ESF Nyheter Nr. 12

Eesti-Rootsi
Ühing
Estnisk-Svenska
Föreningen
Eesti-Rootsi Ühingu Teataja
Estnisk-Svenska Föreningens Nyheter
November 2002 - November 2002 Nr. 12
Stockholm 750
Birger Jarl den vise man
han låt Stockholms stad att bygga
med digert vett och mykin hyggia
ett fagert hus och en godan stad.
Alla led så gjort som han bad.
Det är lås för den sjö
så att karelar göra dem ingen oro.
Nii kõneleb Eriku kroonika Stockholmi
asutamisest. Ka meie esivanematel oli
linna sünnis oma osa, sest peale
karjalaste tuli vastu seista ka eestlaste,
venelaste, moskoviitide ning teiste
sõjakate hõimude rünnakutele.
Birger Magnusson ehk tavaliselt tiitli
järgi kutsutud Birger Jarl – kuningas
Erik Eriksoni kõrgeim asemik ja
Rootsimaa valitseja – laskis ehitada
praeguse kunigalossi kohale kahe
torniga puulinnuse. Esimene säilunud
ajalooline dokment Stockholmi nimega,
pärgamentkiri, on aastast 1252.
Loe edasi järgmiselt leheküljelt
(Foto: http://www2.stockholm.se/750/)
1

Stockholm – 750-aastane
Siiski alles 17. sajandil hakkas linn hoogsalt arenema:
elanikkond seitsmekordistus, linna asus käsitöölisi ja
riigiametnikke, ehitati kivimaju. 1640 pandi paika
praegugi eksisteeriv ristkülikuline tänavatevõrk ning
kerkisid esimesed aadlipaleed. 17. sajandi lõpuks oli
Stockholmis juba 45 000 elanikku.
Tänapäevane kuningaloss valmis 1754; selle
ehitamist oli alustanud Nicodemus Tessin noorem ja
töö lõpetas Carl Hårleman. Loss paikneb umbes samal
kohal, kus omal ajal seisis Birger Jarli linnus.
Aurulaevade ja tööstusliku pöörde tulles algas ka
Stockholmil uus arenguetapp. Aastail 1860-85 elanike
arv kahekordistus, saavutades nüüd 200 000 (veerand
neist soomlased?). Linn laienes üle kaljude, ehitati uusi
üürimaju, koole, haiglaid. Tekkisid eeslinnad. Aastaks
1930 ulatus elanike arv poole miljonini.
Linna pärastsõjaaegne hoogsaim areng toimus
1960-70-ndail aastail. Suured linnaosad lammutati ning
asemele ehitati tolleaegse moe kohaseid ristahukakujulisi
hooneid (näit. Kulturhuset) ja laiu tänavaid –
tegu, mis paljudele stokholmlastele siiamaani hinge ei
mahu.
Sellest hoolimata on Stockholm tänapäeval üks
kauneimaid Euroopa pealinnu – vaata kasvõi fotot
meie väljaande esilehel, suurim äri- ja kultuurikeskus
Põhjamaades, soositud turismiobjekt ja kohtumispaik.
Selgitusi:
Birger Jarl (1210-1266)
Jarl ei ole nimi, vaid tiitel. Keskaegses Rootsis
tähendas see kuninga esimest asemikku või kuningat
ennast. Birger oli Rootsis viimane, kes kandis seda
tiitlit, hiljem asendati see tiitliga hertig (hertsog).
Birger Jarl kutsus end ise Dux sweciae.
Nimetus Stockholm tuleneb sõnadest stock – palk, tüvi
või post, ja holm – väike saar. Nimetuses nähakse
viidet omaaegsele puulinnusele, mida ümbritses
palkaed.
ANDMEID STOCKHOLMI KOHTA (2001)
Pindala 187 km 2
Sellest parke 60 km 2
Saari
14 tk.
Elanike arv Stockholmi läänis 1 838 882
Elanike arv linnas (kommuunis) 754 948
Neist välismaalasi 20,5 %
Töötuid (18-64 -aastastest) 2,4 %
Elanike arvu juurdekasv aastas 48 000
Perekonna nettosissetulekud 248 000 SEK/a
Temperatuur suvel
20 … 25 ºC või soojem
talvel +2 … -7 ºC
KULTUURIELU STOCKHOLMIS
Kunstikogud
Külastuste arvult Rootsi suurimad muuseumid on
Moderna Museet ja Nationalmuseum (üle 200 000
külastaja aastas). Djurgårdenil asub linna oma
Liljevalchs Konsthall. Neljas suurim kunstikogu on
Prins E Waldemarsudde (ligi 100 000 külastust aastas).
Teatrid
Suurim on Stadsteatern (incl. Parkteatern), tal on 7 lava
ja aastas antakse üle 1200 etenduse üle 400 000
külastajale.Talle sekundeerib Dramaten 6 lava ja ligi
300 000 külastaga. Kungliga Operan etendab üle 400
korra aastas ja ta külastajate arv on üle 200 000.
Suured on veel Folkoperan ja Oscarsteatern.
Muusika
Stockholmi kontserdilokaalidest on suurima külastajate
arvuga Konserthuset – 171 000 külastust aastal 2001.
Teisel kohal on Jazziklubi Faching; see juhib aga
edetabelit kontsertide arvu poolest – 530 aastal 2001.
Märkimisväärseid kontserdipaiku on veel
Berwaldhallen, Nybrokajen, Storkyrkan ja S:t Klara
kyrka.
Muuseumid
Populaarseim on vabaõhumuuseum Skansen, millel oli
aastal 2001 1 342 000 külastajat. Teisel kohal oli
Vasamuseet – 792 000 külastust. Muud suured on
Nordiska museet, Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska
museet/Teknorama, Stadsmuseet ja Historiska museet.
Omapäraseimaid on Leksaksmuseet ja Dansmuseet.
Studieförbunden’id
on omaette nähtus Stockholmi kultuurielus. Nad
tekkisid umbes 100 aastat tagasi rahvahariduse osana.
Kokku kümne liidu kultuurialastest kursustest ja
ringidest võtab tänapäeval osa umbes 430 000 inimest.
Aastal 2001 korraldasid nad 32 000 üritust, milledes
osales 653 000 inimest. 17 000 inimest osaleb alatistes
harrastusrühmades (koorilaul, muusika, teater,
maalimine, tants jm.). Eesti-Rootsi Ühing on tänulik
Vuxenskolan’i ja Medborgarskolan’i toetuse eest oma
tegevusele.
Allikad:
1. Per-Erik Lindorm, Stockholm genom sju sekler:
Stockholms historia 1252-1950: från Birger Jarl till
Gustav VI Adolf: en bokfilm. Stockholm,
Läsförlaget, 1998.
2. www.susning.nu
3. www2.stockholm.se/750
4. www.svearike.com
5. www.stockholmtown.com
6. Kulturrapport 2002. Stockholms Kulturförvaltning
2

Astrid Lindgreni mälestades
Astrid Anna Emilia Ericsson sündis 14. novembril
Smålandis Näs’i talus Vimmerby lähedal. Ta isa oli
talupidaja Samuel August Ericsson ja ema Hanna
koduperenaine (sünd. Jonsson).
Isa oli juba 13-aastaselt armunud Hannasse, kes tollal
oli 10-aastane. 17 aastat hiljem nad abiellusid. Astridil
vanem vend oli Gunnar ja nooremad õed Stina ja
Ingegard.
Tüdrukupõlvepilte Astridist
Astrid käis kohalikus koolis ja sooritas lõpueksamid
aastal 1923; ta parim aine oli rootsi keel.
Kooli ajal armastas Astrid tantsida, nii rahvatantsu kui
jazzi. Ühel päeval šokeeris ta koduseid sellega, et tegi
endale poisipea.
Att klippa håret var en sensation.
"Jag kommer ihåg den dan när jag klippte mig. Jag
ringde hem och berättade för pappa vad jag gjort.
'Då är det väl ingen idé att du kommer hem', sa han
med tung stämma.
När jag väl kom hem och satte mig på en stol i köket
blev det alldeles tyst. Ingen sa ett ljud, de bara gick
runt mig under tystnad."
(ur "Astrid Lindgren – en levnadsteckning"
av Margareta Strömstedt).
1924 saab Astrid tööd Wimmerby Tidning juures, kus
ta loeb korrektuuri. Ta kirjutab ka lühisõnumeid ja
reportaaže.
1926 kolib ta Stockholmi ning asub õppima
stenograafiat ja masinakirja Bar-Lock -instituudi
juures. Samal aastal sünnib talle esimene poeg Lars,
kuid kuna Astrid ei taha õpinguid katkestada, annab ta
poja Kopenhaagenisse ühte perre kasulapseks. Alles
1930 võtab ta poja enda juurde tagasi.
1928 asub Astrid tööle KAK’i kontorisse (Kungliga
Automobilklubben).
1931 abiellub Astrid Sture Lindgreniga. Nad kolivad
Vulcanusgatale ja Astridist saab koduperenaine.
1933 alustab Astrid kaastööd ajalehele Landsbygdens
jul ja Stockholms-Tidningen.
3
1934 sünnib peresse teine laps Katrin.
1940 saab Astrid salajase töö kirjade tsensuuris – tal
tuleb hakata võõraid kirju läbi lugema. Tööaeg on vaba
ning ta kohtub mitmete intellektuaalidega.
1941 kolib Lindgrenide pere uude korterisse Vasapargi
ääres, kus Astrid elab oma elu lõpuni.
Ühel talvepäeval lamab tütar Karin haigena voodis
ja palub emal jutustada Pipi Pikksukast. Ja ema
jutustab ühe loo teise järel punaste patsidega
tedretähnilisest tüdrukust, kes elab suures majas koos
ahvi ja hobusega…
"Namnet var så förryckt att sagan blev därefter."
1944 lamab Astrid ise libastuse tagajärjel nädala
sängis. Siin hakkab nüüd ta Pipi-lugusid üles
kirjutama. Ta tahab teha Karinile 10-aasta
sünnipäevakingi. Ta saadab käsikirja koopia Bonnier
kirjastusele, kes aga selle tagasi lükkab.
Septembris võidab Astrid kirjastuse Rabén & Sjögrens
tüdrukute-raamatute võistlusel teise koha
teismelisteromaaniga Britt-Mari lättar sitt hjärta.
Tunnustusest tiivustatuna asub ta Pipi-käsikirja ümber
töötama – põhiliselt välja jättes vanemaid inimesi
torkavad kohad.
1945 kuulutab Rabén & Sjögrens välja uue võistluse,
mille seekord võidab Pippi Långstrump. Rootsi kriitika
võtab raamatu kiitvalt vastu. Samal aastal ilmub ka
Kerstin och jag ja 1946 Mästerdetektiven Blomkvist.
1947 asub Astrid Lindgren tööle kirjastusse Rabén &
Sjögrens toimetajana ja lasteosakonna juhatajana.
Ilmub raamat Alla vi barn i Bullerbyn.
Hans Rabén ja Astrid Lindgren
Kuid eks me teame hästi kõiki Astrid Lindgreni
raamatuid ja ei olegi tähtis, mis aastal täpselt ta need
kirjutas. Pipil oli raskusi ka mujal, näiteks

Prantsusmaal ei tahetud seda kirjastada – oleks veel, et
Pipi tõstab poni, kuid hobust – see küll ei kõlba.
Seevastu Karlssoni Katuselt vastu ei oldud isegi
puritaanlikus Nõukogude Liidus. 'En lagom tjock man i
sina bästa år' ja 'Lugn, bara lugn' tulid peagi nii
eestlaste kui venelaste kõnepruuki.
1996 nimetas Vene Teaduste Akadeemia asteroidi nr.
3204 Astrid Lindgreni nimeliseks. Astrid Lindgreni
nime kannab ka üks roosisort.
Pipi eri keeltes:
eesti Pipi Pikksukk
hispaania Pippa Mediaslargas
indoneesia Pippi Si Kaus Panjang
inglise Pippi Longstocking
islandi Lina Langsokkur
jaapani Nagakutsushita no Pippi
kreeka Pipe Phakidomyte
makedoonia Pipi dolgiot corap
poola Pippi Pónczoszanka
portugali Bibi Meia-longa
prantsuse Fifi Brindacier
saksa Pippi Langstrumpf
serbia Pipi Dugacka Carapa
slovaki Pippi Dlhá Pancucha
sloveeni Pika Nogavicka
soome Peppi Pitkätossu
tai
Pippi Thung-taow Yaow
türgi Pippi Uzuncorap issiz köskte
ungari Hariesnyás Pippi
Ilon Wikland
Lindgreni-raamatute tuntuim illustraator Ilon Wikland
sündis Eestis aastal 1930. 14-aastasena asus ta
sõjapõgenikuna Rootsisse. Siin õppis ta
Kunstiülikoolis ja Signe Barths’i maalimiskoolis. 1953
sattus Ilon tööotsinguil Rabén & Sjögren kirjastusse,
kus Astrid Lindgren toimetajana töötas. Pipit
joonistanud Ingrid Vang Nyman oli parajasti haige ja
Astrid pakkus Ilonile prooviks illustreerida Mio, mu
Mio’t. Astrid jäi rahule ja nii algas
aastakümnetepikkune koostöö.
– Att få ett manuskript av henne, veta att man var
den första som läste, det var en enorm känsla,
berättar Ilon.
Emili joonistas Björn Berg.
Astrid Lindgren ja Ilon Wikland külastasid Eestit 1989.
aastal.
4
28. aprilli 2001 Dagens Nyheter kirjutab, et Pipi isa
Efraimi prototüüp oli tõenäoliselt meremees Carl E
Petterson, kes abiellus kannibalipealiku tütrega Uus-
Guineal ja kellest peale vana pealiku surma sai uus
pealik.
Astrid Lindgrens Värld
asub kirjaniku kodukandis Vimmerbys.
598 85 Vimmerby
Tel 0492-79 800
Fax 0492-158 85
e-post: info@alv.se
Allikaid:
1. www.astridlindgren.se
2. www.alv.se
3. www.pippilangstrumpf.de/ovrigt/ilon.htm
4. www.expressen.se/article.asp?id=96298

Püha Birgitta
Aastal 2003 kavatsetakse võtta DNA-proov
väidetavatest Püha Birgitta viimastest reliikviatest,
mida säilitatakse Vadstena kloostrikirikus. See
peaks andma vastuse, kas luusäilmed ikka
kuuluvad pühakule ning kas ta suri epilepsia
tagajärjel, nagu paljud ajaloolased väidavad.
Birgitta Birgersdotter, hilisem Püha Birgitta,
sündis 700 aastat tagasi aastal 1302 või 1303
Finstas Upplandis. Ta isa, lagman Birger Persson,
oli üks Rootsi võimukamaid isikuid. Juba lapseeas
olla Birgitta kogenud religioosseid elamusi ja
tundnud end olevat väljavalitud. 13-aastasena
pandi ta tolleaegsete kommete kohaselt vanemate
valikul mehele endast viis aastat vanemale Ulf
Gudmarssonile. Abielu osutus siiski õnnelikuks ja
harmooniliseks. Neile sündis kaheksa last – neli
tütart ja neli poega. Kahjuks suri Ulf aastal 1344
haigusesse. Lein süvendas Birgitta religioosseid
veendumusi. Ta sulgus Alvastra kloostrisse, kus
pühendas end religioossele tegevusele. Ühel
päeval kabelis olles olla näinud ta seal helendavat
pilve ning hääl pilvest kõnelenud talle: "Jag är din
Gud, som vill tala med dig.(...) Du skall vara min
brud och mitt språkrör, och du skall höra och se
andliga ting och himmelska hemligheter, och min
ande skall förbli hos dig ända till döden."
Aastal 1345 pani Birgitta kirja uuelaadse,
segakloostri, reeglid ja 1346 kinkis kuningas
Magnus Eriksson uue kloostri sihtasutusele
Vadstena kuningliku mõisa.
1349 sügisel reisis Birgitta Rooma, et veenda
paavsti kolima Avignonist tagasi Rooma ja et
saada luba uue kloostriordu rajamiseks. Luba tuli
20 aastat hiljem, 1370, ja seegi vaid
kongregatsioonina – Birgitta ordu allutati
Augustinuse ordule. Üldse rajati umbes 80 Püha
Birgitta kloostrit (tänapäeval järel umbes 50),
põhiliselt Põhjamaadese ja Reinimaale. Nendes
kloostrites elasid koos nii mungad kui nunnad;
neil oli ühine kirik, kuid eraldi eluruumid.
Esimesed nunnad pühitseti sisse aastal 1394.
Aastatel 1372-73 reisis Birgitta koos poja
Birgeri ja tütre Katarinaga Jerusalemma.
Tagasiteel ta suri Roomas oma majas Piazza
Farnese lähedal. Ta põrm toodi 1374. aastal suurte
raskustega Rootsi Vadstenasse.
Aastal 1391, 18 aastat peale surma, kuulutati
Birgitta pühakuks. Ta on seni ainuke rootslasest
ristiusu pühak. Ta kuusada ilmutust, algselt rootsi-
keelseina kirja pandud (dikteeritud) ja hiljem
ladina keelde tõlgitud (Revelations), kujutavad
endast märkimisväärset kirjandusteost kogu
Põhjalas.
Püha Birgitta oli oma aja silmapaistev isiksus,
nii religioosne visionäär kui praktiline poliitik. Ta
on Rootsi kaitsepühak (valiti ka Poola “Solidaarsuse”
kaitsepühakuks). Tema mälestamispäev
(nime-päev) on 7. oktoober. Rootsis hoolitseb
pühaku mälestuse eest Societas Sanctae Birgittae.
Birgitta elutöö eesmärgiks oli luua parem
ühiskond, “uus viinaaed”, “maapealne Jerusalem”,
nagu ta seda väljendas; kus vastukaaluks tollal
Euroopas levinud võltspühadusele, vägivallale,
korruptsioonile pääsevad võidule ligimese- ja
jumalaarmastus.
Tallinna Pirita klooster valmis 1436. Aastal
1575 hävines klooster tulekahjus ning on sellest
ajast saadik varemeis.
Allikaid:
1. www.bonnierslexikon.se
2. www.svearike.com
3. www.birgitta.vadstena.se
4. www.svenskakyrkanitallinn.com/leppee8l.html
5

Sveriges nationalsång
Sveriges nationalsång sjöngs offentligt första
gången 1844, men fick sin karaktär av patriotisk
folksång kring sekelskiftet. Den har emellertid
aldrig officiellt antagits som nationalsång.
Texten (från början "Du gamla, du friska") är
skriven av fornforskaren och folkloristen Richard
Dybeck (1811-77) och musiken är en västmanländsk
folkmelodi. Den slog igenom som nationalsång på
1890-talet.
(Allikas:
http://www.svearike.com/nationalsang.htm)
Du gamla, du fria
Text: Richard Dybeck Musik: Västmanländsk folkmelodi
Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord
du tysta, du glädjerika sköna!
Jag hälsar dig vänaste land uppå jord,
din sol, din himmel, dina ängder gröna,
din sol, din himmel, dina ängder gröna.
Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat ditt namn flög över jorden.
Jag vet att du är och du blir vad du var.
Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden!
Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden!
Sveriges kungssång
Kungssången är en hyllning till regenten som
symbol för nationen. Svensk kungssång är dikten
"Ur svenska hjärtans djup", av C. V. A Strandberg,
skandinaviens främste skald, tonsatt av O Lindblad
1844.
Kungssången sjöngs för första gången i Lund den 5
december 1844. Universitetet firade då Oskar I:s
regeringstillträde.
(Allikas:
http://www.svearike.com/kungssang.htm
Bonniers stora lexikon)
Ur svenska hjärtans djup
Text: C. V. A. Strandberg Musik: O Lindblad
Ur svenska hjärtans djup en gång
en samfälld och en enkel sång,
som går till kungen fram!
Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och all din tro till honom sätt,
du folk av frejdad stam!
Du himlens Herre, med oss var,
som förr Du med oss varit har,
och liva på vår strand
det gamla lynnets art igen
hos Sveakungen och hans män,
och låt din ande vila än
utöver nordanland!
6

Korta historier
– Jo, doktorn, det är den här banandieten ni har satt
mig på …
– Ja, vad är det med den då?
– Jo, jag tycker det verkar som om den hade lite
konstiga bieffekter.
– Nja, det tycker jag väl inte. Vi ska nog få ordning på
det, bara ni slutar klia er och kommer ner ur
lampkronan.
☹
Lärarinnan hade talat i första klassen om naturens under
och slutade med att säga:
– Är det inte underligt att de små kycklingarna själva
kan klara sig ut genom skalet?
Anders räckte upp handen och sa:
– Jag tycker att det är mycket underligare att de kan
komma in i det.
☺
När Skottland slog England på Wembley 1977 rusade
glädjestrålande skotter in och rev upp planen för att ha
som souvenir. En skotte på väg därifrån blev stoppad av
en polis som undrade vad han hade i resväskan.
– Inget särskilt, svarade skotten.
– Öppna den, sa konstapeln.
Skotten gjorde som han blivit tillsagd och väskan var full
med grästovor.
– Vad ska det här betyda? undrade polismannen.
– Jo, svarade skotten, det är så här att min svåger är
bortrest och jag har lovat hålla ett öga på hans
gräsmatta.
☺
Gamle Johan var i staden och såg en hiss för första
gången. Medan han stod där steg en gammal gumma in i
hissen och åkte upp. När hissen åter kom ned klev en ung
och vacker flicka ur den.
– Det var som attan! utbrast Johan, om jag ändå tagit
med mig Kristin och låtit henne kliva in i den däringa
apparaten!
☺
En gammal kapten hade blivit förflyttad till Boden. Han
möttes av en menig soldat med en jeep vid stationen.
Kaptenen klev in i jeepen och de körde i väg. Efter en
stund stannade chauffören jeepen, tog fram en burk med
ett vitt pulver och klev av och strödde ut det vita pulvret
runt om jeepen. Sedan klev han tillbaka upp och körde
vidare.
– Vad skulle det där vara bra för? undrade kaptenen.
– Det är antielefantpulver, svarade chauffören.
– Antielefantpulver?!? Det var det dummaste jag har
hört, sa kaptenen. Det finns väl inga elefanter i
Boden?
– Nej, svarade chauffören, där ser ni själv hur effektivt
det är.
☹
– Kan du mjölka och köra traktor? frågade bonden den
nye drängen.
Drängen tittar storögt på bonden och kliar sig i huvudet:
– Ja, köra traktor kan jag, men mjölka den, det har jag
aldrig gjort.
☺
– Nå, vad tycker du om min fastmö?
– Tja, du kunde ju ha råkat ut för värre.
– Ta genast tillbaka det där!
– OK, du kunde inte ha råkat ut för värre.
☺
– Jag har sådana problem. Min hund jagar
motorcyklar.
– Det är väl inte så farligt. Det gör ju alla hundar.
– Ja, men min gräver ner dem I trädgården.
☹
Damerna på sjuksalen var tre och samtliga var
nyopererade, men ingen av dem var särskilt nöjd. Fru
Andersson sa:
– Det är andra gången jag är här. Vid den första
operationen glömde doktor Svanström ett instrument
i min mage.
– Samma här, sa fru Bergström, han är verkligen
slarvig, doktor Svanström. Den här operationen har
jag gått igenom bara för att han glömde en skalpell
då han opererade bort min blinddarm.
I samma ögonblick tittar doktor Svanström in i sjuksalen,
ser sig förvirrat omkring och säger:
– Kan jag ha glömt min hatt här inne?
Det var då fru Nilsson svimmade.
☹
– Kan du säga mig när Rom byggdes?
– På natten.
– Vem har sagt det?
– Det gjorde läraren. Läraren sa: “Rom byggdes inte på
en dag”!
7

ORDSPRÅK
OCH TALESÄTT
falskhet
- Falskhet slår sin herre på halsen
- Om falskhet dög att elda med vore inte bränslet dyrt
fan
- Kalla inte på fan, han kommer nog objuden
- När man talar om fan, så är han i farstun
- Fan behöver aldrig predika för döva öron
- Långt från arbete, nära vid fan
- Dagdriveri är fans sovdyna
- Fan kan inte dölja kloarna
- Nog tar fan sitt
- I nödfall äter fan flugor
- Fan är inte så svart som man malar honom
fara
- Den som vill fly alla faror bör ligga stilla bakom ugnen
- Det farligaste av de vilda djuren är en baktalare och av de
tama en smickare
fattig
- Fattig är inte den som har litet utan den som behöver mycket
- Det är dyrt att vara fattig
- Kommer bara fattigdomen över tröskeln, sätter den sig snart
vid bordet
- När fattigdomen kommer in genom dörren, flyger kärleken ut
genom fönstret
fel
- Man upptäcker lättare folks fel än deras förtjänster
fela
- Att fela är mänskligt, att förlåta gudomligt
- Att fela är mänskligt, men det känns gudomligt
fet
- Den feta suggan vet inte hur den svultna lider
fiende
- En uppenbar fiende är bättre än en falsk vän
- Strunt till karl som inte har fiender
- Om du inte har några fiender, så är det tecken på att lyckan
har glömt dig
fin
- Vill man vara fin, får man lida pin
- Han har ett fint sätt, men han använder det så sällan
finger
- Fingrarna ur fatet!
- Den som har långa fingrar, han ska ha långa ben
- När fingern är ringad, är flickan tingad
fiolerna
- Ska vi betala fiolerna, så vill vi också dansa
fisk
- Fisken har goda dagar, han dricker när han behagar
- Fisken vill simma (förevändning för att dricka vin eller
brännvin till fisk); latin Pisces natare oportet
8
- Fisk utan dryck är ett gift; franska Poisson sans boisson est
poison
- Fisken blir billigare på eftermiddagen (när flickan blir äldre,
har hon mindre pretensioner på friare)
- Fisken börjar att stinka vid huvudet
- De stora fiskarna äter upp de små
fiska
- Gott fiska i grumligt vatten
- Man fiskar inte utan bete på kroken
- Du ska inte fiska i mitt vatten (inte slå dej ut för min fästmö)
fjäder
- Av en fjäder kan det bli fem höns (rycktet förstorar)
- Man ser på fjädrarna vad för en fågel det är
- Fjädrarna är ofta bättre än fågeln
- Den som har fjädrer blir nog plockad (där det finns något att
ta, där blir det också taget)
fjäril
- Fjäril glömmer lätt att han har varit kålmask
flaska
- Först tar mannen flaskan, sen tar flaskan mannen, och till sist
tar fan dem båda
flicka
- Gamla hus och unga flickor fattar lätt eld
- Vacker flicka och söndrig rock är saker som lätt hakar fast
- Äpplet är rött, men masken bor därinne; flickan är skön men
har kanske ett elakt sinne
flit
- Flit är framgångens moder
- Flit är lyckans högra arm och sparsamhet dess vänstra
- Till jordbruk hör flit och skit och träskostövlar
- Flit ger bröd, lättja nöd
- Flit och skit gör bonden rik
- Flit bygger berg
frihet
- Mager frihet är bättre än fett slaveri
- Den som själv tar sig friheter tillåter inte andra att göra det
(Ur: Pelle Holm, Ordspråk och talesätt, Albert Bonniers
förlag, Stockholm 1964)
ERÜ Teatajat toimetab Arvi Kruusing. Kontakti saab:
Arvi.Kruusing@ee.oulu.fi; kirja teel: Virbi 2-5, 13629
Tallinn; telefoni kaudu: +358 8 553 2727 (tööl).
ERÜ postiaadress on: Estonia pst. 7, Tallinn; telefon:
(0)645 4187 Tarmo Tuisk; tarmo@iiss.ee
Teataja on loetav http://my.tele2.ee/esf; www.iiss.ee/esf/