KIETELL CLASSON
liksom även å SöDERLINGHs karta· av år I6gi,l dels att enstaka äldre bokar
samt vissa mossor, som annars företrädesvis bruka finnas i bokskogar, t. ex.
Hylocomium loreum, äro tillfinnandes inom utmarken, särskilt inom dess sydöstra
parti. Denna del av utmarken är ganska ojämn och rikt genomdragen
av blöta torvmarker, varför ett visst brandskydd där kunnat lämnas den
ursprungliga vegetationen.
Huru Ågarps, Jonstorps och Skällås ljungmarker torde ha sett ut i äldre
tider, då ljungbränning ofta övergick desamma, framgår av bilden fig. 4I,
vilken visar ett typiskt halländskt ljungmarkssceneri från Blankered i Knäreds
socken.
För att belysa bränningens inflytande på vegetationsförhållandena inom
ett ljungmarksområde vill jag till slut meddela ett par vegetationsanalyser
från ett ljungmarksområde strax norr om försöksparken, vilket område delvis
avbrändes - efter antändning genom gnistor från lokomotiv - den IO juni
I9JO. Den ena analysen belyser vegetationsförhållandena inom den brända
delen av området och den andra vegetationsförhållandena inom ett parti,
som icke övergicks av elden. - Analyserna äro utförda å IO X IO m stora
ytor, vilka ligga helt nära varandra och som före bränningen säkerligen voro
mycket likartade i vegetationshänseende.
1 A konceptet till den SöDERLINGHska kartan (se fig. i z) finnes även antecknat att bok
då förhärskade inom området.