Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1(4)<br />
2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004<br />
Omtentamen<br />
Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00<br />
Namn:<br />
Personnummer:<br />
Skriv tydligt!<br />
Skriv namn och personnummer på alla inlämnade papper!<br />
Max ett tal per papper.<br />
Lämna in detta första ark med namn på.<br />
Ansvarig lärare: Shi-Li Zhang, 08-790 4345<br />
Följande hjälpmedel är tillåtna:<br />
“A first course in mathematical modeling” av Giordano, Weir, Fox<br />
“Basic skills in physics and engineering science” av Göran Grimvall<br />
Kompendier 1 och 2, linjal och miniräknare, samt engelskt-svenskt lexikon.<br />
Tentamen består av 8 uppgifter som är uppdelade på följande sätt: 4 st 2 p-delar i<br />
uppgift 1, 2 st 6 p-uppgifter (2-3), samt 5 st 12 p-uppgifter (4-8), vilket ger totalt 80 p.<br />
Ungefär 40 poäng behövs för godkänt. Läs igenom alla tal innan ni börjar räkna.<br />
Talen är inte nödvändigtvis ordnade efter svårighetsgrad. Information från mer än<br />
ett kapitel kan behövas för att lösa ett tal.<br />
Uppgift 1<br />
2<br />
a) Beräkna de första och andra derivatorna av ln( x ), med avseende på x. (2 p)<br />
b) Beräkna de första och andra derivatorna av 3 x , med avseende på x. (2 p)<br />
2<br />
c) Beräkna första derivatan av sin ( x )<br />
d) Beräkna första derivatan av ( ) a<br />
x + , med avseende på x 1 resp. x 2 . (2 p)<br />
1<br />
2<br />
x 1<br />
x 2<br />
, med avseende på x 1 resp. x 2 . (2 p)<br />
Uppgift 2<br />
Rörelsen av en raket som skjuts rakt fram följer ett förhållande som bäst beskrivs med<br />
en differentialekvation:<br />
dv dm<br />
m = F + u<br />
dt dt
2B1115 OMTEN 20050823 2(4)<br />
Bevisa att ekvationen är enhetsenlig, om m representerar raketens massa, v raketens<br />
hastighet, t tid, F total kraft agerande på raketen, dm ändringen i massan, u<br />
hastigheten som beskriver hur snabbt dm sker. Eftersom bränsle är en ganska stor<br />
andel av totala vikten som raketen måste bära, leder bränningen av bränsle till en<br />
kontinuerlig minskning av raketens vikt som blir viktig i beräkningen. För att kunna<br />
öka effektiviteten och hastigheten när man skjuter en satellit med raketen, brukar man<br />
designa raketen med skiljbara behållare för bränsle. Varje behållare skiljs från<br />
raketen så snart som bränslen använts, vilket också bidrar till minskning av raketens<br />
totala vikt. Redovisa delresultat i bevisningen.<br />
(6 p)<br />
Uppgift 3<br />
I år kommer 65% ungdomar som söker för att studera på landets universitet och<br />
högskolor får plats. Man undrar om vad denna procent riktigt innebär i absolut antal.<br />
Uppskatta hur mycket blir antalet studenter som kommer att skriva in sig vid<br />
universiteten och högskolorna. Svara i tusental. Redovisa delresultat för<br />
uppskattningen.<br />
(6 p)<br />
Uppgift 4<br />
Uppgiften handlar om en hypotetisk pensionsbesparing över en viss tidsperiod.<br />
a) Man har planerat att sätta in 100 kr per månad till sitt pensionssparande. Detta<br />
gäller en 30 års period. Med en månadsränta på 1%, hur mycket blir slutvärdet av<br />
pensionssparandet efter 30 år?<br />
(6 p)<br />
b) Banken har sänkt sin ränta på samtliga besparingsformer inkl. pensionssparande.<br />
Antar att månadsräntan har sjunkit från 1% till 0.5%. Med den nya månadsräntan, hur<br />
mycket måste månadsinsättningen bli för att kunna få ut samma slutvärdet efter<br />
samma perioden av 30 år?<br />
(6 p)<br />
Uppgift 5<br />
I nedanstående tabell visas fem mätningar av en liten flickas vikt och längd. Det visar<br />
sig att vikten W ganska väl kan uttryckas som en linjär funktion av längden L:<br />
Ålder (månad) Längd, L (m) Vikt, W (kg)<br />
1 0.530 3.63<br />
3 0.600 5.20<br />
5 0.660 6.45<br />
7 0.680 7.02<br />
9 0.715 7.73
2B1115 OMTEN 20050823 3(4)<br />
W = a +<br />
bL<br />
a) Bestäm konstanterna a och b i funktionen med hjälp av minsta kvadratmetoden,<br />
genom att anpassa den linjära funktionen mot mätserien i tabellen. Redovisa dina<br />
uträkningar noga, för in delresultaten i tabellen. Svara med korrekta enheter.<br />
(6 p)<br />
b) Rita en graf där det teoretiska resultatet enligt den linjära funktionen redovisas<br />
tillsammans med mätdata.<br />
(3 p)<br />
c) Hur stort blir det maximala felet (d max )? Beräkna ett värde samt markera detta i<br />
grafen.<br />
(3 p)<br />
Uppgift 6<br />
En viktig deponeringsteknik i tillverkningen av halvledarkomponenter kallas CVD<br />
(chemical vapor deposition) där en tunnfilm deponeras genom en kemikalisk reaktion<br />
från lämpliga gaser. En gång gjorde vi ett studie i vårt labb i Electrum om<br />
deponeringen av kisel (Si) tunnfilmer från silangasen (SiH 4 ). Fem deponeringar<br />
erhölls vid olika temperaturer för att kunna studera kinetik av kiseldeponeringen. Vi<br />
fick olika deponeringshastigheter, se nedanstående tabell:<br />
Temperatur, T (K) 690 735 755 795 835<br />
Hastighet, G 5.0 40 70 3.0×10 2 1.0×10 3<br />
Hastigheterna har normaliserats och en godtycklig enhet används på G.<br />
Experimentella resultaten kan väl beskrivas av ett Arrhenius samband mellan G och<br />
T:<br />
G<br />
= 0<br />
G e<br />
−<br />
E<br />
RT<br />
där G 0 är en konstant, R är allmänna gaskonstant som är 8.314 J/(K mol), och E kallas<br />
aktiveringsenergi för reaktionen.<br />
a) Enligt det ovanstående sambandet, blir ln(G) en linjär funktion av 1/T. Gör en<br />
lämplig formeltransformering för att visa att detta samband faktiskt kan skrivas som<br />
en rät linje.<br />
(2 p)<br />
b) Rita grafen för den räta linjens ekvation och markera transformerade mätdata i<br />
samma graf.<br />
(4 p)<br />
c) Uppskatta konstanterna G 0 och E enligt grafen.
2B1115 OMTEN 20050823 4(4)<br />
(6 p)<br />
Uppgift 7<br />
När vi tillverkar transistorer i kisel (Si) växer vi ofta kiseldioxid (SiO 2 ) genom att<br />
oxidera en kiselskiva i en ugn med vattenångsatmosfär vid 1000 °C. Vi mäter<br />
tjockleken d av SiO 2 -skiktet (i nm) vid olika oxiderings tider t (i minuter) och<br />
resultaten visas i nedanstående tabell:<br />
d(nm) 20 37 66 113 186 295 453<br />
t(min) 1 2 4 8 16 32 64<br />
a) Bevisa att ett andragradspolynom (andra ordningen):<br />
t = ad + bd<br />
2<br />
ger en tillräcklig bra modell till mätserien.<br />
(6 p)<br />
b) Uppskatta a och b (Ledning: Göra en formeltransformering till t d = a + bd och<br />
rita t/d som en linjär funktion av d).<br />
(6 p)<br />
Uppgift 8<br />
Vi har fått följande modell given som kan modellera vindkraften på en vagn som rör<br />
sig med hastigheten v.<br />
F<br />
= kv<br />
2<br />
Aρ<br />
Här är A tvärsnitts arean för vagnen, ρ är luftens densitet och k är<br />
proportionalitetsfaktorn.<br />
Beräkna F samt osäkerheten ∆F med<br />
k = 1<br />
v =<br />
A =<br />
ρ =<br />
( 30.0 ± 0.09)<br />
m<br />
s<br />
2<br />
( 4.00 ± 0.02)<br />
m<br />
( 1.300 ± 0.008) kg<br />
3<br />
m<br />
(12 p)
1(4)<br />
2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004<br />
Omtentamen<br />
Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00<br />
Lösningsförslag<br />
Uppgift 1<br />
ln x<br />
2 = 2ln<br />
a) ( ) x<br />
d d<br />
ln( x ) 2 ln x<br />
2 2<br />
2 d 2 d ⎛ 1 ⎞ 2<br />
= = & ln( x ) = 2 = −<br />
2<br />
⎜ ⎟ 2<br />
dx<br />
dx<br />
x<br />
dx<br />
dx ⎝ x ⎠<br />
x<br />
b) 3 x = 3 x<br />
1<br />
d d 3 − 3<br />
x x x<br />
1<br />
2<br />
2<br />
3 = 3 = =<br />
dx dx 2 2 x<br />
2<br />
d<br />
dx<br />
2<br />
3x<br />
=<br />
3<br />
2<br />
d<br />
dx<br />
x<br />
1<br />
−<br />
2<br />
= −<br />
1<br />
3<br />
4<br />
x<br />
3<br />
−<br />
2<br />
= −<br />
&<br />
3<br />
4<br />
1<br />
x<br />
3<br />
c)<br />
∂<br />
sin<br />
∂x<br />
1<br />
= 2sin<br />
∂<br />
∂x<br />
2<br />
sin<br />
= 2sin<br />
2<br />
( x + x ) = 2sin( x + x ) sin( x + x ) = 2sin( x + x ) cos( x + x ) ( x + x )<br />
( x + x ) cos( x + x )<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
∂<br />
∂x<br />
1<br />
1<br />
( x + x ) = 2sin( x + x ) sin( x + x ) = 2sin( x + x ) cos( x + x ) ( x + x )<br />
( x + x ) cos( x + x )<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
2<br />
1<br />
2<br />
∂<br />
∂x<br />
2<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
∂<br />
∂x<br />
2<br />
∂<br />
∂x<br />
1<br />
1<br />
1<br />
2<br />
=<br />
2<br />
=<br />
a<br />
x1 x2<br />
= x1<br />
x2<br />
a a<br />
d) ( )<br />
∂<br />
∂x<br />
1<br />
d<br />
dx<br />
2 a a a a 1 a−1<br />
a<br />
( x x ) = x x = x ax<br />
− = ax x<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
∂<br />
∂x<br />
2 a a a a 1 a a−1<br />
& ( )<br />
2<br />
x x<br />
1<br />
2<br />
= x<br />
1<br />
d<br />
dx<br />
2<br />
x = x ax<br />
2<br />
1<br />
− 2<br />
=<br />
ax<br />
1<br />
x<br />
2<br />
Uppgift 2<br />
Svar: Ekvationen är enhetsenlig.<br />
Storhet m, dm u, dv dt F<br />
SI-enhet kg m/s s N=kgm/s 2<br />
dv<br />
Vänster led m : (kg)×[(m/s)/s]=kgm/s 2<br />
dt<br />
Höger led termen F : kgm/s 2<br />
dm<br />
Höger led termen u : (m/s)×(kg/s)=kgm/s 2<br />
dt
2B1115 OMTEN 20050823 2(4)<br />
Uppgift 3<br />
Svar: ca. 65,000 studenter.<br />
Räkna med Sveriges befolkning 9,000,000 och genomsnittlig livslängden ~80 år.<br />
9000000/80 år ≈ 1.1 × 10 5 /år ≈ 100000 /år. 65% av denna siffra blir 65,000.<br />
Enligt gratis tidningen Metro 12:e juli 2005, kan 68,900 nya studenter skriva in sig<br />
vid landets universitet och högskolor till hösten.<br />
Uppgift 4<br />
Sparandet beskrivs av dynamiska systemet a n+1 =r×a n +b<br />
a) a 360 =?<br />
a 0 =0, b=100, r=1+1%=1.01<br />
Sats 3 s. 30 GWF ger sparandet a k som funktion av månaden k<br />
a k =r k ×c+a, med a=b/(1-r)=100/(1-1.01)=-10000<br />
För k=0, a 0 =0=r 0 ×c+a=c+a ger c=-a=10000<br />
Vi beräknar slutvärdet efter 30 år=360 månader, d.v.s k=360.<br />
a 360 =r 360 ×c+a=1.01 360 ×10000-10000=(1.01 360 -1)×10000=349496.41 (kr)<br />
Svar: Slutvärdet av pensionssparandet blir a 360 =349,496.41 kr efter 30 års<br />
kontinuerliga besparing.<br />
b) b=?<br />
Samma typ av system som i a) men med a 0 =0, a 360 =349496.41, r=1+0.5%=1.005<br />
a=b/(1-r) ger b=a(1-r)=-0.005a eller a=-200b<br />
Enligt a k =r k ×c+a:<br />
För k=0, a 0 =0=r 0 ×c+a=c+a ger c=-a<br />
För k=360, a 360 =349496.41=1.005 360 ×c+a=(1-1.005 360 )×a=-5.022575×(-200b), vilket<br />
leder till b=349496.41/(5.022575×200)=347.93 (kr)<br />
Svar: Månadsinsättningen måste ökas till 348 kr för att kunna få ut samma<br />
slutsparandet på 349496.41 kr efter 30 års besparing.<br />
Uppgift 5<br />
Svar:<br />
a) a=-8.12 (kg), b=22.2 (kg/m)<br />
b) Se figuren<br />
c) Maximalt fel d max =0.082 (kg)<br />
a) f(L)=a+bL
2B1115 OMTEN 20050823 3(4)<br />
L i (m) W i (kg)<br />
2<br />
L i L i W i f(L i ) ⎢f(L i )-W i ⎢<br />
0.530 3.63 0.2809 1.9239 3.646 0.016<br />
0.600 5.20 0.36 3.1200 5.2 0<br />
0.660 6.45 0.4356 4.2570 6.532 0.082<br />
0.680 7.02 0.4624 4.7736 6.976 0.044<br />
0.715 7.73 0.51122 5.5269 7.753 0.023<br />
Σ 3.185 30.03 2.05012 19.601<br />
Sambanden:<br />
5 5<br />
5<br />
⎛ ⎞⎛<br />
2 ⎞ ⎛ ⎞⎛<br />
⎜∑Wi<br />
⎟⎜∑<br />
Li<br />
⎟ − ⎜∑<br />
LW<br />
i i<br />
⎟⎜<br />
⎝ i=<br />
1 ⎠⎝<br />
i=<br />
1 ⎠ ⎝ i=<br />
1<br />
a =<br />
⎠⎝<br />
5<br />
5<br />
2<br />
⎛ 2 ⎞ ⎛ ⎞<br />
5⎜∑<br />
Li<br />
⎟ − ⎜∑<br />
Li<br />
⎟<br />
⎝ i=<br />
1 ⎠ ⎝ i=<br />
1 ⎠<br />
⎛<br />
5⎜<br />
b =<br />
⎝<br />
5<br />
∑<br />
i=<br />
1<br />
LW<br />
i<br />
⎛<br />
5⎜<br />
⎝<br />
5<br />
i<br />
∑<br />
i=<br />
1<br />
⎞<br />
⎟ −<br />
⎠<br />
L<br />
2<br />
i<br />
⎛<br />
⎜<br />
⎝<br />
⎞<br />
⎟ −<br />
⎠<br />
5<br />
∑<br />
i=<br />
1<br />
⎛<br />
⎜<br />
⎝<br />
⎞⎛<br />
Wi<br />
⎟⎜<br />
⎠⎝<br />
5<br />
∑<br />
i=<br />
1<br />
L<br />
5<br />
∑<br />
i=<br />
1<br />
2<br />
⎞<br />
⎟<br />
⎠<br />
i<br />
⎞<br />
Li<br />
⎟<br />
⎠<br />
5<br />
∑<br />
i=<br />
1<br />
⎞<br />
Li<br />
⎟<br />
⎠<br />
leder till (med 3 värdesiffror eftersom L och W bara har 3 värdesiffror):<br />
a=(30.03×2.05012–19.601×3.185)/(5×2.05012–3.185 2 )=-0.8641/0.1064=-8.12<br />
och<br />
b=(5×19.601–3.185×30.03)/(5×2.05012–3.185 2 )=2.35945/0.1064=22.2<br />
b) Se figuren om grafen. Anpassningsresultatet, enligt inbyggt programmet, visar<br />
W=-8.13+22.2L. Med tanken på avrundningarna gjorde i ovanstående beräkningarna,<br />
stämmer de två anpassningsförsöken varandra mycket väl.<br />
c) Maximalt fel d max =0.082 (kg), vilket också har pekats ut i grafen ovan.<br />
8<br />
Vikt-längd<br />
y = -8.1331 + 22.196x R= 0.99961<br />
7<br />
Vikt (kg)<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
0.5 0.55 0.6 0.65 0.7 0.75<br />
Längd (m)<br />
Uppgift 6<br />
a) ln(G)=ln(G 0 )–(E/R)×(1/T),<br />
d.v.s. ln(G) är en linjär funktion av 1/T, med ln(G 0 ) som skärningspunkten på ln(G)-<br />
axeln och -E/R som lutningen.
2B1115 OMTEN 20050823 4(4)<br />
b) För att kunna göra en graf för den räta linjens ekvation, behövs ln(G) och 1/T som<br />
beräknas i tabellen:<br />
1/T (1/K) 0.001449 0.001361 0.001325 0.001258 0.001198<br />
ln(G) 1.6094 3.6889 4.2485 5.7038 6.9078<br />
eller<br />
1/T (1000/K) 1.449 1.361 1.325 1.258 1.198<br />
ln(G) 1.6094 3.6889 4.2485 5.7038 6.9078<br />
7<br />
6<br />
5<br />
"Eye-balled" linjen<br />
ln(G)<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0.0011 0.0012 0.0013 0.0014 0.0015<br />
1/T (1/K)<br />
En negativ lutning syns, vilket stämmer med linjära ekvationen med ett negativt<br />
tecken före E/(RT)-termen.<br />
c) För att uppskatta G 0 och E, kan man göra en ”eye-fitting” eller ”eye-ball” en ”bäst”<br />
anpassningslinje som också visas i grafen. Eftersom anpassningslinjen jämförs<br />
väldigt väl med nästan alla mätdata (transformerade), kan man göra uppskattningen i<br />
två olika sätt:<br />
1) Ta de två yttersta punkterna i tabellen. Sätt in den ena efter den andra i linjära<br />
ekvationen:<br />
1.6094=ln(G 0 )–0.001449(E/R), vilket ger: ln(G 0 )=1.6094+0.001449(E/R)<br />
6.9078=ln(G 0 )–0.001198(E/R)<br />
Sätt sambandet ln(G 0 )=1.6094+0.001449(E/R) in i 6.9078=ln(G 0 )–0.001198(E/R), får<br />
man:<br />
(6.9078–1.6094)=[0.001449–0.001198](E/R)<br />
E/R=(6.9078–1.6094)/(0.001449–0.001198)=21109 (K), som slutligen ger:<br />
E=21109 (K)×8.314 [J/(K mol)]=175502 (J/mol)≈1.8×10 5 (J/mol). Den sista<br />
avrundningen gör man eftersom mätdata (G) bara har 2 signifikanta siffror.<br />
Då får vi också: ln(G 0 )=1.6094+0.001449(E/R)=1.6094+0.001449×21109≈32.2 och<br />
slutligen: G 0 =exp(32.2)=9.6×10 13 .<br />
2) Läs av värdena på två punkter i grafen:<br />
vid 1/T=0.0012 blir ln(G)≈7 samt vid 1/T=0.001475 blir ln(G)≈1.<br />
Enligt ln(G)=ln(G 0 )–E/(RT), blir lutningen: -E/R=(1–7)/(0.001475–0.0012)=-21818<br />
(K), eller E/R=21818 (K). Detta ger: E=21818R=181396 (J/mol)≈1.8×10 5 (J/mol).<br />
Använd en av punkterna för att beräkna ln(G 0 ) enligt linjära ekvationen:
2B1115 OMTEN 20050823 5(4)<br />
7=ln(G 0 )–21818×0.0012, så att ln(G 0 )=7+21818×0.0012=33.2 och G 0 =2.6×10 14 .<br />
(Minsta kvadratmetoden ger: E=1.74×10 5 (J/mol) och ln(G 0 )=32.0.)<br />
Uppgift 7<br />
a) Konstruera en tabell av 1:a, 2:a samt 3:e ordningens differenskvoter för den givna<br />
mätserien:<br />
d(nm) t(s) ∆t<br />
∆d<br />
2<br />
∆ t<br />
2<br />
∆d<br />
3<br />
∆ t<br />
3<br />
∆d<br />
20 1<br />
37 2<br />
66 4<br />
113 8<br />
186 16<br />
295 32<br />
453 64<br />
0.0588<br />
0.0690<br />
0.0851<br />
0.1096<br />
0.1468<br />
0.2025<br />
2.217E-4<br />
2.118E-4<br />
2.041E-4<br />
2.044E-4<br />
2.086E-4<br />
-1.064E-07<br />
-0.517E-07<br />
0.013E-07<br />
0.124E-07<br />
3<br />
∆ t<br />
Därför att absoluta värdena av<br />
3 är betydligt mindre än absoluta värdena av<br />
∆d<br />
2<br />
∆ t<br />
2 (> faktor 10 3 ) samt minustecken börjar visa upp, kan man dra slutsatsen att<br />
∆d<br />
t=ad+bd 2 är en bra modell.<br />
(b) Rita t/d vs. d som visar en rät linje. Avskärningspunkten på y-axeln ger direkt<br />
a≈0.048 (min/nm). Lutningen får man b≈(0.15-0.05)/500=0.0002 (min/nm 2 ). Enligt<br />
minstakvadrat metoden, a=0.0465 (min/nm) och b=0.00021 (min/nm 2 ).<br />
0.16<br />
y = 0.046519 + 0.00020992x R= 0.99991<br />
0.14<br />
t/d (min/nm)<br />
0.12<br />
0.1<br />
0.08<br />
0.06<br />
0.04<br />
0 100 200 300 400 500<br />
d (nm)<br />
d(nm) 20 37 66 113 186 295 453<br />
t/d(min/nm) 0.05 0.054 0.061 0.071 0.086 0.108 0.141<br />
Uppgift 8<br />
Svar: F=4680 N=4.68×10 3 N<br />
∆F=46.5 N=0.05×10 3 N<br />
=> F=(4.68±0.05)×10 3 N<br />
2<br />
( m<br />
2<br />
) ( m )<br />
kg<br />
3<br />
30.0 × 4.00 × ⎜<br />
⎛ 1.300 3 ⎟<br />
⎞ = 4.68 10 N<br />
2<br />
F = kv Aρ = 1 ×<br />
× .<br />
s<br />
⎝ m ⎠
2B1115 OMTEN 20050823 6(4)<br />
∆F<br />
F<br />
≈<br />
=<br />
⎛ ∂F<br />
⎞<br />
⎜ ∆v⎟<br />
⎝ ∂v<br />
⎠<br />
2<br />
0.0000989 = 0.009945<br />
2<br />
⎛ ∂F<br />
⎞<br />
+ ⎜ ∆A⎟<br />
⎝ ∂A<br />
⎠<br />
⎛ ∆v<br />
⎞ ⎛ ∆A<br />
⎞ ⎛ ∆ρ<br />
⎞<br />
= ⎜2<br />
⎟ + ⎜ ⎟ + ⎜ ⎟ =<br />
⎝ v ⎠ ⎝ A ⎠ ⎝ ρ ⎠<br />
2<br />
2<br />
2<br />
⎛ 0.09 ⎞ ⎛ 0.02 ⎞ ⎛ 0.008 ⎞<br />
= ⎜2<br />
× ⎟ + ⎜ ⎟ + ⎜ ⎟ ≈<br />
⎝ 30.0 ⎠ ⎝ 4.00 ⎠ ⎝ 1.30 ⎠<br />
2<br />
2<br />
2<br />
⎛ ∂F<br />
⎞<br />
+ ⎜ ∆ρ<br />
⎟<br />
⎝ ∂ρ<br />
⎠<br />
2<br />
=<br />
∆F=0.009945×4.68×10 3 (N)=0.0465×10 3 N≈0.05×10 3 N