TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

462 CARL MALMSTRöM
vass (Phragmites) tidigt kunde vinna fotfäste och rikligt utveckla sig, tog bildning
av bladvass-starrtorv snart överhand över gyttjebildningen. Sedan dessa
strandtorvbildningar av starrgräs och bladvass nått en något större mäktighet
och fasthet, började al och björk samt sannolikt även en del andra växter
att infinna sig, vilket ledde till att lövkärr så småningom utbildades.
Genom sjöarnas och deras avlopps igenväxande framkallades vissa avrinningssvårigheter
eller dämningar, som resulterade i en vattenståndshöjning
1007-
~~T-~~~~-T~~~~~
("Corylus" 1 %)
10
20
30
40
50
torv
uppiii/H J
nedtill H 7
Dylorv
60
70
80
90
100
110
rester
HB-9
("Corylus"ll %}
("Corylus"22 %)
-o-
___.__
--l:r- ----.Ar- -{J--
Björk Tall
Gran Bok
Al
Betula Pinus Picea Fagus Al nus
Fig. 59· Pollendiagram från punkt 45 å profil C genom torvmark 68 nära Lej ershult.
- Analyser av T. VON PosT.
Pollendiagramm fur Punkt 45 des Profils C durch Torfmoor 68 nahe Lejershult. -Analysen
von T. VON PosT.
inom sjöområdena. Denna bidrog i sin tur till att lövkärrsamhällena även
någon mån bredde ut sig över ursprungligentorra strandpartier till sjöarna.
Så småningom började vitmossor att inkomma i lövkärrsamhällena, och
en utveckling mot vitmassrika samhällen, särskilt ljung-tuvdunmossesamhällen,
tog härigenom sin början. Hela Långemosse, såväl den övre som den
nedre delen, blev till slut erövrad av dessa samhällen, endast med undantag
av helt smala kantzoner mot fastmarkerna, där på grund av tillförsel av näringsrikt
vatten från fastmarkerna kärrsamhällen alltjämt kunnat hålla sig
kvar.