TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

More documents

Recommendations

Info

412 CARL MALMSTRöM s-ro cm. u. markytan svartgrå, starkt hurnös mineraljord utan klumpstruktur (på nivån 6-ro cm pH 3,5). ro-63+ 1> kakaobrun mineraljord; färgen är starkast i lagrets översta delar samt förtonar svagt mot djupet (på nivån 30-33 cm u. my. pH 4, 3 och på nivån 6o-63 cm pH 5, 3). Mineraljordart: stenigt rullstensgrus (rörande dess mekaniska sammansättning, se tabell 5). Kulturtallskog med undervegetation företrädesvis av blåbärsris och kruståtel, uppvuxen å f. d. ljunghed. Provyta z inom Ågarps-området. (Ant. utförd 23 / 6 1930.) Träd: r-y. - Pinus silvestris r-y, Picea excelsa t. Buskar: e-t. - Juniperus communis e-t .. Ris: y. - Vaccinium myrtillus y, V. vitis idaea t, Empetrum nigrum e. Gräs och örter: r. - Deschampsia flexuosa s-r, Trientalis europaea t, Calamagrostis arundinacea e, Carex montana e, Convallaria majalis e, Cornus suecica e, Festuca ovina e, Galium saxatile e, Potentilla erecta e. Mossor: r-y. - Hylocomium parietinum + proliferum tillsammans r-y, Dicranum rugosum t, Lophocolea heterophylla e, stereodon cupressiformis e. Lavar: saknas. Markförhållanden å provytan. Markprofil: o-4 cm u. markytan råhumus av F-skikt typ. 4-12 svartgrå, starkt hurnös mineraljord utan klumpstruktur. 12-40+ 1> kakaobrun mineraljord. Mineralj or dart: rullstensgrus. Planteringar av utländska trädslag. Inom försöksparkens område hava även å flera ställen - företrädesvis utefter de stora landsvägarna - inplanterats främmande barrträd, såsom silvergran (Abies alba), vitgran (Picea canadensis), douglasgran (Pseudotsuga taxifolia), banksianatall (Pinus Banksiana), bergtall (Pinus montana) och olika lärkarter (Larix decidua, L. leptolepis och L. sibirica). Tidpunkten för dessa kulturers utförande har redan i huvudsak meddelats i kapitel 3· Av dessa kulturer hava lärkplanteringarna till följd av lärkkräfta nästan helt misslyckats, utom vad beträffar några planteringar av Larix leptolepis vid Stora Bok år I925 och några planteringar av 2-åriga, oomskolade plantor av Larix decidua och L, sibirica år I927. Övriga inplanteringar av utländska barrträd hava krönts med en viss framgång, ehuru dock douglasgranen för närvarande på grund av svampangrepp ser lidande ut och silvergranen flerstädes är svårt Chermes-angripen. Bergtallen, vilken inplanterades mellan åren I894-I897 i en del bälten inom bältesplanteringarna på Ågarps utmark (se vegetationskartan Tavla II), är nu 2-5 m hög och växer genomgående i buskform.
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 413 2. Ljunghedar. Ljungheden hade i gamla tider en mycket stor utbredning på Tönnersjöheden liksom för övrigt var fallet inom många andra delar av Halland. Vegetationskartan över Tönnersjöheden vid tiden omkring 1890 (tavla I) visar sålunda, att ungefär hälften av försöksparkens område då intogs av ljunghed. Av dessa ljunghedarvoro omkring år 1890 de, som hörde till Ågarp, Jonstorp och Eriksköps utmark, i stor utsträckning trädlösa eller nästan trädlösa, medan däremot Skällås och Bala ljungmarker mestadels voro glest bevuxna med tall och björk samt rika på enbuskar. Orsaken till detta förhållande var att ljungbränningen upphörde något tidigare inom de sistnämnda områdena än inom de förra. Enligt f. arrendatom på Skällås, J. DANIELssoN, skallljungbränning icke ha förekommit på Skällås ljungmarker sedan mitten av förra århundradet utom inom ett område, som ligger väster om Älvasjöns södra del mellan parallellerna 7 och 9 och sträcker sig c:a soo m inåt landet, vilket område genom vådeld avbrändes år 1862. Denna sistnämnda brand var dock av allt att döma ganska lindrig, enär flera inom området före branden befintliga tallar överlevde densamma och gåvo upphov till ny föryngring, bl. a. det i det föregående omnämnda tallbeståndet inom fig. 21 (se tavla I).- När ljungbränningen definitivt upphörde inom Ågarp- och Jonstorps-delama av försöksparken har jag ej lyckats utröna. Mycket talar för att det var på slutet av 1870-talet. På Eriksköps utmark pågick dock ljungbränning ända till omkring sekelskiftet, om man undantar vissa smärre partier, vilka varit skonade från br:änning sedan mitten av 18oo-talet. Anledningen till att ljungbränning pågick så länge inom större delen av Eriksköps utmark var den, att ägaren till Eriksköp höll ett mycket stort antal får å dessa marker och var tvungen att bränna av den äldre, för bete otjänliga ljungen för att främja uppkomsten av ny späd ljung och förbättra gräsväxten. Genom de barrträdskulturer (se tab. 4 i kap. 3), som sedan slutet av förra århundradet utförts å Ågarps, Jonstorps och Skällås ljungmarker-liksom senare å Bala och Eriksköps utmark efter statens förvärv av dessa fastigheter åren 1900 resp. 1910 -har ljunghedsarealen minskat i mycket hög grad. Inom försöksparken träffas sålunda för närvarande endast helt små områden med ljunghedsvegetation, och dessa äro företrädesvis att finna i norra delen avEriksköps utmark. Men även där håller ljungheden på att förlora mycket av sin ursprungliga karaktär, sedan bränningen upphört. De ljunghedar, som ännu finnas kvar på Eriksköps utmark, äro av enrik typ samt glest tall- och björkbevuxna. En god illustration av dessa ljunghedssamhällen lämna vidstående bilder, fig. 39 och 40, samt efterföljande vegetationsanalys. Glest tall- och björkbevuxen en-rik ljunghed. Provyta 40 inom nordöstra delen av Eriksköps utmark. (Ant. utförd 17/ 10 1930.)
Page 1 and 2:
Medföljer Svenska skogsvårdsföre
Page 3 and 4:
REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESS
Page 5 and 6:
====C=A==R=L==M==A==L=M==S==T=R==Ö
Page 7 and 8:
INNE HALL. Sid. Kap. l. Kort beskri
Page 9 and 10:
-l O: z tri ?::1 UJ '--< o: ;Ii tri
Page 11 and 12:
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 13 and 14:
Fig. 4· Geologisk karta över Tön
Page 15 and 16:
TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 17 and 18:
. TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSP ARK
Page 19 and 20:
TöNNERSJöHEDENS FöRsöKSPARK I H
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Fig. rr. Del (omfattande nuvarande
Page 27 and 28:
Fig. rz. Del (omfattande nuvarande
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
...., O: z tiJ ?:! [fl '-< o: ~ tiJ
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
TöNNERSJöHEDENS FöRsöKSPARK I H
Page 43 and 44: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 47 and 48: TöNNERSJöHEDENS FöRsöKSPARK I H
Page 83 and 84: TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 93: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 99 and 100: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I .
Page 105 and 106: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK l H
Page 129 and 130: Fig. 52. Profil D genom Nedre Lång
Page 137 and 138: Fig. 56. Profil G genom Rökakärre
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
7 b kulturtallskogar av olika slag
Page 153 and 154:
~1~1= Dactylis glomerata L ........
Page 155 and 156:
M elica nutans L. . ...............
Page 157 and 158:
t Solanum tuberosum I, ............
Page 159 and 160:
Dicranella, heteromalla (I,.) Schim
Page 161 and 162:
- Levermossor 1 : (Hepaticales) Ble
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
DAS VERSUCHSREVIER TÖNNERSJÖHEDEN
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
show all

TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?