TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

370 CARL MALMSTRöM
skilda olika typerna eller utvecklingsfaserna av försöksparkens bokskogar
meddelas här nedan följande representativa vegetationsanalyser.1 Samtidigt
lämnas även uppgift om de viktigaste markförhållandena å de platser, varifrån
vegetationsanalyserna stamma. l)essutom äro dessa typer liksom samtliga
efterföljande på ett ingående sätt floristiskt karakteriserade i den förteckning
över växter funna inom Tönnersjöhedens försökspark, vilken som bilaga I
åtföljer denna avhandling.
I. Bokskog utan (eller med endast mycken sparsam) undervegetation.
Provyta 21 inom Bala-området. (Ant. utförd 9j,,; 1929.)
Träd: y. - Fagus silvatica y (endast höga och gamla träd), Rhamnus frangula
e (låg planta).
Buskar och ris: saknas.
Gräs och örter: e. - Deschampsia flexuosa e, Oxalis acetosella e. ,
Mossor: uteslutande bundna till trädbaser och uppstickande stenblock.
Brachythecium reflexum, Dicranum scoparium, Hylocomium loreum,
Isothecium myosuroides, I. viviparum, Metzgeria furcata, Mnium
hornum, M. silvaticum, Neckera complanata, Plagiochila asplenioides,
Plagiothecium silvaticum, Polytrichum attenuatum, Radula complanata
och stereodon cupressijormis . .
Lavar: saknas.
Boken bildar ett fullslutet bestånd. Markytan täckes nästan helt av torra
boklöv utom å uppstickande stenar, vilka vanligen äro överdragna av ett
sammanhängande mosstäcke.
Markförhållanden å provytan.2
Markprofil: o-2 cm u. markytan boklövsförna (pH 5,2; CaO ass: dir. 1,rr %·,
omr. i procent av organisk substans 1,22).
2-7 råhumus (pH 3,9; CaO ass: dir. o,4o %, omr.
0,48 %). .
7-9 grå, föga hurnös mineraljord utan klumpstruktur
(blekjord) (pH 3,8).
1 Vegetationsanalyserna, som ingå i denna avhandling, äro i regel utförda å provytor
i storleken 10 X 10 m. Endast i sådana fall, då de växtsamhällen, inom vilka analyserna
utförts, icke intaga områden av nämnda 100 kvm:s storlek, ha provytorna gjorts
mindre. Dessa mindre provytor gälla dock endast torvmarksväxtsamhällen och fuktängar.
Alla provytor inom friskmarksväxtsamhällena hava i fältet utmärkts med pålar i
hörnen för att vid kommande revisioner av provytorna underlätta identifieringen av
desamma.
Provytorna hava analyserats enligt det HULT-SERNANDERska systemet, och växternas
frekvens angives i: e = enstaka, t = tunnsådd, s = strödd, r = riklig och y = ymnig.
2 Vid ·beskrivningen av markförhållandena ha följande förkortningar använts:
CaOass. = assimilerbar ( = i ammoniumkloridlöslig) kalk,
dir. = direkt, d. v. s. %-halten beräknad med hänsyn till jordprovets totalvikt
efter torkning vid 98°,
omr. = omräknad i procent av organisk substans,.
u. my. = under markytan.
Samtliga pH-bestämningar ha utförts elektrametriskt (potentiometriskt) enligt BnL­
MANNs kinhydronmetod. Proven lufttorkades i rumstemperatur före pH-bestämningen,
vilken senare gjordes en månad efter provuttagningen. Proven insamlades i augusti
1936.