TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I HALLAND 459
på många ställen mycket tydliga soligena drag. Ännu mera framträdande
bli emellertid de soligena dragen hos torvmarkerna, då man kommer
något öster om försöksparken, t. ex. till moränterrängen Fägrilt--Esma­
·red-Hilleshult. På flera ställen träffas där mycket typiska soligena torvmarker.
En sådan är exempelvis torvmarken kring Stubeshultabacken (r zoo
m ONO om Killeberg) i nordvästra hörnet av Tönnersjö socken, om vilken
torvmarks byggnad profil H (fig. 57) ger närmare upplysningar.
Några drag av torvmarkernas hi'gerbyggnad och utvecklingshistoria.
Nedanstående framställning av torvmarkernas lagerbyggnad och utvecklingshistoria
grundar sig i framsta rummet på rön, vilka vunnits sommaren
1931 i samband med försumpningsstudier på Tönnersjöheden, varunder belysandet
av torvmarkernas tillväxt i sidled utgjorde det viktigaste momentet i
undersökningarna. Som jag efter 1931 icke varit i tillfälle att närmare komplettera
tarvmarksundersökningarna på Tönnersjöheden, blir därför framställningen
av torvmarkernas lagerbyggnad och utvecklingshistoria ganska ensidig
och flera aktuella synpunkter tyvärr helt obeaktade. Jag tänker då härvidlag
särskilt på möjligheten att inom ifrågavarande undersökningsområde
urskilja de av E. GRANLUND ingående diskuterade rekurrensytorna (se GRAN­
LUND 1932), för vilkas studium Tönnersjöhedens torvmarker på grund av deras
i ganska stor omfattning orörda. tillstånd och skiftande natur säkerligen äro
synnerligen lämpade.
Torvmarkernas lagerbyggnad.
Av försöksparkens torvmarker hava nästan enbart sådana, som ligga inom
moränterränger, blivit föremål för stratigrafiska och paleontologiska undersökningar.
De talrika profiler, som upptagits genom torvmarker inom försöksparkens
rullstensområden, ha sålunda endast haft till ändamål att belysa
torvmarkernas ytformer och bottendjup.
Byggnaden av de olika inom försöksparkens moränterränger förekommande
torvmarkstyperna exemplifieras av profilerna C-G (fig. 52-56). Profilerna
D och E lämna upplysningar om byggnaden av >>högmossar>>, belägna i djupa
skålbäqken; profilerna C och F av >>skålbäckentorvmarker i direkt förening
med torvmarker på sluttande underlag>> och profil G av >>källtorvmark på sluttande
underlag>>. - Profilernas läge framgår i detalj av kartan, fig. 49·
Profil D (fig. 52), som genomskär Nedre Långemosse (= torvmark 53),
uppvisar längst ned förekomst av gyttja. Denna gyttja är tämligen ljus inom
gyttjelagrets ·undre delar, men mörkbrun inom de övriga:. I densamma träffas
h. o. v. frön av näckrosor samt fruktstenar av Potamogeton. Gyttjebildningarna