Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ...

Att ta råd av de
främsta
Umberto Ecos tips
om uppsatsskrivande
Av Ylva Söderfeldt
Umberto Eco är en superkändis som
lyckats falla både populärkulturen och
akademin på läppen. Framträdande i hans
mest kända roman, medeltidsdeckaren Rosens
namn, är det systematiska problemlösandet
med grund i både logik och empiri. Detta
är även grunden för vetenskapligt skrivande,
vilket Eco behandlar i en mycket användbar
handbok för uppsatsförfattare.
Umberto Eco är inte bara en betydelsefull
forskare och populär författare,
han är även en universitetslärare
som haft den stora vänligheten att ge
ut den i mitt tycke bästa handboken i
uppsats- och avhandlingsskrivande.
Tråkigt nog är Come si fa una tesi di laurea
(1977) inte tillgänglig på svenska. I
Tyskland har den däremot, kanske tack
vare den ofta katastrofalt dåliga kontakten
mellan studenter/doktorander och
handledare, stor spridning. Trots att
Eco har större och för examen viktigare
arbeten än B-uppsatser i tankarna,
rekommenderar jag varje student som
kan läsa något av de språk den är utgiven
på att bekanta sig med den så tidigt
som möjligt. För den som inte har den
möjligheten, vill jag i det följande sammanfatta
Ecos nyttigaste råd.
Grundregeln för uppsatsskrivande
är enkel: Studenten ska skriva den
uppsats hon kan skriva. Eco hävdar
att många arbeten faller på att denna
synbara självklarhet inte uppfylls. Att
kunna skriva en uppsats innebär för
det första att ämnet inte är för stort.
Eco ger några exempel på för stora
ämnen och tänkbara modifikationer av
18