20.01.2014 Views

TEN050823

TEN050823

TEN050823

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

1(4)<br />

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004<br />

Omtentamen<br />

Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00<br />

Namn:<br />

Personnummer:<br />

Skriv tydligt!<br />

Skriv namn och personnummer på alla inlämnade papper!<br />

Max ett tal per papper.<br />

Lämna in detta första ark med namn på.<br />

Ansvarig lärare: Shi-Li Zhang, 08-790 4345<br />

Följande hjälpmedel är tillåtna:<br />

“A first course in mathematical modeling” av Giordano, Weir, Fox<br />

“Basic skills in physics and engineering science” av Göran Grimvall<br />

Kompendier 1 och 2, linjal och miniräknare, samt engelskt-svenskt lexikon.<br />

Tentamen består av 8 uppgifter som är uppdelade på följande sätt: 4 st 2 p-delar i<br />

uppgift 1, 2 st 6 p-uppgifter (2-3), samt 5 st 12 p-uppgifter (4-8), vilket ger totalt 80 p.<br />

Ungefär 40 poäng behövs för godkänt. Läs igenom alla tal innan ni börjar räkna.<br />

Talen är inte nödvändigtvis ordnade efter svårighetsgrad. Information från mer än<br />

ett kapitel kan behövas för att lösa ett tal.<br />

Uppgift 1<br />

2<br />

a) Beräkna de första och andra derivatorna av ln( x ), med avseende på x. (2 p)<br />

b) Beräkna de första och andra derivatorna av 3 x , med avseende på x. (2 p)<br />

2<br />

c) Beräkna första derivatan av sin ( x )<br />

d) Beräkna första derivatan av ( ) a<br />

x + , med avseende på x 1 resp. x 2 . (2 p)<br />

1<br />

2<br />

x 1<br />

x 2<br />

, med avseende på x 1 resp. x 2 . (2 p)<br />

Uppgift 2<br />

Rörelsen av en raket som skjuts rakt fram följer ett förhållande som bäst beskrivs med<br />

en differentialekvation:<br />

dv dm<br />

m = F + u<br />

dt dt


2B1115 OMTEN 20050823 2(4)<br />

Bevisa att ekvationen är enhetsenlig, om m representerar raketens massa, v raketens<br />

hastighet, t tid, F total kraft agerande på raketen, dm ändringen i massan, u<br />

hastigheten som beskriver hur snabbt dm sker. Eftersom bränsle är en ganska stor<br />

andel av totala vikten som raketen måste bära, leder bränningen av bränsle till en<br />

kontinuerlig minskning av raketens vikt som blir viktig i beräkningen. För att kunna<br />

öka effektiviteten och hastigheten när man skjuter en satellit med raketen, brukar man<br />

designa raketen med skiljbara behållare för bränsle. Varje behållare skiljs från<br />

raketen så snart som bränslen använts, vilket också bidrar till minskning av raketens<br />

totala vikt. Redovisa delresultat i bevisningen.<br />

(6 p)<br />

Uppgift 3<br />

I år kommer 65% ungdomar som söker för att studera på landets universitet och<br />

högskolor får plats. Man undrar om vad denna procent riktigt innebär i absolut antal.<br />

Uppskatta hur mycket blir antalet studenter som kommer att skriva in sig vid<br />

universiteten och högskolorna. Svara i tusental. Redovisa delresultat för<br />

uppskattningen.<br />

(6 p)<br />

Uppgift 4<br />

Uppgiften handlar om en hypotetisk pensionsbesparing över en viss tidsperiod.<br />

a) Man har planerat att sätta in 100 kr per månad till sitt pensionssparande. Detta<br />

gäller en 30 års period. Med en månadsränta på 1%, hur mycket blir slutvärdet av<br />

pensionssparandet efter 30 år?<br />

(6 p)<br />

b) Banken har sänkt sin ränta på samtliga besparingsformer inkl. pensionssparande.<br />

Antar att månadsräntan har sjunkit från 1% till 0.5%. Med den nya månadsräntan, hur<br />

mycket måste månadsinsättningen bli för att kunna få ut samma slutvärdet efter<br />

samma perioden av 30 år?<br />

(6 p)<br />

Uppgift 5<br />

I nedanstående tabell visas fem mätningar av en liten flickas vikt och längd. Det visar<br />

sig att vikten W ganska väl kan uttryckas som en linjär funktion av längden L:<br />

Ålder (månad) Längd, L (m) Vikt, W (kg)<br />

1 0.530 3.63<br />

3 0.600 5.20<br />

5 0.660 6.45<br />

7 0.680 7.02<br />

9 0.715 7.73


2B1115 OMTEN 20050823 3(4)<br />

W = a +<br />

bL<br />

a) Bestäm konstanterna a och b i funktionen med hjälp av minsta kvadratmetoden,<br />

genom att anpassa den linjära funktionen mot mätserien i tabellen. Redovisa dina<br />

uträkningar noga, för in delresultaten i tabellen. Svara med korrekta enheter.<br />

(6 p)<br />

b) Rita en graf där det teoretiska resultatet enligt den linjära funktionen redovisas<br />

tillsammans med mätdata.<br />

(3 p)<br />

c) Hur stort blir det maximala felet (d max )? Beräkna ett värde samt markera detta i<br />

grafen.<br />

(3 p)<br />

Uppgift 6<br />

En viktig deponeringsteknik i tillverkningen av halvledarkomponenter kallas CVD<br />

(chemical vapor deposition) där en tunnfilm deponeras genom en kemikalisk reaktion<br />

från lämpliga gaser. En gång gjorde vi ett studie i vårt labb i Electrum om<br />

deponeringen av kisel (Si) tunnfilmer från silangasen (SiH 4 ). Fem deponeringar<br />

erhölls vid olika temperaturer för att kunna studera kinetik av kiseldeponeringen. Vi<br />

fick olika deponeringshastigheter, se nedanstående tabell:<br />

Temperatur, T (K) 690 735 755 795 835<br />

Hastighet, G 5.0 40 70 3.0×10 2 1.0×10 3<br />

Hastigheterna har normaliserats och en godtycklig enhet används på G.<br />

Experimentella resultaten kan väl beskrivas av ett Arrhenius samband mellan G och<br />

T:<br />

G<br />

= 0<br />

G e<br />

−<br />

E<br />

RT<br />

där G 0 är en konstant, R är allmänna gaskonstant som är 8.314 J/(K mol), och E kallas<br />

aktiveringsenergi för reaktionen.<br />

a) Enligt det ovanstående sambandet, blir ln(G) en linjär funktion av 1/T. Gör en<br />

lämplig formeltransformering för att visa att detta samband faktiskt kan skrivas som<br />

en rät linje.<br />

(2 p)<br />

b) Rita grafen för den räta linjens ekvation och markera transformerade mätdata i<br />

samma graf.<br />

(4 p)<br />

c) Uppskatta konstanterna G 0 och E enligt grafen.


2B1115 OMTEN 20050823 4(4)<br />

(6 p)<br />

Uppgift 7<br />

När vi tillverkar transistorer i kisel (Si) växer vi ofta kiseldioxid (SiO 2 ) genom att<br />

oxidera en kiselskiva i en ugn med vattenångsatmosfär vid 1000 °C. Vi mäter<br />

tjockleken d av SiO 2 -skiktet (i nm) vid olika oxiderings tider t (i minuter) och<br />

resultaten visas i nedanstående tabell:<br />

d(nm) 20 37 66 113 186 295 453<br />

t(min) 1 2 4 8 16 32 64<br />

a) Bevisa att ett andragradspolynom (andra ordningen):<br />

t = ad + bd<br />

2<br />

ger en tillräcklig bra modell till mätserien.<br />

(6 p)<br />

b) Uppskatta a och b (Ledning: Göra en formeltransformering till t d = a + bd och<br />

rita t/d som en linjär funktion av d).<br />

(6 p)<br />

Uppgift 8<br />

Vi har fått följande modell given som kan modellera vindkraften på en vagn som rör<br />

sig med hastigheten v.<br />

F<br />

= kv<br />

2<br />

Aρ<br />

Här är A tvärsnitts arean för vagnen, ρ är luftens densitet och k är<br />

proportionalitetsfaktorn.<br />

Beräkna F samt osäkerheten ∆F med<br />

k = 1<br />

v =<br />

A =<br />

ρ =<br />

( 30.0 ± 0.09)<br />

m<br />

s<br />

2<br />

( 4.00 ± 0.02)<br />

m<br />

( 1.300 ± 0.008) kg<br />

3<br />

m<br />

(12 p)


1(4)<br />

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004<br />

Omtentamen<br />

Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00<br />

Lösningsförslag<br />

Uppgift 1<br />

ln x<br />

2 = 2ln<br />

a) ( ) x<br />

d d<br />

ln( x ) 2 ln x<br />

2 2<br />

2 d 2 d ⎛ 1 ⎞ 2<br />

= = & ln( x ) = 2 = −<br />

2<br />

⎜ ⎟ 2<br />

dx<br />

dx<br />

x<br />

dx<br />

dx ⎝ x ⎠<br />

x<br />

b) 3 x = 3 x<br />

1<br />

d d 3 − 3<br />

x x x<br />

1<br />

2<br />

2<br />

3 = 3 = =<br />

dx dx 2 2 x<br />

2<br />

d<br />

dx<br />

2<br />

3x<br />

=<br />

3<br />

2<br />

d<br />

dx<br />

x<br />

1<br />

−<br />

2<br />

= −<br />

1<br />

3<br />

4<br />

x<br />

3<br />

−<br />

2<br />

= −<br />

&<br />

3<br />

4<br />

1<br />

x<br />

3<br />

c)<br />

∂<br />

sin<br />

∂x<br />

1<br />

= 2sin<br />

∂<br />

∂x<br />

2<br />

sin<br />

= 2sin<br />

2<br />

( x + x ) = 2sin( x + x ) sin( x + x ) = 2sin( x + x ) cos( x + x ) ( x + x )<br />

( x + x ) cos( x + x )<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

∂<br />

∂x<br />

1<br />

1<br />

( x + x ) = 2sin( x + x ) sin( x + x ) = 2sin( x + x ) cos( x + x ) ( x + x )<br />

( x + x ) cos( x + x )<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

2<br />

1<br />

2<br />

∂<br />

∂x<br />

2<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

2<br />

∂<br />

∂x<br />

2<br />

∂<br />

∂x<br />

1<br />

1<br />

1<br />

2<br />

=<br />

2<br />

=<br />

a<br />

x1 x2<br />

= x1<br />

x2<br />

a a<br />

d) ( )<br />

∂<br />

∂x<br />

1<br />

d<br />

dx<br />

2 a a a a 1 a−1<br />

a<br />

( x x ) = x x = x ax<br />

− = ax x<br />

1<br />

2<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

1<br />

1<br />

2<br />

∂<br />

∂x<br />

2 a a a a 1 a a−1<br />

& ( )<br />

2<br />

x x<br />

1<br />

2<br />

= x<br />

1<br />

d<br />

dx<br />

2<br />

x = x ax<br />

2<br />

1<br />

− 2<br />

=<br />

ax<br />

1<br />

x<br />

2<br />

Uppgift 2<br />

Svar: Ekvationen är enhetsenlig.<br />

Storhet m, dm u, dv dt F<br />

SI-enhet kg m/s s N=kgm/s 2<br />

dv<br />

Vänster led m : (kg)×[(m/s)/s]=kgm/s 2<br />

dt<br />

Höger led termen F : kgm/s 2<br />

dm<br />

Höger led termen u : (m/s)×(kg/s)=kgm/s 2<br />

dt


2B1115 OMTEN 20050823 2(4)<br />

Uppgift 3<br />

Svar: ca. 65,000 studenter.<br />

Räkna med Sveriges befolkning 9,000,000 och genomsnittlig livslängden ~80 år.<br />

9000000/80 år ≈ 1.1 × 10 5 /år ≈ 100000 /år. 65% av denna siffra blir 65,000.<br />

Enligt gratis tidningen Metro 12:e juli 2005, kan 68,900 nya studenter skriva in sig<br />

vid landets universitet och högskolor till hösten.<br />

Uppgift 4<br />

Sparandet beskrivs av dynamiska systemet a n+1 =r×a n +b<br />

a) a 360 =?<br />

a 0 =0, b=100, r=1+1%=1.01<br />

Sats 3 s. 30 GWF ger sparandet a k som funktion av månaden k<br />

a k =r k ×c+a, med a=b/(1-r)=100/(1-1.01)=-10000<br />

För k=0, a 0 =0=r 0 ×c+a=c+a ger c=-a=10000<br />

Vi beräknar slutvärdet efter 30 år=360 månader, d.v.s k=360.<br />

a 360 =r 360 ×c+a=1.01 360 ×10000-10000=(1.01 360 -1)×10000=349496.41 (kr)<br />

Svar: Slutvärdet av pensionssparandet blir a 360 =349,496.41 kr efter 30 års<br />

kontinuerliga besparing.<br />

b) b=?<br />

Samma typ av system som i a) men med a 0 =0, a 360 =349496.41, r=1+0.5%=1.005<br />

a=b/(1-r) ger b=a(1-r)=-0.005a eller a=-200b<br />

Enligt a k =r k ×c+a:<br />

För k=0, a 0 =0=r 0 ×c+a=c+a ger c=-a<br />

För k=360, a 360 =349496.41=1.005 360 ×c+a=(1-1.005 360 )×a=-5.022575×(-200b), vilket<br />

leder till b=349496.41/(5.022575×200)=347.93 (kr)<br />

Svar: Månadsinsättningen måste ökas till 348 kr för att kunna få ut samma<br />

slutsparandet på 349496.41 kr efter 30 års besparing.<br />

Uppgift 5<br />

Svar:<br />

a) a=-8.12 (kg), b=22.2 (kg/m)<br />

b) Se figuren<br />

c) Maximalt fel d max =0.082 (kg)<br />

a) f(L)=a+bL


2B1115 OMTEN 20050823 3(4)<br />

L i (m) W i (kg)<br />

2<br />

L i L i W i f(L i ) ⎢f(L i )-W i ⎢<br />

0.530 3.63 0.2809 1.9239 3.646 0.016<br />

0.600 5.20 0.36 3.1200 5.2 0<br />

0.660 6.45 0.4356 4.2570 6.532 0.082<br />

0.680 7.02 0.4624 4.7736 6.976 0.044<br />

0.715 7.73 0.51122 5.5269 7.753 0.023<br />

Σ 3.185 30.03 2.05012 19.601<br />

Sambanden:<br />

5 5<br />

5<br />

⎛ ⎞⎛<br />

2 ⎞ ⎛ ⎞⎛<br />

⎜∑Wi<br />

⎟⎜∑<br />

Li<br />

⎟ − ⎜∑<br />

LW<br />

i i<br />

⎟⎜<br />

⎝ i=<br />

1 ⎠⎝<br />

i=<br />

1 ⎠ ⎝ i=<br />

1<br />

a =<br />

⎠⎝<br />

5<br />

5<br />

2<br />

⎛ 2 ⎞ ⎛ ⎞<br />

5⎜∑<br />

Li<br />

⎟ − ⎜∑<br />

Li<br />

⎟<br />

⎝ i=<br />

1 ⎠ ⎝ i=<br />

1 ⎠<br />

⎛<br />

5⎜<br />

b =<br />

⎝<br />

5<br />

∑<br />

i=<br />

1<br />

LW<br />

i<br />

⎛<br />

5⎜<br />

⎝<br />

5<br />

i<br />

∑<br />

i=<br />

1<br />

⎞<br />

⎟ −<br />

⎠<br />

L<br />

2<br />

i<br />

⎛<br />

⎜<br />

⎝<br />

⎞<br />

⎟ −<br />

⎠<br />

5<br />

∑<br />

i=<br />

1<br />

⎛<br />

⎜<br />

⎝<br />

⎞⎛<br />

Wi<br />

⎟⎜<br />

⎠⎝<br />

5<br />

∑<br />

i=<br />

1<br />

L<br />

5<br />

∑<br />

i=<br />

1<br />

2<br />

⎞<br />

⎟<br />

⎠<br />

i<br />

⎞<br />

Li<br />

⎟<br />

⎠<br />

5<br />

∑<br />

i=<br />

1<br />

⎞<br />

Li<br />

⎟<br />

⎠<br />

leder till (med 3 värdesiffror eftersom L och W bara har 3 värdesiffror):<br />

a=(30.03×2.05012–19.601×3.185)/(5×2.05012–3.185 2 )=-0.8641/0.1064=-8.12<br />

och<br />

b=(5×19.601–3.185×30.03)/(5×2.05012–3.185 2 )=2.35945/0.1064=22.2<br />

b) Se figuren om grafen. Anpassningsresultatet, enligt inbyggt programmet, visar<br />

W=-8.13+22.2L. Med tanken på avrundningarna gjorde i ovanstående beräkningarna,<br />

stämmer de två anpassningsförsöken varandra mycket väl.<br />

c) Maximalt fel d max =0.082 (kg), vilket också har pekats ut i grafen ovan.<br />

8<br />

Vikt-längd<br />

y = -8.1331 + 22.196x R= 0.99961<br />

7<br />

Vikt (kg)<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

0.5 0.55 0.6 0.65 0.7 0.75<br />

Längd (m)<br />

Uppgift 6<br />

a) ln(G)=ln(G 0 )–(E/R)×(1/T),<br />

d.v.s. ln(G) är en linjär funktion av 1/T, med ln(G 0 ) som skärningspunkten på ln(G)-<br />

axeln och -E/R som lutningen.


2B1115 OMTEN 20050823 4(4)<br />

b) För att kunna göra en graf för den räta linjens ekvation, behövs ln(G) och 1/T som<br />

beräknas i tabellen:<br />

1/T (1/K) 0.001449 0.001361 0.001325 0.001258 0.001198<br />

ln(G) 1.6094 3.6889 4.2485 5.7038 6.9078<br />

eller<br />

1/T (1000/K) 1.449 1.361 1.325 1.258 1.198<br />

ln(G) 1.6094 3.6889 4.2485 5.7038 6.9078<br />

7<br />

6<br />

5<br />

"Eye-balled" linjen<br />

ln(G)<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

0.0011 0.0012 0.0013 0.0014 0.0015<br />

1/T (1/K)<br />

En negativ lutning syns, vilket stämmer med linjära ekvationen med ett negativt<br />

tecken före E/(RT)-termen.<br />

c) För att uppskatta G 0 och E, kan man göra en ”eye-fitting” eller ”eye-ball” en ”bäst”<br />

anpassningslinje som också visas i grafen. Eftersom anpassningslinjen jämförs<br />

väldigt väl med nästan alla mätdata (transformerade), kan man göra uppskattningen i<br />

två olika sätt:<br />

1) Ta de två yttersta punkterna i tabellen. Sätt in den ena efter den andra i linjära<br />

ekvationen:<br />

1.6094=ln(G 0 )–0.001449(E/R), vilket ger: ln(G 0 )=1.6094+0.001449(E/R)<br />

6.9078=ln(G 0 )–0.001198(E/R)<br />

Sätt sambandet ln(G 0 )=1.6094+0.001449(E/R) in i 6.9078=ln(G 0 )–0.001198(E/R), får<br />

man:<br />

(6.9078–1.6094)=[0.001449–0.001198](E/R)<br />

E/R=(6.9078–1.6094)/(0.001449–0.001198)=21109 (K), som slutligen ger:<br />

E=21109 (K)×8.314 [J/(K mol)]=175502 (J/mol)≈1.8×10 5 (J/mol). Den sista<br />

avrundningen gör man eftersom mätdata (G) bara har 2 signifikanta siffror.<br />

Då får vi också: ln(G 0 )=1.6094+0.001449(E/R)=1.6094+0.001449×21109≈32.2 och<br />

slutligen: G 0 =exp(32.2)=9.6×10 13 .<br />

2) Läs av värdena på två punkter i grafen:<br />

vid 1/T=0.0012 blir ln(G)≈7 samt vid 1/T=0.001475 blir ln(G)≈1.<br />

Enligt ln(G)=ln(G 0 )–E/(RT), blir lutningen: -E/R=(1–7)/(0.001475–0.0012)=-21818<br />

(K), eller E/R=21818 (K). Detta ger: E=21818R=181396 (J/mol)≈1.8×10 5 (J/mol).<br />

Använd en av punkterna för att beräkna ln(G 0 ) enligt linjära ekvationen:


2B1115 OMTEN 20050823 5(4)<br />

7=ln(G 0 )–21818×0.0012, så att ln(G 0 )=7+21818×0.0012=33.2 och G 0 =2.6×10 14 .<br />

(Minsta kvadratmetoden ger: E=1.74×10 5 (J/mol) och ln(G 0 )=32.0.)<br />

Uppgift 7<br />

a) Konstruera en tabell av 1:a, 2:a samt 3:e ordningens differenskvoter för den givna<br />

mätserien:<br />

d(nm) t(s) ∆t<br />

∆d<br />

2<br />

∆ t<br />

2<br />

∆d<br />

3<br />

∆ t<br />

3<br />

∆d<br />

20 1<br />

37 2<br />

66 4<br />

113 8<br />

186 16<br />

295 32<br />

453 64<br />

0.0588<br />

0.0690<br />

0.0851<br />

0.1096<br />

0.1468<br />

0.2025<br />

2.217E-4<br />

2.118E-4<br />

2.041E-4<br />

2.044E-4<br />

2.086E-4<br />

-1.064E-07<br />

-0.517E-07<br />

0.013E-07<br />

0.124E-07<br />

3<br />

∆ t<br />

Därför att absoluta värdena av<br />

3 är betydligt mindre än absoluta värdena av<br />

∆d<br />

2<br />

∆ t<br />

2 (> faktor 10 3 ) samt minustecken börjar visa upp, kan man dra slutsatsen att<br />

∆d<br />

t=ad+bd 2 är en bra modell.<br />

(b) Rita t/d vs. d som visar en rät linje. Avskärningspunkten på y-axeln ger direkt<br />

a≈0.048 (min/nm). Lutningen får man b≈(0.15-0.05)/500=0.0002 (min/nm 2 ). Enligt<br />

minstakvadrat metoden, a=0.0465 (min/nm) och b=0.00021 (min/nm 2 ).<br />

0.16<br />

y = 0.046519 + 0.00020992x R= 0.99991<br />

0.14<br />

t/d (min/nm)<br />

0.12<br />

0.1<br />

0.08<br />

0.06<br />

0.04<br />

0 100 200 300 400 500<br />

d (nm)<br />

d(nm) 20 37 66 113 186 295 453<br />

t/d(min/nm) 0.05 0.054 0.061 0.071 0.086 0.108 0.141<br />

Uppgift 8<br />

Svar: F=4680 N=4.68×10 3 N<br />

∆F=46.5 N=0.05×10 3 N<br />

=> F=(4.68±0.05)×10 3 N<br />

2<br />

( m<br />

2<br />

) ( m )<br />

kg<br />

3<br />

30.0 × 4.00 × ⎜<br />

⎛ 1.300 3 ⎟<br />

⎞ = 4.68 10 N<br />

2<br />

F = kv Aρ = 1 ×<br />

× .<br />

s<br />

⎝ m ⎠


2B1115 OMTEN 20050823 6(4)<br />

∆F<br />

F<br />

≈<br />

=<br />

⎛ ∂F<br />

⎞<br />

⎜ ∆v⎟<br />

⎝ ∂v<br />

⎠<br />

2<br />

0.0000989 = 0.009945<br />

2<br />

⎛ ∂F<br />

⎞<br />

+ ⎜ ∆A⎟<br />

⎝ ∂A<br />

⎠<br />

⎛ ∆v<br />

⎞ ⎛ ∆A<br />

⎞ ⎛ ∆ρ<br />

⎞<br />

= ⎜2<br />

⎟ + ⎜ ⎟ + ⎜ ⎟ =<br />

⎝ v ⎠ ⎝ A ⎠ ⎝ ρ ⎠<br />

2<br />

2<br />

2<br />

⎛ 0.09 ⎞ ⎛ 0.02 ⎞ ⎛ 0.008 ⎞<br />

= ⎜2<br />

× ⎟ + ⎜ ⎟ + ⎜ ⎟ ≈<br />

⎝ 30.0 ⎠ ⎝ 4.00 ⎠ ⎝ 1.30 ⎠<br />

2<br />

2<br />

2<br />

⎛ ∂F<br />

⎞<br />

+ ⎜ ∆ρ<br />

⎟<br />

⎝ ∂ρ<br />

⎠<br />

2<br />

=<br />

∆F=0.009945×4.68×10 3 (N)=0.0465×10 3 N≈0.05×10 3 N

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!