TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

456 CARL MALMSTRöM
vilket i sin tur sammanhänger med att Fylleåns bädd företer så olika konfiguration
inom olika sträckor. På vissa ställen är bädden utformad till djupa
skålar, på andra till.en tämligen bred, men grund fåra, som nästan harkaraktären
av ett avrinningsstråk från nämnda skålformiga bäcken. Inom de
skålformiga partierna, vilka likna små sjöar, flyter åvattnet endast långsamt
fram, inom de andra delarna åter, där marklutningen ofta är ganska '--stor,
strömmar åvattnet hastigt.
Inom de sjöliknande skålbäckenpartierna träffas flerstädes torvmarker,
vilka leda sitt ursprung från den vass- och starrvegetatioh, som slagit
till framför allt i lugna vikar. Här ha utbildats typiska mader med en rikkärrvegetation.
Dessa mader utmärkas i regel av djupa torvbildningar. Vackra
exempel på sådana bildningar lämna torvmarkerna gr, 92 och ror.
På stränderna av de åpartier, där vattnet strömmar hastigt fram, träffas
också på vissa ställen torvmarksbildningar, ehuru av en helt annan karaktär
än de nyss nämnda. Dessa torvmarksbildningar ha uppkommit inom kärraktiga
sumpskogar, vilka utbildats på ställen, där åvattnet söker sig in i strandbädden
till följd av att stranden ligger lågt och uppbygges av grovblackigt
material. Det mest typiska exemplet på torvmarksbildningar av detta slag
lämna de nordvästra delarna av torvmark 82.1
Som avslutning till redogörelsen över försöksparkens olika torvmarkstyper
vill jag nu lämna ett översiktsschema över de urskilda typerna och även angiva
de namn, som för resp. torvmarkstyp pläga användas av andra torvmarksforskare.
I. Torvmarker i skålformiga bäcken:
a. skålbäckentorvmarker på m:J.derlag av, rullstensgrus:
r. med plan markyta och helt intagna av starrkärrvegetation.
2. med plana centralpartier och svagt nedsänkta kantpartier; De
förra intagas av starrmosse-, de senare ,av starrkärrvegetation.
3· med oftast plan markyta, men stundom med helt svagt nedsänkta
kantpartier. Torvmarkerna intagas nästan helt av ljung-tuvdunmossevegetation,
endast inom smala kantzoner mot fastmarken
ersättes denna av blåtåtel- eller tuvduntuvor;
4· i kombination med torvmarker på sluttande underlag: Vissa partier
äro sluttande, andra svagt kupolformigt välvda. Växlande
vegetationsförhållanden.
b. skålbäckentorvmarker på underlag av morän:
r. med plana eller svagt kupolformigt välvda centralpartier och tydligt
nedsänkta kantpartier. Centralpartierna intagas av ljung-tuv-
-----
I) Övriga delar av samma torvmark, vilka ligga högt och backformigt sluttande,
mottaga däremot vatten huvudsakligen från Kollabäckskärret, men även från inorri
torvmarksområdet frambrytande smärre källor.