Andreas Hellerstedt - Den gudomliga maskinen

More documents

Recommendations

Info

<strong>Den</strong> perfekta världen Wolff liknar som sagt världen vid ett urverk – ja, han går till och med så långt som att säga att världen är en maskin. Om världen inte vore en maskin, så skulle åtskillnaden mellan världen och drömmen upphävas – världen är därför också sanning. Eftersom allt i den har sin tillräckliga grund, så är det ordning i världen. Världen är alltså sanning och sanning är ordning. Wolff använder också urverksmetaforen som exempel att förklara begreppet ”Fullkomlighet”. 26 Fullkomlighet är, inte helt överraskande, identiskt med ordning – det som är bättre ordnat är också mer fullkomligt. Där mer fullkomlighet finns, går det också att få mer kunskap – ett ur som visar timmar med en visare är mindre fullkomlig än ett som visar timmar med en visare och minuter med en annan, samtidigt som den senare också ger oss mer information. 27 Olika fullkomligheter kan hänga samman till en större fullkomlighet – emellertid kan då vissa av dessa enkla fullkomligheter strida mot varandra. När på detta vis olika regler strider mot varandra, måste en ge vika för den andra. Detta kallas ”undantag”. Det är sådana undantag som är källan till ofullkomlighet. Men samtidigt kan sådana undantag, dvs ofullkomligheter, höra till helhetens fullkomlighet. Dessa ofullkomligheter bör då hållas ”för intet”, eftersom de i det stora hela bidrar till fullkomligheten. Så är det alltså på grund av vår bristande förmåga att bedöma helheten, som vi ofta talar om ofullkomligheter i världen i stort, eftersom den innehåller så mångfaldiga ting, att vi inte förmår se ordningen i allt. Alla enkla ting är inriktade på det helas fullkomlighet. Detta anser Wolff följa ur den tillräckliga grundens lag och lagen om det oskiljaktigas identitet, eftersom alla enkla ting måste skilja sig från alla andra, och det måste finnas en grund för denna åtskillnad. Det som Leibniz sagt, att hela världen framställs i varje enkelt ting, såsom i en spegel, förklarar hur alla enskilda ting kan skilja sig från varandra, men också varför varje enskilt ting står i förhållande till alla andra. Detta förhållande består av en stor harmoni som omfattar hela världen. 28 En mängd olika världar är möjliga, men två likadana världar kan inte existera bredvid varandra i rummet (eller tiden). Skälet till att just denna värld är till och inte en annan är Gud. Det var den här världen Gud föredrog, och där- 11
för lät komma till verklighet. Skälet till att just den här världen blev verklig är att den har en högre grad av fullkomlighet än de andra. Gud valde förstås mellan alla möjliga världar, sålunda är alltså denna den mest fullkomliga. 29 Vissa tror att världen kunde vara bättre än den är. Detta beror på att människans förnuft är begränsat, menar Wolff. Vi förmår helt enkelt aldrig se världen från Guds synvinkel. Och skälet till att smärre ofullkomligheter kan få plats i en fullkomlig värld är som sagt att dessa bidrar till helhetens fullkomlighet. 30 Samtidigt som Wolff på många sätt är en typisk upplysningsman, är han också i mångt och mycket en försvarare av det gamla – en slags 1700-talsskolastiker. Som den strängaste lutherska botpredikant talar han om hur Gud straffar människorna med dåliga skördar för deras synders skull. 31 Men han försvarar sin position med argument som teologerna ogillade. Rationalisten Wolffs Gud är underkastad förnuftet – inte ens den som är allsmäktig kan göra omöjliga saker möjliga. 32 Gud väljer fritt den mest fullkomliga av världar därför att den är bäst, och han kunde omöjligt ha valt annorlunda. 33 Det mystiska får stå tillbaka för det rationella. En värld där färre underverk sker är fullkomligare än en där många sker – en sämre klocka måste dras upp oftare än en klocka av hög kvalitet. Guds avsikt med världen är att framställa sin egen fullkomlighet såsom i en spegel – och om världen inte var en maskin, skulle den inte vara värdig honom. 34 En karikatyr av upplysningen? Som utpräglad rationalist representerar Wolff den ena av upplysningens två stora filosofiska riktningar. Trots att hans system vann brett stöd i samtiden, i alla fall i vissa delar av Europa, är det på många sätt en ytterlighetsriktning. Därigenom ger det också prov på några av upplysningens mer spektakulära tillkortakommanden – de undgick ju inte heller samtiden. 35 En modern kritik av Wolff skulle dock sannolikt rikta in sig på en del aspekter som Voltaire inte såg. En av dem är betoningen av det kalla, kontrollerande, ordnande och disciplinerande förnuftet på bekostnad av drömmar, fantasi, kreativitet, kropp, känsla och erfarenhet – här får Horkheimer och Adorno rätt, men också Rousseau skulle ha kunnat instämma. Från denna synvinkel blir den allestädes närvarande 12
Page 1 and 2: Den gudomliga maskinen Om Christian
Page 3 and 4: örjar Vernünfftige Gedancken… e
Page 5 and 6: finns att veta om ett ting, i annat
Page 7: materiens minsta byggstenar. Materi
Page 11: den andra upplagan i SUB:s samlinga

Andreas Hellerstedt - Den gudomliga maskinen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?