TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 467<br />
senare än tallen, björken, alen jämte eken och övriga ädla lövträd.1 Enligt<br />
T. NILSSON (I935), L. VON PosT (I924, I930) m. fl. torde boken ha inkommit<br />
till Halland för c: a z 5oo(-3 5oo) år sedan. De partier av torvmarkerna, som ha<br />
bokpollenfria men i övrigt pollenförande bottenlager, måste alltså ha varit<br />
vattensjuka och torvtäckta redan före bokens invandring.<br />
I samband med upptagandet av de ovan beskrivna profilerna C och E----'G<br />
(se fig. 53-56) insamlades fördenskull i och för pollenanalys på var s:te m<br />
utefter profillinjerna torvprov omedelbart ovan mineralgrunden. Dessa bottenprov<br />
upphämtades oftast genom borrning med torvborr av HILLERs modell,<br />
men stundom även genom grävning.<br />
Av diagrammen under profilbilderna kan man utläsa vilka pollenslag, som<br />
ingå i bottenproven, och den procentuella fördelningen av de olika pollenslagen<br />
vid varje undersökt punkt. Granskar man nu dessa diagram, finner<br />
man att bok som bottenlagerspollen endast träffas inom tämligen smale> bälten<br />
närmast fastmarksstränderna och att de längre ut belägna partierna sålunda<br />
i stor omfattning äro bokpollenfria. Av detta resultat att döma torde<br />
sålunda mycket betydande arealer av de nuvarande torvmarkerna<br />
på Tönnersjöheden ha funnits till redan före bokens invandring,<br />
och torvbildningarnas tillväxt i sidled ha varit liten<br />
eller tämligen liten ända sedan dess.- Det förefaller alltså, som<br />
om någon allmän överhängande försumpningsfara för närvarande<br />
ej torde föreligga i denna nederbördsrika del a v Sverige,<br />
utan att vi där istället i det stora hela ha att räkna med en ganska<br />
stor stabilitet beträffande de friska och våta markernas fördelning.<br />
För att belysa torvmarkernas tillväxt i höjdled hava också på vissa punkter<br />
utefter profillinjerna torvprov insamlats på olika nivåer (i regel på var s:te<br />
cm) från markytan och ned till mineralgrunden, och hava dessa prov också<br />
blivit pollenanalyserade. Resultaten av dessa analyser framläggas i pollendiagrammen,<br />
fig. 58-63. Ett studium av dessa diagram ger vid handen att<br />
i de undersökta fallen höjdtillväxten även visat sig vara ganska<br />
liten alltsedan boken inkom till Tönnersjöheden och har<br />
varierat mellan 30-IOO cm.<br />
Samma pollendiagram ge oss även upplysningar om de stora dragen av<br />
skogsvegetationens förändringar under postglacial tid inom denna del av<br />
Halland.<br />
1 Granpollenet, som vid försumpningsundersökningar i Norrland snelat en så stor<br />
roll som ledfossil, är på Tönnersjöheden oanvändbart som sådant, då området ligger<br />
utanför granens naturliga, egentliga utbredningsområde och då det granpollen, som<br />
finnes i torvmarkerna, endast förekommer i helt små mängder och då sannolikt ditfört<br />
genom långflykt. Att genom långflykt granpollen icke tillförts torvmarkerna i denna<br />
del av Sverige annat än helt sporadiskt, trots att gran rikligt förekommer i landskapen<br />
öster om Halland, beror säkerligen på att västliga vindar pläga förhärska i Halland<br />
under granens blomningstid.
Change language