TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

More documents

Recommendations

Info

368 CARL MALMSTRöM Jämsides med att de nya bc;stånden å de gamla bokskogsmarkerna växa upp och sluta sig, förändras undervegetationen. A v de båda karaktärsväxterna i undervegetationen, blåbärsriset och kruståteln, försvinner blåbärsriset först och därefter kruståteln, och till slut, då utvecklingen nått fram till det fullslutna. bokbeståndet, har marken. antingen blivit vegetationslös och täckt av torra boklöv eller bevuJi:en med en låg vegetation, företrädesvis av harsyra. I dessa fullslutna bestånd föryngrar sig boken och andra trädslag praktis~t taget ej alls. Bokskogarna på Tönnersjöheden uppträda, såsom O. TAMM redan påpekat (se TAMM 1930), på brunjordsmarker eller på marker, vilka i marktypshänseende intaga en mellanställning mellan brunjord och podsol, i det att de ha ett mer eller mindre tunt blekjordsskikt ovan ett anrikningsskikt, som mycket liknar brunjord. Dessa senare marker, vilka äro de ojämförligt allmännaste på Tönnersjöheden, ha i sitt bokskogsbevuxna skick ett ytlager av lövförna samt ett 2-10 cm mäktigt skikt av råhumus (s. k. bokråhumus), vilande på blekjorden. De bokskogsklädda typiska brunjordsmarkerna, vilka äro relativt sällsynta inom undersökningsområdet, sakna denna råhumus och i stället träffas direkt ovan brunjorden ett mullager av vanligen helt ringa mäktighet {1-5 cm). - Bokråhumusen, vilken är bildad företrädesvis av boklöv, är enligt HEssELMANs undersökningar (se HESSELMAN 1926, sid. 248-251) ganska rik på för växtligheten värdefulla beståndsdelar. Anledningen·. till den rika hallonväxten och de goda växtbetingelserna för inkommen trädföryngring efter kraftig och hastig avverkning inom fullslutna bokskogar ligger därför otvivelaktigt i, att vid den genom huggningsingreppet åstadkomna förbättrade ljus- och värmetillförseln till marken en kraftigt ökad mikrobiologisk omsättning i bokråhumusen kommer till stånd, varigenom de i denna förekommande näringsämnena frigöras och komma den nya vegetationen till go.do. Boken på Tönnersjöheden har ganska växlande stamform och utseende. Välvuxna och tekniskt goda bokar träffas företrädesvis inom Bala-området och inom Västra och Östra Hu1ten å Skällåshult (se fig. 21). På Bala når boken vid 90 års ålder i allmänhet en höjd av 19m och inom Västra Hultet vid 140 års ålder 23 m. Vid Å backen är boken delvis av något sämre typ än å förut nämnda ställen, vilket beror på betes- och frostskador i ungdomen samt beståndens uppkomstsätt. Vissa av dessa bestånd ha nämligen uppkommit efter avverkning av äldre bokskog och härvid kvarlämnades en del tekniskt mindervärdiga träd, som ej kunde ekonomiskt utnyttjas. Vidare ha å flerstammiga individ endast de grövsta stammarna avverkats och smala sidostammar kvarlämnats att utväxa. I gamla tider hällos svin i bokskogarna på Tönnersjöheden, särskilt inom Skällåshultområdet. Fideikommissarien på Stjernarp höll sålunda på 186otalet 20 a 30 svin årligen i bokskogarna vid Skällås. 1869 upphörde man dock
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 369 Ur statens skogsförsöksanst. sam!. Foto O. TAMM rgzg. Fig. zr. Vacker, äldre bokskog med sparsam undervegetation. - Västra Hultet på Skällåshult. Schönwiichslger älterer Buchenbestand mit spärlicher Bodenvegetation, - Västra Hultet in Skällåshult. fullständigt därmed. Svinen släpptes vanligen ut i bokskogama i mitten eller slutet av oktober (först. då voro bokollonen mogna och började falla till marken) och fingo sedan gå ute hela vintern ända fram till maj månad. De togos då hem och stallutfodrades med gräs och något havremjöl. För att närmare belysa den floristiska sammansättningen av de ovan ur- 24. M eddel. från Statens Skogsjörsöksanstalt. Häft. 30.
Page 1 and 2: Medföljer Svenska skogsvårdsföre
Page 3 and 4: REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESS
Page 5 and 6: ====C=A==R=L==M==A==L=M==S==T=R==Ö
Page 7 and 8: INNE HALL. Sid. Kap. l. Kort beskri
Page 9 and 10: -l O: z tri ?::1 UJ '--< o: ;Ii tri
Page 11 and 12: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 13 and 14: Fig. 4· Geologisk karta över Tön
Page 15 and 16: TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 17 and 18: . TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSP ARK
Page 19 and 20: TöNNERSJöHEDENS FöRsöKSPARK I H
Page 25 and 26: Fig. rr. Del (omfattande nuvarande
Page 27 and 28: Fig. rz. Del (omfattande nuvarande
Page 37 and 38: ...., O: z tiJ ?:! [fl '-< o: ~ tiJ
Page 49: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 83 and 84: TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 99 and 100: TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I .
Page 101 and 102:
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK l H
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
TöNNERSJÖHEDENS FöRSöKSPARK I H
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Fig. 52. Profil D genom Nedre Lång
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Fig. 56. Profil G genom Rökakärre
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
7 b kulturtallskogar av olika slag
Page 153 and 154:
~1~1= Dactylis glomerata L ........
Page 155 and 156:
M elica nutans L. . ...............
Page 157 and 158:
t Solanum tuberosum I, ............
Page 159 and 160:
Dicranella, heteromalla (I,.) Schim
Page 161 and 162:
- Levermossor 1 : (Hepaticales) Ble
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
DAS VERSUCHSREVIER TÖNNERSJÖHEDEN
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
show all

TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?