Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ...
Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ...
Noesis 2 2008.indd - Institutionen för litteraturvetenskap och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
grundkursstudent syftar snarare till att<br />
vara en övning i akademiskt skrivande<br />
än till att producera ny värdefull vetenskap.<br />
Det är förvisso en undersökning<br />
som skall genomföras, men det är inte<br />
det stora livsprojektet (trots att alla<br />
uppsatser som skrivs på universitetet<br />
klassificeras som offentlig handling).<br />
Men sådana insikter får mig inte att<br />
tona ner mina förväntningar på mig<br />
själv som akademisk skribent. Det jag<br />
gör är viktigt, intalar jag mig själv. Det<br />
fyller en funktion, även för saker utanför<br />
mig själv. Det som får mig att opponera<br />
mig mot tankar som: ”det är bara<br />
en liten skrivuppgift” eller ”ta det inte<br />
på allt för stort allvar” är att jag tänker<br />
mig att skriva är viktigt <strong>och</strong> betydelsefullt.<br />
Jag anser att skrivandet i sig själv<br />
är värdefullt <strong>och</strong> att det bör tillåtas att<br />
betyda något. Det som gör en uppsats<br />
bra är till stor del då texten betyder<br />
något för skribenten – att den är vän<br />
med uppsatsförfattaren – inte tvärt om,<br />
förminskad. Här kommer min tankar<br />
farligt nära något som skulle kunna benämnas<br />
som pretentioner. Det kan till<br />
<strong>och</strong> med tolkas som en moralisering<br />
kring själva skrivandets karaktär. Detta<br />
är något jag förhåller mig ambivalent<br />
till i min vardag. Å ena sidan är det fascinerande<br />
med människor som tillåter<br />
saker att betyda något, människor som<br />
vågar ta ställning i en fråga, vågar vara<br />
för eller emot. Å andra sidan är meningsutbytet<br />
en tydlig differentieringsprocess<br />
där vissa saker blir synliggjorda<br />
<strong>och</strong> andra saker blir osynliggjorda. En<br />
åsikt är ofrånkomligt en del i en praktik<br />
som hyser potential att fungera inkluderande<br />
respektive exkluderande – en<br />
praktik som inordnar <strong>och</strong> hierarkiserar<br />
information in i sociala, politiska <strong>och</strong><br />
kulturella system.<br />
Att använda tiden till att fästa ord<br />
på papper är att säga något, men vad<br />
säger den som skriver? Om det jag skriver<br />
har betydelse för saker utanför mig<br />
själv, vad är det då som händer när jag<br />
skriver? Jag föreslår här ett möjligt svar<br />
på frågan. Skribenten positionerar sig<br />
genom att skriva. Detta skulle innebära<br />
att jag med den här texten, oavsett om<br />
det är implicit eller explicit, positionerar<br />
mig själv. Jag positionerar mig själv i relation<br />
till den text som finns omkring<br />
mig, allestädes närvarande. Jag genomför<br />
ett urval av den enorma textmassa<br />
som finns att tillgå i form av benämningar,<br />
metaforer, fraser, <strong>och</strong> vad<br />
helst jag kan komma på. Utifrån denna<br />
logik finns det ingenting annat än text;<br />
det finns ingenting utanför texten.<br />
Men texten hänger ihop i olika<br />
14
Change language