TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TöNNERSJöHEDENS FöRsöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 359<br />
5/ 5 r87r Ryttm. Stael för Furu frö .............................. roo,oo<br />
16/s 1873 Furukottar............................................ 14,46<br />
4/ 8 Noren (granfrö)....................................... 4,5o<br />
Varifrån NoREEN ( = jägmästare c. G. NoREEN) och ryttmästare STAEL<br />
(voN HoLsTEIN) hämtade det av dem försålda fröet har jag dock ej lyckats<br />
utröna. Allt talar emellertid för att detta helt eller delvis härrörde från<br />
tyska fröfirmor. WIBECK uppger sålunda i sitt bekanta arbete >>Tall och<br />
gran af sydlig härkomst i Sverige>> (1912) att kulttirtallbestånden från tiden<br />
omkring 1870 å Tönnersjöheden skulle vara >>tysktallsbestånd». Även den<br />
stora längden på kottarna hos de granar, som kommit till genom 1870-talets<br />
kulturer, vittnar om att det använda granfröet haft utländskt ursprung.<br />
Från slutet av 1870-talet och fram till 1892 synes däremot- av rapporter<br />
och kassaredovisningar från skogvaktaren å Skällås att döma- betydande<br />
mängder av det tall- och granfrö, som kom till användning vid baron<br />
STIERNCRONAS kulturer, ha erhållits från egen fröklängning av kott, som inköpts<br />
från olika platser inom Breareds socken, men även från S. Unnaryd,<br />
Femsjö och Lidhult socknar i sydvästra Småland.<br />
Det vid Kungl. Domänstyreisens planteringar på Tönnersjöheden använda<br />
plantmaterialet har säkerligen haft en ganska växlande härkomst, ehuru det<br />
dock företrädesvis torde ha varit av sydsvensk proveniens enligt vad<br />
>>Uppgifter från Hallands revin> (meddelade av jägmästare C. A. HoLLGREN)<br />
i >>Jägmästarnes årsberättelsen> hos Kungl. Domänstyrelsen tyckas ge vid<br />
handen.<br />
KAP. 4·<br />
OMRÅDETS NUTIDA VE GET ATIONS<br />
FÖRHÅLLANDEN.<br />
Av redogörelsen i de två föregående kapitlen framgår tydligt, att Tönnersjöhedens<br />
försökspark länge stått under en kraftig påverkan av människan<br />
och hennes näringsliv och att de ursprungliga vegetationsförhållandena härigenom<br />
i mångt och mycket förändrats. Emellertid möter man alltjämt hos Tönnersjöhedens<br />
vegetation många ursprungliga drag, vilket gör att vegetationen<br />
trots allt äger en ur växtgeografisk synpunkt bestämd sydvästsvensk<br />
prägel.<br />
På grund av nämnda kulturinflytanden är det svårt att bedöma många av<br />
Tönnersjöhedens växtsamhällens sociologiskt-systematiska värde och ställning.<br />
Flera växtsamhällen, som länge varit utsatta för likartade kultur-·<br />
inflytanden såsom slåtter och betning, kunna te sig mycket naturliga och<br />
stabila i uppträdandet. Upphöra emellertid dessa kulturinflytanden att på-
Change language