TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 431 -<br />
6. O d l a d e m a r k e r s o c h v ä g k a n t e r s v e g e t a t i o n.<br />
I samband med redogörelsen för Tönnersjöhedens vegetation torde det<br />
vara lämpligt att med några ord även vidröra vilka lantbruksväxter, som företrädesvis<br />
odlas å försöksparkens åkrar, samt den ogräsflora, som åtföljer<br />
sädesslagen, knöl-, rot- och vallväxterna. Även torde det vara av ett visst<br />
värde att få vägkanternas flora något närmare belyst, då dennas artsammansättning<br />
och yppighet också har ett växtgeografiskt intresse. Däremot<br />
kommer trädgårdarnas flora ej att behandlas. Trädgårdar i egentlig mening<br />
träffas dock endast vid skogsmästaregården vid Åbacken. Vid de andra<br />
gårdarna förekomma endast smärre täppor.<br />
På åkrarna vid Skällås, Ågarp och Bala odlas förnärvarande endast havre,<br />
råg, potatis, kålrötter, rovor, foderbetor samt vallväxter. Vissa av de senare<br />
åren har vid Ågarp dock även förekommit odling av vete.<br />
I samband med dessa odlingar har en hel del ogräs inkommit, och av dessa<br />
må särskilt anföras följande (en fullständig förteckning över desamma lämnas i<br />
Bilaga I):<br />
Achillea millefolium<br />
Brunella vulgaris<br />
Campanula rotundifolia<br />
Capsella bursa pastaris<br />
Galeopsis ladanum<br />
speciosa<br />
>> tetrahit<br />
Gnaphalium silvaticum<br />
>> uliginosum<br />
Leontodon autumnalis<br />
M entha arvensis<br />
Myasotis arvensis<br />
Polygonum aviculare<br />
convolvulus<br />
hydrapiper<br />
persicaria<br />
>> tomentosum<br />
Ranunculus repens<br />
Rhaphanus raphanistrum<br />
Rumex acetosella<br />
seleranthus annuus<br />
Senecia silvaticus<br />
Spergula arvensis<br />
Stachys palustris f. agrestis<br />
Trickera arvensis<br />
Tussilago farfara<br />
Veronica agrestis<br />
>> arvensis<br />
V icia cracca<br />
V i o la arvensis<br />
tricolo1'<br />
A v dessa spelar särskilt Spergula arvensis en mycket stor roll.<br />
Beträffande vägkanternas vegetation råda stora skillnader mellan kanter<br />
till vägar, som gå gel1om relativt torra skogsmarker och sådana genom mera<br />
fuktighetsbetonade marker. Inom de förstnämnda är vegetationen icke särskilt<br />
rik och yppig och utgöres i huvudsak av samma växtformer, som träffas inom<br />
närmast angränsande skogar. Däremot är vegetationen ofta påfallande yppig<br />
å kanterna till vägar genom mera fuktiga partier. Ofta finner man där frodiga<br />
uppslag av icke endast flera lövträd utan av allehanda buskar (särskilt Salix<br />
aun:ta), gräs, örter och ormbunkar. Allra frodigast är vegetationen utmed<br />
vägar, som beröra sumpskogar. På dessa sistnämnda ställen träffas mycket<br />
högt och kraftigt hallon- och björnbärsris samt yppiga uppslag av Athyrium<br />
filix femina, kärrtistel (Cirsium palustre), tuvtåtel (Deschampsia caespitosa),<br />
luddtåtel (Holcus lanatus), älggräs (Filipendula ulmaria), veketåg (Juncus
Change language