TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

434 CARL MALMSTRöM
Av de skogliga uppgifter, som finnas att hämta ur äldre topografisk litteratur
(framfÖr allt i RICHARDSON 1752-53, 0SBECK 1796 och BEXELL 1817-
19) och från äldre halländska lantmäterikartor- vilka i regel äro mycket noggrant
och detaljerat upprättade- framgår sålunda, att Halland under 16oooch
1700-talen med hänsyn till skogsrikedomen och trädslagsfördelningen
kunde indelas i tre olika områden, som sträckte sig i landskapets längdriktning.
Den halländska, starkt kulturpåverkade slätt- eller kustbygden bildade då
ett område, där skogar i egentlig mening endast förekomma i helt ringa omfattning.
I stället intogs slättbygden, där den icke var uppodlad, av trädlösa
eller trädfattiga ängar och ljunghedar. - De trädslag, som framför allt
karakteriserade denna region, voro ek och björk samt å fuktigare lokaler
klibbal. Bok och gran saknades utom å enstaka lokaler, där de, åtminstone
vad beträffar granen, sannolikt inkommit genom kultur; tallen var även
ganska sällsynt och torde till och med ha helt saknats inom betydande delar
av slättbygden (se SERNANDER 1902, sid. 464).1
Där slättbygden övergår i den högre belägna skogs- eller bergsbygden, vidtog
ett utpräglat bokskogsområde, som dock här och var avbröts av skogar
av andra trädslag, t .. ex. ek och björk, men också av trädlösa och trädfattiga
ängs- och ljungmarker. Detta område sträckte sig ganska långt österut.
De östligaste delarna av skogsbygden, särskilt längs gränserna mot Älvsborgs
och Jönköpings län, omfattade slutligen ett område, där barrträden
spelade stor roll. Framför allt fanns där tall, men ställvis även gran. Även
1 Uppgifter om bok-, gran- och tallförekomster från 16oo- och 17oo-talen inom den
halländska slätt- el. kustbygden har jag vid studium av topografisk litteratur och
talrika lantmäterikartor endast lyckats erhålla från följande platser: - (En del av dessa
förekomster härröra säkerligen som ovan nämnts från kulturer, andra däremot äro sannolikt
spontana; något bestämt uttalande härom vågar jag dock ej göra för varje särskild
lokal.)
Bok: Tjolöholm i Fjärås sn (RICHARDsoN 1752-53, sid. 17).
Dals säteri i Fjärås sn (BEXELL 1817-19, nytrycket 1931, sid. 538).
Lynga och Skintaby byar samt Bökesgård i Harplinge sn (BEXELL 1817-19,
sid. 149-151.
Hjärnered och Gasterbygget i Ysby sn (BEXELL 1817-19, sid. 49; RICHARDSON
1752-53, sid. 228).
Gran: Särö säteri i Släp sn. På en lantmäterikarta över Särö säteri, upprättad år 1773
av J. ÅsTRAND uppgives även gran såsom växande inom egendomen; jämf. även
HÖGDAHL & SERNANDER 1914, sid. 54-55, men framför allt LANGLET 1935,
sid. 366-367.
Skottorp i Hasslöv sn. '>Vid Säteriet Skottorp äro några r ooo:de Granar, utom
andra Löfträd, updragne af sina Fröm (FrsCHERSTRÖM 1761, sid. 238-39).
Prästgården och kyrkogården i Hasslövs sn. J>Gran har jag upbragt af frön, tiatt
på gården och utom porten samt på kyrkogården. Den sår sig nu här sjelf, men
blir afslagen el. afbeten. Nu har jag försökt at hägna om sådana granar, äfven
så Furor, at lia och kreatur ej komma til dem'> (OsBECK 1796, sid. 39-40).
Tall: Särö säteri i Släp sn. På en geometrisk karta av år r6g2, som förvaras å Kungl.
Lantmäteristyrelsens arkiv under signum M. z: 50, finnes för Säröns centralparti
och norra del (den s. k. Nordanskog) angivet: '>Torra Bergh med Furuskough,>.
Se även förut nämnda karta av ÅsTRAND samt '>Kundgörelse'> (innehållande bl. a.