Ladda ner - Högskolan för design och konsthantverk - Göteborgs ...

INREDNING AV RESTAURANG OLSSONS BRYGGA 

-ett inredningsförslag för vanligt folk, skapat med storytelling som verktyg 

Angeliqa Jansson Hejdenberg 

Examensarbete, Masterprogrammet i design 120 hp 

Högskolan för Design och Konsthantverk 

Göteborgs Universitet 

Vt 2009 

Handledare: Henning Eklund 

Extern handledare: Rong Guan, Stylt Trampoli AB 

Examinator: Kristina Sahlqvist 

Opponent: Helena Toresson 

1

SAMMANDRAG 

Examensarbetet har gjorts i samband med praktik på Stylt Trampoli AB, vars aktuella uppdrag bestod i att skapa ett 

inredningsförslag för restaurang Olssons Brygga i Arvika. Med storytelling som verktyg har ett inredningsförslag gestaltats, 

vars mål är att borga för en publik ur vitt skilda åldrar och målgrupper som fungerar dagtid, kvällstid och året runt. 

Med utgångspunkten att det finns ett glapp mellan arkitekter och lekmän undersöktes och sammanfattades värderingskriterier, 

gällande restauranginredning, hos de flesta/ vanligt folk/ lekmän. Syftet var att öka kunskapen kring andra 

människors värderingsmönster relaterade till inredningsdesign. Även att bli medveten om hur kunskapen, i realiteten, kan 

påverka gestaltningen av ett inredningsförslag för restaurang Olssons Brygga i Arvika. 

I rapporten redovisas ett inredningsförslag påverkat av ovan nämnda värderingskriterier, samt storytellingmetodens 

påverkan på förslaget. Inredningsförslaget kommuniceras via: planritning, material, belysning och möbelförslag, samt 

atmosfärsbeskrivande elevationer. 

Nyckelord: 

Stylt Trampoli AB, inredningsförslag, Restaurang Olssons Brygga, Storytelling, värderingskriterier, vanligt folk 

ABSTRACT 

The exam work has been made in connection with an internship at Stylt Trampoli AB, whose current assignment was 

to create an interior design suggestion for restaurant Olsson Brygga in Arvika, Sweden. With storytelling as a tool has a 

furnishing proposal been created. The goal was that the proposal should appeal to an audience of diverse ages, groups and 

function daytime, in the evening aswell as all year round. 

With the starting point that there is a gap between architects and laymen, were valuation criteria’s about the subject, with 

most people / laymen investigated and summarized. The aim was to raise awareness of other human score patterns related 

to interior design. Even to become aware of how the knowledge, in fact, may affect the interior design proposal for restaurant 

Olsson Brygga in Arvika. The report presents a proposal affecting the interior, of the above 

assessment criteria, and the storytelling method impact on the proposal. The interior proposal is communicated via: plan 

drawing, materials, lighting and furniture suggestions, as well as atmospheric descriptive elevations. 

Key words: 

Stylt Trampoli AB, interior design, Restaurant Olssons Brygga, valuation criterias with laymen, Storytelling

FÖRORD 

En ny restaurang och nattklubb skulle öppna i Göteborg för några år sedan. I marknadsföringen var man tydlig med att 

framhäva att precis alla var välkomna dit. Oavsett om man kom direkt efter jobbet i arbetskläder, eller hade någon högtid 

att fira. Oavsett vem du var och vilken bakgrund du hade, så skulle du känna dig välkommen och respekterad här. 

Hemsidan berättade dock, enligt mig, något som stod i total kontrast till denna vision. Romantisk filmmusik var bakgrunden 

till bilder på leende fotomodeller som drack vin och såg lyckliga ut på varsin sida om ett levande stearinljus. En 

idyll, som är verklighet för få människor. På hemsidan gick även att läsa om restaurangens inredning. Där valde man att 

framhäva vilka framstående och kända formgivare som skapat armaturer och möbler i lokalen. Även där gör man ett urval 

av vem man kommunicerar med och vill attrahera till restaurangen anser jag. Man exkluderar alla de som inte har en 

aning om, eller bryr sig ett dugg om, vem t ex Philippe Starck är. 

För en tid sedan såg jag ett inslag på kulturnyhetena på TV. Där togs frågan upp om arkitekter verkligen ritar hus 

som folk vill bo i. Man diskuterade faktumet att det som vanligt folk älskar, faktiskt rentutav kan vara tabu hos arkitekter. 

Man tog upp exemplet Jakriborg, ett område söder om Lund, som för tankarna till en medeltida Hansastad. 

Området ses som en nagel i ögat på ”arkitektetablissemanget”, men uppskattas mycket av allmänheten. Detta fångade 

mitt intresse och stannade i mitt minne. Innebär fördjupad kunskap en distans till brukare och målgrupp? Det är för mig 

väldigt intressant och särskilt vid examenstillfället av en femårig utbildning med fördjupning inom inredningsdesign. 

Jag antog att smakpreferenserna även skulle kunna gälla inredningsarkitektur. Jag blev tillfrågad av Stylt Trampoli AB att 

göra mitt examensarbete i samarbete med dem. I det projekt där jag skulle delta hade man som verktyg i arbetsprocessen 

redan tagit fram dessa ord: ”En offi ciell lönnkrog för smugglarkungar och vanligt folk” 

Det som särskilt fångade mitt intresse och som ligger till grund för undersökningen i denna rapport är de sista orden; 

”vanligt folk”.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INTRODUKTION 

Glapp mellan arkitekter och lekmän 

Egen erfarenhet 

Begreppet vanligt folk och dess användning 

BAKGRUND 

Inredningens betydelse för restaurangupplevelse 

Betydelsen av en restaurang med ett tema, koncept 

En storys betydelse 

Kriterier för en välkomnande restaurangatmosfär 

Exkluderande krogar 

Praktik 

Komersiellt uppdrag 

Stylts uppdrag 

Storyn i arvika 

Storstad –småstad 

s 1 

s 1 

s 2 

s 3 

s 3 

s 3 

s 4 

s 5 

s 5 

s 5 

s 6 

s 6 

s 6 

IDENTIFIERAT PROBLEM 

Problemformulering 

Mål 

Syfte 

Avgränsningar 

RESULTAT 

Olika tid på dygnet och året 

Storyns betydelse för resultatet 

Välkomnande för vanligt folk 

Status 

Inredningsförslag Restaurang Olssons Brygga 

DISKUSSION 

Konsekvenser av resultatet 

Fortsatt utveckling 

Refl ektion 

Den egna processen 

KÄLLOR 

Litteratur 

Övriga källor 

BILAGOR 

Bilaga 1 Genomförande 

Bilaga 2 Stylt Trampoli AB, Storytelling 

Bilaga 3 Olssons Brygga, vinnande förslag 

Bilaga 4 Stylts uppdrag, rekommendation, story 

Bilaga 5 Intervju med VD för Harrys Pubar 

Bilaga 6 Intervju: Vad kännetecknar en folklig 

restauranginredning? 

s 7 

s 7 

s 7 

s 7 

s 8 

s 8 

s 9 

s 9 

s 10-15 

s 16 

s 16 

s 17 

s 17 

s 18 

s 18

INLEDNING 

INTRODUKTION 

GLAPP MELLAN ARKITEKTER OCH LEKMÄN 

I en doktorsavhandling vid Lunds universitet, har arkitekten Catharina Sternudd (2007) tittat närmare 

på skillnaderna mellan arkitekter och lekmäns estetiska preferenser. Hennes studier resulterade bl a i 

nedanstående uppställning: 

arkitekter 

pastisch är tabu 

stora strukturer, enhetlighet 

enkelhet, renhet, för ning 

vitt, grått, svart 

puts, betong, tegel, stål, glas 

nytt formspråk 

modernistisk 

idémässig, associativ referens 

värderingskriterier 

autensitet 

skala 

detaljering 

färger 

material 

formspråk 

stil 

referenser för anpassning 

lekmän 

pastisch bejakas 

småskalighet, variation 

detaljrikedom, hantverk, dekor 

ljusa kulörer, falurött 

trä, tegel, inte betong 

traditionellt formspråk 

traditionell 

visuell referens 

Citat ur doktorsavhandling vid Lunds universitet Bilder av småstaden -om estetisk värdering av en stadstyp, Sternudd. C (2007) 

Hur kommer sig då detta glapp? Sternudd påstår att det redan på utbildningarna sker en inskolning i smak. Blivande 

arkitekter lär sig att det är närmast en dogm att nya byggnader ska spegla sin egen tid eller vara nyskapande. Arkitektstudenterna 

tränas, enligt henne, sällan i att rita hus i dialog med de framtida brukarna. ”Idyll” är ett skällsord bland 

arkitekter. Om människor trivs i idyll, ska de inte få det då? Det är ett etiskt dilemma, skriver Sternudd. 

Sternudd anser att studenterna på arkitektskolor världen över även påverkas av vilka arkitekter som i undervisningen 

framställs som bra förebilder. Det påverkar studentens sätt att se på arkitektur –perspektivet förskjuts från brukarens till 

gestaltarens. Studenternas arbeten kritiseras och värderas av erfarna arkitekter och inte av lekmän eller andra yrkesgrupper. 

De skönhetsvärden som finns i gammal bebyggelse uppskattas, enligt Sternudd, av de flesta människor. Men att skapa ny 

arkitektur med dessa byggnader som förebilder, upplevs däremot av många arkitekter som bakåtsträvande och otänkbart. 

Sternudd har ej hittat studier som visar att människor föredrar storskaliga miljöer med mer avskalad arkitektur. 

Att proffs och allmänhet kan ha olika uppfattningar om vackert och fult är helt naturligt, menar Simo Säätelä, gästforskare 

vid avdelningen för estetik, filosofiska institutionen i Uppsala. Det är klart att arkitekter ser annat än gemene man. De 

har ju lång högskoleutbildning i ämnet. Det vore konstigt om det mynnade ut i en smak som är densamma som gemene mans. 

Kunskap påverkar estetiska preferenser. Men att det är en helt annan sak att som designer/ arkitekt fjärma sig från lekmannens 

uppfattning, skriver Säätelä (svd 2009). 

EGEN ERFARENHET 

Trots att Sternudd fördjupat sig i arkitektkåren, så tror jag att vi blivande inredningsarkitekter kan vara drabbade av 

samma dilemma. Jag visade, vid separata tillfällen, handledare och examinator känslopannåer för mitt eget examensarbete. 

Även skisser på hur dessa skulle kunna leda till lösning i plan, möbler och materialval. Det påpekades tydligt att jag borde 

stilisera och strama upp formlösningar. En traditionell köpmansdisk med spegelpaneler som front borde omtolkas och 

renodlas för att bli modern. En del av möbelförslagen, som kunde liknas vid pastischer på gamla original, togs det för 

givet bara var symboler för atmosfären och inte de jag faktiskt hade för avsikt att föreslå i slutresultatet. Vid mötena blev 

det tydligt att rekommendationen var att lösningen borde vara mer samtida och modern. Är retroperspektivet nödvändigt 

för att förhöja atmosfären borde det vara i form utav lös inredning/ utsmyckning, tyckte man. För att det går att förändra. 

I detta arbete har dock just det varit min personliga utmaning. Att, trots min fördjupade kunskap och estetiska smak, 

faktiskt våga låta vissa element vara just pastischer, om det är så jag tolkat att målgruppen önskar. 

15

BEGREPPET VANLIGT FOLK OCH DESS ANVÄNDNING 

I den här rapporten används begreppet allmänhet, lekmän i omväxlande med målgruppen och vanligt folk. 

Begreppet vanligt folk används med anledning av, och hänvisning till, aktuellt koncept. (se bilaga 4). Det avser enligt 

dagligt tal de flesta medborgare i ett samhälle – en stor grupp människor som har det gemensamt att de inte är styrande 

och alltså inte har makt. Begreppet är besläktat med ordet folklig. Beskrivning av folklig i Svenska Akademiens ordlista: 

För folket. För de flesta. I designprocessen används vanligt folk som en del utav storytellingmetoden (se bilaga 2). 

Avsikten är inte kategorisera människor med hjälp av begreppet. Istället som ett verktyg i arbetsprocessen, för att beskriva 

och skapa en atmosfär. 

Lena Mossberg skriver i sin bok Att skapa upplevelser -från OK till WOW (2003) att vid de flesta upplevelser är flykt och 

kompensationsmotiv en anledning. Vi vill få en upplevelse bortom vardagen. I det vardagliga arbetslivet finns för många 

ett begränsat utrymme för egna beslut och egen påverkan. På vår fritid däremot, då vi går på restaurang eller tar del av 

någon annan upplevelse, kan vi själva bestämma vad vi vill göra och hur vi vill göra det. Då går det inte att tala om 

statiska, samma, liknande vid upplevelser. Förväntningar i uppfattningar sker över tiden hos individen. Som ett resultat 

av erfarenhet och behov, men också för att vi är vana att uppleva vid olika tillfällen antingen ensamma, med familj eller 

vänner. Då det gäller upplevelsen av en restaurangatmosfär kan personer således inte delas in i homogena grupper, baserat 

på exempelvis psykologiska attribut med antaganden om att individer tillhör en klass eller grupp. 

Koncernen Harrys Pubar, som tidigare enbart haft pubar och restauranger, har öppnat en nattklubb. Inredningen står i 

total kontrast till restaurangernas och pubarnas. I en intervju med VD:n för Harrys Pubar (se bilaga 5) ställdes frågan om 

hur detta går ihop med Harrys varumärke och målgrupp. Svaret var att det är samma gäster, samma målgrupp. Det är bara 

behovet hos samma person som varierar beroende på situation. 

Begreppet vanligt folk verkar kontroversiellt. En hel forskningsrapport skulle kunna ägnas åt att ta reda på hur människor 

associerar till och reagerar på begreppet. De flesta reagerar starkt på uttrycket. Man kallar gärna sig själv för en del av 

vanligt folk, i positiv bemärkelse. Det är däremot ofta stötande om man blir kallad för vanligt folk av någon annan. 

Syftet med att trots allt använda uttrycket i rapporten är att det är väl fungerande som atmosfärsbeskrivande. 

Med anledning av att det knyter an till formulerat koncept och önskemål hos projektets målgrupp. Avsikten är inte att 

målgruppen för designresultatet ska ta del av begreppet. Enbart uppleva en atmosfär via resultatet, som är skapat med 

begreppet som verktyg. 

26

BAKGRUND 

INREDNINGENS BETYDELSE FÖR RESTAURANGUPPLEVELSE 

Enligt Mossberg (2003) finns det många faktorer som påverkar varför vi väljer en restaurang framför en annan, 

bl a: Tidpunkt på dagen, sällskap, vem som betalar, meny, stämning och restaurangens läge. I valet av restaurang och 

i utvärdering av dess kvalité har det framkommit att andra faktorer än mat och dryck är av större värde. Forskning som 

Mossberg tagit del av visar att omgivningen har störst betydelse när besökaren stannar en längre tid i ett rum för upplevelse. 

Som på hotell, restaurang och vid museibesök. -Då syftet är nöje eller njutning. En restaurangupplevelse kan ses 

som en temporär förflyttning från det ordinära –från vardagen. Att använda omgivningen i kommunikationen till 

kunderna är framgångsrikt för restauranger, som bygger sin affärsidé på att ge kunderna en upplevelse enl. Mossberg. Det 

kan vara känslan av värme, spänning eller underhållning. Inredningen kan hjälpa till att stimulera och skapa denna känsla. 

Många krögare är bra på att skapa en fin atmosfär i sina respektive rum. Det sker då utifrån erfarenheter, sunt förnuft, 

känsla och mindre utifrån teori. Inom andra branscher, än restaurangbranschen, har sedan länge investeringar gjorts som 

direkt kan relateras till prioriteringar av teoretiska undersökningar av omgivningsfaktorer. Erfarenheter från dessa 

branscher kan vara en injektion för att bli medveten om rummets betydelse även i en restaurangmiljö. 

Enligt Magsus Helgesson, VD för Harrys Pubar, är det två saker som ska harmonisera för att skapa en bra helhetsupplevelse 

i en restaurang; Hårdvaran, som är inredning och utsmyckning, samt Mjukvaran som bl a är personalens 

bemötande och atmosfären i lokalen (mer info i bilaga 5). 

BETYDELSEN AV EN RESTAURANG MED ETT TEMA, KONCEPT 

I avhandlingen Bostadens omätbara värden (2003) skriver Nylander: Upplevelsen av skönhet är både omätbart och 

subjektivt. Men det finns delar som är allmängiltiga; Upplevelsen av helhet. När saker stämmer och passar ihop. Denna upplevelse 

av helhet skapas genom ett samspel mellan rumsformen, ljusinfall, detaljer, material och färger. Hur de påverkar oss 

känslomässigt försätter oss i stämning oavsett ålder. Även Mossberg (2003) menar att människan har ett stort grundläggande 

behov av att få klarhet i vilken rumslig situation hon befinner sig i. Det är en förutsättning för att människan ska 

kunna relatera sig själv till omgivningen, hitta och uppleva säkerhet. Känns rummet på något sätt odefinierat påverkar det 

oss negativt och osäkerhet skapas, säger hon. 

Då man går på restaurang är det sociala sammanhanget och andra gäster viktiga. Gemenskap kan förstärkas genom 

medlemskap i klubb eller ”community” enligt Mossberg (2003). Med hjälp av ett tydligt tema i rumsupplevelse kan gästen 

få möjlighet att få en inträdesbiljett till social tillhörighet. Man kan på så sätt förstärka och påverka gästernas relation till 

varandra. I Falkenberg har Harrysrestaurangen bidragit till att en herrklubb bildats. Ett sällskap herrar går, likt en 

tradition, en ca 7,5 km lång promenad för att äta en speciell rätt, som bara finns på Harrys. (se bilaga 5). Grunden för 

en positiv restaurangupplevelse är att gästen känner en gemenskap och tillhörighet, då de delar samma konsumtionsvärden 

och beteenden. 

EN STORYS BETYDELSE 

En stark gruppering och gemenskap omges av mer eller mindre starka myter, säger Mossberg (2003). Mytens styrka avgörs 

av den emotionella attraktionen i en produkt eller verksamhet. Om inte de subjektiva värden, som design skapar, ger oss 

ett mervärde via upplevelse ser gästen ingen anledning till varför vi besöker en restaurang. Min egen tolkning är således att 

Storytellingmetoden är relevant i relation till ovanstående resonemang av Mossberg. 

I de intervjuer jag själv gjort (se bilaga 6) uttolkar jag att gästen upplever att de är välkomna hur de än klär sig, då 

inredningen är tillräckligt konceptstark -likt en attraktion som skapar samtalsämne. De intervjuade kände sig trygga i 

inredningar som var tydliga i konceptet. Igenkänning nämndes. Inredningen ska inte skapa utanförskap pga att det är 

någonting man som gäst förväntas förstå. Ett tydligt och ärligt budskap från avsändaren, exempelvis krögaren/ inredaren, 

är positivt. De intervjuade ansåg ändå att en välkomnande restaurang gärna får innehålla element som skapar frågor och 

eggar ens fantasi. Intervjusvaren stärker argument för att arbeta med ett tydligt koncept, med en story som verktyg. 

En story kan användas synonymt med myten som Mossberg nämner. Storyn skapar möjlighet att förstärka social gemenskap 

och därmed positiv restaurangupplevelse. Med storyn som verktyg kan ett mer tydligt definierat inredningskoncept 

skapas, som bidrar till samtalsämne, “community”/ klubbkänsla och som kan egga vår fantasi. 

37

KRITERIER FÖR EN VÄLKOMNANDE RESTAURANGATMOSFÄR 

Baserat på litteraturstudier och intervjuer har nedanstående sammanfattning gjorts. Sammanfattningen redovisar vad jag 

tolkar vara kriterierna för en välkomnande restaurangatmosfär, för de flesta, oavsett syftet med besöket. 

PLAN 

En strikt strukturerad möblering kan få gästen att uppleva att det finns regler och struktur att passa in i. Man föredrar 

flexibilitet i möbleringen, så att det möjliggör att sitta i små såväl som stora sällskap. Gästen vill sällan vara i centrum, likt 

på en scen med strålkastarljus. Det ska finnas möjlighet att sitta i stora sällskap, men helst inte vara dukat så från början. 

Inredningen ska helst möjliggöra avskildhet vid behov. Överblick skapar trygghet. Citat från Nylander (2003): Att både 

uppleva det öppna och det slutna är en tillgång och spelet mellan öppet och slutet ger rikedom i upplevelsen. 

MATERIALVAL 

Enligt Nylander (2003) tolkas material som upplevs äkta, autentiskt, lättare som ett tecken för omsorg. Han anser också 

att det är av värde om vi känner till materialets tillkomst, bearbetning och bruk. Trä tolkas som äkta. Vi känner till skogen, 

hur det bearbetats och vet dess bakgrund. Tydlighet och ärlighet då det gäller materialval får gästen att känna sig välkommen 

och omhändertagen. Catharina Sternudds (2007) studie visar att naturmaterial som trä och tegel beskrivs av 

människor som levande, varma, intima, mysiga. 

MÖBLER 

Enligt de intervjuade (se bilaga 6) ska möblerna vara bekväma. Intervjun visar att äldre attraheras mer av det klassiska, 

än de yngre. Den yngre målgruppen tål starkare attityd och trend i inredningen. Då människor föredrar överblick över 

lokalen, innebär det att möblerna också bör förhålla sig till detta, genom att inte vara för skrymmande där de skymmer 

sikt. 

LJUS 

Svag belysning brukar skapa en mer avslappnande och behaglig miljö än vad stark belysning gör. I restauranger är en 

samordning av belysning och färg viktig för aptiten. I Mossbergs bok Att skapa upplevelser -från OK till WOW! (2003) 

kan man läsa att levande ljus ger en varm ljus färg och är fördelaktig i jämförelse med t ex kalla lysrör, då det gäller en 

miljö att äta i. Mossberg hänvisar till forskning som beskriver att ett stearinljus i mörker ger ett litet intimt rum, som försvinner 

så fort lågan blåses ut. Det finns enligt Nylander (2003) en symbolisk laddning i dagsljuset. Rikligt med ljus kan 

förstärka rummets offentliga karaktär. Ett dovt dagsljusbelyst rum får mer intim och privat prägel. 

I min egen intervju (se bilaga 6) visade det sig att en restaurang för vanligt folk inte ska ha något starkt strålkastarljus, där 

gästen blir huvudperson. Den visar även att stämningsbelysningen gärna kan vara levande eld. 

REKVISITA/ UTSMYCKNING 

“Huller om buller”, udda och asymmetri upplevs tillåtande för gästen. Skapar frågor och samtalsämnen. Löser effektivt 

upp geometri och statiska former. Rekvisita och utsmyckning eggar fantasi. Rekvisitan kan vara ett hjälpmedel i skapandet 

av en atmosfär som signalerar gemensam klubb/ “community”. Ärlighet och öppenhet då det gäller exponering av dryck 

eller tillagning uppskattas av de flesta. Dekoration välkomnar och upplevs som en omtanke från avsändaren. Känslan av 

lokal förankring kan förstärkas med rekvisitans hjälp. Det ska gärna finnas någonting att prata om, som skapar frågor och 

inte är alldeles självklart, visar intervjun (bilaga 6). Rekvisita och utsmyckning kan effektivt bidra till detta. 

14 8

EXKLUDERANDE KROGAR 

Motsatsen till de restauranger som upplevs välkomnande för de flesta, är de som har VIP* stämpeln. Här bygger 

konceptet på att gästen ska känna sig utvald och det är få förunnat att komma in på restaurangen. Konceptet är förknippat 

med lyx, glamour, att vara specialbehandlad, utvald, hemlig och speciell. Konceptet bygger på att man är en unik grupp 

gäster, avskärmade från andra. 

Exempel på sådana ställen i Sverige är bl a Sturecompagniet i Stockholm (www.sturecompagniet.se) och Push 

(www.push.se) i Göteborg. Analyserar man inredningen på VIP -restaurangerna finner man vissa gemensamma faktorer; 

Högblanka material, ytskikten är sällan naturmaterial med tydlig härkomst eller med patina. Konstruktionen är ofta dold, 

övermålad, eller täckt med blankt laminat. Här återfinns ofta klassiska exklusiva symboler som kristallkronan och svulstiga 

ornament. Om restaurangen som känns välkomnande för sk vanligt folk kännetecknas av asymmetri och “huller om 

buller”, så karaktäriseras snarare VIP-restaurangen av geometri, symmetri, statiska upprepningar i form. T ex sex likadana 

vaser, med exakt likadana blombuketter på en rad, med exakt lika stort avstånd dem emellan. Anders Löwander på Stylt, 

som gjort inredningen till VIP -baren på biografen Bergakungen i Göteborg, har bl a medvetet arbetat med utformningen 

på fast sittsoffa för att gestalta det exklusiva. Hög rygg stänger övriga ute. Man är ett slutet sällskap. Soffan i VIP -baren 

är även strategiskt placerad för att påverka hur gästen gör entré. En smal passage på varje sida gör rummet mer avskilt och 

slutet. I baren finns bara en soffa med sådan karaktär. Det bidrar till VIP atmosfären genom att det utmärker vilka som har 

möjlighet att sitta i den. Finns det fler avskärmade platser planas hierarkin ut. Stolarna i loungen är likadana. 

Vita med högblank vit klädsel. Skillnaden mellan VIP -restaurangen och den som välkomnar de flesta är även möbler och 

möblering. På VIP -restaurangen är det t ex samma stol runt alla bord. Inget avvikande. På restauranger med mer folklig 

inredning varierar oftare möblerna i samma rum. Det kan t o m stå fyra olika stolar runt ett och samma bord. 

Möbleringsplanerna skiljer sig åt främst genom översikt. På restaurangen som välkomnar de flesta är det öppet och lätt att 

överblicka. VIP -restaurangen är mer sluten, markerade och dolda sektioner. Entrén är vanligtvis antingen en smal gång 

eller snäv passage. 

*VIP: Very Important Person 

PRAKTIK 

Jag har gjort detta examensarbete genom praktik på företaget Stylt Trampoli AB, i vardagligt tal kallat Stylt (se bilaga 2). 

Syftet med detta var att få möjlighet att testa mina kunskaper, förvärvade under utbildningen på HDK, i relation till ett 

verkligt kommersiellt uppdrag. Det har för mig dels inneburit en typ utav gesällprov, där jag deltagit i ett kommersiellt 

inredningsprojekt från uppstart till slutfas. Dessutom att jag påverkat Stylts projekt med mina akademiska aspekter och 

frågeställningar. 

Som inredningsarkitekt på Stylt, innebär arbetet att utgå från ett och samma koncept och story som övriga i arbetsgruppen, 

vilket grundar sig i formulerade behov från kunden. Därefter med inredningsarkitektens speciella kompetens och 

verktyg applicera koncept och story rumsligt i restaurangen. På samma sätt har jag som praktikant arbetat. Examensarbetet 

har skett i samarbete med, och under handledning av, professionell arkitekt och inredare från företaget. 

KOMMERSIELLT UPPDRAG 

Resultat och process i detta examensarbete har påverkats av att projektet står i relation till yttre, verkliga omständigheter. 

Till skillnad mot om det vore ett totalt eget formulerat projekt. En stor ekonomisk kris i omvärlden har påverkat 

Arvikaborna. Detta medförde att restaurangägarna omprioriterade gällande aktuell restaurang. Man valde bl a att skjuta 

upp nyinvigningen ett år. Istället för våren 2009 sker nyinvigningen våren 2010. Pga ekonomiska besparingar har även 

arkitekten ombetts att rita om vissa lösningar i huset. Förseningen i processen har påverkat inredningsprojektet positivt. 

Restaurangägarna vill prioritera interiören, dvs gästens upplevelse av restaurangatmosfären. Det är där de anser att deras 

konkurrenskraft ligger. Följderna av detta är att inredningsarkitekterna varit mer delaktiga än vanligt i planering av husbygget. 

Konkret resultat av detta är bl a att inredningsarkitekterna har kunnat påverka fönsters placering, väggars slutenhet 

och öppenhet, för att skapa positiva flöden och riktningar i inredningen. 

Det här examensarbetet har påverkats av förseningen pga det kommersiella uppdraget, genom att jag som praktikant i slutskedet 

arbetat mer självständigt än först planerat. Slutdatum för examensarbetet ligger tidigare än slutredovisning för Stylts 

kund. Resultatet i denna rapport är således inte nödvändigtvis detsamma som senare presenteras av Stylt. 

59

STYLTS UPPDRAG 

Stylt (se bilaga 2) har fått i uppdrag (se bilaga 4) att ta fram ett nytt koncept för Restaurang Olssons Brygga i Arvika 

(se bilaga 3). Inredningen för Restaurang Olssons Brygga ska fungera året runt, samt borga för en publik och kommersiell 

framgång gentemot vitt skilda åldrar och målgrupper; Återkommande lokal befolkning och gästande turister främst från 

Sverige och övriga Norden. Funktionen är också relativt bred. Hit ska alla kunna gå och äta en vardaglig lunch i arbetskläder 

en vanlig veckodag, såväl som ha representationslunch med en kund. På kvällen ska samma lokal tillåta att fira 

mormors 75-årsdag, ett julbord med kollegorna, eller att bara ta en drink med kompisgänget. Målet är att inredningen ska 

skapa en atmosfär, som upplevs välkomnande för de flesta, oavsett syftet med besöket. 

Restaurang Olssons Brygga ligger Arvikaborna varmt om hjärtat och man är angelägen om att kunna identifiera sig med 

restaurangen. Arvikaborna har tydligt uttryckt för restaurangägarna att den ej får bli “för fin”. 

Stylts värdebas för hela projektet 

Välkomnande -varmt, opretentiöst, omtänksamt, generöst 

Mångfacetterat -folkligt/ fint, vardag/fest, ute/ inne, sommar/ vinter, privat/ gemenskap 

Lokalpatriotiskt -lokalt och historisk förankring, råvaror, värmländskt 

Humoristiskt -överraskande, genomtänkt, konceptstyrt snarare än köksstyrt 

STORYN I ARVIKA 

På Stylt gjordes en marknadsanalys av Olssons Brygga, som mynnade ut i en rekommendation. Rekommendationen är att 

ta fasta på och framhäva berättelsen om staden Arvika idag, samt dess uppkomst och historik (se bilaga 4). Arvika tjänade 

från början som omlastningshamn för ångfartygen som fraktade varor från Sverige till Norge och ut i övriga världen. 

Då det begav sig fanns stränga tullregler för vilka skeppare som hade tillstånd att frakta vad. Men omlastningen i Arvika 

hamn möjliggjorde mer eller mindre legala undantag från dessa regler. På Stylt arbetar man med storytelling som verktyg 

i den kreativa processen (se bilaga 2). Storyn som används i det här projektet (se bilaga 4) kommuniceras i sin nuvarande 

form inte ut till gästen, utan har för avsikt att skapa en röd tråd och sammanhållen vision om atmosfär, till alla inblandade 

i projektet. Orden, som övergripande beskriver vilken atmosfär Stylt vill skapa i restaurangen, med hjälp av storyn är: 

“En offi ciell lönnkrog för smugglarkungar och vanligt folk” 

STORSTAD –SMÅSTAD 

Skillnader: En restaurang i t ex Stockholm, Göteborg eller Malmö har en livsängd på 5-7 år innan den tappat sina gäster, 

som föredrar förändring. På större orter finns en större konkurrens än på mindre. I det stora utbudet i storstäderna 

påverkas gästen val av restaurang mer av klientel, trend och hur man själv profilerar sig utifrån vilka ställen man går på. 

På mindre orter är man mer lojal och utbudet av restauranger är inte lika stort. 

Likheter: Likheter är förstås bl a att man går dit där man har möjlighet att finna den sociala gemenskapen som Mossberg 

nämner i Att skapa upplevelser -från OK till WOW (2003) 

10 6

IDENTIFIERAT PROBLEM 

PROBLEMFORMULERING 

Utmaningen i examensarbetet var att utifrån Stylts uppdrag och värdeord, skapa ett inredningsförslag som välkomnar de 

flesta vid olika tider på dygnet och året. Med storytelling och den atmosfärsbeskrivande meningen En offi ciell lönnkrog för 

smugglarkungar och vanligt folk som verktyg. 

MÅL 

Målet med arbetet är att med storytelling som verktyg, skapa ett inredningsförslag för restaurang Olssons Brygga i Arvika. 

Ett inredningsförslag som ska fungera dagtid, kvällstid och året runt. Inredningen ska borga för en publik ur vitt skilda 

åldrar och målgrupper. Målet är att resultatet tar hänsyn till det önskemål som Arvikaborna uttryckt gällande inredningen; 

att den ej får bli “för fin”. 

SYFTE 

Examensarbetets syfte är att öka kunskapen kring andra människors värderingsmönster relaterade till inredningsdesign. 

Även att bli medveten om hur kunskapen i realiteten kan påverka gestaltningen av ett inredningsförslag. 

AVGRÄNSNINGAR 

För att få ett fullkomligt svar på frågan vad de flesta tycker är en välkomnande restaurangatmosfär krävs en omfattande 

undersökning. Jag har i arbetet prioriterat gestaltning av ett förslag, som grundar sig i tolkning gjord av litteraturstudier i 

kombination med intervjusvar. Detta medför en avgränsning i undersökningens omfång, då tid avsattes och prioriterades 

för både informationsinsamling och gestaltningsprocess. Angående belysning har enbart stämningsbelysning berörts i 

projektet. Arbetsbelysning och allmänbelysning överlämnas åt ljuskonsult. 

Att göra en inredning för de flesta och vanligt folk innebär ofrånkomligt, trots allt, en viss avgränsning. Alla tänkbara 

individuella behov är inte tillfredställda. Behov hos funktionsnedsatta gäster har i arbetet analyserats ur perspektivet 

framkomlighet. Om förslaget ska ta hänsyn till andra typer av funktionsnedsättningar, ser jag behov av en djupare förundersökning 

kring målgruppens särskilda behov. 

11 7

RESULTAT 

Med utgångspunkt i Stylts uppdrag (se bilaga 4), story och värdeord, gestaltas i plan, möbelförteckning och elevation ett 

inredningsförslag för Restaurang Olssons Brygga. Resultatet är ett förslag på restauranginredning som tillfredställer 

önskemål hos olika målgrupper; 

Här kan man sitta avskilt, vid privata möten eller diskussioner. Man kan välja att sätta sig vid runda bord med vita dukar i 

mitten, om man t ex firar en högtidsdag. Den yngre målgruppen, som är ute för att ta en enkel öl efter jobbet, kan 

antingen hänga i baren, eller slänga sig i fasta sittsoffor. Gästerna kan ställa ihop bord till långbord, om man är ett sällskap 

ute för att t ex äta julbord. Som gäst kan man välja att sitta avskilt, men ändå ha överblick över lokalen. Storyn om lönnkrogen 

för smugglarkungar och vanligt folk bidrar förhoppningsvis till samtalsämne mellan gäster, samt mellan gäster och 

personal. Turister som kommer till Restaurang Olssons Brygga i Arvika kan genom atmosfären ta del av berättelsen om 

staden, samt dess uppkomst och historik. Den återkommande gästen kan via rekvisitan upptäcka någon ny detalj vid varje 

besök. 

OLIKA TID PÅ DYGNET OCH ÅRET 

Dagtid dominerar vyn ut mot Kyrkviken restaurangen. En ljus restaurangmiljö med utsikten som motiv. Antingen äter 

gästen sin lunch vid fönstret, vid runda bord i mitten, eller mer privat i fasta soffor längs väggen. 

Kvällstid ligger Kyrkviken i dunkel. Tydlig blir belysningen infälld i vägg med association till fraktlådor. Glipor mellan 

plank blir synliga och ett ljusspel framträder. På väggen mittemot tänds dold armatur bakom hålad plåtkornisch. Ett släpljus 

drar ner mot fast soffa och rekvisita placerad bakom ryggstöd. På varje bord står ett stearinljus som skapar ett intimt 

rum vid varje sällskap. 

På sommaren är hela området i hamnen liv och rörelse. I restaurangen öppnas fler luckor ut mot uteserveringen. Man kan 

från restaurangen direkt ta sig ut mot scenen, utesrveringen eller upp till terrassen (se bilaga 3). 

Om vintern är uteserveringen stängd och man har bara vissa luckor öppna ut mot den, för att få ljus. I övrigt vill man inte 

blicka ut mot en ödslig utesrevering. Om vintern dras gardinerna för en aning och vyn mot Kyrkviken blir mindre 

dominerande. Gardinerna döljer två av restaurangens hörn och blir omslutande. De gäster som kommer om vintern är 

framförallt lokal befolkning. De är förhoppningsvis återkommande lunchgäster som äter lunch en vanlig arbetsdag, eller 

bjuder på representationslunch i en miljö som skapar samtalsämnen. 

STORYNS BETYDELSE FÖR RESULTATET 

Storyn om den offi ciella lönnkrogen för vanligt folk har legat till grund för inredningsförslaget. Arbetsnamnet har varit 

Mässen (se bilaga 1), då det är platsen där människorna som arbetade på båtarna förr fick sin återhämtning eller hade 

representation. Klassiska associationer till Mässen, eller andra marina rum är, kasetttak målad med tjockt lager vit färg. 

De referenser man ofta har kring smugglarkungarnas sittning, från filmer o dyl, är lite som kring spelbordet, i omslutet 

sällskap. Fast omslutande soffa, skapar en plats som för tankarna till skumraskaffärer. I det här förslaget tas även hänsyn till 

behov av överblick i sammanhanget. Fasta soffor längs väggarna är utformade med resekofferten som inspiration; En box 

med detaljer som spänne och läderrem. 

Hamnens fraktlådor översattes till ett grafiskt mönster i form av en grund trärelief längs ena väggen.Vissa delar går att 

öppna som luckor och bakom förvaras antingen, flaskor, glas eller bestick. Det medför att konceptet integreras i restaurangpersonalens 

arbete. Infälld belysning i förvaringsluckorna bidrar till mystik kring innehållet, godset. 

Arbetsnamnet Mässen har även påverkat möbelval. Typiska fåtöljstolar med svart skinnimitation och silvernitar. På vissa 

bord i förslaget, sitter två kofferthandtag på varsin sida om bordsskivan. De har funktionen att man ska kunna flytta 

borden och ställa ihop dem, isär dem. Även användas för att hänga tygservetter i. Anledningen till dessa kofferthandtag 

grundar sig också i aktuell story. 

I hamnar, marin miljö, påverkas man starkt av proportionerna. Man känner sig ofta liten i förhållande till båtar, kranar 

och containrar. Hänsyn har tagits till detta då det gäller vägg, bestående av fraktlådors formspråk, vars massa upplevs som 

nästan påträngande i designförslaget. Motsatt vägg balanserar upp helhetsupplevelsen av rummet med kornisch av plåt, 

samt kraftiga halvpelare i trä. Bar, fasta soffor och lös inredning förhåller sig även de, till aspekten på förskjutna 

proportioner i hamnmiljöer. De är blanklackade och är tydligt anpassade för inomhusbruk. Det står i kontrast till 

väggarna som fått mer grovt uttryck, nästan utomhuskaraktär. På så sätt återskapas krocken mellan oss människor som 

små, i relation till hamnens stora former och tåliga material. 

12 8

VÄLKOMNANDE FÖR VANLIGT FOLK 

Nedan redovisas hur resultatet uppfyller kriterierna för en välkomnande restaurangatmosfär, för de flesta, oavsett syftet 

med besöket. Grundat i de sammanställda kriterier redovisat i bakgrunden. 

PLAN 

Möbleringen erbjuder olika typer av sittningar och innebär att man både kan komma i stora som små sällskap, samt sitta 

avskilt vid behov. I förslaget finns fast, men även möjlighet till flexibel möblering. Flexibel bla med vikbara runda bordsskivor, 

som i kvadratisk form kan ställas ihop till t ex långbord. Det finns möjlighet att sitta i stora sällskap, men det är 

inte från början dukat så. Man har överblick över lokalen nästan överallt. En kombination mellan öppet och slutet påverkar 

rummets karaktär; Fönstret mot Kyrkviken bidrar till den dominerande riktningen och ”öppenheten”. En vägg med 

öppningsbara fönsterluckor gör att man över dygnet och årstiderna kan påverka upplevelsen av öppet och slutet. 

MATERIAL 

I inredningsförslaget återfinns mycket trä. Trä tolkas som äkta och material som upplevs äkta, autentiskt, bidrar till känslan 

av omsorg. Det finns i förslaget en tydlighet och ärlighet då det gäller materialval. I de fasta sofforna t ex ser man precis 

hur ryggkuddarna sitter uppe och mha vilka material. Taket rekomenderas vara handmålat, med tjockt lager färg där 

penseldrag syns. Mahogny är föreslagen som typiskt för marina miljöer. Bidrar till igennkänning och som konceptförstärkare. 

MÖBLER 

Möblerna är bekväma. Både de borstade aluminiumstolarna, såväl som fåtöljstol vid fönstret och mjuka fasta soffor, ska 

bidra till en bra sittkomfort. Möblerna har olika uttryck i avseendet klassiskt -modernt, för att tillfredställa både äldre 

och yngre gäster. Fåtöljstolar vid fönstret är lättare att sätta sig i och resa sig ur, för den äldre kategorin. De har inga 

armstöd, då det associerar för mycket konferensstol. Däremot är kanterna så höga att de går att stödja sig mot. Utseendet 

på fåtöljstolarna är klassiskt och apellerar till den äldre kategorin gäster även på det sättet. Den yngre målgruppen tål 

starkare attityd och trend i inredningen. Stol i borstad aluminium är föreslagen just för att bidra till en modernare, men 

koncepttrogen, möblering. Då människor föredrar överblick över lokalen, innebär det att möblerna också bör förhålla sig 

till detta, genom att inte vara för skrymmande där de skymmer sikt. Just av denna anledning är den borstade aluminiumstolen 

föreslagen i mitten av restaurangen. Den är lätt i sitt uttryck och ryggstödet är genomsiktligt. 

LJUS 

Förslaget redovisar stämningsbelysning. Det enda föreskrivna till ljuskonsult, ansvarig för allmän och funktionsbelysning, 

är att det ska vara dimmerfunktion. Svag belysning ger avslappnande och behaglig miljö, därför inga lysrör i restaurangen. 

Stämingsbelysningen är med varm ljuskälla i förslaget. Även stearinljus representerar stämningsbelysning. All stämningsbelysning 

punktbelyser och skapar flera små intima rum i lokalen. Utseende på föreslagna armaturer är dels sprungna ur 

konceptet, men tar även hänsyn till att ej skymma sikt. Pendellamporna i mitten av lokalen är av glas av denna anledning. 

REKVISITA/ UTSMYCKNING 

Rekvisitan i resultatet är placerad främst i konceptvägg med fraktlådor och bakom ryggen på fast soffa på motstående 

vägg. Rekvisitan består av artefakter som påminner om Arvika idag och dess historia. Ingenting är lika och allt står huller 

om buller. De kan skapa frågor och egga gästens fantasi. Udda och asymmetriskt formspråk bryter upp fasta soffans rygg. 

En brokig siluett bildas, istället för rak linje. Ärlighet och öppenhet då det gäller exponering av dryck prioriterades av de 

intervjuade (bilaga 6). I förslaget står dryckerna exponerade i restaurangen i det som liknar bakombelysta fraktlådor längs 

ena väggen. Restaurangpersonalen plockar där fram vad gästen har beställt. 

STATUS 

Inredningsförslaget är beroende av det hus det ska stå i. Underlaget till resultatet i det här arbetet baseras på senaste skiss 

från husarkitekt. Vissa detaljer kan förändras i ritandet av bygghandling och då även eventuellt påverka inredningsförslaget. 

I övrigt skulle förslaget i nuläget kunna vara underlag för möbel och materialbeställning.Vissa konstruktionsritningar 

behöver göras, samt kompletteras, för att inredningsförslaget ska vara helt färdigt. Jag skulle föredra att fördjupa 

mig i och skissa vidare på konceptvägg med association till fraktlådor. Disponering, konstruktion och material behöver 

även specificeras mer detaljerat, för att anses klart. 

13 9

PLANLÖSNING RESTAURANG OLSSONS BRYGGA 

GOLV 

Ek, matt lackat 

Läggning: Fransk fiskben 

BAR 

OMSLUTEN 

FAST SITTNING 

TRADITIONELL SITTNING 

FLEXIBELT MHA VIKBARA BORD 

FAST SITTNING 

FÅTÖLJSTOLAR 

BEKVÄM FLEXIBEL SITTNING 

MED UTSIKT ÖVER VIKEN 

TAK 

Kasetter i marin stil 

Högblankt lackade trälister 

Ljudabsorberande plattor försänkta i dessa 

Plan Restaurang Olssons Brygga Skala 1:75 

Samtliga produktbilder har tillstånd att publiceras i resultatet

MÖBELFÖRTECKNING RESTAURANG OLSSONS BRYGGA 

S4 Stol, fåtölj 

Namn: Ludovic 

Mått:: 

H.71cm B.66cm D.64cm 

Bets: 

Från leverantör “Mahogany” 

S4 Klädsel 

Svart skinnimitation 

Detalj: 

Runda silvernitar 

S3 Stol 

Namn: Elle 452 

Mått:: 

H.81cm, B.44cm D.52cm 

Bets: 

Wengé stained 

S3 Klädsel 

Ytbehandlat läder 

Färg: Mastrotto brown 

So1b 

B2 

L1 

B2 

L1 

B2 

L1 

B2 

L1 

S3 

S3 

S3 

S3 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

B1 

L2 

S2 

S2 

B1 

L2 

S2 

S2 

B1 

L2 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

S2 

B1 

L2 

S2 

S2 

B1 

L2 

S2 

S2 

B1 

L2 

S2 

S1 

S1 

S1 

S3 

S3 

B2 

L1 

B2 

L1 

BAR 

So1a 

S1 Stol 

Namn: Kronos sagabella 

Mått:: H.75cm 

Material: Borstad 

aluminium 

L1 Pendellampa 

Namn: Olympia 

Mått:: H.35cm D.35cm 

Material: Krom 

B1 Bord 

Topskiva: Rund Vikbar 

Material: Laminat Wenge 

S2 Stol 

Namn: Kronos Side chair 

Mått: Sitthöjd 47cm 

Material: 

Borstad aluminium 

L2 Pendellampa 

Namn: Lens 

Mått: D.23cm H.10cm 

Material skärm: Glas 

B1, B2, B3 Bordsstativ 

Namn: Mod 260 INOX 

Mått: H.72cm Bas.45x45cm 

Material: Borstad aluminium 

S4 

S4 

B3 

B3 

S4 

S4 

S4 

S4 

B3 

B3 

S4 

S4 

S4 

S4 

B3 

B3 

S4 

S4 

S4 

S4 

B3 

B3 

S4 

S4 

B2 Bord 

Topskiva: Kvadrat 


B3 Bord 

Topskiva: Kvadrat 


Detalj: Beslag på två kanter 

Plan Restaurang Olssons Brygga Skala 1:75 

På varje bord 

Liten ljusstake 

i mässing, varierande 

Vitt stearinljus 

Samtliga produktbilder har tillstånd att publiceras i resultatet

ELEVATION MOT BAR, FAST SOFFA So1a -KONCEPTVÄGG 

Konceptvägg 

Gråbetsad furu 

Grund relief, som ger 

association till Fraktlådor 

Infälld belysning 

Öppningsbara luckor 

-vissa med förvaring bakom 

SKISS 

Elevation B-B Skala 1:50 

ELEVATION MOT FAST SOFFA So1b 

Hålad plåtkornisch 

Yta: Svartmålad 

Glans: 40 

Belysning: Dolt LED-ljus 

bakom kornisch 

Hylla för rekvisita bakom 

ryggstöd 

Profilerad halvpelare upp 

mot tak 

Material: Mahogny 

Elevation A-A 1:50

FAST SOFFA So1a 

Upphängning 

Stålrör 

Rygg 

Metall laminat 

R1 Ryggkudde 

Textil: Grov linneliknande 

Flamsäkert 

Martindale: 50.000 

Läderband: Naturläder 

Silverspänne 

Sittdyna, R2 Ryggkudde 

Ytbehandlat läder 

Färg: Mastrotto brown 

Skala 1:30 

Sarg 

Återanvänd plåt 

Sidor och sockel 

Mahognyfanér 

Lack: Transparent 

Glans: 70

ELEVATION MOT FÖNSTERVY 

Gardin 

Textil 

Färg: Petrolium 

Flamsäkert 

Martindale: 40.000 

Elevation C-C Skala 1:50

DISKUSSION 

KONSEKVENSER AV RESULTATET 

Sociala konsekvenser av resultatet 

Arvikaborna får förhoppningsvis en restaurang som de fortfarande kan identifiera sig med och som inte blir ”för fin”, 

som farhågorna var. Ett starkt koncept som skapar igenkänning och samtalsämnen för den återkommande stamgästen, 

samt den som besöker staden för första gången. Min önskan är att gestaltningen av detta inredningskoncept ska förstärka 

Arvikabornas stolthet i förhållande till turister, samt bidra till en restaurangatmosfär där man känner sig välkommen och 

bekväm -ofta. Då resultatet bottnar i behov hos gäster i olika åldrar, som besöker restauranger i olika syften, så tror jag att 

restaurangen attraherar många, helst de flesta. 

Konsekvenser för restaurangägarna 

Restaurang Olssons Brygga har funnits i ca 10 år (se bilaga 3). Den har hela tiden gått bra sommartid, vilket det nya 

inredningskonceptet inte förhindrar. Min vision är att den nya inredningen skapar en välkomnande atmosfär även övriga 

delen av året. Vilket innebär ytterligare intäkter för restaurangägarna. 

Konsekvenser ur konkurrensperspektiv 

Ingen annan restaurang i Arvika ligger på den gamla omlastningsplatsen för ångbåtarna. Ingen annan restaurang i Arvika 

skulle kunna konkurrera om deras koncept. Många Arvikabor är redan lojala mot Olssons Brygga. Dess strategiska läge 

gör att den är en unik restaurang, särskilt sommartid. Aspekten på restaurangens livslängd är inte densamma som om den 

hade legat i en storstad med större utbud och konkurrens. 

Miljökonsekvenser 

Inredningen är inte trendig, men ofrånkomligt samtida, men hållbar i längden pga att den grundar sig i klassiska element 

sprungna ur en och samma berättelse, samt önskemål hos målgruppen. Konceptet står bättre emot trendsvängningar än 

om Olssons Brygga t ex hade valt att profilera sig som restaurangen med inblick i pågående trender. Vilket hade medfört 

att restaurangen skulle behöva ett nytt koncept, med nya ytskikt och möbler, varje år. 

FORTSATT UTVECKLING 

Den fortsatta utvecklingen på det här projektet är att, utifrån tolkning av samma insamlade material, gestalta övriga ytor 

på Olssons Brygga. Man skulle även kunna utveckla detta vidare genom att göra fler djupintervjuer med fler antal frågor. 

Därmed få fram ett säkrare svar på vad de flesta upplever vara en välkomnande inredning. Även kategorisera och se likheter 

och skillnader mellan ålderskategorier, yrkesgrupper, kön, skillnader mellan små orter och stora städer. I framtida 

projekt skulle man kunna testa ett större antal olika sätt att gestalta tolkningen av insamlat material. Även analysera 

resultaten genom att fråga målgruppen hur de upplever dessa. Vad som skulle vara spännande är att undersöka var gränsen 

går, dvs göra tester var gränsen går i upplevelse av gemytligt, välkomnande i förhållande till exkluderande och kyligt. 

Att resultatet får den påverkan jag önskar är min förhoppning. Men det vet jag först efter nyinvigningen av Olssons 

Brygga våren 2010. Redan nu kan jag förstås spekulera i hur Arvikaborna och turister skulle uppleva inredningen. 

Jag undviker ändå att påstå något säkert kring detta, då mitt arbete handlar just om att det riktiga svaret inte kommer från 

mig med fördjupad kunskap i inredningsdesign, utan från den vanliga restauranggästen. 

16 1

REFLEKTION 

Min vision är inte att man alltid ska skapa rumsupplevelser utifrån minnen och i gammal stil, men just i det här projektet 

bidrog Stylts marknadsanalys till ett koncept där det hörde hemma. Resultatet skulle kunna se ut på flera olika sätt utifrån 

insamlat material. Förslaget kanske inte är den ultimata lösningen, men fyller sin funktion, då det utifrån ett förutbestämt 

verktyg, storytelling, är en lösning anpassad till de önskemål jag tolkat hos vanligt folk. 

Jag har inte kommit fram till receptet på vad en inredning för vanligt folk är, men jag har nyfiket testat hur insamlade 

kommentarer skulle kunna leda till gestaltningen av Restaurang Olssons Brygga. 

DEN EGNA PROCESSEN 

Ofta talar man om ”vi vanligt folk” i positiv bemärkelse, i relation till någon annan som man upplever göra sig för mer 

eller märkvärdig. Det som blev nytt för mig i den här processen, är att det bara är ett av olika tillstånd. Som alla vill 

försätta sig i, ibland. Samma personer som går till de sk exkluderande krogarna, som kan läsas om i bakgrunden, har i en 

annan situation behov av att vara i miljöer där man känner sig som en i mängden. Det upplevde jag som positivt, då jag 

aldrig var ute efter att rangordna människor. 

De litteraturstudier jag gjort berör arkitekter, arkitektur och dess brukare. Även värderingar gällande bostaden. Det kanske 

kan vara missvisande och inte rakt av tillämpbart på en restauranginredning. 

Personligen tror jag att motsvarande designresultat möjligen kan ha uppnåtts om jag arbetat intuitivt kring story, utifrån 

erfarenhet och tidigare kunskap. Jag kunde då ha varit mer experimentell och fokuserat på gestaltningsprocessen mer än 

informationsinsamling. Att jag tog tillfället i akt att mer noggrant undersöka målgruppens värderingskriterier upplever jag 

ändå har varit värdefullt och lärorikt. Värdefullt då det bidrar till en konkret medvetenhet som kan användas både i syfte 

att uppnå den avsedda atmosfären, såväl som motsatt. Dessutom grundar sig min frågeställning i glappet mellan formgivare 

och målgrupp. I just det här arbetet såg jag en lust i, och ett ansvar att, faktiskt ta reda på vad vanligt folk föredar 

istället för att påstå detta. I förordet frågade jag mig om fördjupad kunskap automatiskt innebär en distans från brukaren. 

Det tror jag inte nödvändigtvis. Däremot håller jag med Simo Säätelä, gästforskare vid avdelningen för estetik, filosofiska 

institutionen i Uppsala, om att man måste akta sig för att “som designer/ arkitekt fjärma sig från lekmannens uppfattning” 

(svd 2009). 

Viss insamlad information i arbetet är möjligen självklar och inte nödvändig att göra undersökningar kring. 

Som inredningsarkitekt har man också ett ansvar att inte bara servera brukaren av rummet vad den önskar sig. 

Vi har ett ansvar att, utifrån erfarenhet och analys, även utveckla detta. Att tolka önskemål, förstå vad de betyder och 

varför. 

Människor är individer och det är individuellt vad man har för behov av igenkänning eller distraktion för att känna sig 

trygg. Det var ändå intressant att, särskilt i detta projekt, ta reda på mer om vad andra än jag föredrar. 

Oavsett då det både bekräftade vad jag redan visste instinktivt och gav nya insikter. 

Kanske tenderar jag att överdriva betydelsen av smak. Med erfarenhet av den komplexa process det ibland kan vara, i verkliga 

uppdrag med kommersiellt syfte, så vet jag nu att man ofta får göra avkall på visioner och därmed också smak. Jag har 

i det här projektet som sagt inte tagit reda på någon sanning, men den information som insamlats har varit ett värdefullt 

verktyg i gestaltningen av resultatet. I ett kommersiellt uppdrag utmanas ens kreativitet och den används maximalt. 

Kreatören har förhållningsregler, framförallt baserade på ekonomi, praktiska omständigheter och konstruktion. Omständigheter 

förändras ibland på vägen. Det höjer och utmanar ens kreativitet även på ett positivt sätt. På det viset har det 

varit en stor skillnad mot att arbeta med ett fullständigt eget formulerat mål, med total kontroll över processen. 

17 2

KÄLLOR 

LITTERATUR 

Mossberg, Lena (2003) 

Att skapa upplevelser -från OK till WOW! Studentlitteratur 

Nylander, Ola (2003) 

Bostadens omätbara värden HSB:s riksförbund förlaget 

ÖVRIGA KÄLLOR 

Avhandling som belyser glapp mellan arkitekter och lekmän 

Sternudd. Catharina (2007) 

Bilder av småstaden -om estetisk värdering av en stadstyp 

Doktorsavhandling vid Lunds universitet 

Bakgrund - Harrys Pubar 

www.harrys.se (2009.02.18) 

Arkitekttävlingen kring Olssons Brygga 

www.nwt.se (2008.07.07) 

Exkluderande restauranger 

www.push.se (2009.03.15) 

www.sturecompagniet.se (2009.03.15) 

Stylt Trampoli AB 

www.stylt.se 

Artikel: Arkitektsmak väcker känslor 

www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_234013.svd (2009.01.10) 

18 3

BILAGOR 

1

INNEHÅLL BILAGOR: 

1. Genomförande 

2. Stylt och Storytelling 

3. Olssons Brygga 

4. Stylts uppdrag 

5. Intervju med 

Magnus Helgesson VD, Harrys Pubar 

6. Intervjuer 

Vad kännetecknar en folklig restauranginredning? 

2

Bilaga 1 

GENOMFÖRANDE 

3

GENOMFÖRANDE 

METOD 

Metoder som använts i undersökning och gestaltningen av inredningsförslag för restaurang Olssons Brygga: 

- Litteraturstudier, informationsinsamling via internet samt intervjuer med kvalitativt resultat. 

- Collage, inspirationspannåer, för att söka atmosfärens karaktär, med tyst intuitiv kunskap som verktyg i beslutstagandet 

- Hand och digitala skisser i plan och elevation 

- Metod för presentationen av inredningsförslaget, är digitala ritnings och bildprogram 

UTESLUTEN METOD 

Då jag gjorde tester i tredimensionell modell gav det ej tillräckligt värdefulla svar. Inredning och möblering blev klossar 

som beskrev öppenhet, slutenhet och takt. För att lyckas göra mer konkreta tester kring atmosfär kunde jag ha gått upp 

i skala, men hade behövt material och möbler så detaljerade att det hade varit alltför tidskrävande. I sökandet efter atmosfär 

behövdes möblers uttryck, materialens möten och struktur, detaljer och stämningsbelysning testas. Det gjordes bäst i 

collage och elevationskisser. I kombination med planskisser. Därför uteslöt jag annars värdefull metod, att arbeta i modell. 

PROCESS 

Processen kring arbetet med inredningen av Restaurang Olssons Brygga har varit indelad i åtta faser. 

I denna bilaga redovisas dessa, med utgångspunkt i att de haft betydelse för resultatet. 

FAS 1 

Litteraturstudier, informationsinsamling via internet samt kvalitativa intervjuer 

FAS 2 

Sökte karaktären på Olssons Brygga med utgångspunkt 

i Fas 1 kombinerat med formulerat koncept 

FAS 3 

Karaktär på de olika ytorna som hela Olssons Brygga erbjuder 

FAS 4 

Karaktär på restaurang Olssons Brygga, utifrån resultat i kvalitativa studier, 

i relation till övriga ytor samt med utgångspunkt i konceptet 

FAS 5 

Riktningar och upplevelsebubblor i plan 

FAS 6 

Plan och elevationskisser 

FAS 7 

Framtagning av möbler, belysning, material och utsmyckning 

FAS 8 

Slutgiltig visualisering av inredningsförslag utifrån resultat i kvalitativa studier, 

i relation till övriga ytor samt med utgångspunkt i funkion och koncept 

4 

1

FAS 1 

Litteraturstudier, informationsinsamling via internet samt kvalitativa intervjuer 

I första fasen sökte jag information i ämnet vad vanligt folk prioriterar för sorts inredningar, i studier gjorda av andra. 

Det verkade vara ett relativt outforskat område. Få personer har givit sig in på att analysera vad den ordinära restauranggästen 

föredrar för restaurangatmosfär. I avhandling, samt artiklar som behandlade glappet mellan arkitekter och lekmän, 

återfanns mest användbar, pålitlig och strukturerad information. För att få reda på mer i ämnet sökte jag karaktäristiska 

drag hos restauranger med atmosfär som stod i kontrast till mitt eget mål. Exkluderande miljöer betraktades. 

I Lena Mossbergs bok “Att skapa upplevelser -från OK till WOW!” (2003) fann jag vad som karaktäriserar en komersiellt 

gångbar restaurang samt information om konceptets, belysningens och storyns roll i detta. Mer om material, ljus och 

rumsupplevelser som skapar välbefinnande hos människor hittade jag i Ola Nylanders avhanling“Bostadens omätbara 

värden”(2003). Slutligen gjordes även intervjuer med målgruppen de fl esta och VD:n för Sveriges framgångsrikaste 

restaurangkedja med samma målgrupp som Restaurang Olssons Brygga. 

FAS 2 

Sökte karaktären på Olssons Brygga med utgångspunkt i Fas 1 kombinerat med formulerat koncept. 

Med aktuell story som utgångspunkt sökte jag övergripande atmosfärsbeskrivande bilder för Arvika hamn. Detta för att få 

ett grepp om atmosfär för Olssons Brygga, Arvikas historia med fokus på hamnarbetet och omlastningen. Det resulterade 

i hamnbilder, ångbåtar, lastfartyg, lönnfack, lönnkrogar, kugghjul, maskinrum i fartyg, fraktlådor m m. 

FAS 3 

Karaktär på de olika ytorna som hela Olssons Brygga erbjuder 

I Stylts totala uppdrag ingår att göra förslag på inredning till Uteservering, Terrass vån 2, Bar inomhus vån 2, Restaurang 

och Nattklubb. För att finna karaktär på Restaurangen, som detta examensarbete behandlar, såg jag det nödvändigt att 

sätta den i relation till omgivande atmosfär och karaktär. Med storytelling som verktyg kategoriserade jag ytorna genom 

att ge dem arbetsnamn. Karaktären på omgivande ytor förtydligades även med atmosfärsbeskrivande bildcollage. 

Arbetsnamn på omgivande ytor: 

A. Uteservering: Lastkajen 

B. Terrass vån 2: Torget 

C. Bar inomhus vån 2: Smuggelbaren, skattgömman 

D. Nattklubb: Maskinrummet 

Förklaring av arbetsnamnen 

A. Uteserveringen kallas Lastkajen, vilket möjliggör ytskikt och material som är lite råare och tål utomhusbruk. 

Här kan grunden till möblerna vara tillverkade av t ex återvunna lastpallar el dyl. 

B. Terrass vån 2, Torget, associerar till resan och den internationella piazzan. Det ger möjlighet till harmonisk 

möbleringsplan med olika karaktär på sittning. Piazzan, torget, berikar även med ett tydligt centrum med mingel 

och ståbord runt -platssnålt. 

C. Baren som är belägen på vån 2 kallade jag Smuggelbaren, skattgömman. Till skillnad från restaurangen, som behöver en 

relativ stillhet då det är matplats, kan Smuggelbaren, skattgömman vara belamrad och gnistra. Här öppnas lådorna med 

smuggelgods och skatter upp. Det bjuds laget runt. Det blir en eskalering i upplevelse, att efter en måltid i restaurangen 

ta en drink i Smuggelbaren, skattgömman. 

D. Anledningen till nattklubbens namn Maskinrummet, grundar sig i konceptet men också hur våra sinnen påverkas i 

nattklubbsmiljö. Där är ofta mörkt, rökigt, glödljus, dunkande bas. Den tål det råa uttrycket och är belägen i det gamla 

befintliga hamnmagasinet. Associationer som dök upp under processen var metall, galler, svetsloppor, ånga. 

5 

2

FAS 4 

Karaktär på restaurang Olssons Brygga, utifrån resultat i kvalitativa studier, 

i relation till övriga ytor samt med utgångspunkt i konceptet 

Restaurangen fick arbetsnamnet Mässen utifrån story, koncept och för att det är en plats för återhämtning och ledighet. 

Jag tog fram inspirationsbilder för att finna den atmosfär som eftersträvades. Efter detta översatte jag inspirationsbilder 

till möbler, material, detaljer och stämningsbelysning. Det senare skedet var enbart en del av processen för att konkretisera 

inspirationscollaget, ej nödvändigtvis en del av slutresultatet. 

MÖNSTER 

FRAKTEN 

DETALJINSPIRATION 

“MÄSSEN” 

RESANDET 

“MÄSSEN” 

ATMOSFÄR 

INSPIRATION GESTALTNING 

AV FACK OCH LÖNNFACK 

Atmosfärsbeskrivande inspirationscollage Restaurang Olssons Brygga 

GOLV 

SPÄNNE 

-association till resekoffertar 

KÖPMANSDISK 

-klassisk, igenkänning 

KARAKTÄRS- 

LAMPA 

STOL 

-bidrar till 

översikt 

MATERIAL 

STOL 

-typisk, för tankarna till 

“mässen”. Omslutande. 

BORD 

-möjliggör 

flexibel möblering 

HANDTAG 

-association till resekoffertar 

UPPDATERAD MARIN 

PENDELLAMPA 

Hur atmosfärsbeskrivande inspirationscollage skulle kunna översättas till möbler och material 

6 

3

FAS 5 

Riktningar och upplevelsebubblor i plan 

För att finna de stora strukturerna i rummet markerades riktningar i planen. Man kan göra entré till rummet från flera 

olika håll. Dels från huvudentrén, men även via trappan från terrass och bar vån 2. Även från gång över till nattklubb, 

samt från uteserveringen. Detta påverkar planlösning och möblering då kommunikationsstråk mellan de olika passagerna 

måste gå genom rummet. Vidare i processen förhöll jag mig till detta, i kombination med kriterier jag fått fram i föregående faser 

HUVUDENTRÈ 

MINGELYTA UTOMHUS 

FRAMFÖR SCEN 

UTESERVERING 

KYRKVIKEN 

HUVUDENTRÈ 

MINGELYTA UTOMHUS 

FRAMFÖR SCEN 

UTESERVERING 

KYRKVIKEN 

7 

4

FAS 6 

Planskisser 

Processen innebar även skisser på planlösning. Många olika tester gjordes och prioriterades bort efter hand 

pga. omständigheter. kring bl a VIP-upplevelse, utsikten, balans i möblering, möjlighet att ha överblick, sitta 

avskilt, möjlighet till flexibilitet, hur man gör entré, kommunikationsstråk, personalens framkomlighet mm. 

HUVUDENTRÈ 

En fast soffa -VIP 

Trist 

Skymmer utsikt 

Skevt 

För öppet mot passage 

Trångt 

Exempel på planskisser gjorda under processen 

8 

5

FAS 6 forts. 

Elevationskisser 

I elevationsskisser undersöktes vyernas karaktär, väggarnas upplevda massa i relation till varandra, 

hur konceptet nådde fram, ljusförhållanden m m. 

För mycket kuliss, 

krockar m rekvisita 

Rekvisita löser upp statisk 

linje på fast Soffa -ger ny siluett 

Ljustest 

Markerade halvpelare 

Står emot upplevelse av 

massa, hos väggen mittemot 

Öppningsbara 

luckor, lönnfack 

Enkelt. Ej tillräcklig 

association till fraktlåda 

Rörigt m för många 

diagonaler 

Ljusinsläpp 

Barhylla 

-exponering 

Exempel på elevationsskisser gjord under processen 

9 

6

FAS 7 

Möbler, belysning, material och utsmyckning 

Jag plockade därefter ut en mängd möbler, material, karaktärsbelysning, detaljer och utsmyckning utifrån behov, funktion 

och framförallt koncept. Dessa sattes samman i olika konstellationer för att se vilka som tillsammans skapade rätt stämning. 

Jag tog häsyn till att restaurangen skulle rymma olika typer av stolar. Vissa tålde att vara mer skrymmande än andra, 

beroende på var de stod i lokalen. Vid vissa sittningar var nödvändigheten stor att stolarna inte skulle skymma överblick. 

Då jag satte samman material, möbler och utsmyckning upplevde jag tydligt att det fanns en gräns att dra vid var miljön 

övergick till att upplevas som kuliss. Vilket inte var eftersträvansvärt. 

FAS 8 

Slutgiltig visualisering av inredningsförslag utifrån resultat i kvalitativa studier, 

i relation till övriga ytor samt med utgångspunkt i funkion och koncept 

Sista fasen innebar konstruktion av ritningar, måttsätta och konkret beskriva i plan, elevation och relevant sektion hur mitt 

slutgiltiga förslag såg ut. Även vilka ytskikt, möbler, armaturer, och detaljer som valts ut för att skapa den atmosfär jag 

ville åstadkomma. Se RESULTAT i rapportens huvuddel. 

10 

7

Bilaga 2 

STYLT OCH STORYTELLING 

11

STYLT TRAMPOLI AB 

Stylt Trampoli AB, i dagligt tal kallat Stylt, har funnits sedan 1988 och har sina meriter främst inom upplevelseindustri, 

destination och hospitality. Stylt är en kommunikationsbyrå där både copywriters, grafiska designers, arkitekter, 

inredningsarkitekter, konstnärer och möbelformgivare är anställda på den kreativa avdelningen. De ser stora möjligheter 

i att integrera all kommunikation i syfte att skapa tydlighet i sitt budskap, med rätt förväntningar hos mottagaren som 

resultat. Stylt arbetar utifrån idén att berättelsen om kundens företag och varumärke är den mest värdefulla identitetsbäraren 

och varumärkesresursen. 

Stylt har lyckats utveckla ett flertal mycket kommersiellt gångbara restauranger, hotell och destinationer både nationellt 

och internationellt under sin verksamma tid. Just lösningarnas komersiella gångbarhet har gjort koncepten långlivade, 

lönsamma och varumärkesbyggande. Kärnkompetensen på Stylt är att iscensätta en story med kommunikation som är 

kundcentrerad och upplevelsebaserad. Kunskapsbasen bygger på insikter i den moderna människans levnadsvillkor, dess 

önskningar, beteende, samt omvärldens trender och tendenser. Man skapar koncept unikt för varje uppdragsgivare, med 

fokus på upplevelse, affärsmässighet, design, funktionalitet och produkt. Med storytelling som grund arbetas en kraftfull 

resurs fram i form av ett levandegjort varumärke för kunden. 

STORYTELLING 

Storytelling som Stylt använder begreppet, är ett verktyg som möjliggör att skapa en helhetsbild av ett koncept, ett varumärke 

och skapa tydliga upplevelser. Det ger möjligheter att regissera en upplevelse och stimulera exempelvis kundens fantasi. 

Dessutom blir man genom detta angreppssätt okänslig för tillfälliga trender och uppfattningar om vad som är rätt och 

fel. Efter att man på Stylt gjort en genomarbetad marknadsanalys av aktuellt projekt sammanfattas essensen i form av 

en illustrativ berättelse, en story, som beskriver aktuellt läget. Denna story mynnar ut i en rekommendation till kund. 

En rekommendation med möjligheter som löser uppställt problem framtagna genom marknadsanalysen. 

Storyn fungerar då som en gestaltning av lägesrapporten och atmosfärsbekrivande för rekommendationen. Storytelling 

är en arbetsmetod med utgångspunkt i en antingen fiktiv eller verklig historia. Dels för att få ett sammanhängande resultat 

i såväl t ex inredning som grafiskt material. Storyn kan användas som konkurrensmedel, men lyfter även kreatörens förmåga 

till att skapa gränsöverskridande lösningar. Storyn kommuniceras ibland ut till besökare, gäst eller kund för att tydliggöra 

och stärka affärsidé och identitet. Men är lika ofta enbart ett internt arbetsverktyg för alla inblandade i projektet; 

t ex inredare, kommunikatörer, restaurangägare, kockar, servitriser m m. att knyta an till. Då för att bidra till den röda 

tråden och ett tydligt homogent budskap i upplevelsen av slutresultatet. 

12 

1

Bilaga 3 

OLSSONS BRYGGA 

13


Olssons Brygga är en restaurang, nattklubb och utomhusscen i Arvka hamn som har funnits i ca 10 år.. 

Olssons Brygga erbjuder nattklubb i ett av de gamla hamnmagasinen och restaurang i en intilliggande byggnad. 

På ytan däremellan finns en utomhusscenen.Olssons Brygga var och är, ett för såväl Arvikabor som turister uppskattat 

besöksmål. Olssons Brygga ägs och drivs av bröderna Mattias och Andreas Olsson. 

Natten till onsdagen 9 april 2008 brann restaurang Olssons Brygga ner. Lokalerna ägs av Arvika kommun, 

vars ambition var att snarast möjligt efter branden återuppföra byggnaden. Efter branden utlyste kommunen 

en arkitekttävling för återuppbyggnaden. Vann gjorde förslaget Ma-ga-sin av Cullberg arkitektkontor i Göteborg. 

(för mer info se www.nwt.se) 

Olssons Brygga innan branden 

ARVIKA HAMN 


KYRKVIKEN 

N 

GLAFSFJORDEN 

Olssons Brygga i Arvika hamn 

14 

1

VINNANDE FÖRSLAGET 

I korthet är det vinnande förslaget en modern tolkning av en magasinsbyggnad. Det befintliga hamnmagasinet fortsätter 

att tjäna som nattklubb, men berikas med glaspartier och utsikt över Kyrkviken. Via en bro kan man ta sig till nybyggnationen 

som kan liknas vid en avlång magasinsbyggnad. Detta nya magasin planeras att kläs i träpanel, även över taket och 

målas falurött. Panelen bryts av med inglasningar som följer från sockel till nock. 

Intill byggs en restaurang, med stort glasparti ut mot Kyrkviken. Restaurangens tak fungerar som terrass och förbinds 

med en bro till magasin med nattklubb. Cullberg arkitektkontor har scenen och vattnet i fokus. Man ska se scenen och 

vattnet från så många platser som möjligt. 

TILL RESTAURANG 

UTOMHUSSCEN 

BEFINTLIGA MAGASIN 

NATTKLUBB 

uppglasat hamnmagasin 

BAR 2 

UTOMHUSSCEN 

TERRASS 

UTESERVERING 

under tak 

RESTAURANG 

N 

Skiss av förslaget, efter att jag betraktat arkitektens modell 

15 

2

Bilaga 4 

STYLTS UPPDRAG 

Stylts första presentation för kunden, i uppdraget kring Olssons Brygga. 

Där man beskriver hur man tolkat uppdraget, sin rekommendation 

och Storyn som används som verktyg i fortsatt process. 

16

UPPDRAG 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17 

1

TRENDER & TENDENSER 

I RESTAURANGBRANSCHEN 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 

2

BRASSERI – BISTRO – KVARTERSKROG 

GOES HAMNKROG 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 

3

storyn 

Västra Värmland har en lång och stolt tradition av sjöfart och mer eller mindre 

legitim gränshandel. Faktum är att staden Arvikas själva tillkomst vilar på en något 

suspekt grund - nämligen behovet att ”underlätta handeln i gränstrakterna och 

komma runt krångliga tullregler”! När myndigheterna på detta sätt undergrävde 

sina egna regler fick man väl egentligen bara skylla sig själva: Hembränning, lönnkrogar, 

tjuvfiske, illegal jakt, spelhålor och smuggling florerade tidigt. Som i de flesta 

gränstrakter betraktades dock dylikt bara som en naturlig del av vardagen, snarare 

än som något brottsligt. Här i ”the swedish lake district” föll det sig också naturligt 

att en stor del av dessa ljusskygga verksamheter skedde på sjöarna och vattenvägarna, 

snarare än på de mer lättkontrollerade vägarna. Farkosterna och transportmetoderna 

var lika påhittiga som de var talrika. Vem minns inte Gam-Per Olssons tidiga skiss 

på en ubåt i trä, eller hans dubbelbottnade älgskinnskanot, eller storstövlarna med 

lönnfack, eller...? Att staden fick en hamn med egen ångbåtsbrygga underlättade 

för alla parter – utom möjligen för länsman och tullmästarn. Det har länge varit en 

officiell hemlighet vad magasinen i hamnen från tid till annan kunde rymma och hur 

handelsmännens förmögenheter växte så snabbt. Plötsligt låg ju hela världen för stadens 

fötter – Arvika var där bland storheter som Marseille, New York och Singapore. 

Städer som levde för och av sin hamn. Faktum är att det var en framsynt borgmästare 

i Arvika som redan på 1870-talet myntade ordet vänort när han satsade stadens halva 

årsbudget på en sjöresa – från hamnen i Arvika till Chicago (USAs innersta hamn). 

Väl där sägs han ha blivit utkastad från, den något större stadens, borgmästare som 

var rent ohövlig. För att inte nesan skulle vara fullkomlig vid hemkomsten lyckades 

han dock vid ett strandhugg under hemresan skriva ett ”letter of intent” om ett 

vänortsutbyte med hamnkaptenen i Skagen. Även om borgmästaren senare fick emigrera 

till Kil, där på gamla dagar öppnade ett litet gästgiveri, så var det ändå han som satte 

Arvika på kartan. Smugglartakterna lever kvar med norrmän på ”fläsketur” och som 

en spinn-off på Gam-Pers farkostskonstruktioner har man alltid trimmat sina fordon 

och tränat förmågan att köra på fort på skogsvägarna över gränsen. Man blev med 

tiden så duktiga att det utvecklades till en alldeles egen sport… 

20 

4

FIVE-WORD-PITCH: 

”EN OFFICIELL LÖNNKROG FÖR SMUGGLARKUNGAR OCH VANLIGT FOLK” 

21 

5

Bilaga 5 

INTERVJU MED 

MAGNUS HELGESSON VD, HARRYS PUBAR 

22

VAD KÄNNETECKNAR INREDNINGEN HOS 

SVERIGES MEST LEDANDE RESTAURANGKEDJA? 

BAKGRUND 

Harrys Pubar 

Harrys Pubar är Sveriges ledande och mest framgångsrika kedja inom restaurangbranchen. Deras pubar och restauranger 

återfinns i över 30 städer i Sverige. I stora städer, men framförallt på mindre orter. Även representerade i Norge och 

Thailand. Varje Harrys är unik, men gemensamt är att de alla erbjuder en varm gemytlig miljö, enligt Harrys hemsida 

(www.harrys.se). De vänder sig till gäster i både privata och affärssammanhang. “En långsiktig stabil rörelse med hög lönsamhet 

åstadkoms genom bl a ett populärt koncept”, skriver de på hemsidan. 

Melodi på hemsidan: 

“Don´t be late or hasitate, we´re goin´down to Harrys tonight. You can bring your brother, your sister, bring your mother. Bring all the friends 

that you want” -här är alla åldrar välkomna. 

Restaurang med samma målgrupp och funktion 

Intresset för Harrys Pubar väcktes då jag påbörjade inredningsarbetet för en annan restaurang, i Arvika, där målgruppen 

är väldigt bred. Funktionen är också relativt allmän. Till denna restaurang ska alla kunna gå och äta en vardaglig lunch 

en vanlig arbetsdag, såväl som ha representationslunch med en kund. På kvällen ska samma lokal tillåta att fira mormors 

75-årsdag, ett julbord med kollegorna, eller att bara ta en drink med kompisgänget. Målet är att inredningen ska skapa en 

folklig atmosfär, välkomnande för de flesta, oavsett syftet med besöket. 

FRÅGESTÄLLNING 

Harrys Pubar är stora särskilt i mindre städer. Vad karaktäriserar då inredningen hos sveriges mest framgångsrika restaurangkedja? 

METOD 

Jag valde att göra en kvalitativ intervju med VD:n för Sveriges ledande restaurangkedja, för att få förståelse kring vad det 

är i inredningen som bidrar till framgången hos den breda målgruppen.Tolkningen av svaren i denna kvalitativa studie är 

vad som ligger till grund för slutsatsen. 

Plats, omständigheter och frågor 

Intervjun genomfördes på Helgessons kontor, Lilla Bommen 1 i Göteborg. Intervjun skedde i samtalsform, 

som spelades in. Innan hade frågor förberetts, men intervjun tillät även sidospår och följdfrågor. De förberedda frågorna var: 

1. Har ni någon medveten strategi eller manual för hur varumärket 

Harrys ska appliceras på och signaleras i inredningen? 

2. Vem gör detta? Gör ni det själva eller har ni någon inredningsarkitekt som ni jobbar med? 

3. Många tycker kanske att eran inredning skulle kunna beskrivas som robust. Hur ställer du dig till det? 

4. Finns det någon skillnad i hur ni tänker med era restauranger i större städer, än på mindre orter? 

Med tanke kanske på mer eller mindre konkurenssituation? 

5. Harrys är ju en kedja med franchisetagare. Olika personer driver restaurangen. 

Har de någonting att säga till om gällande inredningen? 

6. På hemsidan kan man bl a läsa att ni inriktar er mot 25 -åringar, men välkomnar samtidigt de flesta? 

7. Då jag ser Harrys logotype och inredning associerar jag lite till de irländsk pub, pga av färger, materialval osv. 

Är det ett medvetet val och hur hänger det ihop med storyn på hemsidan om företagets ursprung i lilla Falkenberg? 

23 

1

RESULTAT 

Enligt Helgesson är det nedanstående som karaktäriserar Harrys pubar och restauranger: 

Mahognypanel, Väggar med marmorering i varma färger, målat för hand. Konceptet appliceras på samma sätt i alla 

restauranger, Lokal förankring. Varma färger i lokalen. Dekoration är det det som varierar och anpassas lokalt, De två 

sakerna som skapar helhetsupplevelsen är personalens bemötande i kombination med inredning och atmosfär i lokalen. 

Man vill med dekoration skapa frågor och nyfikenhet. Allt ska inte vara alldeles självklart. Skapar även lokal anpassning 

med hjälp utav speciella, Sällsynta rätter. De sätter tavlorna lite snett, och dekorativa element ska exponeras för att kännas 

levande och inte för stelt. Värme, välkomnande, upplevelse är värdeord sprungna ur målgruppens upplevelse av Harrys 

pubar. Samma målgrupp som kommer till Harrys pubar och restauranger kommer till kontrasterande nattklubb. -olika 

behov hos samma person. 

SLUTSATS 

Det som karaktäriserar inredningen hos Sveriges mest framgångsrika restaurangkedja tolkar jag är igennkänning, 

asymmetri, varma färger och material. Även fantasi samt lokal förankring och anpassning. 

24 

2

INTERVJU MED MAGNUS HELGESSON, VD FÖR HARRYS PUBAR 

Göteborg 090204 

Har ni någon medveten strategi eller manual för hur 

varumärket Harrys ska appliceras på och signaleras i inredningen? 

Svar: 

- Ja, vi har ju vår mahognypanel i alla våra pubar och restauranger. Och marmorådring i varma färger. 

Det är samma överallt. Lösa delar, dekoration varierar. Det är ofta lokalt förankrat. 

- Man pratar om Hårdvara och Mjukvara. Hårdvaran är hos oss värmen. Varma färger i lokalen. Mahognypanel och marmoreringar. 

Det skapar en värme i lokalen även om du är ensam. Fyller du sen på med rätt utbud, rätt personal som hälsar dig välkommen så har du 

Hårdvara plus Mjukvara. Det är de två sakerna som skapar helhetsupplevelsen. Hårdvaran är identisk. En del av hårdvaran är ju dekoren, 

utsmyckning. Dekoren är aldrig samma. Där är det bara unika produkter. 

Dekoren spelar stor roll, utsmyckningen. Vi sätter upp saker som skapar frågor; hur gammal en sak är, eller vad man använt 

den till. Det ska inte vara alldeles självklart. 

Vem gör detta? Gör ni det själva eller har ni någon inredningsarkitekt som ni jobbar med? 

Svar: 

-Ja, det gör vi själva mycket på plats. Men vi lär också ut. Man ska ha en vänlig vinkel på utsmycningen. Man riktar den mot besökarens 

vinkel. På Harrys sker all disponering och möblering utifrån gästens perspektiv. Aldrig personalens bekvämlighet 

i fokus. Är det nödvändigt kan det hända att vi ställer både kylar och frysar i källaren, även om de skulle stå bättre till uppe, 

för att underlätta personalens logistik.Vi gör allting på känn, utifrån fantasi. Använder aldrig vattenpass. Vi sätter tavlorna 

lite snett och allting för att det ska kännas levande och inte för stelt. 

Många tycker kanske att eran inredning skulle kunna beskrivas som robust. 

Hur ställer du dig till det? 

Svar: 

- Vi lägger ner rätt mycket pengar på inredningen. Mycket går till bara underhållningen. Att det ska kännas rent, fräscht att komma in där. 

Trots att det är en miljö som är ganska robust som du säger. Tegelväggarna, dom är inte slitna, utan rena och fräscha, trots att de är byggda 

som ruiner va. Om man tittar på våran marmorering, som ändå utgör ca 50% av väggytan 

i lokalen. Vi jobbar jättemycket med att få fram den här marmoreringen. Så allt är noggrannt. 

Finns det någon skillnad i hur ni tänker med era restauranger i större städer, 

än på mindre orter? Med tanke kanske på mer eller mindre konkurenssituation? 

Svar: 

- Nej, det är samma. Hårdvaran är samma. Mjukvaran skiljer sig. Sen är det ett lokalt anpassat utbud. Produkt och sortiment. Den lokala 

anpassningen är enorm. Vi serverar t ex färsk fi sk i Ö-vik, där det är exklusivt, för att man annars inte kan få det. Sen har vi en ordentligt 

unik enhet i Halmstad. Där vi säljer 19 ton Buffalo Wings. Där har vi blivit kända för det. Det har blivit en kultur. Där är det gäng som 

går in från Tylösand till Harrys för dessa Buffalo Wings. Dom tar en Hof och går tillbaka. Som en herrklubb. Dom går ju nästan 1,5 mil. 

Det har blivit en ritual. 

- Angående konkurens så är fi nns det en annan lojaliet i mindre städer, man är värd att fajtas för. Men det är lika tufft i 

Stockholm och Göteborg. I Karlstad ligger det tio krogar på rad och Harrys dominerar, Det är ju inga andra förutsättningar. 

Harrys är ju en kedja med franchisetagare. Olika personer driver restaurangen. 

Har de någonting att säga till om gällande inredningen? 

Svar: 

- Nej, ingenting. Det är samma. Vi bestämmer. Det är anpassat till lokalen, även lokal anpassning. Det kan vara en stad som har en stark 

kultur. Man kanske har byggt tåg där, eller vad som helst. Eller så kan det vara fotboll. Att man har kända fotbollspelare. Eller pingis som 

det är i Falkenberg. Dekoren är då gamla landslagströjor från landslagsförbund. Bilder från när Stellan Bengtsson vann VM 1971 och såntdär. 

Vi tror på lokal anpassning, jättemycket. Vi använder aldrig schabloner. Vi är uppe i 8000 unika artiklar. Det är alltifrån träfi gurer 

till enarmade banditer. Uppstoppade björnar. Allt mellan himmel och jord. 

25 

3

På hemsidan kan man bl a läsa att ni inriktar er mot 25 -åringar, men välkomnar samtidigt de fl esta? 

Svar: 

- Målgruppen är egentligen alla. Vi har väldigt många barnfamiljer. Så jag skulle säga att vi är från 0-100 år. Det är våran bredd som är 

styrkan. Att vi inte blir klassade som bara en restaurang, eller bara som en pub, eller bara som klubb, utan att 

vi har hela bredden. Hela spektrat. Jag tror dom tycker det är intressant. 

Då jag ser Harrys logotype och inredning associerar jag lite till de irländsk pub, pga av färger, materialval osv. 

Är det ett medvetet val och hur hänger det ihop med storyn på hemsidan om företagets ursprung i lilla Falkenberg? 

Svar: 

-Det har skett en mentalitetsförändring i Sverige sen vi gått med i Europa. Jämfört med om man tog en öl på en uteservering 

i Falkenberg 1993 då vi öppnade. Då låg vi före i tiden. Vi hade varit mycket i England, Österrike, Italien och Frankrike. 

Därifrån har vi plockat ihop det bästa vi sett och anpassat det till den svenska marknaden. Marmoreringen plockade vi från ett Café i Salzburg. 

Den var blå. Vi tänkte att vi skulle gilla den i gult. Vi laborerade, och ja, den gillade vi mycket. Den var skön att titta på. Mahognyn 

har vi plockat från England. Från Engelsk traditionell pub. Kristallkronan kommer från något helt 

annat. För att lyfta standarden. Vi var före i tiden 1993. Sedan dess har det förändrats drastiskt. Det har blivit mer acceptans via EU. Den 

otvungna miljön gör att alla känner sig välkomna. Men konceptet är svenskt. 

Vad gör det till en otvungen miljö? 

Svar: 

-Värmen! Vi frågade 5000 kunder; Vad är Harrys? De fi ck svara med tre ord, och då blev det vanligaste ordet Värme. De andra två var 

Välkomnande och Upplevelse. Dessa ord har sedan använts som kärnvärden i våran varumärkesplattform. Det är våra kunder som givit oss 

kärnvärdena. Det är ju bra då det kommer inifrån. 

- Eftersom storyn är sann, så ger den också möjligheter att utvecklas hursomhelst. Vi har ju t ex en nattklubb i Jönköping, Sliver, och fl era på 

gång. Den har ju sin relation till Harrys som en kontrast. En stretch. Där är det istället vit corian, ledlights, rörligt ljus. På vanliga Harrys 

är ju annars stämningsljuset med fokus på dekoren. På Sliver är det blankt, metall och rostfritt. 

Modernt, silver. Där har vi en annan typ av marmorering som går åt rött. Det ger en annan känsla. Vi har detta moderna 

koncept för att få en bredd i utbudet. Att hela tiden vara med i utvecklingen. Puben, restaurangen och baren är helt okej, men 

de som kanske är 25 år, dom vill ha nåt annat. Dom accepterar Harrys, att äta där och vara i den miljön. Men när dom ska dansa så vill 

dom ha det modernare. Det är där vi har tagit fram ett nytt koncept, som är i modern tappning. 

26 

4

Bilaga 6 

VAD KÄNNETECKNAR EN 

FOLKLIG RESTAURANGINREDNING? 

-En undersökning om vad arton personer tycker är en 

välkomnande restaurangatmosfär, oavsett syftet med besöket. 

27

INNEHÅLL: 

1. Defi nition av forskningsfrågan 

Vad kännetecknar en folklig restauranginredning? 

2. Metod 

Motivering av metod, samt syftet med intervjuformen 

3. Beskrivning av intervjugruppen 

Intervjufrågor 

4. Resultat 

Kännetecken för en folklig restaurang 

5. Diskussion 

6. Appendix 1 

Intervjuer 

7. Appendix 2 

Bilder som stöd för diskussion i intervjuer 

28

1. DEFINITION AV FRÅGESTÄLLNING OCH UNDERSÖKNING 

Vad kännetecknar egentligen en folklig restauranginredning? 

Till vissa restauranger kan man gå direkt efter jobbet, i vardagskläder. Man är välkommen avslappnat klädd, men lite 

udda om man kommer för uppklädd. Andra restauranger är för mer högtidliga tillfällen och ett besök där är välplanerat. 

Man känner sig felplacerad om man inte är relativt finklädd som gäst. 

Men sen finns det vissa restauranger som passar till de flesta tillfällen. Gästen kan lika väl fira en högtidsdag, ha ett 

representativt kundmöte, eller bara gå ut med goda vänner för att ta en drink. Alla känner sig välkomna. Vad är det som 

kännetecknar dessa restauranger? Har dessa restauranger någonting gemensamt? 

Det primära är bemötandet från personalen. Men denna rapport redovisar en undersökning kring hur människor upplever 

den folkliga atmosfären via inredningen. I detta sammanhang används ordet folklig för att beskriva (som Svenska 

Akademiens ordlista förklarar det): För folket. För de flesta. 

Intresset för frågan väcktes då jag påbörjade arbetet med att göra inredningen till restaurangen Olssons Brygga i Arvika, 

där målgruppen är väldigt bred. Funktionen är också relativt allmän. Hit ska alla kunna gå och äta en vardaglig lunch en 

vanlig arbetsdag, såväl som ha representationslunch med en kund. På kvällen ska samma lokal tillåta att fira mormors 

75-årsdag, ett julbord med kollegorna, eller att bara ta en drink med kompisgänget. Målet är att inredningen ska skapa en 

folklig atmosfär, välkomnande för de flesta, oavsett syftet med besöket. Intervjufrågorna syftar till att få förståelse kring om 

det finns vissa kännetecken och gemensamma nämnare hos andra restauranger som känns bekväma och välkomnande vid 

de flesta tillfällen. 

29 

1

2. METOD 

Undersökningen byggde på enkla intervjuer med människor represetativa från målgruppen.. Metoden att intervjua, var 

lämpligast för att den gav bäst förutsättningar för en djupare förståelse för vilka sorters erfarenheter, upplevelser och tankar 

de intervjuade hade från atmosfärer på olika typer av restauranger. Valet av metod gav både information som bekräftade 

tidigare kunskap, men även det jag inte kunde förutspå eller vänta mig, dvs ny kunskap i ämnet kring om det finns 

gemensamma faktorer som skapar en folklig atmosfär. Utifrån intervjuerna gjordes tolkningar som gav svar på frågan 

om det finns någonting som kännetecknar det som människor tycker är en välkomnande inredning, oavsett i vilket syfte 

man besöker restaurangen. 

PILOTGRUPPEN 

Då det gäller att få en så bred bild som möjligt, för att målgruppen innefattar “de flesta”, så borde förstås ett mycket stort 

antal olika människor intervjuats. Anledningen till att begränsa antalet till 18 representanter från målgruppen, var för att 

jag upplevde att jag då hade fått ett tillräckligt svar på frågeställningen. Urvalet gjordes med avsikt att få så stor spridning 

i ålder som möjligt, samt med utgångspunkt i att de oftast besöker restauranger i varierande syften. 

De intervjuade är mellan 23 och 75 år. Detta för att det är de mest representativa gästerna på restaurang, samt att jag 

antog att de även kunde ha olika syften med sina restaurangbesök. Min ingång och anledning till undersökningen var ju 

en restaurang i Arvika. Ingen av de intervjuade är från Arvika. Det är inte ett medvetet val att utesluta den målgruppen. 

Däremot tror jag att Arvikabor är som andra. Vad som kan vara specifikt är att de kommer från en mindre svensk ort 

bestående främst av arbetare. Den kategorin finns representerad i gruppen intervjuade. Då jag valde den kvalitativa typen 

av undersökning, så är min tolkning av intervjusvaren som ledde fram till slutsatsen och resultatet. 

INTERVJUFORM 

Intervjuerna har varit mellan 10-15 min långa och i avslappnad samtalsform. De har skett på olika platser, där tillfälle 

givits för att kunna ställa frågorna. Anledningen till denna ostrukturerade intervjuform var att få personerna spontana 

och ge karaktären på undersökningen likt ett samtal. För att få så oförberedda svar som möjligt, då jag antog att detta 

gav mer relevant trovärdig information gällande assosiationer och känslor kring restaurangupplevelser. 

Frågorna ställdes i avslappnad samtalsform. Anledningen till informella, vardagliga formuleringar och ordval, är för 

att den intervjuade ska känna sig trygg. Jag ville förhindra att den intervjuade skulle ha förväntningar på rätt och fel 

gällande estetik. Däremot antog jag att de flesta är familjära med situationen att t ex tipsa någon om en mysig restaurang. 

Syftet med att fråga kring klädsel istället för inredning, är för att få fram tydligare hur bekväm/ obekväm man som gäst 

skulle känna sig i miljön, samt till vilket tillfälle just den restaurangen skulle passa för. 

Vissa frågor kan tyckas ge svar på samma sak. Anledningen till detta är att få ett så uttömmande svar som möjligt, 

utan att den intervjuade behöver ägna för mycket betänketid åt varje fråga. Fråga 3 är ställd för att få svar på om det finns 

sk säkra kort. Vad fungerar för de flesta. Bilderna i fråga 4 är utvalda i syfte att vissa ska vara kontrasterande, andra bara 

ha nyansskillnader. Ingen av bilderna innehåller människor. Detta för att man skulle koncentrera sig mer på interiören 

än att påverkas av vilken målgrupp man identifierar sig med. är att de kommer från en mindre svensk ort bestående främst 

av arbetare. Den kategorin finns representerad i gruppen intervjuade. Det var min tolkning av intervjusvaren som ledde 

fram till slutsatsen och resultatet. 

30 

2

3. BESKRIVNING AV PILOTGRUPPEN, 

DE INTERVJUADE 

PERS. 1: Kvinna 23 år, studerande, Gävle 

PERS. 2: Man 25 år, säljare, Kungsbacka 

PERS. 3: Kvinna 35 år, fl orist, Göteborg 

PERS. 4: Man 32 år, fi lmproducent, Göteborg 

PERS. 5: Kvinna 55 år, egen företagare, Sala 

PERS. 6: Man 62 år, egen företagare, Tjörn 

PERS. 7: Man 30 år, regissör, Stockholm 

PERS. 8: Kvinna 34 år, inredningsarkitekt, Göteborg 

PERS. 9: Man 32 år, inköpschef, Stockholm 

PERS. 10: Kvinna 30 år, Förskollärare, Stockholm 

PERS. 11: Kvinna 27 år, Personalstrateg, Stockholm 

PERS. 12: Kvinna 57 år, Administratör, Hudiksvall 

PERS. 13: Kvinna 54 år, sjuksköterska, Uppsala 

PERS. 14: Kvinna 49 år, universitetslektor, Uppsala 

PERS. 15: Kvinna 75 år, pensionerad lärare, Gotland 

PERS. 16: Man 62 år, fastighetsskötare, Uppsala 

PERS. 17: Man 65 år, snickare, Kungsbacka 

PERS. 18: Kvinna 36 år, museichef, Lidköping 

31 

3

INTERVJUFRÅGOR 

1. Har du tips på någon restaurang dit man kan komma lite hur man vill? Jeans efter jobbet, ta en affärslunch eller 

gå ut och fira en släkting som fyller 50? 

2. Hur ser det ut där? 

3. Om du skulle gå på blinddate och t visste vad din date gillade för sorts ställen, 

vart skulle du gå då? 

4. Bilder från sju olika restauranger, med olika typer av inredning, visas upp för den 

intervjuade. En i taget. Vad skulle du sätta på dig om du skulle ut på den här restaurangen. 

Övriga kommentarer? 

4A 4B 4C 

4D 4E 4F 4G 

5. Vilken är din favoritrestaurang? Varför? 

6. Vad tycker du kännetecknar en mysig restaurang, där man känner att alla är välkomna? 

32 

4

4. RESULTAT 

Intervjumaterialet gav en möjlighet att förstå mer om vilka upplevelser de intervjuade delar då de gäller vad som 

kännetecknar en trevlig atmosfär. Materialet visade även till viss del vad som motverkar detta. Min tolkning av 

intervjusvaren, är att det finns vissa gemensamma nämnare för vad de flesta tycker är en inredning med trevlig 

atmosfär. De atmosfärsbeskrivande orden, med positiv innebörd, som tolkats ur intervjuerna är: 

Belamrat, Inte för stort, Trångt, Gemytligt, Genuint, Levande ljus, Neutralt, Finnas samtalsämne, Galet, innovativt, 

Pyntade med massvis, Lokalt förankrat, Internationell association, Inte för snyggt, Igenkänning, inte för svårt att förstå, 

Mycket färger, Brokigt,Varma färger och atmosfär, Fåtöljaktiga stolar, Kuddar, Ljudnivån viktig, Gamla anor, Udda möblemang, Överraskningsmoment, 

Intimt, Huller om buller, Mindre struktur på inredningen -då känns det inte som om det fi nns så mycket regler, utan att 

man kan komma som man är, Ej bleka färger, Enkelt, Funktionellt, Levande musik, Vin på bordet då man kommer/ avslappnad relation 

till alkohol, Trämöbler, Burleskt, mycket mönster och former, Öppen brasa, Bakverk ligger framme, Man ska kunna komma i sällskap om 

tio personer, men det ska inte vara dukat så, Vita dukar och servetter är högtidligt, Prylar, Nostalgi, Traditionellt, Ärligt, Den lilla extra 

omsorgen, Egen vrå, Ej så tillrättalagt, Klassiskt. 

En folklig restauranginredning som är välkomnande för de flesta verkar ha gemensamma nämnare. Gästen vill undvika 

att utmärka sig och vara i ofrivillig fokus. Inredningen ska helst möjliggöra avskildhet vid behov. En folklig restaurang 

ska inte ha något starkt strålkastarljus, där gästen blir huvudperson. Den äldre kategorin gäster avskräcks inte av vita 

dukar och vikta servetter på samma sätt som de yngre. De ser själva restaurangbesöket som någonting högtitligt i sig. 

För att tillfredställa både äldre och yngre bör de vita dukarna som symbol kombineras med mer ruffa tydliga material. 

Inredningen ska vara enkel och tydlig och inte skapa utanförskap genom att det är någonting gästen förväntas förstå. 

Igenkänningen är viktig. Intervjun visar att äldre attraheras mer av det klassiska, än de yngre. Den yngre målgruppen tål 

starkare attityd och trend i inredningen.Tydlighet och ärlighet både då det gäller exponering och materialval får gästen att 

känna sig välkommen. Stämningsbelysningen är gärna levande eld. 

Är inredningen tillräckligt konceptstark, likt en attraktion och skapar samtalsämne, upplever gästen att de är välkomna hur 

de än klär sig. Man föredrar flexibilitet i möbleringen, så att det möjliggör att sitta i små såväl som stora sällskap. 

En strikt strukturerad möblering kan få gästen att uppleva att det finns regler och struktur att passa in i. Huller om Buller, 

udda och asymetri är mer tillåtande för gästen. Ärlighet och öppenhet då det gäller exponering av dryck eller tillagning 

uppskattas av de flesta. 

33 

5

5. DISKUSSION 

Alla har vi olika erfarenheter, referenser och syften med våra restaurangbesök. Men de intervjuade både bekräftade föreställningar 

och överraskade mig, då det gällde att finna vad de flesta ändå tycker är en trevlig restaurangatmosfär. 

Unga människor är mer vana att ta till sig hypermoderna inredningar, medan äldre känner sig bekvämare, än de yngre, 

med klassiska vita dukar och klassiska former. Dessa avskräcker snarare de yngre. För att locka de flesta till en restaurang, 

bör man kombinera dessa eller ha någonting helt annorlunda. Likt ett nöjesfält. Ingenting är väl så folkligt som det. 

Men det är också ärligt, tydligt och är väl anpassat till sin funktion. Vid en djupare studie, med mer träffsäkert resultat 

hade fler personer intervjuats, med fler antal frågor. Jag upplevde dock att intervjusvaren gav en riktning och svar på 

vilken typ av restaurangmiljöer de flesta känner sig trygga och välkomna i. 

34 

6

6. APPENDIX 1 

INTERVJUSVAR FRÅN PERS.1 

Fråga1: -I Visby på Gotland. Bistra Haren tror jag den heter. En medeltidsrestaurang. 

Fråga 2: - Vita stenvalv nere i en källare. Väggmålningar och sånt där. Belamrad med en massa gamla skinn och prylar. Det är ganska 

mörkt och väldigt trångt. Längst inne vid baren är det trä på väggarna och i mitten står det lite tunnor och sånt. Det är slitna l 

ångbord av trä längs ena sidan och kortbord längs väggen mittemot. Det är fotgenlyktor där nere och facklor på väggarna. 

Fråga 3: - Oj. Jag skulle nog gå på något neutralt ställe. Mysigt, men inte för uppenbart romantiskt. Men stearinljus fi ck det nog gärna vara. 

En inredning att prata om. Skratta åt eller vad som helst. Inte för sterilt. 

Fråga 4 A: -Lite fi nklädd tror jag. Det ser mysigt ut, men lite trist. 

Fråga 4 B: -Oj, inte för snygg, men inte i T-shirt. Hit går nog lite äldre människor. 

Fråga 4 C: -Det ser ut som ett rymdskepp, men rätt coolt. Här är man trendigt klädd. 

Fråga 4 D: - Jag kan nog ha på mig både klänning eller jeans. Jag gillar olika nivåer. 

Fråga 4 E: - Här är dyrt. Lite mysigt. Hit skulle jag gå med tjejerna eller släktingar. 

Fråga 4 F: - Ha ha! Varmt klädd. Men här är både snyggt och mysigt. Spelar ingen roll 

Fråga 4 G: - Å fy. Sjukhus. Här vill nog ingen äta. Instutition. 

Fråga 5: -Det är en liten asiatisk restaurang som heter Yummie. Det är inte sjaskigt. Där är väldigt trångt, precis så att man får plats att 

sitta. Som glaskuber på väggen och som röda kinatyger som gardiner. En jättegullig liten fontän med en katt som vinkar. 

Fråga 6: -Att det inte är för tomt och ljust. Ofta är det kväll när man går på restaurang, men på dagarna vill man också ha det lite stillsamt 

då man äter. 

INTERVJUSVAR FRÅN PERS.2: 

Fråga 1: -Danilo i Bergakungen. 

Fråga 2: - Det är grymt. Filmbilder och coolt. Svart och vitt och jag gillar fi lmtemat. Jag brukar ofta gå ut och käka och gå å bio, så det är 

bra att den ligger i en biograf. 

Fråga 3: - Något trevligt ställe på Avenyn. Typ Joe Farellis. Dit kan man komma hursomhelst och det är inte för 

romantiskt. Det är vanligt. Det är nog inte så snyggt där, men det är ganska bra. Rutiga dukar och sjysst käk. 

Fråga 4A: - Här passar man nog inte i skejtarbrallorna direkt. Men jag kanske kan tänka 

mig att äta enkelt med mamma nån söndag. 

Fråga 4B: - Coolt. Lite attityd, men klassiskt. Men jag skulle nog känna mig lite fel 

Fråga 4C: - Känns som NY. Jag gillar såna här cleana spejsiga ställen 

Fråga 4D: - Hm. Svår blandning, men silverbestick och vita dukar är lite för lyxigt 

Fråga 4E: - Å va fi nt. Sånt här gillar jag. Grovt och rustikt. För en dejt med god mat. 

Fråga 4F - Isbaren har jag varit i. Där är alla välkomna. Man är som på studiebesök på nordpolen. 

Fråga 4G - Finns såna där ställen.? Ser ut som en Roy Andersson fi lm. Dött. Inge kul 

Fråga 5: - 28+. Det är ganska lyxigt och jag var lite skraj när jag gick dit första gången. Att dom skulle kolla på en typ. 

Men det var grymt. Så här genuint som i en källare. Lågt i tak. Det stod en kyldisk där med ostar i och alla 

grejjer hade liksom en funktion. Det var bra. Inga konstigheter som man kände att man måste fatta. 

Fråga 6: -Dold belysning. Att man bara ser ljuset liksom, men inte varifrån det kommer. 

35 

7


Fråga 1: - Karlssons Garage på Linnégatan 

Fråga 2: - Ganska fult. Eller väldigt fult faktiskt. Men stammisarna älskar det. Det är lite som en kvarterskrog. 

Aprikosröda svampade väggar. Mörka trämöbler. Gamla trätunnor. Och en massa onödiga saker. I en bokhylla samsas 

en massa gamla dammiga böcker med porslisfigurer och leksaker och kakburkar. Dom har prylar på varenda hyllsnutt. 

I små glasskåp finns olika teman på sakerna. Lådan för boxning med tidningsurklipp och 

boxningshandskar. Sen har dom en låda med tema ridsport, med stigbyglar och prylar i. Massor bara. 

Fråga 3: - Till Krakow. Där är genuint och det är nästan som att befinna sig på resande fot då man stängt dörren bakom 

sig och stigit in där. Det är mystiskt på något sätt. Trovärdigt, genuint, som en annan del av världen 

Fråga 4A: -Jag skulle nog klä mig vardagligt, med kjol och stövlar. 

Fråga 4B: - Här ser trevligt ut, men jag skulle nog sätta på mig det lilla extra. Smycken och föra mig ordentligt. Trots att det 

känns avslappnat. 

Fråga 4C -Oj, här kommer man väl iklädd folie? Känns lite för ansträngt för min smak 

Fråga 4D: - Här känns genuint och jag skulle inte bekymra mig över vad jag satte på mig. Allt funkar nog. Det är en sån blandning 

i lokalen i sig. 

Fråga 4E: - Här ser trevligt ut. Här smakar nog maten gott. Jag skulle klä mig lite snyggt om jag gick dit. 

Fråga 4F: - Festligt. Här har jag nog kappan på. Stiligt men roligt. 

Fråga 4G: - Det är är nog en lunchrestaurang i ett industriområde. Jag skulle nog lägga mina pengar på ett annat ställe. 

Fråga 5: - Gyllene Prag. Det sitter anor i väggarna. Där har författare och kompositörer suttit i alla tider och dränkt sina sorger. 

Och gör det väl än i dag kan man säga. För vanligt folk. 

Fråga 6: - Servicen förstås. Men att det är ombonat och att man känner att någon har lagt ner det lilla extra. 

Värmeljus och att det är rent och inte luktar gammal rök och öl. 


Fråga 1: - East vid Stureplan. Nämen det är sådär avslappnade liksom. Väldigt avslappnat. Inte för fint och inte för 

fult. Entrén kanske kan vara avskräckande, Läget vid Stureplan är ju fl ott liksom. Och skylten. men där inne 

är det grymt. 

Fråga 2: - Det är målningar på väggarna bakom glas. Mörka träbord. Men det som var absolut bäst var hovmästaren som tog 

emot. Han hade bara ett vanligt skrivbord, du vet med såna där bockar. Det kändes som att man kom in på hans sjabbiga 

kontor liksom. Han hade sin lap top där och en massa sladdar och papper huller om buller. Man kände sig väldigt 

välkommen. 

Fråga 3:- Nåt ställe som är fint, men inte alldeles för fint. Jag skulle gå till nåt ställe som jag själv gillar. 

-Björns Bar. Man kan få en vrå. Kan vara avskilt men det händer saker. Fint men inte fl ott. 

Fråga 4A: -Inte vet jag. Den säger mig inget, så det kvittar. Vikta servetter gör ju i alla fall att man skärper till sig lite. 

Fråga 4B: - Det ser trevligt ut, men krusiduller och läder känns lite gubbigt. 

Fråga 4C: - Här är ganska trendmedvetet. Lite roligt, men inte så mysigt. 

Fråga 4D: - Här har jag nog kavaj i alla fall. Röda drapperier och lampetter gör att jag vill föra mig, 

lite som hemma hos farmor. 

Fråga 4E: - Här har jag inte hål på brallorna, men inte heller skjorta nödvändigtvis. Genuint och klassiskt, men fokus på maten 

istället för identitet. 

Fråga 4F: - Ja men här kommer man nog hur man vill. Samtalsämnet kring restaurangen är så stort att fokus dras från gästen 

tror jag. 

Fråga 4G: - Monocromt. Här känns inte billigt, men jag tycker inte att någon lagt ner energi på att få en välkomnande atmosfär. 

Så jag klär mig nog nonchalant tillbaka. 

Fråga 5: - Belysningen absolut. Dämpad belysning och ljus på borden.Det får inte vara för snyggt med dyra märken. 

Designers man känner igen. Inte för sparsmakat helt enkelt. 

Fråga 6:- Det är rent. Alltså enkelt. Inte så ansträngt eller svårt. Inte för snyggt, men vilsamt att titta på. 

36 

8


Fråga 1: - Ja, jag vet en fantastiskt mysig grekisk restaurang på söder i Stockholm. Där sitter gapande storfamiljen i ett hörn, 

medan kostymnissarna röker cigarr med pannan i djupa veck, i andra hörnet. Väldigt blandat folk och 

alla stortrivs verkligen. 

Fråga 2: - Det är så genuint på något sätt. Det är inte särskilt snyggt. Men det är dom där vita putsade väggarna 

och typiskt grekiskt. Man vet vad man får. Det är på något sätt tidlöst otrendigt. Enkelt och gott. 

Fråga 3: - På en engelsk pub med stil. Där är ofta ganska lugnt och mysigt. 

Allmänt. Lite trist kanske, men något alldeles vanligt. 

Fråga 4A: -Dukarna och servetterna gör det lite högtidligt, så jag piffar nog till mig lite. Men det känns lite tråkigt. 

Fråga 4B: - Oj här var mustigt. Paljetterna på! 

Fråga 4C: - Här har jag någonting ungdomligt på mig, men skulle inte känna mig bekväm här. Lite för stelt för min smak. 

Fråga 4D: - Jo, här är jag nog vardagsklädd, men skulle också kunna gå på romantisk träff här. 

Fråga 4E: -Här är fint. Genuint. Kjol har jag nog, eller blus lite klassiskt. 

Fråga 4F - Till den där baren kan man nog komma hursom. Kul, men inte mysigt. 

Fråga 4G - Hit vill jag inte gå. Det finns ingenting att vila ögonen på alls. 

Fråga 5: - Svenssons Taverna i Uppsala. Där kan man sitta med tjejerna och dricka vin en hel kväll, eller gå ut en söndag med 

barnen. Där är alla välkomna. Man får maten omsorgsfullt i korgar och dom har fl askor med runnet stearin på som 

ljusstakar. Man känner igen sig och det är inga krusiduller. 

Fråga 6:- Det är rent. Alltså enkelt. Inte så ansträngt eller svårt. Inte för snyggt, men vilsamt att titta på. 


Fråga 1: -Blomstermåla på Särö. Om jag åker in till stan så väljer jag Fiskekrogen. 

Fråga 2: -Hur ser det ut på Blomstermåla? 

-Klassiskt. Vita linnedukar och nästan lite lantlig miljö. Ljust och fin utsikt. 

Hur ser det ut på Fiskekrogen? 

-Väldigt fint. Stort, rymligt med högt i tak. Lite pelare minns jag. Det är lite mönster i väggarna. Det är målade väggar. 

Väldigt vackra stora blomsterarrangemang brukar det vara. 

Fråga 3: -Bryggan på Åstol. Rökeriet utanför Tjörn. Där är genuint och folkligt. 

Det uppskattas av alla. Alla möbler är olika där. Dom köper upp fina antikviteter som dom har där. 

Långbord som är slitna. Vackert. Där har dom tunnor stående på golvet. Ett stenhus med kalkade väggar 

och fiskenät på väggarna. 

Fråga 4A: - Kvaj, men ledigt. 

Fråga 4B: - Ledigt, men inte arbetarbyxorna. Hit kan man gå med kunder man känner lite bättre, eller vill lära känna lite 

bättre. Avslappnat, men med pondus. 

Fråga 4C: - Är detta en restaurang? Jag tycker inte att det känns ombonat välkomnande alls. 

Fråga 4D: - Ledigt, men kanske kavaj. Snyggt och trevligt. 

Fråga 4E: - Här tar jag nog på kostymen, eftersom denna restaurangen skulle jag välja vid ett speciellt 

tillfälle, med någonting att fira. 

Fråga 4F: - Festligt. Är den av is? Här spelar det nog ingen roll hur man klär sig, bara man inte kommer i shorts. 

Fråga 4G: - Vardagligt. Allt vitt gör ju det stiligt, man kommer inte i smutsiga kläder 

Fråga 5: -Sjömagasinet, för den oklanderliga maten och den extremt goda servicen. 

Fråga 6: -Att det känns rent och snyggt. Klassiskt. Att det finns en ombonad värme är viktigt. 

37 

9


Fråga 1: - Hard Rock Café, i vilken stad som helst 

Fråga 2: - Det är väl sådär lite mer städat steakhouse. Musikinriktning på typ allt. Amerikanskt med bås. Traditionell bardisk. 

I Stockholm har jag för mig att det var en halv Cadillac. Stora lokaler har dom. Även om det är ödsliga korridorer, så 

är dom pyntade med massvis. Typ guldskivor, tavlor. Elvis, Bill Haley och modernare ikoner. För mig är det ett casual 

ställe där både barn och 50-åringar kan gå. Bra musik också. Det där e väl individuellt, men jag inbillar mig att det 

är lokalt förankrat även om det är franchise. I Köpenhamn är det bergis en krossad Kim Larsen gitarr. Jag vet inte, 

men det skulle kunna finnas. I Göteborg kan Hard Core Super star ha en master tape från nån platta som sålt bra, 

i nån glasmonter. Man kan ge sig den på att man hittar en gammal T-shirt från Emrik. Ja, man känner igen sig på 

Hard Rock, oavsett om man är i Peking. 

Fråga 3: - Usch va svårt. Man kan gå på ett sånt ställe, men risk för för hög musik. Mer familjeställe kanske. Något litet ställe. 

En blind date är liksom att visa upp vem jag är “This is what you get”. Storans restaurang! Man kan sitta ifred trots 

stor lokal. Jag diggar det stället. Lite zigienarmusik typ. Kyparen liknar typ en cirkusdirektör från Jugoslavien. 

Fråga 4A: - Realistiskt? Känns som försök till fl ott. För stelt. Inte slipstvång. För att inte känna 

mig som en byfåne hade jag väl haft skjorta i alla fall. 

Fråga 4B: - Jättesvårt det här. Här vill man ha rökrock. Önskar man kunde glida in i jeans och T-shirt. då skulle 

jag vara där jämt. Men jag tror att man ska ha skjorta, slips och väst. Uppkavlade skjortärmar går 

bra om man vill vara sig själv. 

Fråga 4C: -Nästan täckjacka på sig. Väldigt hippt. Inte säker på att det är kallt där. 

Fråga 4D: - Samma som B, men mer casual. I bästa av världar är B bakfickan till D. 

Det känns trevligt. Här skulle jag kunna ha T-shirt. 

Fråga 4E: - Här hade jag nog inte haft råd. Här firar man någonting speciellt. Bröllopsdag. 

Klä upp sig bör man, och här halkar man inte bara in. Snygg kavaj. 

Fråga 4F: - Det här hade varit skitkul, för att ha varit där. Är det inte så att man får utdelat 

jackor och skor här. Känns faktiskt inte lika kallt som C. Kofta, hood. 

Fråga 4G: - Ah, en kuggis. En Carl Larsson restaurang med linnekostym och stråhatt. 

En herrgård, gästgiveri. Mer sommarrestaurang. 

Fråga 5: - Fint ställe som heter Oliver Twist. Mer ett hak. För att dom har lite pubkänsla, 

men är också kända för att de har all öl i världen. 

Fråga 6: - Det är oerhört subjektivt, men att man känner sig hemma och välkommen. Bra personal som får en att känna sig 

unik. Utvald och igenkänd. Men om ALLA ska känna sig välkomna så är det väl typ Mc Donalds. Inte särskilt mysigt. 

Kanske är det så att Thank God it`s Friday, Hard Rock Café och såna bara är ett vuxnare Mc Donalds. Man vill 

gå på restaurang men få Mc Donalds grejen liksom. Amerikansk diner. 

38 

10

INTERVJUSVAR FRÅN PERS. 8: 

Fråga 1: - Tranquilo 

Fråga 2: - Färgstarkt. Galet. Innovativt. Skapar samtalsämne. 

Fråga 3: - Björns bar. För att man kan sitta ostört, ha överblick och inte känna sig betraktad av andra om man eventuellt känner 

sig besvärad. Gott! Men skulle kunna upplevas utestängande för den som inte är så bekant med stora upplagor av 

randiga sjalar och nördiga glasögon. 

Fråga 4A: - Ja, det kvittar nog. Inget uppklätt alls. Vardagligt. 

Fråga 4B: - Här har jag nog piffat till mig lite. Kanske mycket lekfull attityd, eller klassiskt elegant. Men ansträngningen är med! 

Här spelar nog målgrupp, ägare och klubbar stor roll. Klientelet skulle kunna kollidera med fördomarna på ett sjysst 

sätt. 

Fråga 4C: - Trendmedvetet. Här har man koll på säsongens former i modet. Ska kännas självklart och inte ansträngt. Avslappnat 

nonchalant, men på ett oerhört medvetet sätt. 

Fråga 4D: - Vardag eller fest. Tillåter allt. Igenkänning. 

Fråga 4E: - Ingen galaklänning, men välklädd. 

Fråga 4F: - Här bryr man sig inte om vad jag har på mig, om jag inte dyker upp i bikini. 

Fråga 4G: - Jaadu. Stolarna ser taffl igt omklädda ut. Billigt. Inte en enda fingertopp fick vara med och känna här. Varför bara 

vitt? Vill man inte säga mig någonting alls här? Det vita gör väl ändå att jag vill komma nyomklädd för middag. 

Kommer inte med arbetskläder. 

Fråga 5: - Yokohama. Sushi m m. För att det är så gott! Man kan sitta i små grupper och inte 

trängas med varandra trots liten lokal. 

Fråga 6: - God mat, bra service. Man förstår vad de erbjuder via inredningen. 

Rent! Se in i köket känns alltid ärligt och bra. 


Fråga 1: - Matkultur eller Nyfiken Gul. 

Fråga 2: - På matkultur massor av färger. Välkomnande atmosfär. Olika stolar och brokig inredning. 

Nyfiken Gul är utomhus. Man grillar själv sin mat efter lite instruktioner. 

Fråga 3: -A la´Crepé. Där är atmosfären det man tänker på. Där finns variation på maten som borde funka. 

Fråga 4A: - Byxor, skjorta, tröja och kavaj troligen. Inte jeans. En blandning av stelt och mysigt. 

Jag tror stolarna gör hela grejen. 

Fråga 4B: - Cigarr såklart. Här är det nog lite mer afton eller loungekläder. Uppknäppt skjorta. Jeans är nog 

ok men kavaj eller något som snyggar till det. Hit skulle jag inte gå med fl ickvän eller tjejkompis. 

Fråga 4C: - Något poppigt. Färgglatt. Här måste man vara trendig. Så jag skulle nog inte gå hit. 

Fråga 4D: - Här kan jag ha på mig det mesta utom T-shirt. Något finare än jeans. Känns inbjudande trots 

den traditionella dukningen. 

Fråga 4E: - Svårt att avgöra om det är stiff eller mysigt. Skulle nog ha på mig det vanliga; jeans, skjorta och kavaj. 

Fråga 4F: - Jacka! Ser kallt ut. Här vill jag ha på mig jeans, varm tröja, kavaj och kanske mössa.Fråga 4G: - Samma som A. 

Fråga 5: - Matkultur på söder i Stockholm. Där får man vara som man vill. Avslappnat och man blir alltid överraskad av 

maten som serveras. Mångkulturellt så att alla passar in. 

Fråga 6: - Svårt. För mig är det väl att det ska kännas varmt. Både i färger och atmosfär. Om det är fåtöljaktiga stolar eller kuddar 

så känns det mysigt. Jag gillar när det inte är för tyst. Inte heller för bullrigt. 

39 

11


Fråga 1: -Systrarna Lundberg. 

Fråga 2: - Lite rustikt. Inget iögonfallande direkt. Ljus på borden. Gemytligt. 

Vita väggar tror jag. Trädisk. Bardisk i restaurangen. 

Fråga 3: - Judith & Bertil på Södermalm 

Fråga 4A: - Något tufft, men inte jeans. En fin top, roliga skor. Jag har inte så tjusiga trendiga kläder. 

Kjol eller byxor spelar ingen roll. 

Fråga 4B: - Något jag känner mig fin och bekväm i. Kan vara allt från klänning till jeans. 

Fråga 4C: - Jag skulle inte gå hit, men om jag var tvungen skulle jag sätta på mig något jag känner mig snygg 

och bekväm i. Eventuellt jeans och en lite annorlunda rolig top. 

Fråga 4D: - Jeans eller kjol med rolig/ tuff top till. Bara jag känner mig fin. 

Fråga 4E: - Hit vill jag inte gå. Inte för vardagligt, men heller inte för uppklätt. kjol kanske. 

Fråga 4F: - Halsduk, något varmt. En fin kofta och pumps. 

Fråga 4G: - Något jag känner mig fin i. Känns inte så tjusigt när det är ljusare. Typ dagsljus. 

På dagen känns det mer avslappnat. 

Fråga 5: - Kvarnen och Matkultur på Södermalm. Kvarnen har härlig lokal med gamla anor. Mysigt. Jättegod husman 

och god öl. Bra pris. Matkultur har god mat med annorlunda överaskningsmoment. Man blir inspirerad. 

Mysig fin lokal med härliga färger, mycket roligt på väggarna. Udda möblemang. Trevligt bemötande, men framförallt 

GOTT! 

Fråga 6: - Miljön och stämningen. Att det inte är för minimalistiskt och kliniskt. Att man passar in och tycker det är fint. Personalens 

bemötande. 


Fråga 1: - Mississippi inn, Stockholm 

Fråga 2: - Inget utmärkande, mörka färger, röd tråd i inredningen. Ganska trist. Funkar vid alla tillfällen, 

men inget speciellt. 

Fråga 3: - Matkultur, ett mysigt avslappnat ställe med mycket färg där jag trivs. Ganska intimt. 

Helst liten lokal så att man hör vad man säger. 

Fråga 4A: - Något varmt och mysigt. Kjol med tröja. 

Fråga 4B: - Någon lite finare klänning, kanske något svart stilrent. Inte för utmärkande. Jag skulle vilja smälta in. 

Fråga 4C: - Någonting trist, inte utmärkande. Svart polo och svarta byxor. Klackskor. 

Fråga 4D: - Något avslappnat men en lite mindre fin klänning. Något mer vardagsaktigt men med festsmink. 

Fråga 4E: - Något svart för att smälta in. Något stilrent, ej utmärkande. 

Fråga 4F: - Varma kläder. Ser kallt ut. Byxor och varm polotröja kanske. 

Fråga 4G: - En vardagsklänning. Kanske något med mera färg. Restaurangen känns lite sommrig. 

Kanske skulle jag ta på mig någonting blommigt. 

Fråga 5: - Matkultur, Stockholm. Avslappnad och familjär stämning. Mysiga småbord, god mat, trevlig personal. Saker lite huller 

om buller. Som hemma. 

Fråga 6: - Bemötandet från personalen är avgörande. Rumsligt kan det kan vara lite olika bord, inredning och sånt. Mindre 

struktur på inredningen. Mer adhoc och spontanitet. Då känns det som om att det inte finns så 

mycket regler, utan man kan komma som man är. 

40 

12


Fråga 1: - Asteka, Stockholm. 

Fråga 2: -Ljust och lätt, samtidigt en ombonad känsla. 

Fråga 3: - Medelhavskällaren i Hudik. 

Fråga 4A: - Ser trist ut. Lite finare, uppklädd. Eventuellt kjol eller klänning. 

Fråga 4B: - Ser för mörkt ut. Jeans och tröja. Ett barliknande ställe. 

Fråga 4C: - Här ser det kallt och tråkigt ut. Varma kläder. Inget utmärkande 

Fråga 4D: - Va trevligt att kunna se ut i lokalen. Jag skulle ta på mig något som jag känner mig fin i. 

Fråga 4E: - Det ser mysigt ut med källarvalv. Långbyxor och en fin tröja. 

Fråga 4F: - Ishotellet? Här är det verkligen kallt. Jag skulle ta på mig varma kläder. 

Fråga 4G: - Jag skulle vilja sitta närmast i bild. Ser för ljust ut vid fönstret. Annars är 

fönsterplatser alltid bäst. Lite uppklädd skulle jag vara här. 

Fråga 5: - Har ingen för tillfället tyvärr. 

Fråga 6: - Det ska va ljusa, varma färger. Inte för bleka -då kan det kännas kallt. Borden ska inte stå för nära varandra -man 

ska kunna känna sig “privat”. 


Fråga 1: - Hijazz. Ett arabiskt jazzställe. 

Fråga 2: - Enkelt utan “lull lull”, fräscht och varierad meny. Vid järnvägsstationen i Uppsala. Enkla bord utan dukar. 

Om man inte drar ihop borden så får man plats en på varje sida. alltså fyra vid varje litet bord. Oftast är de ihopställda. 

Längs ena väggen är en fönsterrad med tåget som åker förbi, på andra är baren. På en liten yta är 

det liksom nästan som grafitti målat på väggen. Lite industri, avskalat, men mysigt. Dom har en liten upphöjd scen 

som alltid står riggad, även om ingen spelar just för tillfället. Levande ljus på borden. Det är alltid tänt där det sitter 

människor och släckt på övriga bord. 

Fråga 3: - Samma som fråga 1. 

Fråga 4A: - Proper klädsel. 

Fråga 4B: - Ledig klädsel. 

Fråga 4C: - Vardaglig klädsel. 

Fråga 4D: - Vardaglig klädsel. 

Fråga 4E: - Vardaglig klädsel. 

Fråga 4F: - Varmt. Stickad tröja och långbyxor. 

Fråga 4G: - Vardaglig klädsel, men inte jeans. 

Fråga 5: - Hijazz i Uppsala, för att dom har varierad meny, uppmärksam personal och sjyssta priser. 

Fråga 6: - Uppmärksam personal och inte för mycket “lull lull i inredningen. En meny som passar alla. 

41 

13


Fråga 1: - Hijazz. 

Fråga 2: - Modernt, enkelt och funktionellt. 

Fråga 3: -Hijazz 

Fråga 4A: - Som vanligt 

Fråga 4B: - Vanliga vardagskläder 

Fråga 4C: - Mina vanliga kläder 

Fråga 4D: - Vanliga kläder 

Fråga 4E: - Vanliga kläder 

Fråga 4F: - Varma kläder 

Fråga 4G: - Vanliga kläder 

Fråga 5: - Indian Kitchen i Uppsala, för att dom har godast mat. 

Fråga 6: - Bra service, god mat med inspiration från andra länder. Bra priser. 


Fråga 1: - Hijazz i Uppsala. 

Fråga 2: - Enkelt men funktionellt. 

Fråga 3: - Hijazz 

Fråga 4A: - Finkläder 

Fråga 4B: - Vardagskläder 

Fråga 4C: - Enkla kläder 

Fråga 4D: - Enkelt klädd 

Fråga 4E: - Vardagskläder 


Fråga 4G: - Enkla men snygga kläder 

Fråga 5: - Indian Kitchen. God mat till bra priser. 

Fråga 6: - Trevlig personal, gott bemötande och god mat. 



Fråga 2: - Det är enkelt, levande musik av okända grupper. 


Fråga 4A: - Kostym 

Fråga 4B: - Propert klädd 

Fråga 4C: - Vanliga kläder 

Fråga 4D: - Kavaj 

Fråga 4E: -Vardagliga kläder 


Fråga 4G: - Proper klädsel 

Fråga 5: -Har ingen 

Fråga 6: - Bra service 

42 

14


Fråga 1: - Nej 

Fråga 2: - 

Fråga 3: - Förut gick jag alltid till Västra Piren. Jag kände ägaren. Det var mycket skrivet om det stället. J-vla fint käk. Fin 

utsikt. Dit går man inte arbetsklädd. 

Fråga 4A: - Kavaj och jeans. Man behöver inte så mycket mer. 

Fråga 4B: - Engelsk herrklubb. För gammalmodigt. Påbuden klädsel. Det är chesterfield på väggarna, 

då är det kostym. Här kommer man inte in i jeans. 

Fråga 4C: - Hypermodernt. Kommer in hursomhelst. Krävs inte kavaj. Lite hippsomhapp. Ingen kavaj och slips. Ser för kallt ut. 

Typiskt ny modern hyperinne krog i Japan. Space. 

Fråga 4D: - Ganska alldaglig. Ser ut som gammal kryssningsbåt. Ingen speciell klädsel. 

Fråga 4E: - Precis vad som helst. Ser ut som Botins i Madrid. Botins är Madrids äldsta krog och där 

kan man få helstekt spädgris. Man kan få bord i köket brevid kockarna. Dyrt som f-n. 

Där kan man komma som man vill. 

Fråga 4F: - Det här är ishotellet. Baren. Varma kläder. Här gäller det bara att vara varmt klädd. 

Fråga 4G: - Samma som 1 fast annan färg. Det känns ju tråkigare då det är så ljust. 

Fråga 5: - Sjömagasinet för maten. 

Fråga 6: - Jag anser inte att det finns någon i Sverige. Det är inte som i Frankrike och Italien där hunden och katten får följa 

med. Nej, här är för J-vla tråkigt. Lite av lagstiftningen. Nämen det är ju bannemej bara i Sverige vi har såna där 

kala och designade krogar. Ja, kanske Danmark också förstås. Jag har rest mycket i hela världen och i 

t ex Frankrike och Spanien går man ju ut hur man vill efter jobbet. I såna här snickarkläder kommer man ju 

inte in på ställen i Sverige. Nej, vi måste ha någon som övervakar en och säger lyft glaset, nu är det okej att dricka. 

Men inte nu. Det knäppa är att vi gör reklam och vill sälja massa sprit, men vi ska inte dricka den. 

Appropå sjukvårt och sånt. Det blir ju sjukt. Då hittar man ju andra sk lyckopiller att bli berusad av istället. 

Vad som händer är ju också att man inte kan hejda sig på lördagkvällen, då det är ok att dricka. Nej, man 

skulle fanimej ha släppt spriten fri efter motboken. De här förbuden och ransoneringen lever kvar sen motbokens 

tid. Det är det som gör att det blir så speciellt att gå ut i Sverige. Man ska klä upp sig och passa på. 

I Spanien och särskilt England går man ju ut efter jobbet och det stannar vid en öl. I Spanien har man ju en fl aska 

vin stående på bordet då man kommer. Man delar på den och blandar ut den med vatten. Som måltidsdricka. Man 

kollar inte in procenten och hur man ska bli påverkad så snabbt som möjligt. Nej, det är en 

inställning hos folk som ska förändras. Jag som byggt restauranger och krogar vet ju att man måste bygga om 

f-n vartannat år. Det är inredningen som ska dra folk. Den ska vara absolut det senaste. Men vem kan bygga 

för framtiden? Det går inte. Det enda man kan designa för framtiden är elförbrukning och sånt. Man vet ju 

ingenting om framtiden. Därför kan man inte göra hus som uttrycker framtid. Allt kan hända. Om någon sån där 

guru bestämmer sig för att det är något annat som gäller, så blir det så. Det gäller att göra snabba pengar snabbt. Man 

utgår trots allt från sin samtids tolkning av framtiden. Nej, ska man göra en restaurang för alla så ska man kunna ta 

ut morsan och farsan på krogen. Ja, t o m hunden. 

43 

15


Fråga 1: - Då får det bli Thank God It´s Friday. Inte så roligt men jag säger det. Och så Grill! -alltså vilken söndagsbuffé! 

Fråga 2: - På TGIF ser det lite sjavigt ut. Lätttillgängligt och gemytligt ändå. Trämöbler tror jag. Ganska färglöst fast man vet 

att dom har rött, vitt och svart. På Grill kan man sitta stora sällskap i nåt beduinrum. Sen finns det mormors finrum. 

Grill känns lite burleskt. Mycket mönster och former. 

Fråga 3: - Systrarna Voltaire. Tror den heter typ “Skånska Gruvan”. Där är det litet och varmt. Finns inte plats för stora skräniga 

sällskap. Finns en öppen brasa såklart. Charmigt ställe med tegelväggar. Det ser franskt ut -alla bakverk ligger 

framme. 

Fråga 4A: - Känns som konferensrestaurang för mig. Hade inte bytt om efter konferensen. 

Jag är ingen kavajtjej, men hade jag varit det hade jag satt på mig det. 

Fråga 4B: - Här hade man kunnat ha läderbrallor och sextiotalsfrisyr. Jeans och stövlar. Nerdressat uppklätt. 

Fråga 4C: - O va trevligt. Jag hade kunnat köra samma som på B. Däremot hade jag inte velat sticka ut. 

Aldrig nåt rött iögonfallande. 

Fråga 4D: - Det här såg också trevligt ut. Käka med föräldrarna. Lite lagomt uppklätt, men hellre kofta än kavaj. 

Fråga 4E: - Ja, nån liten klänning tror jag. Men fy f-n vilka obekväma stolar. Mysig liten källarrestaurang. Här har man inga 

nylonstrumpor- dom fastnar i stolarna. 

Fråga 4F: - Ryssmössa och dunjacka såklart. en turistattraktion, så här får man komma som man vill. 

Det är så speciellt att ingen bryr sig om vad man har på sig. Folk vill bara ha varit där. 

Fråga 4G: - Nämen det är ju fortfarande konferens. Men jag ska erkänna att jag kände att oj vad ljust och trevligt först. Om det 

inte vore armstöd hade jag klätt mig lite finare. Mötesrumsassociation med armstöd. Om de hade varit klädda hade 

de varit mer fåtölj. 

Fråga 5: - Jag är inte ofta på restaurang. Måste nog säga Systrarna Voltaire. Nog mer lunch, dag, fika -ställe. 

Fråga 6: - Då delas nog lokalen upp. För att inte bli en neutral och tråkig kompromiss. Det måste finnas en röd tråd. 

Det ska vara hemtrevligt, men tydligt att man ej är hemma. Man ska kunna komma i ett sällskap på tio 

personer, men det ska inte vara dukat så. Ett restaurangbesök är en verklighetsfl ykt där man vill bli lite uppassad, men 

även kunna vara lite ifred. 

44 

16

7. APPENDIX 2 

Bilder som stöd för diskussion i intervjuer 

4A 

4B 

45 

17

4C 

4D 

46 

18

4E 

4F 

47 

19

4G 

48 

20

Ladda ner - Högskolan för design och konsthantverk - Göteborgs ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?