TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
454 CARL MALMSTRöM<br />
markerna 37, 45 och 54). Andra ligga utefter och i öppen förbindelse med<br />
bäckar, som föra vatten företrädesvis från sjöar (t. ex. torvmarkerna II<br />
och 64), och slutligen finnas avrinningsstråktorvmarker, som föra icke<br />
endast avhärdningsvatten från högre belägna torvmarker och sjöar, utan även<br />
från inom torvmarken frambrytande källor (t. ex. torvmarkerna 29, 56, 67,<br />
8o, 89 och speciellt g8).<br />
Dessa torvmarker förete sinsemellan ofta ganska stora olikheter, vilket<br />
sammanhänger med att formen på och den geologiska byggnaden av dessatorvmarkers<br />
underlag liksom även vattenförhållandena delvis äro mycket olika.<br />
I de fl e s t a falllikna dock ifrågavarande torvmarker mycket de förut beskrivna<br />
källtorvmarkerna på rännformigt underlag. Bottnen är alltså i regel rännformig,<br />
ehuru dock skålformiga fördjupningar, s. k. >>gryton>, förekomma här<br />
och var. Y tformerna äro också i allmänhet desamma som hos källtorvmarker<br />
på rännformigt underlag, alltså ett tämligen plant (eller endast i stråkets<br />
längdriktning lutande) mittparti och- i händelse kantdämningsförsumpning<br />
gjort sig gällande - lokalt mer eller mindre högt uppklättrade torvbildningar<br />
på de sidor eller den sida, varifrån tillrinningsvattnet kommer.<br />
Någon skarp gräns mellan avrinningsstråktorvmarker och källtorvmarker<br />
kan sålunda med hänsyn till den topografiska utformningen icke uppdragas.<br />
Skillnaderna mellan desamma ligga egentligen endast i det översilande vattnets<br />
ursprung, vilket emellertid kan ha inflytande på de biologiska förhållandena,<br />
särskilt vegetationen. På samma sätt är ·det svårt att distinkt åtskilja<br />
>>skålbäckentorvmarker (på såväl rullstensgrus som morän) i kombination<br />
med torvmarker på sluttande underlag>> från nu diskuterade avrinningsstråktorvmarker<br />
med skålformiga fördjupningar. I det förra fallet omfatta<br />
dock torvmarkerna huvudsakligen skålbäckenområden och de sluttande partierna<br />
äro relativt små, i det senare fallet är det tvärtom.<br />
Flera avrinningsstråktorvmarker inom försöksparken ha dock en från den<br />
nu beskrivna >>normal-typen» avvikande gestaltning. Framför allt gäller detta<br />
sådana, vilka föra avhärdningsvatten icke endast från högre belägna torvmarker<br />
eller från sjöar, utan även från inom torvmarken frambrytande källor.<br />
Dylika torvmarker ha ofta en i hög grad växlande ytgestaltning och form,<br />
med talrika utskott och inbuktningar.<br />
Vegetationsförhållandena äro ävenledes ganska varierande. På mycket<br />
blöta avrinningsstråktorvmarker, där vattnet samtidigt strömmar mer eller<br />
mindre hastigt fram, träffas antingen kärr- och starrmossesamhällen eller<br />
sumpskogar; på de övriga förhärska pors-blåtåtelmosse-samhällen, med undantag<br />
av inom torvmarkspartier över skålsänkor, där ljung-tuvdunmossesamhällen<br />
i regel utbildats.<br />
Torvmarker på stränderna av Fylleån. Längs Fylleåns stränder<br />
träffas på flera ställen torvmarker. Dessa äro av ganska växlande beskaffenhet,
Change language