20.01.2014 Views

R - KTH

R - KTH

R - KTH

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Lab 2<br />

Några slides att repetera inför Lab 2<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpolssatsen<br />

Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med<br />

emk-modeller eller med strömgenerator-modeller.<br />

Detta gäller varje tvåpol, dvs. två ledningar som leder ut från ett<br />

”generellt nät” bestående av emker-resistorer-strömgeneratorer.<br />

Thévenin spänningskällemodell, och Norton strömgeneratormodell<br />

för tvåpoler.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Räkna med tvåpolssatsen<br />

Kommer Du ihåg detta räkneexempel? Det har Du nytta av<br />

inför labben.<br />

Vilket värde ska R ha för att strömmen genom resistorn<br />

ska bli 2A? Om R vore ansluten till tvåpolsekvivalenten i<br />

stället vore problemet elementärt.<br />

Låt oss därför använda tvåpolssatsen som räkneknep.<br />

William Sandqvist william@kth.se


R I = R ERS<br />

Om alla emker skulle halveras i ursprungskretsen då skulle<br />

naturligtvis E 0 i tvåpolsekvivalenten också halveras. Om man<br />

därför ”vrider ner” alla emker ända till till ”0” ser man, om<br />

man jämför kretsarna, att tvåpolsekvivalentens R I är lika med<br />

ursprungskretsens ersättningsresistans R ERS :<br />

12⋅20<br />

R I<br />

= R ERS<br />

= = 7, 5 Ω<br />

12 + 20<br />

William Sandqvist william@kth.se


E 0 = U tomgångsspänningen<br />

Om man inte vrider ner emkerna så ser man att<br />

E 0 = U = tomgångsspänningen:<br />

E<br />

20<br />

= U = 120⋅<br />

12 + 20<br />

0<br />

=<br />

75 V<br />

William Sandqvist william@kth.se


Nu är det enklare att beräkna resistorn<br />

I<br />

E0 75<br />

= = 2 ⇔ = 2 ⇒ R = 30<br />

R + R 7,5 + R<br />

I<br />

Ω<br />

William Sandqvist william@kth.se


DMM Fluke 45<br />

Kommer Du ihåg samtidig mätning av spänning och ström? Det<br />

har Du nytta av inför labben.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Spänning och ström<br />

William Sandqvist william@kth.se


Spänning och ström<br />

Spänningsriktig mätning av R.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Spänning och ström<br />

Spänningsriktig mätning av R.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Spänning och ström<br />

Spänningsriktig mätning av R.<br />

R =<br />

U<br />

R<br />

IV<br />

≈ 0 ⇒ R ≈<br />

I − I<br />

V<br />

U<br />

I<br />

R<br />

William Sandqvist william@kth.se


Spänning och ström<br />

Spänningsriktig mätning av R.<br />

R =<br />

U<br />

R<br />

IV<br />

≈ 0 ⇒ R ≈<br />

I − I<br />

V<br />

U<br />

I<br />

R<br />

William Sandqvist william@kth.se


DUT device under test<br />

Du känner till olika mätmetoder från lab 1. Hur tänker Du koppla DMM så<br />

att mätnoggrannheten blir så hög som möjligt? Observera att det är<br />

tvåpolen som är mätobjektet (DUT) inte resistorn R L .<br />

DUT<br />

A<br />

A<br />

V<br />

?<br />

A<br />

V<br />

V<br />

V<br />

V<br />

William Sandqvist william@kth.se


Effektanpassning<br />

Kommer Du ihåg effektanpassningsteoremet? Det har Du nytta av<br />

inför labben.<br />

P<br />

=<br />

R<br />

L<br />

⋅ I<br />

2<br />

I<br />

=<br />

E0<br />

R + R<br />

I<br />

L<br />

⇒<br />

P<br />

=<br />

E<br />

2<br />

0<br />

RL<br />

⋅<br />

( R + R<br />

I<br />

L<br />

)<br />

2<br />

När har P(R L ) maximum? (Enklare<br />

beräkningar får man om man vänder på<br />

frågan till ”när har 1/P minimum”).<br />

1<br />

P<br />

=<br />

1<br />

E<br />

R<br />

⋅(<br />

R<br />

R<br />

RI<br />

⋅ R<br />

+ 2⋅<br />

R<br />

1<br />

E<br />

2 2<br />

2<br />

L I<br />

L<br />

I<br />

+<br />

) = ⋅(<br />

RL<br />

+ 2⋅<br />

R<br />

2<br />

2<br />

I<br />

+<br />

0 L<br />

RL<br />

L<br />

0<br />

RL<br />

R<br />

)<br />

d<br />

dR<br />

L<br />

⎛<br />

⎜<br />

⎝<br />

1<br />

P<br />

⎞<br />

⎟<br />

⎠<br />

d<br />

=<br />

dR<br />

L<br />

⎛ 1<br />

⎜<br />

⎝ E<br />

2<br />

0<br />

⋅(<br />

R<br />

L<br />

+ 2⋅<br />

R<br />

I<br />

R<br />

+<br />

R<br />

2<br />

I<br />

L<br />

⎞ R<br />

)<br />

⎟ = 1−<br />

⎠ R<br />

William Sandqvist william@kth.se<br />

2<br />

I<br />

2<br />

L<br />

= 0<br />

Maximal effekt får man om man väljer R L = R I .<br />

⇒<br />

R<br />

L<br />

=<br />

R<br />

I


Effektanpassning<br />

Hur stor blir den maximala effekten för<br />

R L = R I ?<br />

P<br />

=<br />

E<br />

2<br />

0<br />

⋅<br />

R<br />

2<br />

L<br />

0<br />

R<br />

2 I<br />

= RL<br />

⇒ PMAX<br />

=<br />

( RI<br />

+ RL<br />

)<br />

4⋅<br />

RI<br />

E<br />

Hur stora blir förlusterna inuti tvåpolen?<br />

Om R L = R I delas effekten lika mellan inre resistansen och<br />

lasten. Verkningsgraden blir 50% (= dålig).<br />

Effektanpassning används därför bara när det är nödvändigt,<br />

tex för radiosändare.<br />

William Sandqvist william@kth.se


William Sandqvist william@kth.se


Kretselement på grafisk form<br />

Att kunna rita kretselementen på grafisk form har Du nytta av inför<br />

labben.<br />

Med här använda riktnings- och polaritetsdefinitioner<br />

tar elementen emot effekt när U och I är positiva.<br />

(Emk och Strömgenerator ”under laddning”)<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpol med emk och resistans<br />

U = E + R⋅I eller I = ( U - E )/R<br />

När U > E blir I positiv. Kretsen tar emot effekt utifrån.<br />

När U < E blir I negativ. Kretsen avger effekt.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpol med emk och resistans<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpol med emk och resistans<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpol med emk och resistans<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpol med emk och resistans<br />

Kretsen avger effekt.<br />

Då är det praktiskt att definiera strömmen i motsatt<br />

riktning.<br />

William Sandqvist william@kth.se


William Sandqvist william@kth.se


Olinjär resistans?<br />

Vid laborationen mäter Du på en olinjär resistans – en diod.<br />

En olinjär resistans som förbrukar effekt.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Tvåpol<br />

En tvåpol som avger effekt.<br />

William Sandqvist william@kth.se


Vad blir arbetspunkten?<br />

En tvåpol avger effekt till en olinjär resistans<br />

som förbrukar effekt. Vad blir U och I?<br />

William Sandqvist william@kth.se


Samma I och samma U !<br />

Samma I och samma U återfinns i kurvornas skärningspunkt.<br />

Arbetspunkten.<br />

William Sandqvist william@kth.se


William Sandqvist william@kth.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!