TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

354 CARL MALMSTRÖM
Inom Bala-området, som mellan r850-I900 var i bondeägo, förekomma
också bokavverkningar under senare hälften av r8oo-talet, men närmare uppgifter
om dessa avverkningar saknas.
Efter bokavverkningarna inkom vanligen efter få år riklig självföryngring
av björk och bok, men ofta också av rönn, brakved (Rhamnus frangula) och
ek. Baron STIERNCRONA var emellertid icke tillfreds med att endast erhålla
dylik föryngring å hyggena på Skällås, w1.rför han, som redan nämnts, började
utföra kulturer av tall, gran och något lärk å desamma. Dessa barrträdskulturer
togo sin början på r86o-talet, och dylika kulturer ha sedermera kommit
till utförande å praktiskt taget alla bokskogshyggen, som upptogas under
r8oo-talets senare hälft.
Huru dessa kulturer utfördes får man goda upplysningar om i jägmästare
C. A. HoLLGRENS år 1903 publicerade uppsats >>Skogsinteriörer från Tönnersjöhedens
kronopark i Halland>> liksom i det av professor G. ScHOTTE publicerade
programmet för Svenska skogsvårdsföreningens ro. exkursion 29 juni
-2 juli 1914, då bl. a. Tönnersjöheden besöktes. Dessutom har jag erhållit
ett flertal muntliga uppgifter om kulturerna dels av skogsmästare G. MELL­
STRÖM och dels av f. arrendatorn J. DANIELSSON, vilken senare personligen
deltog i utförandet av flera av desamma. ·
I tabell 3 (sid. 350-353) meddelas allt, som jag lyckats få reda på om
kulturerna på Skällåshults bokskogshyggen från mitten av r8oo-talet och
fram till 1924.
Friherre D. E. STIERNCRONAS skogsvårdsintresse inskränkte sig dock icke
endast till att söka sätta hyggena efter de avverkade bokskogarna i skogsproduktivt
skick, utan detta intresse sträckte sig också som redan i korthet
omnämnts till ljunghedarna på hans gods.
Den första kända av friherre STIERNCRONA utförda ljunghedskulturen
inom försöksparkens område kom till r873 och omfattade rutsådd av tallfrö·
inom figur 45 (se tavla I) å Skällås. Denna kultur var dock helt obetydlig.
Mera omfattande ljunghedskulturer kommo till stånd omkring r88o. Då såddes
tallfrö i rutor på c:a 12 m:s avstånd från varandra inom stora delar av
Skällås ljungmarker, och särskilt inom de partier av desamma, vilka liggp..
väster om Älvasjön. Dessa glesa såddkulturer gjordes med tanke på att
erhålla fröträd, som framdeles skulle kunna åstadkomma en tätare besåning
av markerna, en sak som markägaren av kostnadsskäl från början ej ville
gå in för. - Sannolikt gjordes vid samma tidpunkt liknande tallfrösådder
också på Ågarps utmark i närheten av Lilla Kolk. En del där befintliga
tallar tyda härpå.
I detta sammanhang bör även nämnas, att redan någon gång mellan r855-
r865 bonden på Eriksköp lät utföra tallfrösådder direkt bland ljungen (alltså