TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I HALLAND 403
Skogar på avdikade torvmarker.
Inom försöksparken träffas också på vissa ställen sumpskogar eller sumpskogsliknande
skogar, vilka uppstått som följdsamhällen efter dikning av olika
myrtyper. - Efter dikningen inkom träd, särskilt björk, men torrläggningen
drevs icke så långt, att sumpväxterna kunde hållas borta, varför de inom ifrågavarande
skogar alltjämt spela huvudrollen i fält- och bottenskikt.
De flesta av dessa sumpskogar eller sumpskogsliknande skogar fingo sin
upprinnelse åren rgo2-1903, under vilka år skogsdikningar på flera ställen
utfördes inom området. Vid Bala finnas dessutom några, som äro äldre och
uppkommit på torvmarker, vilka dikades för odlingsändamål på r87o-talet,
men där odlingarna snart nedlades. Ifrågavarande skogar äro i regel M olinia
coerulea-rika björksumpskogar eller av dessa mycket närstående typ.
De myrtyper, som efter dikningen omförts till Molinia-rika björksumpskogar,
äro särskilt starrkärr och starrmossar, av vilka flera, exempelvis å
Brokärr, Långakärr, Träskeflyet och Balaäng, före dikningen användes som
slåttermarker. - Ljung-tuvdunmossarna ligga däremot vanligen även efter
kraftiga dikningsingrepp opåverkade; endast smärre sådana mossar eller partier
av desamma, vilka haft ett gynnsamt läge med hänsyn till näringstillgången
och före dikningen mottagit rika vattentillskott från omgivande fastmarker,
visa förbättring med hänsyn till skogsväxten och ha omförts till Eriophorum
vaginatum-rik björk- eller tallsumpskog eller lingonrik tallskog.
r b.
K ulturskogar.
Granskogar.
Som i det föregående omnämnts har Tönnersjöheden länge ansetts ligga
utanför granens naturliga egen t liga utbredningsområde, då äldre bestånd av
spontan gran där saknats. Emellertid träffas inom vissa delar av försöksparken,
särskilt inom de östra, här och var enstaka äldre granar (eller helt
små grupper av sådana), som av allt att döma inkommit utan människans
åtgöranden. 1 De äldsta av dessa sannolikt fullt spontana utposter av gran anträffas
inom Balaområdet inom fig. 14 (se tavla I) strax söder om torvmarken i
figurens norra del, och träden hava där nu en ålder av omkring roo år.
Har granen sålunda länge praktiskt taget saknats på Tönnersjöheden, så
har den alltsedan år r872 genom kulturåtgärder blivit införd i mycket stor utsträckning,
och granskogar intaga nu omkring hälften av försöksparkens
areal. Huru och när dessa grankulturer utförts har redan skildrats i kapitel
3, där även uppgifter lämnats om vilken typ med hänsyn till kottarnas längd,
som de utsatta granarna tillhöra.
1 Enligt HESSELMAN & ScHOTTE rgo6, sid. 40, skulle även inom Skällåshult förekomma
enstaka medelålders granar härrörande från kottsådd >>för längre tid tillbaka>>.