TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

More documents

Recommendations

Info

378 CARL MALMSTRöM Mossor: e. - Antitrichia curtipendula, Brachythecium reflexum, Dicranum rugosum (= undulatum), D. scoparium, Frullimia tamarisci, Hylocomium loreum, H. proliferum, Plagiothecium denticulatum, stereodon cupressiformis, Weissia ulophylla. Lavar: saknas. Mycket typiskt ek-kratt. Markförhållanden å provytan. Markprofil: o-4 cm u. markytan råhumus, tät och välförmultnad (pH 4, r; Ca O ass: dir. o, 24 %, omr. o, 40 %). 4-ro grå, föga hurnös mineraljord utan klumpstruktur (blekjord) (pH 3, B). ro-6o+ >> kakaobrun mineraljord; färgen är starkast i lagrets översta delar och förtonar mot djupet (på nivån rs-r8 cm u. my. pH s. 2 och på nivån ss-sS cm pH S,3). Mineraljordart: stenigt rullstensgrus (rörande dess mekaniska sammansättning, se tabell s). Hösten 1925 inplanterades på professor G. ScHOTTEs initiativ ekplantor från Visingsö inom björkbeståndet invid stora landsvägen Åbacken-Ågarp omkring parallell IV. Dessa kulturer ha dock icke gått särskilt väl till. Björkskogar. Björkskogar träffas flerstädes inom försöksparken och där på mycket växlande geologiskt underlag. De bestå företrädesvis av masurbjörk (Betula verrucosa), men mycket ofta ingår i desamma även glasbjörk (Betula pubescens). . Vissa björkskogar ha uppkommit genom självsådd å f. d. bokskogsmarker strax efter bokens avverkning; andra på ljungmarker, då särskilt efter ljungbrand, och slutligen ha en del utvecklats ur björkuppslag; som inkommit å övergivna åkrar. På grund av detta växlande uppkomstsätt liksom ock på grund av förefintliga skillnader hos växtplatserna i geologiskt hänseende ha björkskogarna inom försöksparken fått mycket olika skaplyime, både med hänsyn till de ingående trädens stamform och växtlighetsgrad samt undervegetationens floristiska sammansättning. De ur skoglig synpunkt bästa björkskogarna äro de, som utvecklats å bokskogshyggen på moränunderlag, och de sämsta de, som uppkommit å ljunghedar och övergivna åkrar på rullstensgrus. De förstnämnda skogarna kunna icke sällan uppvisa verkligt goda bestånd, då däremot de sistnämnda i allmänhet sammansättas av träd med mycket dålig stamform. Ofta äro också björkar på igenlagda åkrar påfallande smala och klena. - stamformen och växtligheten ha dock givetvis även i hög grad rönt inflytande av huru tidiga och starka de beståndsvårdande gallringsingreppen varit.
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 379 Ur Statens skogsförsöksanst. sam!. Foto O. LANGLET 1934· Fig. 24. Mycket vanlig barkbildning hos björkar inom försöksparken. stammarna ha i sin nedre del (r a 2m ovan markytan) en påfallande grov skorpbark, men högre upp slät bark. - Balabacken inom Skällås-området. Sehr häufige B orkenbildung bei Birken im Versuchsrevier. Die Stämme zeigen am unteren Teil (I bis 2 m iiber dem Boden) eine auffallend grobe Borke, höher aber glatte Rinde. - Balabacken im Skällås-Gebiet. Som ett karakteristiskt drag hos flertalet björkar inom försöksparken kan nämnas, att stammarna i sin nedre del (r a z m ovan marken)ha en påfallande grov skorpbark, men högre upp slät bark (se fig. 24). Björkens livslängd är i regel ganska kort (6o a 70 år), vilket delvis torde
Page 1 and 2:
Medföljer Svenska skogsvårdsföre
Page 3 and 4:
REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESS
Page 5 and 6:
====C=A==R=L==M==A==L=M==S==T=R==Ö
Page 7 and 8:
INNE HALL. Sid. Kap. l. Kort beskri
Page 9 and 10: -l O: z tri ?::1 UJ '--< o: ;Ii tri
Page 11 and 12: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 13 and 14: Fig. 4· Geologisk karta över Tön
Page 15 and 16: TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 17 and 18: . TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSP ARK
Page 19 and 20: TöNNERSJöHEDENS FöRsöKSPARK I H
Page 25 and 26: Fig. rr. Del (omfattande nuvarande
Page 27 and 28: Fig. rz. Del (omfattande nuvarande
Page 37 and 38: ...., O: z tiJ ?:! [fl '-< o: ~ tiJ
Page 59: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 99 and 100: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I .
Page 105 and 106: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK l H
Page 111 and 112:
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Fig. 52. Profil D genom Nedre Lång
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Fig. 56. Profil G genom Rökakärre
Page 139 and 140:
TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
7 b kulturtallskogar av olika slag
Page 153 and 154:
~1~1= Dactylis glomerata L ........
Page 155 and 156:
M elica nutans L. . ...............
Page 157 and 158:
t Solanum tuberosum I, ............
Page 159 and 160:
Dicranella, heteromalla (I,.) Schim
Page 161 and 162:
- Levermossor 1 : (Hepaticales) Ble
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
DAS VERSUCHSREVIER TÖNNERSJÖHEDEN
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
show all

TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?