Sven Agrell. En luthersk predikant i turkarnas stad.
Sven Agrell. En luthersk predikant i turkarnas stad.
Sven Agrell. En luthersk predikant i turkarnas stad.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
svensk präst som okunniga turkars<br />
magister, säkert en inställning till det<br />
obildade folket som han haft med sig<br />
från Sverige. <strong>En</strong> liknande distans visar<br />
han någon månad senare när han<br />
med några vänner ser hur turkarna på<br />
en festplats firar fastans slut med lekar<br />
och spel:<br />
”Summa, när man betrachtade uti<br />
hwad ringa och giehmena saaker dhe<br />
funno nöje, kunde man se dhetta folkets<br />
ruditet som inte weeta af någott<br />
artigt eller cultiverad folk anständigt<br />
och behageligt tijdsfördrif.”<br />
Härifrån går sällskapet vidare till<br />
”S. Sophiae kyrkia” (Hagia Sofia).<br />
<strong>Agrell</strong> noterar att det är dit kejsaren<br />
brukar gå och han finner den vacker<br />
och imponerande, men att den ”har<br />
uti Grejkernas tid varit Cathedral<br />
kyrkian här, men nu så jämmerligen<br />
blefwen till een turkisk mosche […].”<br />
När de sedan fortsätter till Suleymanmoskén<br />
tror <strong>Agrell</strong>, vilket möjligen<br />
kan visa på något förutfattade meningar<br />
om <strong>turkarnas</strong> förmåga på området,<br />
att ”dhenna kyrkian är och ett<br />
roof af de christne”. Men det är den<br />
alltså inte – trots att han fann även<br />
denna byggnad stor och präktig – den<br />
byggdes som moské omkring hundra<br />
år efter Konstantinopels fall.<br />
När han ska beskriva statsskick och<br />
religion avstår han påfallande ofta från<br />
värdeomdömen. Det blir långa, målande<br />
och livfulla skildringar, men de<br />
hålls i neutral ton. Han kan t.o.m. ta<br />
turkarna i försvar gentemot de gängse<br />
svenska uppfattningarna – och han<br />
gör det när han skriver till sin morbror<br />
rikshistoriografen och sin styvfar, när<br />
han alltså möjligen hoppas att hans<br />
synpunkter kommer att läsas av andra<br />
vars åsikter betyder något:<br />
”[…] skref och om <strong>turkarnas</strong> fasta nu<br />
för tijden, hwarutinnan dhen består,<br />
äfven wäll om deras religion någotlijtet,<br />
att dhe beskyllas för mycket som<br />
intet är, och att dhe besynnerligen är<br />
dhem påfwiske hädske som tillbedia<br />
bilder, hwilka omögeligen här lijdas.”<br />
Det framgår av dagboken att <strong>Sven</strong><br />
<strong>Agrell</strong>, i positiv mening, kan göra<br />
skillnad på turkar och turkar, han är<br />
sparsam med svepande och generella<br />
omdömen om en hel nation. Ett sådant<br />
exempel är när han i maj 1710 för<br />
första gången ska ”besee Turkarnas<br />
gudztienst”. Det visar sig att den i övrigt<br />
ganska neutralt beskrivna akten i<br />
den lilla enkla moskén avslutas med<br />
dansande dervischer som snurrar så<br />
vilt att de snabbt borde blivit alldeles<br />
yra, ”men hwad giör icke vanan”. När<br />
13
Change language