Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ...

Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ... Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ...

idehist.su.se
from idehist.su.se More from this publisher
21.01.2014 Views

det nämligen litteraturlistan man är ute efter. Den ska gås igenom och skrivas av, för att sedan jämföras med de andra böckernas litteraturlistor. Vilka böcker har använts av flera av författarna? Dessa böcker måste läsas. Även de nya böckernas litteraturlistor ska betas av, och på så sätt föreslår Eco att man upprättar ett kartotek över litteraturen inom ämnet. Ja, ett kartotek. Det känns kanske omodernt, men fundera på vilket som är lättast att bära med sig och använda både vid datorn, kortkatalogen och bibliotekshyllorna, en bunt kort i A6-format eller en laptop? Detta första kartotek kan vara relativt stort, och tanken är inte att man måste eller ens tänker plöja igenom alla böcker som tas upp i det. Men man ska känna till dem. På varje kort ska du ange titel, författarnamn och var boken finns. I nästa steg fortsätter Eco att laborera med olika kartotek. Här är dock deras ersättning av en dator fullt möjlig. Studenten väljer ut och läser de viktigaste böckerna, medan hon skriver sammanfattningar av dem. Detta kan tyckas tidskrävande, men tjänar flera viktiga syften. För det första förstår man en text bättre om man skriver om den. För det andra är boken du behöver kanske inte alltid tillgänglig när du skriver uppsatsen, och du behöver då veta vad som står var i den för att kunna hänvisa till den. För det tredje hjälper det en att strukturera läsningen av tråkiga, tjocka och svårbegripliga böcker. Själv var jag nyligen nära att förtvivla inför en mördande tråkig, sju hundra sidor tjock bok på finskriven tyska i frakturstil. Genom att dela upp läsningen i kapitel och på A5-kort skriva sammanfattningar av varje, lyckades jag ta mig igenom den. Vidare kan man anlägga: ett speciellt kartotek för temata, där varje enskild aspekt av ämnet (begrepp, frågeställningar, underrubriker...) får en egen avdelning, med hänvisningar till de relevanta ställena i litteraturen, ett kartotek för citat, ett för författare och ett arbetskartotek där problem och idéer binds samman med kort från de övriga. Vilka kartotek man använder beror på vilken typ av arbete man skriver, men det är viktigt att de man väljer att bygga upp blir fullständiga och enhetliga. Endast då fungerar de som arbetsredskap; de ska nämligen gå att lita på, och förenkla arbetet på så vis att de möjliggör en översikt över vad man gjort och ännu måste göra. Eco är även en varm anhängare av bok-kluddrande. Dock är de böcker man använder när man skriver B-up- 22

psats i de flesta fall inte ens egendom, och att stryka under och anteckna i utlånade böcker är inte bara hänsynslöst utan även korkat. Vad ska du med dina anteckningar till när boken lånas ut till någon annan? Ett utmärkt alternativ för biblioteksböcker är post-it-lappar som man klipper i remsor, skriver kommentarer på och klistrar in på motsvarande ställe i boken. Dessa anteckningar och markeringar använder man sedan som stöd för att skriva en sammanfattning. Redan tidigt kan dessa anteckningar sedan användas i själva uppsatsen. En översikt av forskningsläget skall givetvis ingå, och om du använt datorn för att anteckna låter sig noteringarna lätt redigeras ihop till ett sådant avsnitt. Visserligen är det ingen som på B-uppsatsnivå kräver att man ska kunna greppa ett helt forskningsområde på ett rättvisande och uttömmande sätt. Även en erfaren forskare skulle troligen ha svårt att lyckas med detta på den korta tid man har till sitt förfogande. Men senare kommer detta krav, och då tjänar man på att redan nu öva sig i litteratursökning. Därför ägnar också Eco större delen av sin bok åt detaljerade anvisningar i detta. Kartotek och litteratur är dock inte allt. För att ge sin uppsats form, be- Vad skrev du B- uppsats om? Benny Jacobsson, fil. lic., lärare, doktorand: ”Till vänster om vänstern: Seth Persson och SKA”. Vad skrev du B- uppsats om? Karin Dirke, fil. dr., lärare, studierektor, ”Djurskyddslagen: en moralisk återvändsgränd?”. Vad skrev du B- uppsats om? Luba Shapiro Nikulina, student: ”Orientalism på svenskt vis - tre svenska reseskildringar ifrån främre orienten under perioden 1776-1876”. Vad skrev du B- uppsats om? Axel Englund, doktorand (litteraturvetenskap): ”Stridsmetaforik i Lars Noréns Natten är dagens mor”. 23

det nämligen litteraturlistan man är ute<br />

efter. Den ska gås igenom <strong>och</strong> skrivas<br />

av, för att sedan jämföras med de<br />

andra böckernas litteraturlistor. Vilka<br />

böcker har använts av flera av författarna?<br />

Dessa böcker måste läsas. Även<br />

de nya böckernas litteraturlistor ska betas<br />

av, <strong>och</strong> på så sätt föreslår Eco att<br />

man upprättar ett kartotek över litteraturen<br />

inom ämnet. Ja, ett kartotek. Det<br />

känns kanske omodernt, men fundera<br />

på vilket som är lättast att bära med sig<br />

<strong>och</strong> använda både vid datorn, kortkatalogen<br />

<strong>och</strong> bibliotekshyllorna, en bunt<br />

kort i A6-format eller en laptop? Detta<br />

första kartotek kan vara relativt stort,<br />

<strong>och</strong> tanken är inte att man måste eller<br />

ens tänker plöja igenom alla böcker<br />

som tas upp i det. Men man ska känna<br />

till dem. På varje kort ska du ange titel,<br />

författarnamn <strong>och</strong> var boken finns.<br />

I nästa steg fortsätter Eco att laborera<br />

med olika kartotek. Här är dock deras<br />

ersättning av en dator fullt möjlig. Studenten<br />

väljer ut <strong>och</strong> läser de viktigaste<br />

böckerna, medan hon skriver sammanfattningar<br />

av dem. Detta kan tyckas<br />

tidskrävande, men tjänar flera viktiga<br />

syften. För det första förstår man en<br />

text bättre om man skriver om den. För<br />

det andra är boken du behöver kanske<br />

inte alltid tillgänglig när du skriver uppsatsen,<br />

<strong>och</strong> du behöver då veta vad<br />

som står var i den för att kunna hänvisa<br />

till den. För det tredje hjälper det en att<br />

strukturera läsningen av tråkiga, tjocka<br />

<strong>och</strong> svårbegripliga böcker. Själv var jag<br />

nyligen nära att förtvivla inför en mördande<br />

tråkig, sju hundra sidor tjock bok<br />

på finskriven tyska i frakturstil. Genom<br />

att dela upp läsningen i kapitel <strong>och</strong> på<br />

A5-kort skriva sammanfattningar av<br />

varje, lyckades jag ta mig igenom den.<br />

Vidare kan man anlägga: ett speciellt<br />

kartotek för temata, där varje enskild<br />

aspekt av ämnet (begrepp, frågeställningar,<br />

underrubriker...) får en egen avdelning,<br />

med hänvisningar till de relevanta<br />

ställena i litteraturen, ett kartotek för<br />

citat, ett för författare <strong>och</strong> ett arbetskartotek<br />

där problem <strong>och</strong> idéer binds<br />

samman med kort från de övriga. Vilka<br />

kartotek man använder beror på vilken<br />

typ av arbete man skriver, men det är<br />

viktigt att de man väljer att bygga upp<br />

blir fullständiga <strong>och</strong> enhetliga. Endast<br />

då fungerar de som arbetsredskap; de<br />

ska nämligen gå att lita på, <strong>och</strong> förenkla<br />

arbetet på så vis att de möjliggör en<br />

översikt över vad man gjort <strong>och</strong> ännu<br />

måste göra.<br />

Eco är även en varm anhängare av<br />

bok-kluddrande. Dock är de böcker<br />

man använder när man skriver B-up-<br />

22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!