TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
394 CARL MALMSTRÖM<br />
Ur Statens skogsförsöksanst. sam!. Foto C. MALMSTRÖM I934·<br />
Fig. 31. Spontan tallskog utvecklad ur en-rik ljunghed. De relativt välvuxna tallarna<br />
omkring den spärrvuxna tallen äro säkerligen avkomma till den senare. Åldersskillnad<br />
mellan den spärrvuxna tallen och de övriga tallarna c:a 25 år. -Mellan Nedre Långemosse<br />
och Flyet inom Skällås-området. (Inom tallskogsområdet finnas flera spärrvuxna<br />
tallar av ovan avbildade typ. Deras födelseår varierar mellan r857-r862. De välvuxna<br />
tallarna äro från åren r88o-r887. De äldre spärrvuxna tallarna ha i genomsnitt en<br />
brösthöjdsdiameter av 46,7 cm och de välvuxna tallarna av 23,r cm).<br />
Natiirlicher, auf einer wachholderreichen Calluna-Heide entstandener Kiefernbestand. Die relativ gutwiichsigen<br />
Kiefern um die sperrwiichsige Kiefer sind sicher Nachkommen der letzteren. Altersunterschied zwischen der<br />
sperrwiichsigen und den iibrigen Kiefern etwa 25 Jahre. - Zwischen Nedre I,ångemosse und Flyet im Skällås<br />
Gebiet. (Innerhalb des Kiefernwaldgebiets gibt es eine Anzahl sperrwiichsiger Kiefern von obigem Typ. Siestammen<br />
aus den Jahren r857-r862, die gutwiichsigen Kiefern aber aus der Zeit von I88o-r887. Die älteren sperr~<br />
wiichsigen Kiefern messen in Brusthöhe im Durchschnitt 46,7, die gutwiichsigen Kiefern 23,1 cm.).<br />
välvuxna tallar från åren I88o-87, vilka säkerligen äro avkomma till de äldre<br />
spärrvuxna tallarna, då några kulturer ej utförts här. Se vidare fig. 3I och förklaringen<br />
till densamma.<br />
Dessutom föryngrar sig tallen inom försöksparken lätt på ställen med blottad<br />
jord, såsom å vägkanter och i landsvägdiken, liksom å platser, där markberedning<br />
utförts.<br />
Sumpskogar.<br />
Sumpskogar träffas på flera ställen inom försöksparken, särskilt längs<br />
Fylleån, inom Kollabäcks- och Rökakärren samt inom Bala-området.