Andreas Hellerstedt - Den gudomliga maskinen

den andra upplagan i SUB:s samlingar,
Vernünfftige Gedancken von Gott, Der
Welt Und der Seele des Menschen, Auch allen
Dingen überhaupt, Den Liebhabern der
Wahrheit Mitgeteilt von Christian Wolffen,
Königl. Preuß. Hof-Rathe und Mathem. &
Natur. Prof. P. O. der Kön. Groß-Britannischen,
wie auch der Königl. Preuß. Societät
der Wissenschafften Mitgliede. Die andere
Auflage hin und wieder vermehret, Halle
1722, som tillhört Andreas Rydelius
(1671-1738), filosofiprofessor i Uppsala.
Rydelius var i allmänhet skeptiskt
inställd mot Wolffs rationalism, framför
allt av religiösa skäl. Den leibnizwolffska
filosofin uppfattades i Sverige
som materialistisk och ansågs därtill
leda till en determinism som stod i
konflikt med etablerade uppfattningar
om Guds försyn och viljans frihet.
Dessutom förknippades den (med
viss rätta) med den allmänt avskydde
”ateisten” Spinoza. Frängsmyr 1972, s.
43-44; 93-95.
6
Wolff 1722, Vorrede.
7
Jfr t. ex. Robert Callergård, An Essay
on Thomas Reid´s Philosophy of Science.
Stockholm 2006, s. 26, som beskriver
Thomas Reids (1710-1796) metod för
att undersöka människans perception
som ett ”introspektivt experiment”.
8
Wolff 1722, s. 1-2; 449-451.
9
Wolff 1722, s. 4; Detta ställle jämfördes
av Anders Celsius med Descartes
”cogito ergo sum” i en avhandling De
existentia mentis 1728, Frängsmyr 1972,
s. 68.
10
Wolff 1722, s. 5-6, 21-22; cit. s. 6.
11
Wolff 1722, s. 72, 75, 151-153.
12
Wolff 1722, s. 128-131.
13
Wolff 1722, s. 133-135.
14
Wolff 1722, s. 185; 188-189.
15
Wolff 1722, s. 296. Angående affektläran,
se Leif Runefelt, Dygden som
välståndets grund. Dygd, nytta och egennytta
i frihetstidens ekonomiska tänkande. Stockholm
2005, s. 20-27.
16
Wolff 1722, s. 192.
17
Wolff 1722, s. 216.
18
Wolff 1722, s. 203.
19
Wolff 1722, s. 211.
20
Wolff 1722, s. 228-230.
21
Wolff 1722, s. 37-39; 368. Enkla
ting kallas för övrigt också ”Puncte”
– återigen får alltså matematiskt språk
beskriva världen (s. 367).
22
Wolff 1722, s. 477, 479.
23
Wolff 1722, s. 320-324.
24
Wolff 1722, s. 473, 542.
25
Wolff 1722, s. 469, 517.
26
Wolff 1722, s. 76, 333-334.
27
Wolff 1722, s. 78.
28
Wolff 1722, s. 361-363.
29
Wolff 1722, s. 575-576, 578-579,
592.
30
Wolff 1722, s. 593.
31
Wolff 1722, s. 640.
32
Wolff 1722, s. 616-617.
33
Wolff 1722, s. 596-597.
34
Wolff 1722, s. 626-627, 630.
35
Voltaires filosofkarikatyr dr. Pangloss
i romanen Candide (1759) är ju en
illa dold drift med den leibniz-wolffska
filosofin.
14