Nr 3 – 2011 – Läs - tidningen GLAS

B P OST TIDNING 

Ev retur till Glasbranschföreningen 

Box 16286, 103 25 Stockholm 

Behaglig komfort 

med solskyddsglas 

3 | 2 0 1 1 | a r k i t e k t u r | d e s i g n | m i l j ö | t e k n i k 

GLAS 3 | 2 0 1 1 

bygg 

Pilkington Suncool 

Med Pilkington Suncool i isolerrutan kombineras minskad energiförbrukning 

för kylning och uppvärmning med bästa möjliga komfort och bra inneklimat. 

Pilkington Suncool finns i många varianter med ett spektrum av prestanda. 

Det finns något glas för varje situation där en minskning av solvärmebelastning 

och värmeförluster har betydelse, från fönster i bostäder, uterum och glastak till 

kontorsfönster, fasader och glasade gårdar såväl i nyproduktion som vid renovering. 

För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se 

bort 

buller 

tema buller 

Stormsäkert glashus vid Västerhavet 

Svensk fönsterklassning duger inte 

Glasminaret vid Göteborgsmoské 

krönikan: Stjärnor och norrsken i glastaket 

profilen: Henrik Karlsson 

Bidrag för glasbyte underlättar

SKYDDANDE GLAS 

Bäste kollega! 

Citytunneln i Malmö. Brandskyddsglas CONTRAFLAM. 

CONTRAFLAM är ett klart brandskyddande glas, som består av två eller flera härdade säkerhetsglas och ett eller flera skikt 

av gel som i en brandsituation bildar en ogenomskinlig, värmeisolerande sköld i upp till 120 minuter. CONTRAFLAM kan 

kombineras med flera andra funktioner, som energibesparing, design, ljuddämpning, solskydd, säkerhet och skydd. 

Fotograf: Kim Wendt 

Bilglas 

-en bransch i snabb förändring! 

Vill Du vara med och påverka utvecklingen inom bilglas? 

Du är välkommen att kontakta Ryds Glas som tillsammans med Ditt företag vill 

utvecklas i teknik och kundkrav och vara i framkant i branschen. 

Vi söker företag för partnerskap, delägarskap eller förvärv runt om i landet. 

www.glassolutions.se 

www.rydsglas.se 

STOCKHOLM 

Finspångsgatan 29 

163 53 Spånga 

Tel: 08-760 01 95 

GÖTEBORG 

Argongatan 24 

431 53 Mölndal 

Tel: 031-86 56 30 

MALMÖ 

Fårögatan 6 

202 12 Malmö 

Tel: 040-18 81 30 

UDDEVALLA 

Schillers Väg 4 

451 55 Uddevalla 

Tel: 0522-64 54 90 

KARLSTAD 

Östanvindsgatan 14 

652 21 Karlstad 

Tel: 054-85 32 30 

LINKÖPING 

Kolfallsgatan 17 

582 73 Linköping 

Tel: 013-10 48 44 

EMMABODA 

Box 153 

361 22 Emmaboda 

Tel: 0471-188 00 

SUNDSVALL 

Tegelvägen 20 

853 50 Sundsvall 

Tel: 060-64 74 44 

LULEÅ 

Maskinvägen 9 

972 54 Luleå 

Tel: 0920-24 09 30 

P A R T N E R 

För personlig kontakt, ring eller maila: 

Bosse Karlsson, 070-680 23 74, partner@rydsglas.se

GLAS 

årgång 79 

Tidningen GLAS utges av 

Glastjänster för GBF AB 

och kommer ut med 

fyra nummer per år. 

innehåll 

Inspireras av glas 

Forserum Safety Glass 

förädlar planglas till olika 

typer av säkerhetsglas. 

Våra kunder finns inom 

möbelindustrin, företag 

som tillverkar köks- och 

badrumsinredning samt 

inom byggnadsindustrin. 

Vi härdar, laminerar, 

screentrycker, digitalprintar, 

skär, slipar, 

fräser, borrar och 

blästrar planglas. 

www.fsglass.se 

Adress 

Glastjänster 

Skeppsbron 40 

Box 16286 

103 25 Stockholm 

tel: 08-453 90 70 

fax: 08-453 90 71 

info@gbf.se 

www.gbf.se 

Ansvarig utgivare 

Per Sjöhult 

Chefredaktör 

Mikael Ödesjö 

tel: 08-453 90 79 

mob: 070-527 09 19 

micke@gbf.se 

Grafisk form 

Jonas Johnsson 

Produktion 

Mandarin 

Box 19019 

152 25 Södertälje 

tel: 08-554 246 70 

Tryck 

Grafiska Punkten, Växjö 

Annonser 

Media Mix 

Hélène Ulvander 

Båtsmansvägen 10 

181 41 Lidingö 

tel: 08-767 96 11 

fax: 08-767 51 58 

media@mixisthlm.se 

Prenumeration 

Prenumeration 

2011 (helår): 410 kr 

Flerabonnemang: 

5 ex och fler 15 % rabatt 

Medarbetarpren: 360 kr 

Lösnummerpris beställes 

av redaktionen 

(moms tillkommer). 

tel: 08-453 90 77 

info@gbf.se 

Redaktionen ansvarar ej 

för icke beställt material. 

glas är medlem i 

Sveriges Tidskrifter, 

upplagan är ts-kontrollerad. 

22–31 

20 32 

48 

Omslagsfoto: Sören Håkanlind 

tema buller 

12. ledaren 

Konkurrens? Javisst! 

Men följ spelreglerna 

14. siktat 

20. krönikan 

Peter Mosskin 

Stjärnor och norrsken i glastaket 

22. tema 

Buller 

32. arkitektur 

Harpa, Reykjavik – 

Möte mellan lava och is 

i Islands nya konserthus 

Inspireras av 

70 

40. arkitektur 

Berg Propulsions nya kontor – 

Glashus för havsvindar och salta stänk 

46. mittuppglaset 

48. insyn 

Göteborgs moské – 

”Här ska alla känna sig välkomna” 

54. debatt 

Svensk energiklassning av fönster 

håller inte internationellt mått 

60. process 

Effektiv programstyrning 

skapar produktionssäkerhet 

64. profilen 

Henrik Karlsson 

håller pappas livsverk levande 

70. till sist … 

Färg, form och ljus samverkar i ny teknik 

GLAS är organ för Glastjänster för GBF AB, 

som organiserar drygt 600 glasmästerier, 

rammakerier och glasfasadföretag i Sverige. 

GBF:s verksamhet syftar till att ge medlemsföretagen 

högsta kompetens inom verksamhetsområdet för att skapa 

konkurrenskraft och en hållbar utveckling av samhället. 

Utbildning, information och auktorisation är 

de viktigaste medlen för att uppnå detta. 

Annonsörsförteckning 

AGC Flat Glass Svenska 71 

Berlings Glas 39 

Bostik 15 

C.R. Laurence of Europe 6 

Dorma Sverige 19 

Edgetech Europe 15, 17, 19 

Emmaboda Glas 2, 39, 45 

Ergosafe 9 

Fasadglas 17 

FSG 4 

Glaston 10 

GSAB-Mabu 11 

Inoxa Glasräcken 13 

Kortedala Glasmästeri 12 

Pilkington Sverige 13, 72 

Ryds Glas Sverige 3 

Saint-Gobain 8 

Scandinavian Bus & Vehicle 39 

Sika Sverige 59 

Svalson 7 

Techroform Glass Insulation 53 

Uniglas 45 

GLAS 5

Door Hardware 

Install Glass 

with Ease... 

Shower Hardware 

Railing Hardware 

Glass Fittings & Supplies 

Skjutluckorna som sätter människan i centrum 

För trettio år sedan tillverkade Svalson AB den första eldrivna skjutluckan till en reception i Luleå – 

den luckan används än idag. 

Conforms to 

BS 6180:1999 & 

BS 6399-1:1996 

GENERAL CONSTRUCTION 

SUPERVISION ADMISSION 

The TAPER-LOC System is the simple way to install 

glass railings and balustrades*. 

Idag levererar vi ca 1 500 eldrivna skjutluckor per år. Till Sverige och övriga Europa samt till 

Nordamerika, Australien och Japan. 

Vårt senaste elektroniksystem är helt mjukvarustyrt och ger bättre möjligheter än någonsin att 

anpassa skjutluckans funktioner så att användaren blir riktigt nöjd. 

Läs mer på vår hemsida www.svalson.com 

Rapid 

• Quick & Simple Installation 50% faster to install than traditional 

alternatives 

Re-adjustable 

• Save Time & Money The horizontal taper-loc design allows the 

system to be adjusted, dismantled and re-set. 

Reassured 

• Tested Meets the strictest building code requirements 

BS6180:1999 and BS6399-1:1996. 

For information call FREE on 00 800 0421 6144 

e: CRL@crlaurence.dk f: 00 800 0262 3299 w: crlaurence.dk 

*For toughened/toughened laminated glass from 12mm-25.52mm thick 

Patented 

Svalson AB · Box 584 - 943 28 Öjebyn · Tel: 0911-667 25 

www.svalson.com · sales@svalson.com

www.ergosafe.se 

 

Bild från Halmstad Arena. ErgoSafe har levererat och utvecklat skjutluckor till entrén samt speakerhytterna. 

Nu är det liv i luckan! 

En reception, en expedition, en kassalucka, ett maskinskydd eller ett take-away-fönster. Oavsett 

vilken lucka du designar får du inte glömma människan bakom glaset. Om man undviker onödig 

påfrestning av att öppna luckan manuellt så finns där mer energi över till service och trevligt bemötande. 

Det personliga säkerhetsskyddet är också en viktig aspekt för att installera skjutluckor. Till din 

hjälp har vi gett liv åt sex olika standard system av eldrivna skjut luckor med hög kvalitet som går att 

anpassa efter just dina mått och specifikationer. All vår produktion sker hos oss i Halmstad där 

vi erbjuder hög flexibilitet och personlig service. Se mer om oss och våra eldrivna skjutluckor på 

www.ergosafe.se. 

 

 

 

 

 

 

 

hstd Foto:Jesper Pettersson 

ErgoSafe AB 

Trönningevägen 9, Box 10069, 300 10 Halmstad 

Telefon +46 35- 411 70, Fax +46 35- 411 77 

www.ergosafe.se

MILANO, 26.-29. OKT. 2011 

Besök ALBAT+WIRSAM i 

Glaston montern 

Hall 24, Monter L09 

A+W = value+ 

Ni bearbetar glas. Vi optimerar er bearbetningsprocess. 

Över 1500 företag, utspridda över hela världen, producerar dagligen 

miljontals glas med IT-system från ALBAT+WIRSAM. 

Genom en nära kontakt med våra kunder skapar vi lösningar för ännu 

högre effektivitet. Eftersom varje glas räknas. 

Glaston Sweden · filial till Glaston Finland Oy · Albat+Wirsam · Slottsmöllan · 302 31 Halmstad · Sweden 

Tel. +46 (0) 35 175417 · Fax +46 (0) 35 175416 · Email: pontus.levin@glaston.net 

www.a-w.de · www.glaston.net 

www.invitrea.com | info@invitrea.com 

Släpp in ljuset i ditt privata rum 

Glasdörren Elegant skyddar mot insyn och välkomnar samtidigt ljuset utifrån 

på ett behagligt sätt. Dörren monteras direkt i svensk standardkarm samt 

har ett lås som passar alla Assas låscylindrar och innerdörrsbeslag. 

en del av GSaB 

www.invitrea.com | info@invitrea.com

ledaren 

Konkurrens? Javisst! 

Men följ spelreglerna 

Konkurrens är bra. Det trimmar företagen. Gynnar kvalitet och 

kundnytta. Det befrämjar utveckling av både varor och tjänster. 

Men – bara om det sker med justa medel. Om lagar följs. Om villkoren 

på marknaden är lika. Så är det inte alltid idag. Oseriösa företag snedvrider 

konkurrensen. 

Rörlighet på arbetsmarknaden är till gagn, ja till och med avgörande, 

för ett land av Sveriges storlek. Dock får det inte ske till priset av social 

dumpning, för då riskerar seriösa företag att antingen slås ut eller 

tvingas börja slarva med arbetsmiljö, skatter och andra regler. Då blir 

det ett problem för hela landet. 

Tyvärr ser vi för ofta i vårt samhälle exempel där utländska arbetare 

utnyttjas hänsynslöst på ett oetiskt och regelvidrigt sätt. De är inte 

sällan underbetalda, har avtalsvidriga arbetstider och arbetar ofta i 

okontrollerad arbetsmiljö. 

De lagar och regler som vi rättar oss efter i Sverige innebär bland 

annat att arbetarna har ett skyddsnät av försäkringar, arbetsmiljöföreskrifter 

och anställningsvillkor, något som helt kan lysa med sin 

frånvaro på flera byggarbetsplatser här i landet. 

Det är därför tillfredställande att debatten i byggbranschen om 

detta problem nu står högt på agendan. Att Arbetsmiljöverket dessutom 

initierar en informationskampanj, riktad till utländska arbetare, 

för att påtala att dessa har samma rätt till säker arbetsmiljö som 

svenska arbetare, är ett steg i rätt riktning. 

Uppskattningsvis 30–40 procent av alla byggjobb inom glasbranschen 

utförs nu av utländska aktörer och en del av dessa följer inte 

svensk lagar och avtal. Den illojala konkurrensen resulterar i att företag 

som sköter alla åtaganden på ett korrekt sätt får färre uppdrag och 

försämrad lönsamhet. I kölvattnet följer förstås också riskerna med 

framtida garantifrågor, teknisk rådgivning samt underhåll och service. 

Alla beslutsfattare, från myndigheter till byggherrar och entreprenörer, 

måste ta sitt ansvar och se till att underentreprenörer arbetar 

utifrån gällande lagar och regler som etik och moral. 

Mikael Ödesjö, chefredaktör 

mässor 

och 

seminarier 

Vitrum 2011 

Milano, Italien 

26–29 oktober 2011 

www.vitrum-milano.it 

Batimat 2011 

Paris, Frankrike 

7–12 november 2011 

www.batimat.com 

Fensterbau Frontale 2012 

Nürnberg, Tyskland 

21-24 mars 2012 

Glass Performance Days 

China 

Shanghai, Kina 

31 mars – 1 april 2012 

Glass World 2012 

Kairo, Egypten 

15–17 april 2012 

Expo Build China 2012 

Shanghai, Kina 

4 sep – 4 dec 2012 

Glassex Interbuild 

Birmingham, England 

16–19 oktober 2012 

Glasstec 2012 

Düsseldorf, Tyskland 

23–26 oktober 2012 

www.glasstec-online.com 

Pilkington Pyrostop ® , Pilkington Pyrodur ® och Pilkington Pyroclear ® 

Nyhet! Tunna enkelglas med både brand- och inbrottsskydd i följande kombinationer: 

• Pilkington Pyrostop ® 30-20 + P6B, 21 mm 




Produceras i Sverige, kontakta oss för beställning eller information: 

www.pilkington.se eller www.g-fab.se 

Linit Profilglas 

• 6 olika ytstrukturer 

• Finns även ”frostat” 

• Kan fås med punktmontage 

utan profiler 

• U-värde ner till 1,2 W/m 2 ,˚K 

www.kortedalaglas.se mail@kortedalaglas.se 

12 GLAS

siktat 

VI GÖR DIG BÄTTRE. 

FOGAR OCH TÄTNINGAR SOM 

SPARAR ENERGI OCH PENGAR. 

”Treehugger” 

EXEMPEL PRODUKTOMRÅDE/PRODUKTER 

Burträsk – 

glasmetropol 

i norr 

Rickard Schönfeldt, Systemglas, ser en 

ljus framtid för gasellföretaget i norr. 

Foto: Jack Mikrut 

Systemglas Produktion i Burträsk går 

från klarhet till klarhet. Från starten 

2003 har företaget utvecklats i en stark 

acceleration. Två år i följd har de nu 

också utsetts till Gasellföretag av tidningen 

Dagens Industri. 

Vi satsar stenhårt på att bli en komplett 

glasleverantör. Och vi levererar till 

såväl glasmästerier som till fönsterindustrin, 

säger Rickard Schönfeldt vd till DI. 

I sortimentet finns allt från isolerglas 

och lamellglas till säkerhetsglas, 

tillskuret och tillbehör m m. 

– Ambitionen är att vara starka i 

närområdet, d v s Norrland som dock 

är ett vitt begrepp, säger Rickard. 

Nu har man också en viss export till 

norra Norge, ett stort fönsterföretag 

som köper stora volymer av Systemglas. 

Tack vare den snabba expansionen, 

23 anställda med en omsättning på 28 

miljoner kronor, har företaget byggt ut 

successivt. Ifjol för 2,5 miljoner 

kronor, men redan nu inser Rickard 

Schönfeldt och hans kompanjoner att 

man behöver bygga ut igen. 

Mobil paviljong 

för trädkramare 

”Treehugger”(trädkramare, på svenska), i 

Koblenz är en i dubbel bemärkelse mångsidig 

paviljong. I sommar har besökare i 

den tyska staden kunnat delta i olika aktiviteter 

och ”happenings” i denna flyttbara 

designbyggnad av trä, stål och glas. 

Trehugger är resultatet av ett forskningsprojekt 

med flera olika tyska universitet 

och designföretag inblandade. Målet har 

varit att ge studenter och yrkesfolk, bl a 

hantverkare, en bredare förståelse och 

kunskap om de senaste datorprogrammen 

för design och datorstödd tillverkningsteknik. 

Det är alltså inte bara paviljongen i sig 

som varit huvudsaken utan ännu mer insikten 

i modern utvecklings- och framställningsprocess. 

Formen på Treehugger är en extruderad 

pentagon istället för en fyrkantig låda – ett 

enkel geometriskt tillägg som förändrar 

byggnadens utseende avsevärt i förhållande 

till en betraktarens synvinkel. De delvis 

screentryckta glasen skimmer inredningen 

en aning och reflekterar samtidigt omgivningen 

på utsidan. 

Treehuggers struktur lyfts av fabricerade 

”träd”, rektangulära men ändå uppfattas 

som om det vore befintliga träd. 

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se 

AKRYL- & OLJE- 

TÄTMASSOR 

Deco Seal är en slipbar 

och övermålningsbar fog 

med spackelegenskaper. 

BRANDFOGMASSOR 

Fire-Bond ® -serien är ett certifierat 

system av brandfogskum 

och brandfogmassa. 

FÖNSTERKITT 

Glasil fönsterkitt är sprickfritt 

och kan fås i valfri kulör. För 

traditionella fönster finns 

övermålningsbart kitt som är 

permanent plastiskt. 

Kontakta Bostik för mer information, telefon 042-19 50 00. 

SILIKON 

Silikon Bygg och 

sanitet är antimögelbehandlad 

för rörelsefogar 

i våtutrymmen. 

BYGGFOG 

Silmax byggfog finns både 

med rörelseupptagande 

och fasta egenskaper. 

FOGSKUM 

Care Seal - fogskum helt 

utan isocyanat för en 

bättre miljö. 

Här hittar du kompetenta glasföretag – gbf.se 

Populärt USA-bibliotek 

Seattles, USA, nya stadsbibliotek, skapat av arkitekten 

Rem Koolhaas, innehåller förstås allt vad 

ett huvudbibliotek ska erbjuda i form av böcker, 

tidskrifter, ljud och bildfiler, men har också blivit ett 

uppskattat offentligt rum för möten och avkoppling 

Byggnaden är indelad i åtta horisontella våningar, 

var och en varierar i storlek för att uppfylla sin 

funktion. Stål- och glasfasaden förenar den mångfacetterade 

formen och definierar de offentliga utrymmena 

där emellan. De staplade modulerna till 

biblioteket är arrangerade längs en sammanhängande 

spiralramp som fyller fyra våningsplan, vilket 

förstärker känslan av en värld skapad med maskinlik 

precision. Flera rulltrappor leder upp till ”vardagsrummet” 

eller rättare sagt lobbyn, som finns 

bakom den 50-meter höga sluttande glasväggen. 

Läsesalen på översta våningen har magnifik utsikt 

över Puget Sound och de omgivande bergen. 

Stadsbiblioteket i Seattle har blivit en publiksuccé 

med sin hypermoderna glasarkitektur. 

www.superspacer.com 

www.sinchrijo.com 

Tillförlitlig teknologi 

De senaste 20 åren har det producerats 

mer än 200 miljoner isolerglas världen över 

med Super Spacer®. Edgetech och 

SinChriJo erbjuder bevisat tillförlitlig 

varmkantteknologi. 

Super Spacer® 

Certifierad enligt 

EN1279 del 2, 3 & 6. 


siktat 

Tänk långsiktigt.. 

Clemens Miller 

Avmattning på bred 

front inom näringslivet 

Konfidensindikatorn för näringslivet 

sjönk sju enheter i augusti och den har 

sammantaget minskat drygt 20 enheter 

de senaste sex månaderna. Samtliga 

sektorer inom näringslivet har bidragit 

till nedgången den senaste månaden 

och indikatorn ligger nu i nivå med det 

historiska genomsnittet. 

Ordertillväxten till bygg- och anläggningsverksamhet 

har mattats något 

de senaste månaderna. Detta gäller 

Konfidensindikatorer 

även byggandet, medan sysselsättningstillväxten 

varit fortsatt stark. 

Konfidensindikatorn minskade 

fyra enheter i augusti, men den ligger 

fortfarande klart över det historiska 

genomsnittet. Förväntningarna inför 

de närmaste månaderna är mer återhållsamma 

än tidigare, men de pekar 

mot en fortsatt god tillväxt när det 

gäller byggproduktion och sysselsättning. 

Bransch Medel- Max- Min- Juni Juli Aug Läget 

värde värde värde 2011 2011 2011 

Totala näringslivet 9 33 – 28 22 16 9 +/– 

Tillverkningsindustri – 4 13 – 38 9 3 – 3 + 

Byggindustri – 16 48 – 77 5 11 7 + 

Detaljhandel 13 40 – 26 8 5 0 – – 

Privata tjänstenäringar 23 51 – 21 33 27 22 – 

Läget: ++ Läget är mycket starkt, + Läget är starkt, – Läget är svagt, – – Läget är mycket svagt 

Insamling: Svaren samlades in mellan den 1 och 23 augusti. 

Planglasföreningen och 

Hammerglass i förlikning 

Svensk Planglasförening har ingått 

förlikning med Hammerglass och återkallat 

sin talan vid Marknadsdomstolen 

avseende vilseledande och otillbörlig 

marknadsföring av Hammerglass produkter. 

Hammerglass har accepterat 

och genomfört överenskomna åtgärder, 

vilket i korthet innebär, att Hammerglass 

förbinder sig att i all sin marknadsföring 

och i all sin säljbearbetning 

av Hammerglass produkter inte använda 

sig av mätvärden eller andra faktauppgifter 

som inte är verifierade. 

– Nu är jag dock ytterst tveksam till 

att det överhuvudtaget är möjligt att 

verifiera de här produktuppgifterna, 

och vi har väntat ganska länge på dem, 

säger Ola Anvegård på R&B Glas & 

Plast AB, tillika medlem i Planglasföreningen, 

som har jobbat med ärendet. 

Han konstaterar samtidigt att Hammerglass 

produkt har sin plats på marknaden, 

men inte att den är unik på något sätt. 

– Det är ju själva kärnfrågan, för det 

finns ju likvärdiga produkter på flera 

olika håll i branschen, påpekar han. 

Miller ny vd för NSG 

Building Products 

Clemens Miller har utsetts till ny vd för NSG 

Building Products, vari Pilkingtons glasproduktion 

ingår. Koncernen tillverkar och förädlar 

glas till såväl byggbranschen som bilproducenterna. 

Extra fokus läggs nu alltmer 

också på den växande produktmarknaden 

för energieffektiva produkter. 

– Vi ser ett växande behov av högeffektiva 

glas i våra byggnader, för att möta den globala 

uppvärmningen och bidra till energibesparing, 

säger Clemens Miller. 

Miller har en lång karriär inom NSG/ 

Pilkington sedan 1992 och har senast vare 

vice vd inom koncernens bolag för solenergiprodukter. 

Boken om glas 

Design, kvalitet och hantverk har gett 

svenskt glas världsrykte. Av de fler än 90 

glasbruk som startades under 1800-talet 

har inte många överlevt 

men än flammar 

elden i Glasrikets 

glasugnar, och hälften 

av produktionen 

går på export. 

Materialet är fascinerande 

och kan 

idag formas, behandlas 

och kompletteras 

med andra 

material till ett otal produkter och användningsområden 

– från dricksglas och dekorationsföremål 

till glasbetong och bioglas, 

som används i proteser och växer ihop med 

skelettet. Detta och mycket mer kan man 

läsa om i Boken om glas. 

Boken om glas kan användas som en 

uppslagsbok eller läsas i ett sträck som en 

lärobok. Eller så bläddrar man bara i den 

fram och tillbaka och låter sig inspireras 

och hänföras av de många vackra bilderna. 

Ett fylligt register med drygt 1 700 uppslagsord 

gör det enkelt att hitta vad man 

är intresserad av. Boken finns tillgänglig 

att köpa via bokhandel och nätbokhandeln 

som Adlibris och Bokus. 

Printglas är här för att stanna.. 

..det kan vara transparent, enfärgat, mönstrat, inspirerande och harmoniskt. 

Skapa fantastiska grafiska uttrycksmöjligheter med högupplösta bilder direkt på glas, kan 

användas överallt där glas finns” Vill du veta mer, besök oss gärna på: www.printglas.se 

Printglas AB Sågvägen 24 G 184 40 Åkersberga tel: 08-540 220 82 www.printglas.se 

Glasföretag kan mer än du anar – gbf.se 

Johan Hansson utbildar kunders personal 

Mervärde 

Vi erbjuder inte bara Super Spacer®, 

den enastående varmkantteknologin, 

utan också mervärden såsom: 

Produkter på lager 

Utbildning av personal 

Teknisk support 

Marknadsföringsstöd 

www.sinchrijo.com 

www.superspacer.com 


siktat 

MANET skjutdörrsystem 

Stål och glas i het bildesign 

Ludvig Löfgren är glaskonstnär, verksam 

på Orrefors Kosta Boda och en av 

landets mest drivna formgivare. 

I år visar Ludvig Löfgren The Juxtapod 

– en Hot Rod där exklusiva detaljer 

i glas, spelar mot eller snarare harmonierar 

med extrem bilbyggarkonst. 

Bilen har detaljer i glas, som bensintank, 

förgasarinsug, pedaler, växelspak, 

fälgarnas centrum och grill med kristallprismor, 

slipade av Simon Holm. 

Röhsska museet i Göteborg var först 

med att visa The Juxtapod – där de 

stora bilmässorna och konstscenerna 

i världen är målet. 

Juxtapod har skapats i samarbete 

med bil- och motorcykelbyggaren 

Mattias ”Le Beef ” Andersson, lackeraren 

och pin striparen Blaster och Johan 

Belin, varumärkesstrateg och reklamman. 

Att svensk glaskonst är en konstform, 

det hörs på namnet, men att bilbyggande 

skulle vara konst är inte lika 

självklart? Utgångspunkten för en Hot 

Rod är oftast en gammal bil, gärna av 

märket Ford och gärna av modell A – 

som i Juxtapoden. Hotrods är när de är 

som bäst, genuina hantverk och snudd 

på rullande skulp turer. Begreppet Hot 

Rod uppstod och användes för första 

gången i slutet på 30-talet. 

Håkan Furukrantz 

har avlidit 

En av glas- och metallbranschens stora 

profiler, Håkan Furukrantz, har avlidit. 

Håkan arbetade i 46 år i branschen, 

merparten av dessa på Sapa Building 

Systems i Vetlanda. Han bidrog till 

såväl produktutveckling och marknadsföring 

som information för företaget. 

The Juxtapod 

Arkitekturmässa 

i Göteborg 

Arkitektur och stadsplanering har saknat en 

egen mässa i Sverige. Nu ska det behovet 

tillgodoses, när Arkitekturmässan i Göteborg 

premiärarrangeras 24–25 oktober. 

Tanken är att den ska bli en viktig mötesplats 

för alla som påverkar framtidens städer 

och arkitektur. 

– Vi och andra 

branschorganisationer, 

liksom arkitekter, bygg- och fastighetsföretag 

strålar samman med leverantörer för 

att informera och diskutera om vad som kan 

bidra till en god arkitektur och stadsplanering, 

säger Karin Lindskog, som tillsammans 

med Johan Backlund representerar glasbranschen 

på mässan. 

God 

morgon! 

Fönster som pratar 

Genomskinliga högtalare på fönsterglaset 

eller datorskärmen kan snart vara verklighet. 

Koreanska forskare har kommit långt med 

att tillverka högtalare i grafen. Det innebär 

att man med bara ett atomlager tjockt skikt 

av detta material, med ovanliga elektriska 

och mekaniska egenskaper, till exempel kan 

använda fönster som högtalare. 

Grafen är ett ”supermaterial” som många 

förutspår kommer att revolutionera it- och 

kommunikationstekniken. Svårigheten att tillverka 

större ytor är dock ett problem som 

måste lösas. 

En sådan lösning verkar nu vara på väg 

då de koreanska forskarna lyckats använda 

bläckstråleteknik och vakuumkammare då 

de belagt en plastfilm med grafenoxid. När 

beläggningen reduceras återstår en tunn 

film av grafen, som bland annat kan användas 

för att tillverka elektroder. Grafenfilmen 

kan sedan användas för att tillverka tunna 

genomskinliga högtalare som kan placeras 

direkt på fönsterrutor eller datorskärmar. 

Interior 

Förena design och kvalitet med 

inspiration från DORMA 

www.superspacer.com • www.sinchrijo.com 

MANET skjutdörrsystem och MAME 

designglas andas elegans och skapar 

ljusa och öppna miljöer. 

dorma.se, dorma-interior.com 

När du ska använda glas – gbf.se 

När design är viktigt 

Edgetechs utprovade och testade teknologi 

Super Spacer® har visat hög prestanda i 

erkända undersökningar och erbjuder en 

hög grad av arkitektonisk frihet vid design. 

Super Spacer® finns i prisbelönta 

byggnader i mer än 80 länder över 

hela världen. 


krönikan 

Peter Mosskin 

k rönik a n | p e t er m os s k i n 

Peter Mosskin är författare, musiker och 

radiomakare. Uppvuxen i Stockholm, rötter i 

Ryssland, luftrötter i Frankrike och Jämtland. 

Intresserad av snickeri & andalusisk kultur, 

senaste projekt en roman om Sahara. 

Stjärnor och norrsken i glastaket 

Ishavskatedralen i Tromsö (ovan och nedan). 

Hur kan man förklara 

att man ingenstans bor 

eller ändå bor 

när jag bor 

bland alla dessa vidder 

Längst upp i Norge skjuter inte fjordarna 

in i landet från väster. I Nordnorge 

kommer de djupa fjordarna från 

norr, från ishavet. Gårdar ligger utmed 

vattnet. På lagom avstånd för att var och 

en skall få både inägor, utägor och lite 

skog. Eller som en nordnorsk komiker 

formulerat saken – där nordvästen tar 

lika jävligt från alla håll. 

Tromsö, Nordnorges största stad, är 

en märklig blandning av gammalt och 

nytt. Slitna träkåkar lutar mot kontorshus 

av betongelement och glas, prydliga 

villakvarter med insprängda ödetomter 

och överallt björk, taniga björkar som 

om man vore på väg mot en slalombacke 

i Jämtlandsfjällen. Hamnen byggs 

om, antagligen finns det en plan, även 

om jag inte ser den utan hänger över 

ett broräcke och glor på Björn Harry, 

ett grovhugget arbetsfartyg intill några 

fiskebåtar. 

Hurtigrutten kommer och går, lägger 

till vid kajen mitt emot Ishavskatedralen. 

En vit kyrka i betong och aluminium, 

väldiga trianglar som långsamt minskar 

på sin väg från kyrkport till altare, 

varje skarv är glasad så att man från 

kyrkbänkarna kan se naturen och det 

branta berget bakom katedralen. Byggnaden 

påminner till formen om en 

nunatak, de spetsiga fjäll som sticker 

upp ur en glaciär. 

Nordnorge är en del av Sapmi, samernas 

namn på sina hemtrakter i Sverige, 

Norge, Finland och Ryssland. Eller som 

Nils-Aslak Valkeapää skriver i en dikt: 

Men vad säger jag till främlingar 

som vakar över allt detta 

vad svarar jag på deras frågor 

som kommer från en annan värld 




när jag bor 


Nils-Aslak Valkeapää fick Nordiska 

rådets litteraturpris 1991 för boken 

”Vidderna inom mig”. Han föddes 

på finska sidan om treriksröset två år 

innan andra världskriget tog slut, 

mamman var från en by vid Lyngfjorden. 

Med Nordkalottens mått mätt 

var det nästgårds. 

Från Tromsö rasslar man iväg längs 

vägar som missat det mesta av oljepengarna, 

tar färja över Ullsfjorden, 

rullar vidare genom ett alplandskap 

med toppar upp mot tvåtusen meter 

till nästa färja. Kafeterian ombord 

säljer kalla våfflor med getmesost 

och tunt kaffe, det är juli och mer 

än tio plusgrader. Lastbilschaufförer, 

ortsbor och turister mellan fönster 

som inte verkar tvättade sedan rökning 

blev förbjuden, vilket säkert är fel, 

kanske bara ishavsvågorna som lockar 

mig ut på däck. Regnet har upphört, 

solen skimrar över färjeläget på andra 

sidan Lyngfjorden, nu blir det finväder 

säger jag till chaffisen tillbaka vid 

bordet. Han ler överseende men 

vänligt. 

Nils-Aslak Valkeapääs mamma kom 

från Skibotn vid Lyngfjorden. Byn syns 

under grå moln på styrbords sida. Här 

i Nordnorge har av tradition funnits 

både fiskesamer och renskötande samer. 

Farfar drunknade i fjorden under fiske 

Farmor skar sitt skohö i Selgesrohtu 

Far föddes i Finjubákti i brinnande kyla 

Och ändå frågar de 

Var har du ditt hem 

Sista åren Nils-Aslak Valkeapää levde 

lät han bygga ett hus i Skibotn. Ett sexkantigt 

hus, som en kåta vid fjordstranden. 

Sex tårtbitar – kök, sovrum, 

arbetsrum, matsal, hall, bibliotek – och 

en bastu inunder. Genom det stora 

fönstret i sovrummet mot norr syns 

midnattssolen över vattnet. Från arbetsrummets 

fönster öppnar sig fjorden 

och Lyngenalperna. Utanför matsalsbordet 

gungar ishavsvågor. I hjärtat av 

huset – tårtans ros – finns ett rum med 

kamin och skorsten inmurad i mellanväggen. 

I hjärtat av huset är taket 

högst. Där kåtans öppning skulle ha 

varit sitter glas. 

Genom glaset syns stjärnor och 

norrsken. Molniga kvällar går det att 

tända neonslingor som lyser i den 

samiska flaggans färger. 




när jag bor 


Du står i min säng 

mitt avträde är bakom buskarna 

solen är min lampa 

sjön mitt tvättfat 

Peter Mosskin 

Nils-Aslak Valkeapääs sexkantiga 

hus med glastak mot fjällhimlen. 

Fotnot: Nils-Aslak Valkeapää, var en finsk-samisk 

författare, musiker och konstnär. Det sägs ibland 

att han är den same som är mest känd i världen. 

Valkeapää föddes i en renskötarfamilj och utbildade 

sig till lärare. Det traditionella sångsättet jojk 

var ofta utgångspunkten för hans konst, oavsett 

om det gällde litteratur, musik eller bildkonst. Han 

gjorde också musik till filmen ”Vägvisaren”, där 

han även hade en roll. Vid olympiska spelen i Lillehammer 

1994 uppträdde han vid invigningen. 

Nils-Aslak Valkeapää tilldelades Nordiska Rådets 

litteraturpris för boken ”Solen är min far” 1991. 

20 GLAS 


tema 

Buller 

t em a b u ller 

buller- 

problemet 

löstes med glas och arkitektur 

Tematexter: Pelle Oskarsson / Caliber Film & Reportage AB Temafoto: Johan Aredal 

Allt fler nya centrala fastigheter byggs i bullerutsatta lägen. 

Något som gör att det kan vara svårt att klara ljudkraven. 

Med bullerglas, ljudfönster och nytänkande arkitektur och 

konstruktion kan man nå en hög ljudkvalitet trots bullerkällorna. 

Peab är just i färd med den andra etappen 

i bygget av ett nytt bostadsområde på en 

gammal fabrikstomt i Göteborg. ”Porslinsfabriken”. 

Ett bostadsområde som både 

ligger nära centrum, järnvägen och en 

fyrfilig trafikled. 

– För att kunna bygga med bra ljudkvalitet i det här 

området har vi arbetat hårt tillsammans med arkitekter 

och konstruktörer, säger Mikael Larsson, försäljningschef 

på Peab i Göteborg. 

– Väggarna är tjockare än normalt. Alla sovrum är 

orienterade mot innergården och vi har bullerglas i 

alla fönster. Dessutom har vi en glasvägg mellan byggnaderna 

i hela byggnadens höjd för att stänga ute bullret 

och släppa in ordentligt med ljus på innergården. 

Bra ljudmiljö trots läget 

I kvarteret Venus i stadsdelen Gårda har Skanska och 

Peab dragit igång bygget av ett liknande bullerutsatt 

bostadsområde ett stenkast från E6:an för Bostads AB 

Poseidon. 

– Bullerutsatta lägen kräver självklart att man tänker 

till ett extra varv för att få en bra ljudmiljö både 

inomhus och utomhus, säger Johan Niklasson, teknisk 

chef på Bostads AB Poseidon. 

Generellt sett brukar myndigheterna säga nej till ➝ 

Ett grundkrav från myndigheterna 

är att bullernivån på utsidan av 

fasaden på bostadshus max får vara 

55 dB. I princip ska det vara möjligt 

att sova med öppet fönster. En del 

av lösningen kan vara ljudvallar eller 

buller plank för att skärma av bullret. 

” Alla sovrum ligger mot innergården 

och vi har bullerglas i alla fönster. 

Dessutom har vi en glasvägg mellan 

byggnaderna i hela byggnadens 

höjd för att stänga ute bullret och 

släppa in ordentligt med ljus.” 




t em a b u ller | b u llerproblemet … 

” En stor del av de tomter som finns kvar i centrala lägen 

har just det problemet och är ändå attraktiva att bygga på 

eftersom det finns en stor marknad för centralt boende.” 

➝ 

bostadsbyggen nära bullerutsatta gator och trafikleder. 

– En stor del av de tomter som finns kvar i centrala 

lägen har just det problemet och är ändå attraktiva att 

bygga på eftersom det finns en stor marknad för centralt 

boende. För vår del handlar det då om att vi måste 

visa redan på planeringsstadiet att vi klarar av att prestera 

en bra ljudmiljö trots det bullerutsatta läget, säger 

Johan Niklasson. 

Sova med öppet fönster 

Ett grundkrav från myndigheterna är att bullernivån 

på utsidan av fasaden på bostadshus max får vara 55 

dB. I princip ska det vara möjligt att sova med öppet 

fönster. 

En del av lösningen kan vara ljudvallar eller bullerplank 

för att skärma av bullret. Men där det inte går 

eller där det inte reducerar ljudnivån tillräckligt kan 

det ändå vara möjligt att få bygglov om man kan visa 

att man kan bygga så att man nå en bra ljudnivå inomhus 

och klarar av att nå utomhusvärden under 

gränsvärdet på en tyst sida. 

Genom att välja en planering av byggnaderna där 

man använder huskropparna för att skärma av bullret 

kan man få en tyst sida på en inramad innergård. En 

del av lösningen kan också vara att bygga inglasade 

balkonger som ger en dubbel ljudvägg mot trafiksidan. 

Exklusiva inglasade balkonger eller uterum med skeppsgolv och fönster från golv till tak blir till ”upplevelserum”. 

Balkonger för upplevelser 

Istället för vanliga balkonger har Poseidons hus något 

man kallar ”upplevelserum”. Lite mer exklusiva inglasade 

balkonger eller uterum med skeppsgolv och fönster 

från golv till tak. 

Rummen ligger utanför vardagsrummen som har en 

fönstervägg och fönsterskjutdörr ut mot balkongen för att 

få ett bra ljusinsläpp och en god dubbel bullerreducering. 

Man har också ljudabsorbenter i taket för att det 

ska vara möjligt att ha fönstren öppna utan att nå alltför 

höga ljudnivåer. 

I fönsterpartierna har man ett extra ljudglas i ytterbågen 

för att reducera bullret. På innergården finns 

ett växthus med sittplatser där det är extra lugn och 

ro. Och man har också tänkt över ventilation, hissar 

och trapphus för att dämpa ljudnivåerna. 

Rummen ligger utanför vardagsrummen 

som har en fönstervägg och fönsterskjutdörr 

ut mot balkongen för att få ett bra ljusinsläpp 

och en god dubbel bullerreducering. 





Snabbt växande 

marknad 

för bullerglas 

Marknaden för bullerglas och ljudisolering av fönster kommer att få en rejäl skjuts de närm aste 

åren. Över 2 miljoner svenskar är utsatta för störande eller hälsofarligt buller i sina hem från 

framförallt trafiken. Boverket är i full färd med att förbereda skärpta bullerregler. Beräkningar 

visar att det kan vara en marknad värd miljardbelopp för glasbranschen fram till 2020. 

Undersökningar som genomförts av kommunerna, 

Socialstyrelsen och Boverket 

visar att buller är den miljöstörning som 

påverkar flest människor. Också på Europeisk 

nivå är det ett stort problem. EU 

och Världshälsoorganisationen WHO beräknar att 250 

miljoner européer arbetar eller bor i miljöer med en 

hälsofarlig bullernivå. 

För att möta de krav som ställs genom EU:s bullerdirektiv 

och riksdagens miljömål har kommunerna 

runt om i Sverige kartlagt bullerspridningen och arbetat 

fram handlingsplaner för att reducera problemet. 

Bullerproblemet ökar 

Riksdagens målsättning var att antalet svenskar som 

ut sätts för buller över angivna gränsvärden skulle minska 

med 5 procent till 2010. Men trots att de första stegen 

i åtgärdsprogrammen redan genomförts fortsätter 

antalet människor som utsätts för buller istället att öka. 

– En orsak är att trafikintensiteten har ökat. Och det 

har byggts allt fler bostäder i bullerutsatta områden, 

säger Magnus Lindqvist, bullerexpert på Boverket. 

Boverkets utredningar visar att 20 procent av de nya 

bostäder som byggts under de senaste åren har ljudnivåer 

för trafikbuller utomhus som ligger över högsta 

tillåtna gränsvärde. Totalt inklusive befintlig bebyggelse 

har andelen lägenheter som är exponerade för 

trafikbuller tredubblats de senaste tio åren och Socialstyrelsens 

miljöhälsorapporter visar att andelen av 

befolkningen som störs av trafiken har ökat med över 

200 000 personer. 

Flerfamiljshus värst utsatta 

Flest bostäder med mycket hög bullerexponering finns 

i Stockholm och Skåne län. Men också Göteborg och 

andra större och medelstora städer och mindre städer 

med genomfartsleder genom stadskärnan har ett ökande 

bullerproblem. 

– Mest utsatta är boende i flerfamiljshus som ofta 

ligger närmare trafikerade vägar. 

Framförallt måste man sträva efter att försöka minska 

bullret vid källan, genom bättre stadsplanering, omdirigering 

av trafiken, hastighetsbegränsningar, bättre 

vägbeläggningar, bullerplank och bullervallar. Men det 

kommer också att behövas omfattande åtgärder för 

bullerreduktion i byggnader i utsatta lägen, säger Magnus 

Lindqvist. 

Trafiken stör mest 

Boverket har föreslagit att alla byggnader – även befintliga 

byggnader minst ska uppfylla dagens ljudkrav 

C för nya byggnader 2020. Det innebär enligt verkets 

kalkyler att det krävs åtgärder i omkring en tredjedel 

av samtliga flerbostadshus i Sverige. Motsvarande drygt 

50 000 flerfamiljshus med cirka 1,2 miljoner boende. 

Åtgärder som totalt bedöms kosta 25–50 miljarder 

kronor. 

Åtgärdskostnaden beräknas uppgå till i storleksordningen 

21 000 – 42 000 kronor per boende. Kostnadsberäkningen 

omfattar bulleråtgärder från alla källor 

som fläktar, hissar och ljud från grannar. Men trafikljud 

är den klart dominerande störningskällan. 

Boverket listar i sin utredning olika fasadåtgärder 

som kan krävas för att nå målet. Tätning av sprickor 

i fasader, dubbla lager gips eller mineralskivor och 

dämpning av ventilationsventiler är några av åtgärderna 

som man analyserat kostnaden för. 

Störst effekt per investerad krona räknar man med 

att bullreduktion av fönstren ger. Totalt räknar Boverket 

med att omkring 3 miljoner kvadratmeter fönster 

behöver åtgärdas genom montering av ljudfönster, ny 

ytterbåge med nytt glas och drevning och tätning, eller 

en ny tung isolerruta i innerbågen. Kostnaden för fönsteråtgärderna 

beräknas uppgå till någonstans mellan 

2,4 miljarder kronor och 9,1 miljarder kronor fram 

till 2020. 

Bidrag mot buller 

Ägare av fastigheter som är störda av buller från vägtrafik kan ansöka om bidrag från 

kommunen för åtgärder som ljuddämpande fönster och bullerplank. Det går också att 

få ersättning för att åtgärda buller från rälstrafik och flygtrafik. Men det är krångligare. 

U 

tformningen av bullerbidragen skiljer 

stort mellan olika kommuner. Generellt 

gäller att bidragsansökningarna prioriteras 

efter hur mycket ljudnivån utomhus 

och inomhus överskrider de gränsvärden 

som finns. Och i andra hand efter när de inkommit. 

Huddinge kommun betalar exempelvis ut 50 procent 

av kostnaden för bullerplank och fönsterbyte eller 

fönsterrenovering. Medan Lund har ett bidrag för åtgärdande 

av fönster på 1 500 kr per kvadratmeter beräknat 

efter karmyttermåttet. Dock högst den faktiska 

kostnaden. Bidraget i Stockholm är maximalt 1 000 kr 

per kvadratmeter karmyttermått. 

Bidrag för bulleråtgärder 

När det gäller bullerplank, som ofta också byggs i glas, 

ger Lund ett bidrag på 25 procent av kostnaden om 

ljudnivån utanför fasaden överstiger 60–65 dBA och 

100 procent om ljudnivån överstiger 70 dBA. I Göteborg 

ges istället ett bidrag på 600 kronor per kvadratmeter. 

– Reglerna för bidragen finns ofta att hitta relativt 

enkelt på kommunernas hemsidor. Information om 

vilka bidrag som kan finnas i samband med att man 

lämnar en offert eller ett förslag på till en åtgärd kan 

säkert i många fall vara avgörande för fastighetsägarens 

investeringsbeslut, säger Magnus Lindqvist bullerexpert 

på Boverket. 

20–25 procent av befolkningen 

störs ofta eller ibland av 

trafikbuller som påverkar vila 

eller sömn. För att möta de 

miljökrav och ljudkrav som 

ställs i den svenska lagstiftningen 

och EU:s bullerdirektiv 

föreslår Boverket att alla 

bostäder, nya som befintliga 

minst ska klara ljudkrav C 

senast år 2020. 

Kommunala kartläggningar 

Driftiga entreprenörer kan ha god hjälp av kommunernas 

kartläggningar och bullerkartor för att hitta 

fastigheter, fastighetsägare och områden som kan vara 

aktuella för bidragsberättigade bulleråtgärder. 

I kommuner med enkla och raka formuleringar för 

de krav man ställer på de bidragsberättigade kan det 

vara bra att skynda sig att söka bidrag. En viss tendens ➝ 

26 GLAS GLAS 27

t em a b u ller | b i d r ag m ot b u ller 


➝ 

finns att vissa kommuner efterhand skärper kraven 

för bidragen med olika detaljregleringar. 

Buller som ökat kan ge bidrag 

I Malmö beviljas exempelvis inte bidrag om ljudkrav 

har ställts på fastigheten i samband med detaljplan eller 

bygglov. Bidrag betalas inte heller ut för fastigheter 

byggda 1997 eller senare där ljudkrav är ställda i Boverkets 

byggregler. 

Något som inte är prövat är om fastighetsägare 

trots det kan få bidrag om man kan påvisa att man 

klarade ljudkraven inomhus när fastigheten byggdes. 

Och att dessa krav nu överskrids genom att trafikintensiteten 

ökat. Vilket inte är ett ovanligt scenario. 

Relativt få söker bidrag 

Antalet sökande till bullerbidragen är ännu så länge 

relativt begränsat och har till och med minskat de senaste 

åren. För ägare av fastigheter med bullerproblem 

som inte redan gjort det kan det vara lönsamt att göra 

en bullerinventering och ansöka om bidrag nu. Inom 

en snar framtid kan antalet sökande komma att öka 

drastiskt. 

Fönsterbidragen förutsätter att en akustikkonsult 

gjort en mätning som visar att bullergränserna överskrids 

och ibland också en besiktning av fasadens ljudisolering. 

Det för att försäkra sig om att det är ”normal” 

standard på fastighetens ytterväggar och att det 

är fönstret som är den svaga punkten i fasaden. 

Plank- och fönsteråtgärder 

Det kan också gå att få bidrag eller ekonomisk ersättning 

för att bekämpa buller från andra trafikslag som 

flygtrafik, järnvägstrafik, spårvagnar och tunnelbana. 

De bullerkällorna är dock ovanligare och ersättningssystemet 

krångligare. 

De bolag och myndigheter som bedriver flygverksamhet 

och spårtrafik brukar normalt undvika att betala 

ut ersättningar så långt det går. 

Trafikbuller ökar risken för hjärtinfarkt 

Vid en ljudnivå på 50–55 decibel blir 

10–25 procent av befolkningen ganska, 

eller mycket störda. Redan vid relativt 

låga buller nivåer kan man också 

uppmäta en ökad halt av stresshormoner. 

Och förmågan till koncentration 

och problemlösning försämras. Buller 

stör vila och sömn. Och inlärning och 

minnesförmåga försämras. 

Forskning vid Karolinska institutet 

visar att de som långvarigt utsätts 

för trafikbuller över 50 decibel löper 

40 procent större risk att drabbas av 

hjärtinfarkt. 

Ett resultat som stöds av annan 

forskning som visar att höga bullernivåer 

orsakar högt blodtryck och 

hjärt-och kärlsjukdom. 

Det vanligaste är att man monterar upp bullerplank 

där det absolut krävs. Men det förekommer också att 

boende och fastigheter intill järnvägen, pendeltågsträckningarna, 

tunnelbanan, och spårvägen beviljas 

fönsterbidrag. 

Flyget får ta mer ansvar 

Banverket ger generellt sett bidrag i de fall bullernyttan 

kan uppnås billigare med fönsteråtgärder i stället 

för bullerplank eller om det både behövs bullerplank 

och ljudisolerade fönster för att nå rätt inomhusvärden. 

De kommunala och regionala kollektivtrafikbolagen 

som bedriver spårtrafik kan också ge fönsterbidrag 

i vissa utsatta områden och bansträckningar, men 

det är inte någonting som de marknadsför. 

Bullerstörningar utomhus i närheten av flygplatser 

accepteras i högre utsträckning än från övrig trafik. 

Men gränsvärdet inomhus är desamma och utvecklingen 

tyder på att kringboende och fastighetsägare i 

närheten av flygplatser kan räkna med ökat ansvarstagande 

från dem som driver flygplatserna. 

Ersättning för boende 

intill Bromma och Kallinge 

Enligt en dom från Miljööverdomstolen förra året ska 

Luftfartsverket betala ljudisolering för bland annat 

168 villor som störs av flygbuller från Bromma flygplats. 

Kostnaden beräknas till 19 miljoner kronor. Efter 

åtgärderna ska ljudnivån inomhus inte överskrida 

ekvivalentnivån 30 dBA. Det är en dom som också kan 

hjälpa andra utsatta. 

Ett annat exempel är grannarna till flygflottiljen F 

17 i Kallinge i Blekinge som i våras stämde fortifikationsförvaltningen 

på 6,3 miljoner kronor för bullret 

från stridsflygplanet Gripen. 

När planen kommer dundrande går det inte att 

samtala, hus spricker och saker trillar från hyllor, enligt 

grannarna som vill ha åtgärder betalade och ersättning 

för bullret fram till dess problemet åtgärdas. 

Hörselskador orsakas främst av 

höga långvariga ljudnivåer. Men även 

bullernivåer under 70 decibel kan 

orsaka hörselförsämring om man 

redan har en hörselskada. 

Totalt uppskattas samhällskostnaden 

för buller genom hälsoeffekter 

uppgå till mellan fem och tio miljarder 

kronor per år. 

Tyst glas stoppade bullret: 

Glasbyte ofta bättre än fönsterbyte 

Lars Lindberg och hans familj bor i en äldre central 

fastighet i Vasastan i Göteborg med stora bullerproblem 

från omgivande trafik och restauranger. 

En fönsterrenovering med omtätning av fönstren 

och nya bullerglas löste problemet. 

Tät trafik och spårvagnar – plus en restaurang 

precis utanför fönstret. Förutsättningarna 

för en tyst boendemiljö kunde 

vara bättre. Efter en lång startsträcka och 

kontakter med fastighetsägaren och miljöförvaltningen 

fick familjen Lindberg hjälp med att åtgärda 

oväsendet. 

Renovering bra alternativ 

– I den här fastigheten var det monterat moderna aluminiumfönster 

med treglas men ljudisoleringen var 

långt ifrån tillräcklig. Bullernivåerna låg en bra bit över 

gränsvärdet för bostäder, säger Fredrik Ohlsson, vd på 

Rotpartner som till stor del arbetar med fönsterprojektering. 

Men också med andra renoverings- och ombyggnadsprojekt. 

– Är fönstren dåliga kan det naturligtvis vara bra 

att byta ut hela fönsterkonstruktionen. Men om kvaliteten 

är bra är renovering ett attraktivt alternativ. 

Inte bara ur ekonomisk synpunkt utan också för att 

det kan ge bättre ljudvärden, säger Fredrik Ohlsson. 

Stora valmöjligheter 

Äldre fönster med dubbla bågar har ofta bättre förutsättningar 

att ge bra ljudisolering än nya energifönster 

genom att avståndet mellan glasen är större. Och det 

har stor betydelse för ljudisoleringsförmågan. 

– Om man inte tänker sig för vid fönsteråtgärder 

finns det en risk att man slänger ut gamla fönster med 

bra kvalitet för att få bättre energiegenskaper, samtidigt 

som den ljudisolerande förmågan faktiskt försämras, 

menar Fredrik Ohlsson. 

– Idag finns det fantastiska valmöjligheter på glassidan. 

Genom att byta ut ett eller flera av de befintliga 

glasen mot nya glas med bättre egenskaper och noggrann 

omtätning kan man bygga om ett gammalt 

fönster så att det blir lika bra eller bättre än nya fönster. 

Och det dessutom till omkring hälften av kostnaden 

för ett fönsterbyte och det uppskattar naturligtvis 

fastighetsägarna. 

Bytte innerglaset 

Vid ljudisoleringen av lägenheten i Vasastan behöll man 

glaset i ytterbågen. Man bytte ut glaset i innerbågen 

mot ett isolerglas med ett homogent glas och ett laminatglas 

bestående av två laminerade 4 mm glas som 

både gav ett mycket bra ljudvärde och värmevärde. 

– Ibland kan det vara nödvändigt att fräsa upp fönstren 

för att få plats med ett tjockare glas eller en ny 

fönsterkassett. Men det är en betydligt snyggare lösning 

än att montera in ett extraglas i en ny innerbåge 

eller ytterbåge vilket är ett annat alternativ, säger Jan 

Svensson på BKB Fönsterteknik som utförde den praktiska 

entreprenaden. 

Oväsendet helt borta 

BKB Fönsterteknik har många års erfarenhet av fönsterbyten 

och fönsterrenoveringar och arbetar allt mer 

med just bullerglas och ljudisolering. 

En viktig del av ljudproblematiken var också de odämp 

ade ventilerna som satt i fönstren. De ursprungliga 

ventilerna sattes igen och byttes ut mot specialbyggda 

ljudisolerade ventiler som monterades in i fönsternischen. 

– Vi är verkligen jättenöjda med resultatet. Skillnaden 

är som dag och natt. Tidigare kunde vi bli väckta 

flera gånger på nätterna av trafiken, gnissel från spårvagnarna 

och skrik och skrän utanför från krogen här 

på gatan. Nu hör vi ingenting av oväsendet och det är 

verkligen skönt, säger Lars Lindberg. 

Fredrik Ohlsson 

Lars Lindberg 





Sveriges tystaste fönster? 

Förtätningen i städerna gör att det byggs allt mer i bullriga miljöer. 

Efterfrågan på bullerglas och ljudfönster har ökat stadigt de senaste åren och 

allt fler tillverkare satsar på att få fram fönster med bästa möjliga ljudisolering. 

SSC lanserade i våras ett nytt kopplat ljudfönster 

som man utnämnde till ”Sveriges 

tystaste fönster”. Enligt typgodkännandet 

från Sveriges Provningsanstalt når fönstret 

en ljudreduktion på 50 dB. 

Kanske en marginell förbättring jämfört med de ljudfönster 

som utvecklats tidigare av SSC och konkurrerade 

fönsterfabrikanter med en ljudreduktion på upp 

till 48 dB. 

Men bäst i test är bäst i test. 

Snabb produktutveckling 

Ljudfönster med en fönsterkassett utan kopplad konstruktion 

når som bäst upp i 40–45 dB ljudreduktion. 

Hemligheten i det nya fönstret från SSC är att man 

ökat avståndet mellan glasen med 8 mm. Fönsterkarmen 

har ökats från 120 till 128 mm och man har dessutom 

använt sig av något tjockare glas än tidigare. 

Fönsterkarmen passar ändå in i SSC:s befintliga fönsterplattform. 

Också bland annat Kvillsfors, Sp-fönster och Elitfönster 

har märkt av en ökad efterfrågan på ljudfönster 

och arbetar med produktutveckling tillsammans 

med glastillverkarna. 

Asymmetriskt avstånd 

För att nå största möjliga ljudreduceringsförmåga kan 

glastjockleken ökas och isoleringen och tätningslisterna 

är viktiga. Glastjockleken och avståndet mellan 

App mäter buller 

Arbetsmiljöverket erbjuder en gratis 

app för mätning av buller. 

Appen innehåller en decibelmätare med 

bra grafik och en bullerkalkylator, som 

räknar ut hur mycket buller som förekommer 

i lägenheten, på kontoret etc. 

App:en finns att ladda ner utan kost 

nad för Iphone och Ipad. 

glasen ska vara asymmetriskt för att släcka ut olika 

frekvenser. 

Gasfyllningen har en viss betydelse och laminerade glas 

med en ljuddämpande folie mellan skikten ger en bättre 

ljuddämpning än samma glastjocklek i homogent glas. 

Skillnaden mellan ett ljudfönster i tvåglas- eller treglasutförande 

är dock inte särskilt stor om inte också 

samtidigt distansen mellan fönstren ökas. 

Med de ljuddämpningsnivåer som uppnåtts idag 

på närmare 50 dB är det svårt att nå längre utan att öka 

karmdjupen och avståndet mellan glasen ordentligt. 

I särskilt krävande lägen kan nästa steg istället bli 

att tillverka ljudfönster som består av två separata 

fönsterbågar med ljudisolerande glas som sedan monteras 

ihop på plats. 

Den ljudisoleringsförbättring 

som är 

minst kostsam är 

att täta om otäta 

fönster och att 

sätta ett kompletterande 

glas på 

fönstrets innerbåge. 

Dyrare men 

mindre synligt är 

att byta glas i 

innerbågen till ett 

tjockare homogent 

eller laminerat 

glas. Eller att byta 

innerglaset till en 

tvåglas isolerruta. 

fakta Buller 

Decibel är en logaritmiskt skala: 

Den tekniska ljudstyrkan fördubblas 

vid en ökning med 3 dB. Men för det 

mänsk liga örat är en ökning eller 

minskning med 2–3 dB en knappt 

hörbar förändring. Människan uppfattar 

en fördubbling eller halvering av 

ljudstyrkan vid en ökning eller minskning 

på 8–10 dB. 

Olika frekvenser ger olika mönster. 

Vid bullerproblem är det de låga frekvenserna 

som är svårast att dämpa. 

Värdet för ljuddämpning – R w – 

som tillverkarna normalt anger för 

sina glas och fönster är ett generellt 

laboratoriemätt ljudisoleringsvärde. 

För att ta hänsyn till det faktiska bullret 

i olika frekvenser, särskilt trafikbuller, 

delas ljuddämpningsvärdet in 

i två klasser: R w + C och R w +C tr 

R w 

+C 

Ljudreduktionen för högfrekvent buller 

och brus – exempelvis: 

• motorvägstrafik 

• tåg i hög fart 

• flygtrafik på kort avstånd 

• lekande barn. 

R w 

+C tr 

Ljudreduktion för lågfrekvent buller 

som: 

• stadstrafik 

• tåg med låg hastighet 

• flygtrafik på långt avstånd 

• basdunket i musik 

Ljudreduktionen i fönster ligger 

normalt några dB lägre för de låga 

frekvenserna. 

Svagast uppfattbart ljud: 0–15 dBA 

Svagt vindbrus: 

25 dBA 

Normalt samtal: 

60 dBA 

Storstadsgata: 

75 dBA 

Startande långtradare: 95 dBA 

Diskotek: 

100 dBA 

Startande jetflygplan: 120–130 dBA 

Smärtgräns: 

125 dBA 

Tre ljudklasser: Gränsvärdet för 

buller definieras på två olika sätt. 

Dels mäts den ekvivalenta bullernivån. 

Ett slags genomsnittsvärde för bullernivån 

på dygnsbasis som får vara 

maximalt 55 dB vid husfasaden. Och 

maximalt 30 dB inomhus enligt ljudklass 

C som är byggreglernas miniminivå 

för nyproduktion. 

Ljudklass B är en kvalitetsnorm 

som bland annat JM eftersträvar vid 

sina byggen för att nå en extra god 

ljudmiljö i sina bostäder. Den ställer 

4 dB hårdare krav. Ljudklass A ställer 

ytterligare 4 dB hårdare krav. 

Dagens standardfönster som har 

en ljudisoleringsförmåga kring 30 dB 

klarar normalt att möta ljudnivåer 

upp till 55–60 dB utan att ljudkraven 

enligt ljudklass C inomhus överskrids. 

Men det finns också en maximal 

ljudstyrka på 45 dB som inte får 

överskridas inomhus vid ljudtoppar. 

Ljudnivån vid en trafikerad gata 

ligger på omkring 75 dB och en tuta, 

en motorcykel eller en långtradare 

som startar kring 80–95 dB. 

Ett startande flygplan kan ha en 

ljudstyrka över 120 dB. 

Fönstren i ljudutsatta lägen måste 

ha en ljudreduceringsförmåga på 

minst 40–50 dB för att klara ljudkraven 

enligt ljud klass C eller B inomhus. 

För att uppnå ljudreducering 

över 45 dB fordras normalt dubbla 

fönster med dubbla karmar skilda 

från varandra. 

Större ljudreduktion är svår att nå 

i fönster utan att avsevärt öka vikten 

och djupet på konstruktionerna. 

Fönstren på flygplatser har ofta ett 

extra bullerglas på utsidan av fasaden 

med god distans till det inre isolerglaset 

för att nå bästa möjliga ljuddämpning. 



arkitektur 


harpa 

reykjavik 

Reykjavik Konsert och Kongress 

Center, Harpa, består av mer än 

12000 kvadratmeter glas, ytskikt 

som ger liv i fasaderna och ändra 

uttryck och färg beroende på väder, 

tid på dygnet och året. 


a rkitek t u r | h a rpa 

Quasi brick-systemet är 

utvecklat av den danskisländska 

konstnären 

Olafur Eliasson. 

Möte mellan lava och is 

i Islands nya konserthus 

Den 33 meter höga sydfasaden till Harpa, Reykjaviks Konsert & Kongress 

Center är unik på flera sätt. Både konstnärligt och tekniskt. Den är inspirerad 

av den metamorfos och förvandling som uppstår när glödande lava tränger 

upp genom jordskorpan och möter en glaciär. Detta möte av hetta och kyla 

skapar geologiska basaltpelare, naturliga hexagona basaltklippformationer 

i kontrast till Islands övriga vilda natursceneri. 

Reykjavik Concert Hall och konferenscenter, 

Harpa är designad av Henning Larsen 

Architects i samarbete med Batteriið Arkitekter. 

Den spektakulära södra fasaden 

har också utvecklats i samarbete med den 

dansk-isländska konstnären Olafur Eliasson. 

Inspirerad av de geologiska formationerna av bergarten 

basalt längs den isländska kusten, reser sig den 

södra fasaden högt upp över hamnen i den isländska 

huvudstaden. 

Fasaden utgörs av en hisnande tredimensionell konstruktion 

av stål och glas, som ger olika intryck och upplevelser 

över dygnet, med solljus eller artificiell strålkastarbelysning 

De andra tvådimensionella fasaderna och taken bygger 

på söderfasadens geometri och skär genom den tredimensionella 

formen. 

Glaset fångar solens ljus och färgerna på himlen och 

hela byggnaden framträder som en jättelik upplyst skulptur 

som speglar himlen och den omgivande hamnen 

och det pulserande stadslivet. 

Stapelbara moduler 

Den dansk-isländske konstnären Olafur Eliasson har 

under många år forskat och utvecklat vad vi idag kallar 

”quasi brick”. Man känner igen sådana på deras form 

och på det sätt det är möjligt att stapla dem på varandra 

utan att det uppstår några oönskade mellanrum. 

– Vid ett av våra första möten i Olafur Eliassons 

studio studerade vi ett vajersystem med quasi bricks ➝ 

Södra fasaden 



Stålprofilerna är 10 mm 

och består i sig av fyra 

individuella stålstänger 

för att åstadkomma en 

diamantlik form. 

a rkitek t u r | h a rpa 

Detaljskisser Quasi brick-modulerna. 

Mellanrummen inuti Quasi brick-modulerna ger djup och reflektioner. 

➝ 

hängande i fasaden. Detta ledde till att vi valde att designa 

fasaden med stålstativ i sexkantiga modulformer 

klädda i glas istället. Det var då det verkliga utvecklingsarbetet 

startade. Först genom att komma fram till 

den optimala storleken på varje enskild modul för att 

få ut det mesta av strukturen, berättar Steen Elsted 

An dersen, konstruktionsarkitekt på Hennings Larsen 

Architects i Danmark. 

Tillsammans med Olafurs team kom de överens 

om att satsa på en så tunn modulprofil som möjligt 

för att fasaden ska kunna släppa in rikligt med ljus. 

Efter att ha designat ett tiotal olika profiler för varje 

enskild quasi brick-modul och fått godkänt på detta 

av byggföretaget IPC (Islands största) var också kraven 

på vind- och dödlaster uppfyllda. Stålprofilerna är 10 

mm och består i sig av fyra individuella stålstänger för 

att åstadkomma en diamantlik form. 

Genom att gjuta hörnen i stål och sedan svetsa ihop 

dem med profilerna blev det möjligt att forma dem i 

modulerna, sammanlänka profilerna på ett sätt som 

gör att krafterna och lasterna överförs säkert och effektivt 

från modul till modul. 

Djup och reflektion skulpterar 

Quasi brick-modulerna har färgats i två gråa nyanser, 

utifrån Olafur Eliassons anvisningar. För honom är 

annars mellanrummen inuti modulerna det essentiella, 

mer än själva ramverket. Här handlar det om 

djup och reflektioner som skapar det skulpturala i 

byggnaden. ➝ 



Konst och arkitektur förenas effektfullt i det totalt 

28 000 kvadratmeter stora konserthuset. Ankomstområdet 

och foajén ligger i den främre delen av byggnaden, 

fyra musik- och konferenssalar i centrum och backstage 

området med kontor, administration, repetition och 

omklädningsrum i den bakre änden av densamma. 

AKTIV GLASPARTNER 

MODERN 

DESIGN 

mecs.se 

Bestående värde för ditt hem med välisolerade 

skjutdörrar i underhållsfri aluminium. 

Lyft-skjutbeslag för smidigt handhavande. 

Isolerglas med varm kant 

U = 1,1, personsäkert. 

➝ 

– På utsidan såväl som på insidan av quasi brickmodulerna 

har vi arbetat med förskjutna glaskanter s k 

steppade glas. Glaset som används på utsidan är laminerat 

på grund av överhänget i fasaden. Fasaden i sig 

har ett överhäng på cirka sju grader, men den enskilda 

quasi brick-modulen har faktisktett överhäng på 12,8 

grader, upplyser Steen Elsted Andersen. 

Den glasade modulen består av 2 × 6 mm härdat 

och värmeförstärkt glas med tre lager av PVB-folie därefter 

16 mm argon och sedan igen 2 × 6 mm härdat och 

värmeförstärkt glas. Enheten är totalt 42 mm tjock. 

Du som arbetar med glas ska alltid ha nära till glas. 

Det har du hos oss. Med regional täckning, brett produktsortiment 

och personlig service blir vi din aktiva glaspartner. 

Saint-Gobain Emmaboda Glas AB 

Box 153, 361 22 Emmaboda. Telefon 0471-188 00 

Glas som är både blåa och orangea 

Som en del av sitt konstverk, ville Olafur Eliasson använda 

ett visst antal ”tvåfärgade filter” i fasaden med 

hjälp av dikromatiska glas. Det här glaset är ytbehandlat, 

vilket gör att det syns i olika färger beroende på 

synvinkeln. På så sätt kan samma glas vara blått från 

den ena sidan och orange från den andra. 

Efter att ha löst möjligheten att tillverka större dikromatiska 

glas än vad som gjorts tidigare uppstod 

också ett problem då glasen sannolikt inte skulle tåla 

det isländska klimatet. Detta löste man genom att laminera 

in de dikromatiska glasen mellan två järnfria 

4 mm glas, alltså glas med extra låg färgförvrängning. 

– Vi använde nio olika glastyper till de olika fasaderna: 

det järnfria glaset som utgör merparten, tre olika 

dikromatiska glas, två typer av solskyddsglas, ett högreflekterande 

glas och ett lågreflekterande glas. 

Kinesisk bakläxa 

Montaget började sedan med en präktig skandal. 750 

ton stålprofiler fick skrotas. Den kinesiska fasadtillverkarens 

kvalitet på de hexagona (sexhörniga) stålmodulerna, 

vari alla olika sorters glas sitter och tillsammans 

utgör den tredimensionella formen, var undermåliga. 

Mått och toleranser var inte tillräckligt precisa. 

Det kinesiska företaget fick bakläxa och lyckades 

då betydligt bättre. 

När så Reykjavik Konsert och Kongress Center invigdes 

i augusti kunde dock alla konstatera att byggnaden 

blivit precis så spektakulär som man föreställt sig. 


Försäljning av bil- och bussglas 

För konkursbos räkning säljs och infordras anbud på 

bil- och bussglas från tillverkarna Olimpia och Dora. 

Totalt säljs drygt 400 st. bil- och/eller bussglasrutor 

till skiftande märken och modeller. Bland annat 

finns glas till Scania 114+4, Volvo FH12-16 serie, 

Mercedes Vito, Volvo C30, S40, V50, Scania R Tir -04, 

Citroen Jumper 94-07 och Mazda 6. 

För komplett och utförlig lista på bil- och bussglas 

till försäljning kontakta undertecknad konkurshandläggare. 

Dikromatiska glas. Det 

här glaset är ytbehandlat, 

vilket gör att det syns i 

olika färger beroende på 

synvinkeln. På så sätt kan 

samma glas vara blått 

från den ena sidan och 

orange från den andra. 

Text: Mikael Ödesjö 

Foto: Henning Larsen Architects 

Skriftliga anbud på alla eller delar av glasen ska vara 

undertecknad konkurshandläggare tillhanda senast 

den 10 oktober 2011 via e-postadress enligt nedan. 

Fri prövningsrätt förbehålles liksom rätt att försälja 

alla eller enskild egendom under den tid anbudsförfarandet 

pågår. 

Vid frågor eller tillhandahållande av anbudsunderlag 

kontakta undertecknad. Kontaktuppgifter enligt nedan. 

Jur kand Kristin Stjernrup 

c/o Advokatfirman Glimstedt AB 

Box 2259, 403 14 Göteborg 

E-post: kristin.stjernrup@glimstedt.se 

Vi söker återförsäljare! 

Berlings Glas AB 

Reparatörgatan 3 

Box 4123, 300 04 Halmstad 

Tel. 035-180 180 

www.berlings-glas.se 


arkitektur 

stormsäkert 

Glashus för havsvindar 

och salta stänk 

Arkitekt Nicklas Ölnes ville hitta ett formspråk som var expansivt 

med snudd på aggressivt. Det skulle spegla hur hans uppdragsgivare 

seglat upp på världsmarknaden men samtidigt är fast förankrad i 

hemmahamnen. Glasets egenskaper och havet inspirerade. 

Berg Propulsions nya kontorsbyggnad sticker 

onekligen ut. Från vägverkets gula färja 

som går mellan fastlandet och Hönö i 

Göteborgs norra skärgård ser det ut som 

att någon satt ner en jättefot i vattnet. 

Kraftfullt och bestämt. 

Här skall vi vara! 

Salta vindar, styv kuling upp till orkan. 

Inget påverkar oss här ute på udden! 

Aggressiv miljö 

När Nicklas Ölnes skall beskriva miljön använder han 

ordet aggressiv. Då tänker han främst på saltet och 

vindens tärande egenskaper. Men aggressiv är också 

ett kännetecken för Berg Propulsion, vilket varit vägledande 

för Nicklas i hans uppdrag. 

– Jag skulle hitta något för företagets bästa och det 

blev som att spjälka ner allt till företagsekonomi och 

marknadsföring. Det handlade om att skapa en ikon 

och platsen som jag hade att utgå från är ju också unik. 

Porten till Hönö. 

Änglar från Karlstad 

Berg Propulsion, som tillverkar ställbara propellrar, är 

idag en av de ledande i sin bransch på den globala marknaden. 

Men trots en omsättning på 1,5 miljarder kronor 

är företaget fortfarande något av en doldis hemma i 

Västsverige. Här fanns alltså en framgångssaga att berätta 

och det var den som Nicklas Ölnes ville lyfta fram. 

Berg Propulsion har gamla anor. Det grundades 1912 

men för 12 år sedan stod företaget på ruinens brant. 

Då kom två värmlänningar in som räddande änglar. 

Far och son, Björn och Håkan Svensson, som ägde Karlstad 

Mekaniska Verkstad. 

1999 öppnade de kontor i Singapore. 2008 startade 

de en fabrik där med 120 anställda. 2012 firar de 100 

årsjubileum för Berg Propulsion och samtidigt går 

Volvo Ocean Race av stapeln. Sponsorer till den stora 

segeltävlingen är tillsammans med Puma – Berg Propulsion 

som dessutom sponsrar seglaren Fredrik Lööf. 

Fria händer 

Allt detta hade Nicklas Ölnes i tankarna när han satte 

sig vid ritbordet. Som extra bonus hade han med sig 

egen erfarenhet från glasbranschen, uppdragsgivarens 

fulla förtroende och kunskap om Hönö. Där har han 

sin arkitektbyrå och sitt hem. 

Nicklas hade alltså fria händer och det har betytt 

oerhört mycket under hela processen. ➝ 

” Det handlade om att skapa 

en ikon och platsen som jag hade 

att utgå från är ju också unik. 

Porten till Hönö.” 

När arkitekten Nicklas Ölnes skall beskriva miljön 

använder han ordet aggressiv. Då tänker han främst på 

saltet och vindens tärande egenskaper. Men aggressiv 

är också ett kännetecken för Berg Propulsion, 

vilket varit vägledande för Nicklas i hans uppdrag. 


Gick bokstavligt in i väggen 

Nicklas upprepar: Glas kan användas på många sätt. 

Ett har varit att med glasets hjälp skapa flexibilitet. 

– En av de stora utmaningarna var att skapa ett rum 

där de anställda kan mötas. När jag fick uppdraget 

handlade det om 10–15 anställda, men nu handlar det 

om 60! Så snabbt expanderar företaget. Lösningen blev 

väggar av glas mellan arbetsrum och korridorer. Men, 

ganska snabbt upptäckte vi det var lätt att gå in i väggen! 

Det var då väggarna av glas blev en sorts griffeltavlor. 

En lekfull och kreativ touch i en kontorsmiljö som 

lätt kan bli steril. Uträkningar, kom ihåg-listor, telefon 

➝ 

a rkitek t u r | s to rms ä k ert 

En segelbåt glider ljudlöst a rkitek förbi t u r 

och de spända seglen avtecknar 

sig på ”bildskärmen”, den 

magnifika blåsvarta glasytan. 

” En av de stora utmaningarna var att skapa ett rum där 

de anställda kan mötas. När jag fick uppdraget handlade 

det om 10–15 anställda, men nu handlar det om 60!” 

➝ 

– Jag hade gjort några jobb för Berg Propulsion tidigare 

så vi kände varann så väl att vi inte har behövt 

ödsla tid på en massa möten. Jag blev både arkitekt 

och projektledare. 

Salt och blåst 

Mest iögonfallande är den lutande väggen i glas. 

– Innan jag blev arkitekt hade jag jobbat några år i 

glasbranschen så jag visste vad jag fick när jag valde 

Skandinaviska Glassystem. På grund av det extrema 

läget, byggnaden står ju nästan i vattnet och när det 

blåser rörs saltet upp och sätter sig på väggarna, var 

det viktigt med ett material som tål de enorma påfrestningar 

som det här är frågan om. 

De bärande delarna är därför monterade på insidan 

av den lutande fasaden som för tankarna till en kommandobrygga. 

Det supportande skelettet i stål och en 

del i rostfritt kan alltså inte nås av havets salta vindar. 

Och, avsaknaden av stålprofiler på utsidan ger en helt 

jämn glasyta. 

Till en början 

var det lätt att 

gå in i väggen … 

Segelbåten speglar sig i fasaden 

En segelbåt glider ljudlöst förbi och de spända seglen 

avtecknar sig på ”bildskärmen”, den magnifika blåsvarta 

glasytan. Vilket skådespel! 

– Glas kan användas på många sätt. Här i leden drar 

båtfolket fram. En sommardag 

är trafiken lika intensiv 

som på E6:an. Då sitter man 

här inne i lounge och det tonade 

glaset fungerar som ett 

par solglasögon. Solreduktionen 

ligger förresten på 28 

procent. 

Det maritima temat var 

från början självskrivet men 

Nicklas Ölnes var noga med 

att det inte fick ta över. Vid 

det här laget har det ju gått 

inflation i runda fönster. 

Därför ett fåtal lite diskret 

längst ner. 

Väggarna, då de inte är 

av glas, består av betong eller 

en trästomme belagd med 

… så väggarna av glas 

blev en sorts griffeltavlor. 

En lekfull och kreativ 

touch i en kontorsmiljö 

som lätt kan bli steril. 

fibercementskivor ”lagda på klink”. Som man byggde 

båtar förr! Väl inne fortsätter känslan av hav och båt. 



a rkitek t u r | s to rms ä k ert 

GLASPARTNER NÄRA DIG 

” I loungen högst upp på tredje våningen kan man också 

få känslan av att befinna sig på en flygplats och med det 

vill jag betona företagets internationella profil.” 

➝ 

nummer. Och plimsol-märket! Ett märke som finns 

på båtar och talar om hur djupt båten ligger i vattnet 

och hur tungt lastad den är. 

Nicklas Ölnes 

Internationell känsla 

Skall man tala om en byggnads själ blir det den lutande 

fasaden med kommandobryggan. 

Inifrån förstärks känslan av transparens genom att 

det bärande skelettet är monterat i två led en bit ut i 

rummet. Det är på dem som ögat fastnar och inte på 

själva ytterväggarna i glas som alltså på det här sättet 

trollas bort. 

– I loungen högst upp på tredje våningen kan man 

också få känslan av att befinna sig på en flygplats och 

med det vill jag betona företagets internationella profil. 

Och kommandobryggan? 

– Den signalerar att härifrån styr du världen. 

Men den signalerar också att hit kommer människor 

från olika delar av jordklotet. Den stora bryggan 

intill den lutande fasaden skall välkomna deltagarna i 

Volvo Ocean Race och det lilla brygghuset erbjuder 

delegationer från Kina och övriga världen en avstressande 

havsmiljö. Fönsterväggarna i bastu och relaxavdelning 

suddar ut alla barriärer mellan ute och inne. 

Här sitter gästerna verkligen ute i havet. 

Ett annat sätt att uttrycka känslan i loungen är att 

man befinner sig på en oljeplattform. Ytterligare en 

bild som Nicklas Ölnes använde när han satt där hemma 

vid sitt ritbord. 

Text: Kerstin Wallin 

Foto: Sören Håkanlind 

Uniglas äpple 185x133:Layout 1 10-02-11 12.32 Sida 2 

Våra 9 regionkontor har fokus på ditt vardagliga arbete med glas. 

Vi finns från Malmö till Luleå vilket innebär att du alltid har oss 

inom bekvämt räckhåll. 

Saint-Gobain Emmaboda Glas AB 

Box 153, 361 22 Emmaboda. Telefon 0471-188 00 


Din kloka glaspartner 

Värdet av en produkt ligger i hur kunden kan använda den för 

att i sin tur skapa värde. 

Ett företag skapar värde åt sina kunder genom att inte 

bara göra sitt eget erbjudande smartare, utan hjälper 

även till att göra kundernas erbjudande smartare. 

Mest och bäst värde skapas när kunder, leverantörer 

och partners har ett öppet samarbete. 

Välkommen till Uniglas! Låt oss och vårt kontaktnät bli 

dina partners när det gäller utveckling, bearbetning, 

logistik och support. Med vår hjälp utvecklar du ständigt 

ny glaskunskap som i sin tur skapar konkurrensfördelar. 

Besök oss gärna på vår hemsida, www.uniglas.se, så får du 

exempel på vad vår kunskap och vårt engagemang, i ett 

nära kundsamarbete redan på idéstadiet, har resulterat i. 

www.uniglas.se 

Råsängsvägen, 570 19 Pauliström. Tel: 0383-730 400 


mittuppglaset 

Läs om Ulf Rollofs glaskonst på: 

tidningenglas.se 

Foto: Ulf Rollof 



Dröm som blivit verklighet 

Trots både häftiga demonstrationer och motdemonstrationer 

drog bygget på Hisingen i gång under förra 

året. Och när invigningen genomfördes i somras var 

det många som andades ut. Äntligen var moskén en 

realitet för alla de muslimer som i årtionden trängt 

ihop sig i källare och föreningslokaler. 

– Drömmen har blivit verklighet, konstaterar andre 

imamen Yasser Hammoud med ett stort leende. 

Ramadan har precis börjat och Yasser Hammoud 

tillbringar alla dygnets timmar i den 2 000 kvadratme 

➝ 

insyn 

i nsy n | göt eborgs m os k é 

göteborgs 

moské 

Moskén ska tala till människor utanför. De stora glasytorna 

ska släppa in nyfikna blickar och visa att här sker inga 

konstigheter. ”Jag tror att det är viktigt att visa upp att islam 

är en tro som alla andra”, säger arkitekten Björn Sahlqvist. 

Guds hus. Lamporna i taket 

hänger som droppar över 

mattan i männens bönerum. 

Kupolen börs upp av fyra 

pelare, och de stora fönstren 

med träraster ska ge både 

insyn och avskildhet. 

Inga hemligheter. 

Meningen med den 

stora huvudentrén i glas 

är att den ska visa upp 

mer än den döljer. 

”Jag tror på att förena 

människor. En öppen 

moské i Göteborg är ett 

sätt att visa att islam är en 

religion som alla andra”, 

säger arkitekten Björn 

Sahlqvist. 

Nu står den där till sist. I över 30 år har planerna 

funnits på att bygga en moské i 

Göteborg – men pengarna har alltid saknats. 

När så den saudiska staten gick in 

och skänkte ett antal miljoner till bygget, 

jublade stans 50 000 muslimer. Den mer profana världen 

rynkade däremot på näsan åt finansieringen från 

en diktatur. 

– Det var den enda möjligheten som fanns, och överenskommelsen 

är inte förknippad med några krav från 

Saudiarabiens sida, försäkrar dock Björn Sahlqvist. 

”Här ska alla känna sig välkomna” 



t em a s o lceller & energi | gröna s k r a pa n 

Den världsliga delen 

i glas hänger direkt 

ihop med bönerummet 

under kupolen. 

Arkitekten Björn 

Sahlqvist önskan 

var att skapa en 

genomsiktlighet 

i hela bygganden. 

➝ ter stora moskén. Det luktar fortfarande nytt från de 

blonda träslagen och den stora mattan i bönerummet 

är mjuk och fräsch. Här finns plats för 800 bedjande 

muslimer, och nästan varje natt under Ramadan fylls 

lokalen. 

– Under fredagsbönen kan vi vara upp mot 1 500 

personer totalt, både kvinnor och män, berättar Yasser 

Hammoud. 

Kvinnor för sig 

Kvinnorna har sin avdelning en trappa upp, avskilda 

från männen. De har en egen entré med sadeltak i glas 

och ett utrymme där de kan ställa barnens vagnar. En 

tät spaljé i bönerummet skyddar dem från insyn, vilket 

ska öka deras bekvämlighet. Fredade från männens 

blickar kan kvinnorna lätta på klädseln inför varandra 

och dra av slöjorna från sina hår, förklarar Yasser 

Hammoud. 

– Det finns en del moskéer som har gemensamma 

utrymmen för män och kvinnor, men vi har valt att 

ha det så här av praktiska orsaker, menar han. 

Varje våning är försedd med tvagningsrum, kök 

och föreläsningssalar. Lokalerna är öppna och ljusa 

och dagsljuset strömmar in från alla håll. Arkitekten 

Björn Sahlqvist har velat ge moskén en skandinavisk 

touch och den tysta minareten utanför ska påminna 

om en bohuslänsk fyr när den lyser ut i natten. 

– Jag var mån om att maximera glaset i byggnaden 

för att skapa genomsynlighet både från utsidan och in 

– och tvärtom, förklarar han. 

Yasser Hammoud tycker också om tanken, att moskén 

visar upp sig för alla som passerar utanför. Här ➝ 



i nsy n | göt eborgs m os k é 

Skydd. Trärastret över 

glasrutorna har flera 

funktioner, det är vackert 

och det skapar avskildhet. 

Samtidigt ger det ett visst 

skydd mot eventuella 

påhälsningar. 

Andre imamen Yasser 

Hammoud är orolig för 

att det ska bli jobbigt 

att rengöra allt glas 

i moskén. ”Men om 

det kan hjälpa till att 

minska på fördomarna 

– så får vi väl putsa 

då”, säger han glatt. 

➝ 

ska alla känna sig välkomna, och här finns ingenting 

att dölja, poängterar han. 

– Det finns ett intresse i samhället, och det är vår 

roll att informera. Vi har många bokningar och studiebesök, 

men även personer från gatan är välkomna in. 

Träspaljéer framför glas 

De stora glasrutorna var däremot inte helt självklara 

i det väldiga bönerummet. Här ska finnas utrymme 

för andakt och innerliga samtal med Gud, och ingen 

önskade nyfikna näsor tryckta mot fönsterglaset. Men 

Björn Sahlqvist fick sin vilja igenom och nu strömmar 

solljuset in i rummet under den vackra kupolen i taket. 

Rutiga träspaljéer täcker glaset, vilket ger både avskildhet 

och utsikt mot livet utanför. 

På andra sidan fönstret rusar vardagstrafiken fram 

och en ung kvinna går förbi nära intill med sin hund. 

Hon slänger en blick in i moskén, men visar inget 

större intresse för de bedjande männen. 

– De utvändiga fasaderna är försedda med solskydd, 

eftersom stora ytor är utsatta för direkt solljus. Vad 

gäller säkerhetsglaset har vi följt projektets byggbeskrivning 

samt de riktlinjer som finns i MTK (Monteringstekniska 

Kommittén, reds anm), förklarar Petri 

Ruokanen från Siliconglassystem Sweden i Göteborg. 

Lugnt trots hotbild 

För visst har tankarna på skydd funnits med redan 

från början. Motståndet mot moskébygget har varit 

intensivt både genom protestlistor och ute på nätet. 

Innan byggstarten fanns, dessutom, en uttalad varning 

mot byggföretaget, som hotades med våld och 

trakasserier om de satte spaden i jorden. 

Men hittills har rädslan för hot och påhälsningar 

varit obefogad. 

– Det här projektet var inte annorlunda än andra 

projekt, förutom den möjliga hotbild som fanns. Men 

allt har varit lugnt vad vi har upplevt, säger Petri Ruokanen. 

Höjer statusen på området 

Även Yasser Hammoud tycker att det har varit ostört 

och tryggt. Protesterna har varit färre än vad han hade 

förväntat sig, och den positiva responsen har varit 

stor. Både myndigheter och grannar har visat sin varma 

uppskattning, berättar han. 

– Folk har tyckt att platsen här har varit ful tidigare, 

och eftersom byggnaden är så vacker har den bidragit 

till att höja statusen på området, menar han. 

Göteborgs nya moské ligger som ett smycke vid foten 

av Ramberget och Keillers park. Berget är belyst i 

bakgrunden och när kvällsmörkret sänker sig glittrar 

byggnaden som en lykta. Arkitekten Björn Sahlqvist 

säger att moskén skymtar så långt som till andra sidan 

älven, där Göteborgsoperans gäster pausar mellan föreställningarnas 

akter. 

– Jag ser moskén med sin kupol och minaret som 

ett formspråk. Den är ett tillskott till alla de övriga 

formerna som finns i Göteborg. 

Text: Lotta Engelbrektson 

Foto: Bert Leandersson 

fakta Göteborgs moské 

audiarabien. 

Björn Sahlqvist från Arkitektstudien har ritat moskén. 

Han har nu även fått uppdraget att rita en moské i 

Rinkeby utanför Stockolm. 

Totalentreprenör har varit AF Bygg och Siliconglassystem 

Sweden har levererat glaset. 

AB Tollor i Göteborg har försett byggnaden med 

entrédörrar i ytterfasaderna, och profildörrar inomhus. 

Det finns omkring 500 000 muslimer i Sverige varav 

50 000 bor i Göteborg. I dag finns ett tiotal moskéeri 

landet från Umeå i norr till Malmö i söder. 

Ljuset alltid tänt. Under 

Ramadan är moskén öppen 

ända till klockan fyra på 

morgonen. När solen har 

gått ner tar fastan en paus. 



debatt 

d ebat t | energieffek t i va föns t er 

svensk energiklassning 

av 

fönster håller 

inte internationellt 

mått 

Professor Arne Roos vid Ångströmlaboratoriet i 

Uppsala reder ut begreppen kring energi effektiva 

fönster när det gäller energiklassificering och 

energibalans. Han anser bland annat att den 

svenska energiklassningen är bristfällig jämfört 

med andra europeiska länder. 

Begreppet ”energieffektiva fönster” är fortfarande relativt nytt på den svenska 

byggmarknaden även om de nu funnits i ca 25 år. Vad är då ett energieffektivt 

fönster? Vad är det som gör det energieffektivt? Kortfattat kan vi säga att vi 

menar fönster där ett eller två av glasen är belagt med ett s k lågemissionsskikt. 

Ett lågemissionsskikt har egenskapen att vara 

genomskinligt för synligt ljus men reflekterande 

för värmestrålning. För ett otränat 

öga är dessa skikt ofta helt ”osynliga”, men 

de kan också ge fönstret en viss toning (vara 

lite mörkt) eller ett litet färgskift. Energieffektiviteten 

består av att värmestrålning förhindras att ta sig igenom 

fönstret. Tyvärr råder en viss begreppsförvirring. 

Vi talar om lågemissionsglas eller energisparglas å ena 

sidan (huvudsakligen avsedda för effektiv värmeisolering 

under den kalla säsongen) och solskyddsglas å 

den andra (huvudsakligen avsedda för solavskärmning 

under den varma säsongen). Problemet är att de 

flesta solskyddsglas även är lågemitterande och därmed 

ger fönstret bra värmeisolerande förmåga (ett lågt U- 

värde). Faktum är att det finns en koppling mellan låg 

emittans (emissivitet) och låg solenergitransmittans 

(g-värde). 

Att ett fönster är energieffektivt antyder att det på 

något sätt sparar kilowattimmar jämfört med ett vanligt 

(icke energieffektivt) fönster. I regel menar vi i Sverige 

då ett fönster som leder till minskad energianvändning 

för uppvärmning. I denna artikel behandlas begreppet 

energieffektivitet, och fönstrets förmåga att spara energi 

jämförs med den svenska modellen för energiklassning 

av fönster, som varit i bruk under några år. 

Energikrav och energimärkning 

Flera länder (t ex Danmark, USA, Australien, England 

och Sverige) har sedan några år tillbaka infört ett energiklassificeringssystem 

för fönster. Man sätter en etikett 

på fönstret på samma sätt som vi har på våra hushållsapparater, 

och klassar fönstret enligt en skala från A 

till G, där A är tänkt att vara bäst. En sådan skala bygger 

på någon form av kriterium för fönstrets inverkan 

på den totala energianvändningen. Ett sådant klassificeringssystem 

är i princip bra och gör alla aktörer 

och slutanvändare medvetna om energiaspekten. Det 

!? 

innebär ett incitament att välja energieffektiva produkter. 

Alla andra länder som infört en sådan energiklassning 

av fönster har dock inkluderat både värmeisolering 

och solenergitransmission tillsammans med klimatdata 

i kriteriet för klassningen. Sverige har som enda 

land valt att endast använda U-värdet. Detta är olyckligt 

och innebär att energiklassningen i Sverige inte tillför 

någon information utöver vad U-värdet redan ger. 

Marknaden 

Om vi ser på markanden för fönsterprodukter så finns 

ett stort antal olika typer av belagda glas, som kan 

kombineras till hundratals olika fönster. Här kan vi 

använda Pilkingtons produktkatalog som exempel. 

(Andra glastillverkare har liknande produkter.) Ur ➝ 





Solenergi (g-värde) 

➝ 

Pilkingtons broschyr ”Glasfakta 2009” kan vi välja ett 

antal representativa glaskombinationer med olika U- 

och g-värden. Vi kan lägga in dessa i ett diagram med 

U-värde längs x-axeln och g-värde längs y-axeln. Varje 

punkt i diagrammen motsvarar då en viss glaskombination 

med två eller tre glas. Ett sådant diagram visas 

i figur 1. 

U-värde (W/m 2 K) 

Figur 1. Solenergitransmittans (g-värde) och U-värde för några 

olika glaskombinationer. Båda gäller för enbart glasdelen. 

Värdet e står för beläggningens termiska emittans. 

Notera att U-värdet i diagrammet bara gäller själva 

glasdelen. Inkluderas karm och båge ökar U-värdet 

för produkterna med lägsta U-värdet i diagrammet 

med ca 0.3. Gamla traditioner inom olika branscher 

är (mycket) svåra att ändra på, så vi får finna oss i det 

faktum att U-värdet i regel anges för hela fönstret 

medan g-värdet anges för glasdelen. Vill man jämföra 

egenskaperna hos olika glaskombinationer är det 

emellertid fysikaliskt mest korrekt att bortse från detta 

och bara se till glasdelens egenskaper. Hur som helst 

kan vi se i figur 1 att även vid ett relativt begränsat urval 

av representativa produkter hittar vi stora variationer 

av U- och g-värde. Vi kan också konstatera en 

tydlig trend, att om vi reducerar U-värdet så minskar 

även g-värdet. 

Det är alltså inte helt enkelt att välja glasprodukt. 

Om vi ser till hela fönstret (glas + karm och båge) 

finns produkter med U-värden från ca 0.7 upp till 2.8. 

I det svenska klassificeringssystemet ingår U-värden 

från 0.9 till 1.5 enligt figur 2. Inte särskilt heltäckande 

kan man tycka, men det är vad vi kommit fram till. 

Solar control and low-e windows 3 pane window 2 pane window 

Figur 2. Det svenska fönsterklassificeringssystemet inritad 

i en skala där alla möjliga glaskombinationer finns med. 

Ett traditionellt treglasfönster med U-värde 1.8 finns 

alltså inte ens med på skalan. Inte heller ett tvåglasfönster 

med ett hårt lågemissionsskikt. Om det inre 

glaset i ett äldre kopplat tvåglasfönster byts ut mot ett 

glas belagt med ett hårt lågemissionsskikt sänks U- 

värdet från 2.8 till ca 1.8. Detta är en mycket enkel och 

kostnadseffektiv åtgärd och g-värdet blir så högt som 

0.72. En annan vanlig typ av fönster är ett treglasfönster 

med ett lågemissionsskikt. Det ger ett U-värde på 

ca 1.3 inklusive karm och båge och blir E-klassat. Ett 

ganska dåligt fönster kan de flesta tycka. Det är ju långt 

kvar till A-klassning. Men så dåligt är det kanske inte? 

Fönstrets energibalans 

Fönstrets inverkan på energibalansen i byggnaden beror 

på ett stort antal parametrar. Den beror inte bara 

på själva fönstrets fysikaliskt mätbara egenskaper utan 

även på byggnaden och klimatet. Parametrar som påverkar 

kan listas enligt följande: 

Fönstrets egenskaper 

U-värde 

g-värde 

dagsljustransmittans 

Byggnadens egenskaper 

Isolering 

Ventilationsbehov 

Funktion 

Orientering 

Klimat 

Temperatur 

Solinstrålning 

Vind 

I vårt svenska klimat är U-värdet den kanske viktigaste 

av dessa, p g a av våra kalla vintrar, men klimatet 

består inte bara av temperatur, utan även av solinstrålning. 

Alla torde vara helt överens om att klimatet är 

dramatiskt olika i t ex Madrid och Stockholm. Men 

om vi analyserar solinstrålningen upptäcker vi att det 

är större skillnad mellan en norr- och söderfasad i 

Stockholm än mellan en söderfasad i Stockholm och 

en söderfasad i Madrid. Detta gäller både om vi ser till 

hela året och om vi begränsar oss till uppvärmningssäsongen 

då utomhustemperaturen är under 15 grader. 

Se figur 3. Detta innebär i praktiken att ”klimatet” 

är olika för en söderfasad och för en norrfasad i Stockholm. 

Fönstret mot söder ”ser” ett helt annat klimat 

än fönstret mot norr. 

Om vi i stället ser till temperaturen så har den ingen 

riktningsverkan. Temperaturen är alltid lika runt huset. 

Däremot kan man säga att ”vintern” och ”sommaren” 

är olika långa för olika byggnader. För en välisolerad 

energieffektiv byggnad blir vintern (uppvärmningssäsongen) 

kortare än för en dåligt isolerad byggnad. 

Solinstrålning (kWh/m2) 

Sthlm norrfasad Sthlm söderfasad Madrid söderfasad 

Figur 3. Direkt solinstrålning mot en södervänd fasad i Madrid 

och Stockholm samt mot en norrvänd fasad i Stockholm. Röda 

staplar gäller för hela året, d v s även sommaren. Blå staplar 

gäller för de perioder då utomhustemperaturen varit under 15 

grader, d v s representerande uppvärmningssäsongen. 

Två olika byggnader kan alltså ”uppleva” ett givet klimat 

helt olika. När ”vintern” blir kortare blir ”sommaren” 

längre och behovet av värmning och kylning påverkas. 

Vi har alltså många parametrar att ta hänsyn till. 

På samma sätt som det är uppenbart att ett visst fönster 

kan få olika klassning i Madrid och Stockholm, så 

bör ju klassningen bli olika om fönstret sitter i en södervänd 

fasad än om det sitter i en norrvänd fasad på 

samma ort. Likaså om det sitter i ett nybyggt hus enligt 

passivhusstandard eller om det sätts in i en renoverad 

30-talsvilla. 

Energibalansberäkningar 

Ett fönsters energibalans kan för varje given tidsperiod 

skrivas som skillnaden mellan solenergi in genom 

fönstret och värmeförluster ut genom fönstret. Det 

visar sig att ett fönster ofta är bättre än en välisolerad 

vägg just på grund av att det släpper in mer solenergi 

än vad som förloras genom värmeläckaget under uppvärmningssäsongen. 

Vi kan nu göra denna enkla överslagsberäkning 

för fönstren i fig. 1 och för olika byggnader. 

Energibalansen för fönstret under hela uppvärmningssäsongen 

framgår av figur 4. Den svarta 

undre linjen visar inverkan av enbart U-värdet (g=0). 

Blandar vi in g-värdet enligt figur 1 ser vi en helt annan 

bild. Det blir tydligt att ett sänkt U-värde inte 

självklart är bättre än en glaskombination med högre 

U-värde om g-värdet samtidigt försämras, snarare 

tvärtom. Notera att angivna U-värden gäller enbart 

glaskombinationen och inte direkt kan jämföras med 

de som gäller för klassificeringen. Positiva värden 

innebär att fönstret bidrar positivt till energibalansen 

genom att solinstrålningen bidrar mer än värmeförlusterna. 

A-klassade fönster är de längst till vänster i 

diagrammen, men de som är mest energieffektiva är 

de med högsta värden på energibalansen. 

En mer ingående analys som har genomförts vid 

Uppsala universitet gav liknande resultat. Vi valde ut 

ett stort antal existerande och representativa glaskombinationer 

och satte in i ett fönster med 20 procent 

karmarea och U (karm) = 2.0. På så sätt fick vi en rimlig 

klassning och alla glaskombinationer behandlades 

exakt lika. Vi kunde på detta sätt identifiera ett antal 

fönster inom varje klass med olika g-värden. För varje 

fönster beräknades hur mycket energi som kunde ➝ 





Balanstemperatur 15 grader 

Energibalans (kWh per m 2 ) 

➝ 

Figur 4. Energibalans under uppvärmningssäsongen för 

fönstren från figur 1 i en byggnad med balanstemperatur 15 

grader, d v s en måttligt isolerad byggnad. Fyllda symboler 

gäller för en söderfasad och öppna symboler för en norrfasad. 

Klimatdata för Stockholm. 

sparas om detta fönster ersatte ett traditionellt tvåglasfönster. 

Två exempel av resultaten visas i Fig 5 och 

6. Om klassificeringssystemet hade fungerat som avsett 

skulle så klart alla A-klassade fönster vara bättre 

än alla med lägre klassning, men detta är långt ifrån 

fallet. Det framgår även tydligt att klassificeringen 

fungerar ganska bra för fönster mot norr, men ger en 

felaktig bild för andra väderstreck. Vi kan enkelt hitta 

E-G klassade fönster som är mer energieffektiva än 

många A-klassade fönster. Tyvärr inte vad som är meningen 

med klassningen. 

Sparad energi 

U-värde (W/m 2 K) 

Fönster 

Figur 5. Sparad energi för ett fönster i Stockholm i en byggnad 

med balanstemperatur 10 grader. Söderläge. 

Slutsatser: 

1. Vi måste följa internationellt standard 

Det nya EU direktivet EPBD, kräver att vi utnyttjar fönster 

med ”bästa möjliga energiprestanda” vid renovering, 

men problemet är att avgöra vad som är bäst. Det svenska 

energiklassificeringssystemet ger tyvärr en ofullständig 

bild. Då det nu finns en ny ISO-standard som ger 

direktiv om hur kriterier för energiklassning skall utformas 

(ISO 18292), finns läge för en översyn av den svenska 

modellen. Vi bör (måste?) sträva efter att följa den 

internationella standarden och då måste g-värdet och 

klimatdata vägas in. Det är olyckligt om vi är det enda 

landet i världen som har ett system som inte tar hänsyn 

till solenergibidraget vid energiklassning av fönster. 

2. Vi måste kunna beräkna 

även framtida produkter 

Vi ska kanske också blicka framåt. I nummer 2, 2011, 

av GLAS ger professor Claes Grankvist en inblick i vad 

som kan bli framtidens fönster. Det är fönster med varierbara 

egenskaper, som ger ökade möjligheter till energibesparingar. 

Elektrokroma fönster finns på marknaden, 

men i liten skala och de är än så länge dyra. De 

passar inte riktigt in i de fållor som beskrivits här och 

andra tekniker måste till för att bedöma deras energieffektivitet. 

Det blir betydligt mer komplicerat då g- 

värde och dagsljustransmittans inte längre är konstanta. 

Sparad energi 

Fönster 

Figur 5. Sparad energi för ett fönster i Stockholm i en byggnad 

med balanstemperatur 10 grader. Söderläge. 

Energiglas 

Glaset för dig som vill spara energi! 

Energiglas är vanligt glas som är belagt med ett ytskikt 

som hindrar värmeutstrålning. 

Ger dig extra energi! 

www.gbf.se 

3. Vi måste väga in kylsäsongen 

för solskyddsglas 

Jag har heller inte berört solskyddseffekten, som blir 

allt viktigare i takt med att kylsäsongen ökar då byggnaderna 

inte längre kräver energi för uppvärmning 

under en särskilt lång del av året och övervärmning 

kan bli ett ökande problem. Den energi vi sparar in på 

minskad uppvärmning bör inte kompenseras av ökad 

energiåtgång för kylning. Vi måste kanske även i Sverige 

börja väga in kylsäsongen i klassningen och då är inte 

U-värdet längre lika viktigt. Dagsljusaspekten är en annan 

viktig del som påverkar behovet av artificiell belysning 

och därmed energibehovet. 

Text: Arne Roos, 

professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala 

Fotnot: En stor del av resultaten i denna artikel bygger på ett arbete 

av Caroline Nielsen, numera doktorand vid högskolan Dalarna, 

i samarbete med Alf Rolandsson, Pilkington Floatglas i Halmstad. 

Beräkningarna har gjorts med simuleringsprogrammet WinSel 

som tagits fram av Joakim Karlsson (numer Joakim Amorim) i samarbete 

med professor Björn Karlsson, Mälardalens högskola (under 

hans tid vid Vattenfall Utveckling AB), samt undertecknad. 

Sika – fog för framgång 

Innovativa systemlösningar 

ger bättre fönster och fasader 

Den senaste generationen av prisbelönta fönster vad gäller 

U-värde, ljudreduktion och varaktig stabilitet utvecklas 

genom total integration av isolerglaset till bågen med en 

bärande fog. Slankare bågprofiler och ökat dagljusinsläpp 

blir extra bonus. 

Sikaflex ® , Sikasil ® och SikaFast ® 

erbjuder en rad alternativ för bästa 

bärande fog i er fönsterproduktion. 

Ta del av vår erfarenhet för en 

rationellare produktionsprocess av 

fönster med framstående egenskaper. 

Sika Industri erbjuder unik prestanda och bästa service över 

hela världen. 

Sika Sverige AB, Box 8061, 163 08 SPÅNGA 

Tel: 08-621 89 00, Fax: 08-621 89 89, www.sika.se 



process 

Effektiv programstyrning 

skapar produktionssäkerhet 

hålla snabba leveranstider investerar de båda företagen 

i modern produktionsteknik och mjukvara, en välstrukturerad 

organisation och högteknologiska anläggningar. 

Exempelvis används den senaste utrustningen 

för lagring och lastning. Som fullsortimentsdistributörer 

använder båda företagen automatiska 

kompaktlager, med en exceptionellt stor variation av 

glastyper i lagerformat, alla tillgängliga för modern 

lastningsteknik i hög hastighet. 

Flera float-, laminat- och kombinerade CNC-skärbord 

från Lisec och Bottero används på detta sätt, 

medan Albat+Wirsams optimeringssystem för skärning 

XOPT-S garanterar bästa möjliga materialutnyttjande. 

Erfaren och utbildad personal 

Klaes Jansson har varit den enda tillverkaren av härdat 

glas i Stockholmsområdet i mer än tjugo år. Företaget 

härdar glas med en tjocklek på 4–12 mm och en storlek 

på upp till 2,4 × 4 meter. Moderna härdugnar från 

Tamglass används på båda anläggningarna. Martin G 

kan även härda mjukbelagt glas. ➝ 

Ett program, som A+Ws Alcim-system, 

för kapacitetsplanering, kostnads beräkning 

och tidsadministrering för produktion, är 

värdefullt för företag som producerar ett 

så stort antal olika produkter som Martin 

G. Anderson och Klaes Jansson. Det är 

ett av huvudverktygen vid försäljning och 

produktionsplanering. Den integrerade 

produktionsövervakningen, som här 

visas på en 50-tumsskärm (se ovan), 

är ett viktigt stöd för personalen som 

arbetar med processplanering, maskinfördelning 

och fastställande av leveransdatum. 

Produk tionstider och maskinbeläggning 

kan omorganiseras på bara 

några sekunder. 

Från vänster: AB Klaes Janssons platschef Tobias Ahlström, säljare Annika Marcius, vd Stina Wollenius och Albat+Wirsams vd i Skandinavien Pontus Levin. 

De välrenommerade familjeföretagen, Klaes Jansson i Stockholm och Martin G. Anderson 

i Örebro, är partners och leverantörer till många glasföretag i Sverige. Det breda produktsortimentet, 

den höga servicen och långa erfarenheten i branchen gör koncernen uppskattad 

som en personlig leverantör av planglas, plast och tillbehör. 

Vi satsar också på ett brett serviceutbud, från 

expertis via toppmoderna produktionslinjer 

till punktliga leveranser. Det hoppas och 

tror vi att våra kunder har glädje av, säger 

Stina Wollenius, koncernens vd. 

De båda systerföretagen omsätter tillsammans 200 

miljoner kronor och sysselsätter cirka 95 personer, varav 

de flesta har arbetat inom företagen i årtionden. 

Idag ägs koncernen helt av familjen Wollenius. Stina 

Wollenius leder, som vd, koncernen i tredje generation. 

Båda företagen har liknande produktsortiment och 

kompletterar med produktionsteknik och levererar 

sina produkter runt om i hela Sverige. 

Produktvariation och kvalitet 

Båda företagen erbjuder ett komplett utbud av värmeisolerande, 

ljuddämpande, solskydds- och säkerhetsglas 

i isolerruteutförande, upp till 5 × 2,7 meter. 

Även silikonförseglade isolerglas och med varm kant 

för bättre värmeisoleringsprestanda. 

För att kunna leverera högsta kvalitet och samtidigt 



p roces s | datast y rning 

➝ 

Det krävs många bearbetningssteg för att producera 

härdat glas av toppkvalitet. En av företagens många 

styrkor är att nästan alla bearbetningssteg utförs på 

plats av erfaren och utbildad personal och med kontinuerliga 

kvalitetskontroller. Bearbetning på Klaes 

Jansson innefattar fräsning, borrning, slipning av rektanglar 

och modeller, kant urtag, fasettslipning och 

mycket mer. Alla processer utförs av moderna maskiner, 

inklusive CNC-maskiner. 

Intelligent logistik 

Utmanande projekt kräver inte bara en perfekt produkt 

utan även en effektiv, intelligent och flexibel logistik, 

från orderläggning via produktion till leverans. 

När en verksamhet växer kan inte alla processer styras 

spontant. 

– Nej, numera utnyttjar vi i både produktion och 

administration det nya affärs- och produktionssystemet 

från Albat+Wirsam, förklarar Stina Wollenius. 

– Programmet hjälpte oss att vänja oss vid de nya 

rutinerna som sedan blev nödvändiga när företaget 

växte. I början fanns det lite missnöje med att vi i och 

med programrutinerna förlorade flexibiliteten, men 

faktum är att vi i slutänden fick både pålitligare och 

tydligare processer. 

Båda produktionsanläggningarna i Wollenius-koncernen 

har en modern och helt nätverksbaserad ITmiljö. 

All orderdata matas bara in en gång och blir i 

samma stund tillgänglig inom hela företaget, för bland 

anat orderbekräftelse, styrande av CNC-maskiner och 

statistikkörningar. 

Var finns glaset? 

På grund av den omfattande produktvariationen, som 

verkade svår att organisera, drabbades Klaes Jansson 

och MGA av många ”borttappade glas” innan implementeringen 

av Albat+Wirsams produktionsstyrning 

och trackingsystem Alcim. Det skapade ordning på 

glas som tidigare försvunnit spårlöst i tillfälliga buffertar 

och ställ med glas som ”placerats någonstans”. 

– Gång på gång, berättar Klaes Janssons platschef 

Tobias Ahlström, sprang personal, som egentligen hade 

annat att göra, runt och letade efter borttappade beställningsartiklar 

för att kunna göra klar beställningarna. 

När vi introducerade Alcim-streckkoder löstes 

problemet för gott. 

Stina Wollenius tillägger: 

– Nu vet inte bara de på golvet var artiklarna finns 

och vilken status varje enskilt glas har, det vet även 

teamet som arbetar med orderhanteringssystemet Alfak 

och kan svara på frågor direkt via telefon, det uppskattar 

våra kunder! 

Fredrik Landh, Nils Persson, 

Anders Johansson 

och Pontus Levin i Albat+ 

Wirsams skandi naviska 

team fram hållet att de 

finns tillgängliga dygnet 

runt och har en samlad 

erfarenhet på över 30 år 

inom planglasbranschen 

och A+Ws programvara. 

Alfak och Alcim hos företagen 

Alfak, ett användarvänligt och intuitivt orderhanteringsprogram, 

helt anpassat efter kraven hos den 

skandinaviska planglasbranschen, ger en effektiv hantering 

av det breda produktsortimentet hos Martin G. 

Anderson och Klaes Jansson. Den detaljerade materiallistan 

gör det möjligt att få en korrekt återgivning av 

produktstrukturen, som ofta är uppbyggd av många 

steg. Den snabba inmatningen av en bunt fax stöds 

lika effektivt som den grafikstödda inmatningen av ett 

kommersiellt och tekniskt komplext glas. Även de mest 

komplicerade enhetskonstruktionerna kan visas grafiskt 

och alla former och bearbetningar kan visas i 

skala. Resultatet blir en väsentlig minskning av inmatningsfel. 

Order som matas in via Alfak frisläpps sedan till 

produktionsstyrningssystemet Alcim, ett viktigt verktyg 

för planering, övervakning och spårning i produktionen 

på båda företagen. I Alcim sorteras informationen 

i ”orderpoolen” till produktionsbatcher enligt 

kriterier som leveransdatum, rutt, kund etc. Självklart 

kan enskilda produktionsbatcher lösas upp och omgrupperas, 

och enskilda order eller artiklar växlas mellan 

batcher etc. När batcherna är färdigställda skrivs 

listor och etiketter ut och orderna optimeras via 

XOPT-S för skärning med bäst möjliga materialutnyttjande, 

vilket innebär väsentlig materialbesparing 

och därmed minskade kostnader. Alcims övervakningsverktyg 

ger maskinoperatörerna all nödvändig 

information. Vid isolerglaslinjen visas skivstorlek, struktur, 

position för beläggningar och referenskant. Produktionsflödet 

blir smidigare i och med att dyra och 

tidsödande operatörsfel undviks. 

Dygnet-runt-service hos 

Albat+Wirsams skandinavienteam 

– IT-systemet med programvara för glas måste fungera 

dygnet runt, det är därför vi har satsat på ett lokalt 

serviceteam för Skandinavien, förklarar Pontus 

Levin, vd för Albat+Wirsam Skandinavien. 

Han har arbetat i företaget i 15 år och har nu i sitt 

team även de erfarna mjukvaruteknikerna Anders 

Johansson och Fredrik Landh som har både bred och 

grundlig kunskap om produktstyrning och systemoptimering. 

– Därtill kommer likaledes mjukvaruteknikern Nils 

Persson, som är vår specialist inom affärssystemet Alfak 

som hanterar orderbearbetning, inköp, lagerhantering 

och mycket mer, säger Pontus. 

Albat+Wirsam är världsledande inom programvara 

för glas och har försett Skandinaviens planglasbransch 

med skräddarsydda produkter och pålitlig 

service i flera decennier, både när det gäller affärssystem 

och produktionssystem. Från kontoret i Halmstad 

levereras program på svenska samt kvalificerad 

teknisk service på kundens modersmål. 

– Det som skiljer ut oss är att vi fysiskt finns på 

plats på vår hemmamarknad och därför är nära kunderna, 

talar samma språk och snabbt kan vara på 

plats när så behövs, konstaterar Pontus, 

– Vi har i årtionden bevisat att våra system är stabila 

och pålitliga, så felsökning innebär ingen stor sak. 

Men om det skulle uppstå ett problem tar vi tag i det 

direkt. Vi ser till att kundernas system fungerar, dygnet 

runt – om så krävs, tillägger Nils Persson. 




profilen 

p rofilen | h enrik k a rls s o n 

henrik 

håller pappas livsverk levande 

”Det jag kan, har jag lärt av pappa.” Henrik Karlsson är väl medveten 

om vad det betyder att gå i pappas fotspår, ta över en firma, axla ett ansvar. 

Råda Glasmästeri AB är ett livsverk som han skall förvalta. 

Kan man ha minnen från fyra års ålder? ” 

undrar han. 

I så fall är första minnet när han blev 

hämtad i förskolan med glasmästeribilen. 

Och att han ”sopade” golvet i verkstan. 

Nu har fyraåringen fyllt 34 och nått den imponerande 

längden av 194 cm. Han har en sambo som heter Martina 

och med henne de två barnen, Elin 10 och Tim 7. 

De bor i Mölnlycke i en gammal ombyggd sommarstuga 

från 60-talet. Inte långt från glasmästeriet. 

Låg profil 

– På den tiden var det exotiskt för göteborgarna att bo 

här ute. När jag köpte stugan var den på 70 kvadrat. 

Jag har byggt ut till 100 och nu blir det ytterligare några 

snart. 

Självklart! Heter man Henrik Karlsson håller man 

låg profil. Tar sig inte vatten över huvudet. Är försiktig. 

Expanderar långsamt. Liksom en spegelbild av Råda 

Glasmästeris historia. 

Vi sitter i lunchrummet bakom butik och kontor i 

en enkel byggnad i ett plan, som också rymmer verkstad. 

På det vita köksbordet i laminat syns några spår 

av personalens morgonfika. Henrik sopar undan med 

handflatan. Lite varmt bryggkaffe finns kvar. Var så god! 

Från behövd till oumbärlig 

– Det började där ute, säger han och pekar ut mot bensinmacken. 

– Pappa jobbade på Kortedala Glas men 1975 startade 

han tillsammans med en arbetskamrat Råda Glas 

i en del av bussgaragelängan. Där ute där macken nu 

ligger! Liten lokal, glasdisk och glödlampa. 1997 lämnade 

kollegan företaget. Pappa blev ensam ägare och 

efter några år flyttade han över till där vi är idag. 

– Ett stabilt företag (Trippel A-ratat), understryker 

Henrik. 

– Idag äger vi halva var. Det blev naturligt så. Brorsan 

var duktig i skolan och jag blev behövd. Jobbade 

här varje sommar från det jag var 14 år. 

Stopp! Det här, Henrik, måste analyseras och förtydligas. 

Vi enas om att Henrik var behövd, men genom 

de kunskaper han tillägnade sig växte han också 

till att bli oumbärlig. 

Inte bara händig 

– Pappa hade nog en baktanke och från början hade 

han stora planer. Han hade kontakter i Tyskland och 

England och genom dem hade jag kunnat komma ut i 

världen, lärt mig språk och fått en massa input i yrket. 

Så här i efterhand hade det varit toppen. ➝ 



” När det är svårt blir det också kul och utvecklande. 

Min svaghet är att jag inte säger nej. Har jag inte lösningen 

genast går jag hem och googlar och syr ihop ett paket.” 

➝ 

Men, livet ville annorlunda. Henrik flyttade hemifrån, 

skaffade familj och då blev trygghet i en säker lön viktig. 

Vi enas också om att sinnet, och lusten för teoretiska 

kunskaper visst finns. Han gick ut gymnasiet och 

trots att han gärna framhåller sin kärlek till praktiskt 

arbete – ”kunde lika gärna varit snickare” – kan man 

undgå att märka intresset för det teoretiska. Projektledning! 

Offerter! 

– Räkna på ett jobb och göra en affär är en utmaning. 

Tyst frammejslad kunskap 

Och det är ingen kunskap som bara dimper ner. Henrik 

berättar att han bland annat gått branschens egen 

kurs i entreprenadjuridik. På det har erfarenhet lagts 

till erfarenhet. En tyst kunskap har mejslats fram. 

– Det är ett spel. Man sätter ett pris och man räknar, 

men inte så mycket att man blottar sig. Lite roligt 

ibland, för några streck för mycket på ett papper kan 

plötsligt göra en väldigt sårbar. Structure glasing till 

exempel. Inga lister, bara fogar. En kub, men hur gör 

man? En katt- och råttalek. 

Händer det att någon stulit din idé? 

– Sådant vet man ju aldrig. Och skulle det vara så 

säger man inget. Stan är för liten för att man vill göra 

sig ovän med någon. 

Svårt att säga nej 

Du har en mängd olika kunder med olika krav, en del 

kanske mindre realistiska. Hur tacklar du det? 

– Det gäller förstås att välja rätt glas till rätt hus och 

här handlar det mycket om tjockleken på plånboken. 

Ibland håller jag inne med min personliga åsikt. Man 

vill ju ha en affär. Ofta har kunden en idé och det är 

det som är det roliga med glas. När det är svårt blir 

det plötsligt också kul och utvecklande. Min svaghet 

är att jag inte säger nej. Har jag inte lösningen genast 

går jag hem och googlar och syr ihop ett paket. 

Vilka han syr ihop paketet med? Jo, de gamla vanliga. 

– Vi kör med tajta relationer, samma som vi gjort 

affärer med i åratal. Istället för att vara kund och inköpare 

är man partners. Målet är gemensamt. Vi drar 

åt samma håll. Kan jag vara billig får dom jobb och kan 

dom vara billiga får jag jobb. Det är en förutsättning. 

Svindlande stort ansvar 

Förutsättning för vad då? Svaret är svindlande stort. 

– Pappas livsverk som jag vill bevara. Plus att jag 

har ansvaret för mina anställda. 

Henrik börjar räkna. Nio anställda, som Råda Glasmästeri 

har, betyder nio familjer. Nio familjer som har 

hus, bilar, drömmar om semesterresor, barn som skall 

ha julklappar … ➝ 

Många ben att stå på 

Hur ser din kundkrets ut? 

– Åh, det är allt från tant Andersson med en glasruta 

som blåst sönder till stora offentliga uppdrag. En 

del inramningar och bilglas. Vi har inte tonvikt på något 

särskilt område, vilket var skönt under förra finanskrisen. 

Tänket har han från pappa Lars. Inte sväva ut. Inga 

lån. Hålla sig på lagom nivå. 

– Har sett dom som slår på stort när det går bra och 

har tio leasingbilar. Sedan går det åt skogen. 

I företagets historik finns för alltid inskrivet hur det 

en gång var. Pappa har berättat om kunderna som satt 

på spårvagnen med ett glas i bitar i en låda i knät. Nu 

handlar det visserligen om nybyggnation och inredningsglas, 

som ökar något alldeles enormt, men nu 

som då gäller att vara så komplett som möjligt. Ha 

många ben att stå på. 

fakta Henrik Karlsson 

Ålder: 34 år. 

Yrke: Driver Råda Glasmästeri som han äger 

tillsammans med sin pappa Lars. 

Familj: Sambo Martina och deras barn, Elin 10 

och Tim 7. 

Bor: Tillbyggd före detta sommarstuga i Mölnlycke. 

Intressen: Hav och båtliv. Bäst av allt, att lördag 

morgon vakna upp i en naturhamn, äta frukost och 

fiska krabbor med ungarna. 

Tyckte om att läsa: Tusen strålande solar, Flyga 

drake och böckerna om svensk maffia. 

Gillar att äta: Korv stroganoff, köttfärssås och grillat 

– grillad torskrygg och havskatt. 

Framtiddröm: Segla jorden runt men först måste 

sambon lära sig gilla att det lutar. 

Henrik framför 

ett av sina stoltaste 

projekt – hissen i glas 

ute vid Eriksberg, 

Hisingen Göteborg. 



Glashissen vid Eriksberg. 

” Det är ett önsketänkande men visst önskar jag att Sverige 

kunde utvecklas lika mycket som Tyskland när det gäller glas. 

Sverige ett u-land. Stiger jag av planet i München eller Düsseldorf 

är det bara glas och 10 till 15 mm tjocklek som gäller.” 

15 mm tjocklek som gäller och sedan kommer jag hem 

till Landvetter och max 6 mm tjocklek på glasen. British 

Museum, jag tittar i taket och tänker att vi svenskar 

är försiktiga, och göteborgarna mest av alla. 

– En högst personlig tanke men jag tror det har att 

göra med att Göteborg är en arbetarstad, Inget får 

sticka upp för då är det skryt och skryt är fult. 

➝ 

– Det rör sig ju om astronomiska summor, som jag 

inte ens vill tänka på. 

Vägen från att som fyraåring bli hämtad i glasmästeribilen 

till att ha ansvar för nio familjer har varit lärorik 

på många sätt. En förresten inte ovanlig resa om 

man är född i glasmästarfamilj för det här är ett yrke 

som ofta går i arv. 

– Därför att det varit dåligt med möjligheter till utbildning 

i vår bransch, även om det numera finns vägar 

via vissa av gymnasiets byggprogram. Enda sättet att 

tillägna sig yrkeskunskap i teknik, material o s v har 

varit att börja som lärling. 

Och är man då barn till en glasmästare faller det sig 

naturligt att man går i förälderns fotspår. Om lusten 

finns för plats finns alltid. 

Men riktiga kicken kom när Henrik fick körkort. 

Ut på egna jobb, svetten sprutade men vad han lärde sig! 

– Vår lärling idag, först när han får körkort växer han. 

Svenskar borde våga mer 

Kontakten med andra i glasbranschen har betytt mycket 

för Henrik. Han sitter med i styrelsen för Glasbranschföreningens 

tredje distrikt och han är ofta ute på mässsor. 

Det sköna är att då är det inte längre konkurrens 

som gäller. Han kan prata fritt om sina tankar och 

idéer. Han har bollplank. 

– Det är ett önsketänkande men visst önskar jag att 

Sverige kunde utvecklas lika mycket som Tyskland när 

det gäller glas. Sverige ett u-land. Stiger jag av planet 

i München eller Düsseldorf är det bara glas och 10 till 

Uppdrag att vara stolt över 

Vad är du mest stolt över av vad du gjort? 

– och glasarbetet i Amerikaskjulet. Deras portkontroll, 

invändig inredning och den nya entrén tycker 

jag är fräcka. Sedan kan jag känna en stolthet när jag 

åker förbi bullerskärmarna i glas vid riksväg i 40 i 

Gårda liksom Partihallslänken i Olskroken. 

På vägen ut från lunchrummet till butiken fastnar 

ögat på några tavlor. 

– 1994, Nils Ericsonterminalen, 17 miljoner. Största 

jobbet vi gjort, kommer aldrig igen. Inte dåligt av pappa 

att driva igenom det projektet. 


Foto: Sören Håkanlind 

Råda Glasmästeri levererade 

bullerskärmarna i glas vid 

riksväg i 40 i Gårda liksom 

Partihallslänken i Olskroken. 

en vanlig arbetsdag 

i Henrik Karlssons liv 

06.30 Vaknar. 

07.00 På jobbet. 

09.00 Frukost med övriga anställda. 

Därefter kundbesök, tittar på jobb, måttar, 

räknar. Hoppar in där det behövs. 

16.00 Killarna går hem. Henrik kvar. 

17.30 Butiken stänger. 

18.00 Henrik fortfarande kvar men fredag 

– 20.00 försöker han gå 17.00. 



till sist … 

Färg, form och ljus 

samverkar i ny teknik 

Skyltglasen här intill är ett provglas inför 

tillverkningen av en skylt i ”p-sitell”- 

teknik. Beställaren är Crockett & Jones 

butik i Stockholm. Designen är Peter 

Sitells och det arbetsbord som syns är 

skomakarens arbetsbord, ganska precist 

som det ser ut i verkligheten också. 

Förlagan utgörs av en frihandsteckning 

i blyerts. Provglaset visar ännu 

brister och fel, men då detta är en helt 

ny teknik, vill GLAS visa en bild från 

arbetet. 

Peter Sitells beskrivning av sin 

teknik är att med printning på glaset, 

laminering, ljussättning, samt skulptering 

via blästring, skapa ett samspel 

mellan färg, form och ljus, där ingen 

del hindrar de andra från att verka. 

Förutom denna skylt har Peter fått 

i uppdrag att med sin nya teknik också 

göra en skylt med Crockett & Jones logo. 

Förfrågningar om framtida projekt från 

andra intressenter finns, men detta 

ligger än så länge på planeringsstadiet. 

PYROBEL 

BR A N D S K Y D D S G L A S 

Provglas med etsning 

av Peter Sitell i ny 

teknik där färg, form 

och ljus samverkar. 

· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas 

· Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen 

· Kort leveranstid från våra lokala representanter 

AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - sales.svenska@eu.agc-flatglass.com - www.YourGlass.com

Nr 3 – 2011 – Läs - tidningen GLAS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?