29.01.2014 Views

TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

TÖNNERSJÖHEDENS FÖRSÖKSPARK . I HALLAND

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

TöNNERSJöHEDENS FöRSöKSPARK I <strong>HALLAND</strong> 419<br />

Vi finna av dessa vegetationsartalyser, att gräsen och bland dem särskilt<br />

Agrostis-arterna ökat högst betydligt å den brända ytan.<br />

Hur detta eldhärjade ljungmarksområde i övrigt ter sig framgår av vidstående<br />

bild, fig. 42.<br />

3· Fuktängar.<br />

Med fuktängar förstås gräs- eller halvgräsrika växtsamhällen, som äro<br />

bundna till tydligt fuktiga ståndorter, men där ingen eller endast helt obetydlig<br />

torvbildning i vanlig mening äger rum. Fuktigheten framkallas av ett högt<br />

grundvattenstånd.<br />

Fuktängar träffas flerstädes inom försöksparken. Allmännast förekomma<br />

desamma inom Agarps rullstens-terränger i där befintliga åsgropar (se fig. 43).<br />

Inom fuktängar träffas inga träd. Dock kunna stundom enstaka trädplantor<br />

förekomma, men dessa sakna utvecklingsmöjligheter, delvis beroende på<br />

åsgroparnas stora frostländighet. Ä ven buskar och ris äro fåtaliga eller saknas.<br />

De växter, som framför allt karaktärisera fuktängarna, äro trådtåg (Jun-­<br />

cus filiformis), hirsstarr (Carex panicea), blåtåtel (Molinia coerulea) och olika<br />

ven (Agrostis)-arter. Dessa förekomma dock sällan tillsammans i lika frekvens,<br />

utan någon av arterna plägar förhärska. Man kan härigenom urskilja fyra<br />

mer eller mindre skilda typer a v fuktängar, nämligen: J uncus filiformis-,<br />

Carex panicea-, Agrostis- och Malinia coerulea-fuktängen. Av dessa olika<br />

fuktängstyper uppträder Juncus filiformis-fuktängen i regel på de våtaste<br />

platserna och Malinia-fuktängen på de minst fuktiga.<br />

På grund av nämnda skillnader i typernas fuktighetskrav finner man dem<br />

ofta uppträda sida vid sida i en ganska utpräglad zonering; längst ut, där<br />

fuktigheten är som störst, träffas ]uncus filiformis-samhället, därefter Carex<br />

panicea- och Agrostis-samhällena och till slut inom fuktängens ytterpartier,<br />

där fuktigheten är som minst, Malinia coerulea-samhället.<br />

Den floristiska sammansättningen av dessa olika fuktängstyper framgår<br />

närmare av nedanstående vegetationsanalyser:<br />

1. ]uncus filiformis-fuktängen. Provyta Io inom Ågarp-området. (Ant. utförd<br />

2 / 10 1931.)<br />

Trädplantor: saknas.<br />

Buskar och ris: saknas.<br />

Gräs, halvgräs och örter: y. - ]uncus filiformis r-y, Galium palustre t,<br />

Ranunculus f lammula t, M entha arvensis e-t,<br />

Potentilla erecta e+, Agrostis canina e, Carex<br />

panicea e, Galium saxatile e, Glyceria fluitans e,<br />

Hydrocotyle vulgaris e, Lysimachia vulgaris e,<br />

M olinia coerulea e, Sieglingia decumbens e,<br />

Veronica scutellata e.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!