Bilagan i pdf-format (3, 36 MB, nytt fönster) - Handisam

Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Delaktighet
för alla
” Det är
viktigt att
vi syns i
arbetslivet”
Lovisa ”Bolibompa”
Söderberg
”i dag finns ett samtal
om funktionsnedsättning
och teater”
Benny Fredriksson,
teaterchef på Stadsteatern
”Vi har inte råd
att inte använda
all kompetens!”
Angeles Bermudez-Svankvist,
generaldirektör på Arbetsförmedlingen
”Tillgänglighet
är en fråga om
inlevelse”
Gert Wingårdh,
arkitekt
Du vinner med STIL
STIL gör ingen vinst på din personliga assistans. Vi tycker
nämligen att assistansersättningen ska användas som det
var tänkt – till din assistans och dina assistenters löner.
www.stil.se • 08-506 221 50
Medföljer som bilaga i dagens nyheter, oktober 2012

2 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 3
Om Handisam
En av fem som lever i Sverige har någon
form av funktionsnedsättning. Det
kan röra sig om personer med rörelsehinder,
nedsatt syn eller hörsel, funktionsnedsättning
till följd av psykiska
besvär eller läs- och skrivsvårigheter.
Handisam är en myndighet som arbetar
med att samordna funktionshinderspolitiken
i Sverige. Vår verksamhetsidé
är att skynda på utvecklingen
mot ett samhälle där alla kan delta
jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Vårt arbete styrs av de mål och strategier
för funktionshinderspolitiken
som riksdagen slagit fast. Handisam
är en stabsmyndighet som rapporterar
direkt till regeringen. Vi är 30 medarbetare
och en generaldirektör och vårt
kontor finns vid Globen i Stockholm.
Brist på delaktighet
är diskriminerande
En tidning från
handisam
Frågor om innehållet besvaras av:
Ola Balke
Verksamhetsstödschef
08-600 84 00
info@handisam.se
Foto: ?
V
i nådde inte dit vi ville med tillgängligheten
till 2010. Riktningen var rätt,
viljan god men styrning och uppföljning
var för svag. Genom åren har
många insatser för att förbättra tillgängligheten
för personer med funktionsnedsättning
sett dagens ljus. Samhället har tagit stora
steg framåt, men insatserna har inte åtföljts
av en konsekvent uppföljning. Regeringens
strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken
sjösattes för drygt ett år sedan.
Nyckelorden är konkreta mål och tydlig uppföljning.
De av riksdagen beslutade funktionshinderspolitiska
målen ligger fast sedan
drygt 10 år. Strategin har fokus på genomförande.
Ett tjugotal myndigheter fick särskilda
uppdrag att genomföra politiken inom respektive
samhällsområde. Fler och fler samhällsområden
blir en del av politikens kärna.
Myndigheterna satte själva sina delmål för
den femåriga verksamheten. Ett särskilt prioriterat
samhällsområde är arbetsmarknaden.
Handisam har tagit fram ett samlat uppföljningssystem
med myndigheternas rapportering
som utgångspunkt. Men även kommuner
och landsting har en mycket viktig roll att
spela för att politiken ska bli framgångsrik.
Den stora frågan framöver handlar om
människors möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.
Utvecklingen har gått kräftgång,
över tid har gruppen personer med
funktionsnedsättning inte fått se sina möjligheter
till egen försörjning förbättrad. Häri
ligger en utmaning för hela samhället. Att
förbättra tillgängligheten leder vägen. Det
skapar förutsättningar för människor att kunna
ta jobb och att kunna leva ett fritt liv. Stödsystemens
utformning är också avgörande.
Många jag möter talar om komplexiteten i
systemen som en hämmande faktor. Både individen
som ska ha olika myndighetskontakter
och arbetsgivaren som ska anställa individen
uppger att det är så svårt och krävande
att man nästan ger upp. Där har vi ett problem!
Nu ligger det förslag på regeringens
bord om förenkling av stödsystemen som
om de genomförs kan göra att fler kommer i
arbete. Jag är övertygad om att våra attityder
många gånger är det kanske största hindret
snarare än hur stödsystemen ser ut. Det tar
Projektledare:
Annonser:
-makes you visible
Anders Söderberg
0736-99 11 89
anders.soderberg@marknadsmedia.se
Roger Nydahl
Rickard Moritz
tid att förändra attityder, men det går. Varje
människa som kommer ut i arbete bidrar till
att avdramatisera frågan. Spridningseffekterna
av detta kan inte underskattas. Synlighet i
samhället är helt avgörande.
På många områden går arbetet bra. Vi ser
en positiv utveckling inom kulturens område
där begreppet en kultur för alla verkligen har
fått fotfäste. Ett strukturerat arbete från ansvariga
myndigheter har lett till att många
kulturinstitutioner i dag arbetar på ett integrerat
sätt med tillgänglighet när det gäller
allt från hemsidor, programblad, lokaler och
utbud. De senaste åren har utvecklingen varit
positiv också när det gäller media, där till
exempel textning av program ökat som ett
resultat av strängare krav men också på en
insikt från programföretagens sida om vikten
av att erbjuda ett utbud för hela befolkningen.
Regeringens samarbete och överenskommelser
med Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) har banat väg för ett mer strukturerat
och framåtsyftande arbete i kommuner och
landsting. Det finns många exempel på hur
arbetet går framåt på olika samhällsområden
på lokal nivå. Fritid, rekreation, kultur och kollektivtrafik
är områden där tillgänglighetstänkandet
har kommit in på ett bra sätt.
En lagstiftning som klassar otillgänglighet
som diskriminering har det talats om
i åratal. Ännu har ingen sett denna fantom.
Kravet i våras på regeringen att återkomma
till riksdagen med ett lagförslag har blåst nytt
liv i frågan. Vi är många som väntar spänt.
I ett internationellt perspektiv står det klart
att vår politik leder rätt. Utvecklingen går i
rätt riktning. Mycket har förbättrats över tid.
Vi arbetar målmedvetet och metodiskt. Nu
skärps styrningen av regeringen. Det sker i
den anda som konventionen om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning talar
om. Ett samhälle där alla människors rättigheter
respekteras, ett samhälle där alla människor
räknas.
Carl Älfvåg
Generaldirektör, Handisam
vxl 018 - 490 11 00
Stålg. 20 | 754 50 Uppsala
www.marknadsmedia.se
Textansvarig:
Grafisk form:
Omslagsbild:
Repro:
Tryck:
Caroline Fischer
Rebecka Appelfeldt
Anna Ledin Wirén
JMS
DNEX/Bold Akalla
Ge din medarbetare stöd
Flexibel och självgående är färdigheter många arbetsgivare efterfrågar
i sina annonser. Har man en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
kan dessa krav skapa stora utmaningar i arbetslivet.
Känner arbetsgivaren till vad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
innebär och vem som har det kan det rätta stödet sättas in
och framför allt kan förståelsen för diagnosen öka.
Text: caroline fischer Foto: Jörgen Wiklund & Amanda Sveed/Bildarkivet.se
En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
(NPF) är en dold funktionsnedsättning som
många lever med utan att ens känna till.
Ingela Halvarsson på Attention berättar att
det finns för- och nackdelar med att få en diagnos,
å ena sidan kan det vara en stor lättnad
att få en förklaring till att man inte alltid
får livspusslet att gå ihop, å andra sidan kan
det kännas förvirrande att bli lämnad med
en diagnos som man inte har kunskap om.
– En diagnos kan synliggöra en problematik
och bidra till att man får större förståelse
för hur man fungerar. Den kan också
bidra till att man slutar skuldbelägga sig
för sina tillkortakommanden, menar Ingela
Halvarsson.
Det handlar inte om lathet eller
dumhet. Okunskapen om NPF är stor och
utbredd vilket leder till fördomar.
– Vi människor har en tendens att koppla
ihop ett beteende med egenskaper vilket
gör att många med NPF får stämpeln på sig
som lata, dumma och omotiverade. Att be
om hjälp och stöd när andra inte förstår hur
hjälpen ska utformas är svårt, menar Ingela
Halvarsson och berättar att en person med
dåligt lokalsinne eller minne kan ha lika
svårt för att komma till 12:e våningen utan
hiss som en person som till exempel är rullstolsburen.
Att alltid komma lite för sent,
att ofta uppleva sig bli missförstådd eller
att tappa bort saker är synlig problematik
som kan uppstå på arbetsplatsen.
– Många har stor insikt i sin problematik
men det svåra är att nedsättningen inte
syns, vilket gör att personen får för höga
förväntningar från omgivningen men också
på sig själv, berättar Ingela Halvarsson.
Attention vill bidra till en förändring av
attityder.
”Många människor med
NPF kan vara knäckta
för att andra behandlar
dem som lata, dumma
och omotiverade.”
– Kunskap är a och o i det här. Det handlar
om att få det stöd man behöver, annars
har man inte samma förutsättningar och
inte heller samma rättigheter som andra.
Det som är bra för en person är bra för alla
i slutändan.
Om neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
NPF är ett samlingsbegrepp som rymmer flera olika diagnoser såsom
ADHD/ADD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, OCD, Dyslexi/Dyskalkyli
samt tal- och språkstörningar. Det som är utmärkande för samtliga
diagnoser är att de påverkar hjärnans kognition, det vill säga hjärnans
mentala och viljestyrda processer såsom uppmärksamhet, impuls- och
aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning och minne.
Vad kan du som arbetsgivare tänka på?
Ta reda på hur din medarbetare helst vill kommunicera,
kanske funkar det bättre via sms eller mail?
Påminnelser kan vara ett stöd.
Sätt rätt person på rätt post, vissa har lättare att komma igång
med ett projekt och andra är duktiga på att avsluta och knyta ihop.
Trivs medarbetaren i stora eller små sammanhang?
Om din medarbetare har dåligt arbetsminne så kan det vara bra
att utforma en prioriteringslista.
Vad kan du med NPF tänka på?
Lär känna dig själv och dina styrkor och svagheter.
Ta reda på om du är en morgon- eller kvällsmänniska
så att du kan anpassa dina tider bättre.
Det tar mycket kraft att ta sig till och från arbetsplatsen,
då kan det underlätta att jobba nära sitt hem.
Återhämtning är viktig, hitta ett sätt att samla kraft och ny energi.
För ett inkluderande arbetsliv
Landstinget i Uppsala län tar ett grepp för att förbättra
möjligheterna för personer med funktionsnedsättning
att etablera sig på arbetsmarknaden. Som
en stor arbetsgivare är det viktigt att ta sitt ansvar.
www.lul.se
Tanken är att arbeta utifrån
ett antal aktiviteter för ett mer
inkluderande arbetsliv med syfte
att skapa förutsättningar för ett
inkluderande arbetsliv och bidra
till att landstinget ska vara en
attraktiv arbetsgivare för alla.
Några exempel är att erbjuda
sommar- och feriejobb till ungdomar
med funktionsnedsättning,
skapa goda kontakter med
arbetsförmedlingen och försäkringskassan,
se över tillgängligheten
till lokaler, öka kunskapen
om funktionsnedsättningar samt
se över rekryteringsprocesser
för att säkerställa att rekrytering
görs utifrån kompetens.
Jodå. Tillgänglighet lönar sig.
(vi har räknat på det).
Det är dags att byta fokus. Det är dags att tala om vad det kostar
att utestänga. Och vad som skulle hända om vi slutade göra det.
Tillgänglighet lönar sig. Jodå. Vi har räknat på det.
I ett tillgängligt samhälle kan människor med funktionsnedsättning
leva mer oberoende. Fler kan utbilda sig, arbeta och ha en bättre
hälsa. Ändå avvisas kravet på tillgänglighet allt oftare med hänvisning
till höga kostnader. Ett utökat diskrimineringsskydd i lagstiftningen
innebär egentligen inga nya utgifter. Det är en investering
bland andra när vi förnyar. Det är dags för ett förstärkt lagskydd,
tillgänglighet är en fråga om mänskliga rättigheter.
Lika Unika
Federationen mänskliga rättigheter för personer
med funktionsnedsättning.
I kampanj i samverkan inom funktionshinderrörelsen.
Lika Unikas medlemsförbund:
Förbundet för Sveriges Dövblinda (FSDB)
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdom (RBU)
Synskadades Riksförbund (SRF)
www.likaunika.org

4 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 5
Visste du att ...?
... 55 av 100 personer med funktionsnedsättning
och nedsatt arbetsförmåga har ett
arbete. För personer i övrig befolkning är
det 81 av 100 personer som har ett arbete.
... 45 500 personer med
funktionsnedsättning,
som medför nedsatt arbetsförmåga,
fick under
år 2011 arbete, med
eller utan lönestöd.
... personer med funktionsnedsättning
som har
arbete är mer oroliga för
att förlora jobbet än övrig
befolkning. Det gäller för
både kvinnor och män.
+3 % Lyft
... 31 100 personer hade insatsen
daglig verksamhet den 1 oktober
2011, en ökning med 3 procent det
senaste året. Daglig verksamhet
är en sysselsättningsform för vissa
personer med funktionsnedsättning.
Källa: Handisam
kuLturarvet
– utnyttja kulturarvslyftet
Det rör
sig framåt
389 000 personer är
inskrivna på Arbetsförmedlingen
i augusti 2012,
81 000 av dem har en
anställning med stöd.
65 000 personer med
funktionsnedsättning fick
ett arbete under 2011.
Det är över 8 000 fler än
under 2010.
Se kom petensen!
Att ha ett arbete är en av alla
bitar i vår livsmosaik som bidrar
till välbefinnande. Under
de senaste åren har arbetsgivarna
öppnat ögonen för att
det finns ett lönsamhetsperspektiv
med att de anställda
har olika erfarenheter, styrkor
och kompetens.
Text: caroline fischer Foto: Bildakivet.se
Generationsväxlingar som leder
till personalbrist i kombination
med en svajig världsekonomi
gör att vi inte längre har råd att
inte ta tillvara på den kompetens som finns
i samhället. Artikel 27 i FN:s konvention
slår fast att arbete och sysselsättning är en
mänsklig rättighet men trots detta är arbetslösheten
nästan dubbelt så stor bland
människor med funktionsnedsättning. Begreppet
i sig är stort och innefattar bland
annat hörselnedsättning, neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning eller rörelsebegränsningar
och blir märkbart när miljön inte
möter upp de behov som finns.
Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör
på Arbetsförmedlingen, är noga
med att betona det faktum att vi alla har
starka och svaga sidor och att det enda
som ska betyda någonting i arbetslivet är
kompetens.
– Det är dags att börja se kompetensen
hos alla i samhället och här är människor
med funktionsnedsättning en stor men
bortglömd resurs.
Ökad öppenhet
Angeles Bermudez-Svankvist menar att det
finns en okunskap hos arbetsgivarna och
en rädsla att det skulle innebära en risk
att anställa en person med funktionsnedsättning.
Till syvende och sist handlar det
om att man inte vet så mycket om det man
inte kommer i kontakt med, och så länge
människor med funktionsnedsättning har
svårare att komma in på arbetsmarknaden
fortsätter okunskapen att råda.
– Det är hög tid att vi börjar prata om
individer med olika talanger och förutsättningar,
visst kanske inte en dyslektiker
ska jobba som korrekturläsare eller en
rullstolsburen i byggbranschen, men det
finns något som passar de flesta och allt
passar inte alla, säger Angeles Bermudez-
Svankvist och tar hjärnan bakom Spotify,
Ludvig Strigeus, som exempel. Trots sitt
svåra rörelsehinder har han gjort sig ett
världskänt namn i stenhård konkurrens.
De senaste åren har näringslivet blivit
mer lyhört för att det finns ett lönsamhetsperspektiv
med att anställa människor med
olika erfarenheter och förutsättningar.
– Jag märker tydligt en större öppenhet
bland arbetsgivare och att fler börjar förstå
att funktionsnedsättning inte behöver
vara ett hinder.
Angeles Bermudez-Svankvist tror inte
heller att arbetsgivarna är mer fördomsfulla
än människor över lag:
– Alla människor har fördomar, dessa
matas vi med varje dag i dialogen, i skolan
och det är inte annorlunda hos arbetsgivare.
Hon ser hellre att vi omformulerar frågan
till hur vi ska våga öppna våra sinnen
och granska våra fördomar.
– De som säger sig inte ha några fördomar
är ute på hal is och det är dem jag
är rädd för, säger hon och menar att den
journalistiska retoriken har ett stort ansvar
i och med att den påverkar samhället
och hur vi pratar och vad vi pratar om.
”Jag känner tydligt en
större öppenhet bland
arbetsgivare och att fler
börjar förstå att funktionsnedsättning
inte
behöver vara ett hinder.”
För att ta död på fördomarna gäller det
alltså att kommuner och näringsliv sätter
igång med att anställa för en större mångfald
och på så sätt skapa ett arbetsliv som
ser ut som samhället i stort. Det Arbetsförmedlingen
framför allt vill betona är att
det skulle innebära en samhällsekonomisk
vinst att anställa fler eftersom det kostar att
inte ta tillvara på den kompetens som finns.
– Alla människor som inte är inne på
arbetsmarknaden kostar pengar. Arbetsförmedlingens
verksamhet kostar 72 miljarder
kronor.
För att synliggöra kompetensen hos
målgruppen vill Arbetsförmedlingen lyfta
goda exempel och visa på den kraft och
kompetens som finns men också försöka
minska på arbetsgivarnas osäkerhet genom
att avdramatisera frågan via möten.
Angeles Bermudez-Svankvist,
generaldirektör på Arbetsförmedlingen.
– Vi glömmer lätt bort att det är i mötena
som det händer saker och där som
det uppstår kemi och förståelse så att relationer
kan byggas.
Mötesplatser skapar relationer
Den stora utmaningen som Arbetsförmedlingen
har framför sig är att skapa ett
starkt nätverk mot näringsliv och andra
aktörer som är beredda att bereda plats
på arbetsmarknaden för människor med
funktionsnedsättning.
– Vi bär ett stort samhällsansvar att skapa
mötesplatser, att vara ute bland arbetsgivare
och få dem att känna sig trygga.
Arbetsgivarstöd, till exempel lönebidrag,
är en insats som kan bidra till att
fler företag vågar anställa personer med
funktionsnedsättning. Lönebidrag innebär
att lönekostnaden subventioneras för att
täcka upp för konsekvenserna av funktionsnedsättningen.
Arbetsgivaren kan
också få hjälp med att anpassa arbetsplatsen
så att den blir mer tillgänglig. Det kan
också röra sig om hjälpmedel vid exempelvis
synnedsättning.
– Allt fler arbetsgivare visar intresse
för vårt nätverk och det känns uppmuntrande.
Som kund kan man också stödja
utvecklingen genom att välja företag som
satsar på delaktighet för alla!
Foto: Magnus Pehrsson
kULTURARVsLyfTET gör det möjligt att
>>>
>>>
>>>
>>>
ByggA Upp Ny kUNskAp
till exempel genom inventeringar,
fotografering, dokumentation
och katalogisering
VåRDA kULTURARVET
till exempel genom byggnadsvård,
landskapsvård, fornvård, ordna
museisamling och förebyggande
insatser i föremålsmagasin
TILLgÄNgLIggöRA kULTURARVET
till exempel genom skyltning och
digitalisering av arkivhandlingar
och fotografier
gE pLATs I ARBETsLIVET
till personer som har lämnat sjukförsäkringen
och som har en
funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga.
NÄR DU VILL VETA MER
Besök Riksantikvarieämbetets webbplats raa.se/kulturarvslyftet
eller ring en arbetsförmedlare 0771-416 416. Läs mer om hur
du kan göra en projektansökan på raa.se/kulturarvslyftet. Du kan
också e-posta frågor till Kulturarvslyftet@raa.se
Kulturarvslyftet_Annons.indd 1
9/26/2012 4:46:39 PM

6 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 7
Visste du att ...?
56
m
ot
68 %
56 procent av personer med funktionsnedsättning
är fysiskt aktiva minst
30 minuter per dag, jämfört med 68
procent av den övriga befolkningen.
Hälften av kommunerna har
idrottsanläggningar och
simhallar som är tillgängliga
och användbara för någon som
använder rullstol, både som
utövare och som publik.
Fysträning för
rullstolsburna
Riksteatern
Tyst teater
Tysta teatern brinner för allas
rätt att uttrycka sina tankar
genom kultur och deltar
därför aktivt i konstnärliga
och politiska diskussioner.
Tysta teatern har jobbat i
över trettio år med scenkonst
på teckenspråk och utöver
detta arrangerar man också
seminarier och workshops för
både hörande och döva. Tyst
teater jobbar också internationellt
för att öka kunskapen
om teckenspråk inom kultur.
– Tillgänglighet handlar om
att förstå olika människors
behov, att inkludera, ställa
svåra frågor och ständigt jobba
mot att släppa fram olika
minoriteter, som kan relatera
till Tyst teaters arbete – en
offentlig, politisk och kreativ
kraft, säger Josette Bushell-
Mingo, konstnärlig ledare på
Riksteatern Tyst teater.
Teater för alla?
Källa: Handisam
Benny Fredriksson berättar att Stadsteatern arbetar allt mer medvetet för att bli en arbetsplats där alla ska kunna jobba.
För att känna delaktighet i samhället måste det finnas ett utbud av
fritidsaktiviteter som alla ska kunna vara med i. Det har
Friskis&Svettis tagit fasta på och erbjuder genom sitt projekt Öppna
dörrar, träning för personer med funktionsnedsättning.
Text: Patrik Wirén Foto: friskis&svettis
Sedan några år tillbaka har flera av
Friskis&Svettis anläggningar kört enkeljympa
för medlemmar med intellektuell
funktionsnedsättning. I höstas
började man i Tyresö dessutom utveckla
fysträning för träningssugna med
funktionsnedsättning.
– Responsen hos dem som kommer
hit är väldigt positiv. Många tycker det
är skönt att slippa åka ut till rehabiliteringslokaler
och gillar att träna på ett
”vanligt” gym, berättar Robin Åbrandt,
som också var den som fick idén till passen.
Han har själv en medfödd ryggmärgsskada
och sitter i rullstol.
– För oss med funktionsnedsättning
är det extra viktigt att träna både förebyggande
och för att man lätt blir stel
om man har ett rörelsehinder.
Viktig träning
Nu när man har hittat ett välfungerande
program och köpt in den utrustning
som krävs är nästa utmaning att locka
fler till träningen. För det finns fortfarande
utrymme för nya ansikten på söndagspassen,
till exempel är det ganska
få som sitter i rullstol som kommer till
anläggningen, istället är det vanligare
med MS-sjuka eller folk som drabbats
av en stroke.
– Jag vet av erfarenhet att man är
väldigt bekväm av sig om man sitter
i rullstol. Ofta blir man dessutom
överbeskyddad av föräldrarna. ”Är det
verkligen bra för dig att träna?”, kan de
fråga. Men har man en funktionsnedsättning
behöver man vara stark för att
hålla uppe kroppen och hjälpa immunförsvaret
att hålla igång, säger han.
Richard Svennberg, verksamhetsledare
på Friskis&Svettis i Tyresö, tror att
de nytillkomna passen är någonting för
framtiden.
– Det har varit väldigt uppskattat.
Även om det är resurskrävande tror jag
att det här är någonting vi kommer att
utveckla vidare.
Frågan om tillgänglighet inom kulturlivet blir mer och mer prioriterad.
Benny Fredriksson, teaterchef, tror att det är en tidsfråga
innan skådespelare med funktionsnedsättningar får ta en
större plats på teaterscenen.
Text: Patrik Wirén Foto: Nixon johansen cáceres
Det är sällan vi ser skådespelare med
funktionsnedsättning på våra stora
scener, även om det finns positiva
exempel. Moomsteatern i Malmö
är en teatergrupp med fast anställda skådespelare
med intellektuella funktionsnedsättningar
och Glada Hudik-teatern, med en ensemble
bestående av vuxna med utvecklingsstörning,
har gjort stor succé de senaste åren.
– De här teatergrupperna har gått i bräschen
på ett fantastiskt sätt, säger Benny Fredriksson,
teaterchef på Stockholms stadsteater. Han menar
att samtalet om människor med funktionsnedsättning
inom teatern inte fanns för några
år sedan men att det i dag är annorlunda.
– Jag tror att det bara är en tidsfråga innan
skådespelare med funktionsnedsättning får ta
större plats på teaterscenen.
På och utanför scenen
Stadsteatern arbetar allt mer medvetet för att bli
en arbetsplats där alla ska kunna jobba. Bland
vissa yrkesgrupper är det lättare än andra.
– Vi har till exempel en skådespelare med
enbart ledsyn, men det syns inte på scenen.
Personen är såpass skicklig och hennes funktionsnedsättning
har stöttats av teatern, vilket
gör att det inte är några problem.
Benny Fredriksson berättar också att man
nu i större utsträckning tänker på tillgänglighetsfrågan
när det ska byggas om.
– Det är till exempel viktigt med en salong
där alla ser bra och kan komma in och ut
på ett smidigt sätt. Klarascenen som byggdes
om för ett par år sedan blev ett lyckat
exempel på en scen med bättre tillgänglighet
för rörelsehindrade, säger han och medger
att scenens tidigare utformning knappast var
”Det är bara en tidsfråga
innan skådespelare med
funktionsnedsättning får ta
större plats på teaterscenen”
skapad för människor med funktionsnedsättning.
Tvärtom.
– Det finns fortfarande mycket kvar att göra
men de senaste åren går det snabbare framåt,
avslutar Benny Fredriksson.
Träning är extra viktigt för människor med rörelsehinder.
Kammarkollegiet
- en modern myndighet med anor
Kammarkollegiet har en viktig roll i svensk statsförvaltning. Med våra cirka
35 olika arbetsområden erbjuder vi en intressant arbetsplats med komplexa
frågeställningar och spännande förvaltningsuppdrag. Våra medarbetare har
kompetens som spänner över en mängd områden; juridik, ekonomi, upphandling,
försäkring, kapitalförvaltning och administration.
Vi finns i moderna, ljusa och tillgängliga lokaler i Stockholm och Karlstad.
Till oss är alla välkomna. Vi arbetar för mångfald och ett öppet arbetsklimat.
Tillgängliga
Intranät
Läs mer om oss på www.kammarkollegiet.se
valtech.se

8 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 9
Visste du att ...?
66 procent av kulturaktörerna
har åtgärdat nästan alla eller
alla enkelt avhjälpta hinder i de
publika lokaler de verkar.
Det är mindre vanligt att personer med funktionsnedsättning
varit på kulturevenemang. 50 procent
av personer med funktionsnedsättning jämfört
med 68 procent av övriga befolkningen.
En tredjedel av kulturaktörerna
hade anordnat utbildning om
tillgänglighet. Utbildning var
också det som aktörerna beskrev
som viktigast för att kunna uppnå
bättre tillgänglighet.
59 procent av lärarna
anser sig ha
tillräcklig kompetens
för att stödja
elever i behov av
särskilt stöd.
Sex av tio grundskolor
anser att de
har tillgängliga klassrum
samt tillgänglig
expedition och matsal.
Högskolestudenter
med funktionsnedsättning
studerar i stort sett
i samma utsträckning på
heltid som studenter utan
funktionsnedsättning.
Det är dubbelt så vanligt
att personer med funktionsnedsättning
har förgymnasial
utbildning
som högsta utbildning.
Källa: Handisam
Lovisa Söderberg har länge saknat personer med funktionsnedsättning
i tv-rutan och det var främst därför hon tackade
ja till programledartjänsten på Bolibompa. I dag ser hon
sig som en förebild och hoppas att hon via tittarna kan bidra
till att ändra attityden kring funktionsnedsättningar.
Text: Caroline fischer Foto: anna ledin wirén
Vi måste
synliggöras
Lovisa Söderberg har så länge hon kan minnas
roats av att uppträda. Under sin arbetsterapeututbildning
spelade hon in små filmer,
sjöng en sång eller gjorde sketcher med
sina kursare när de fastnade med c-uppsatsen.
– Det kändes bättre än att sätta sig och få ångest,
säger Lovisa och tillägger att hon alltid tyckt om att
”apa mig framför kameran”.
– Det blir väldigt tydligt så här i efterhand, jag
har gått i musikklass och alltid tyckt att det varit
kul att sjunga.
I slutet av sin arbetsterapeututbildning fick Lovisa
ett mail från en kompis som tipsade om jobbet
som programledare på Bolibompa. Lovisa sökte
mer eller mindre frivilligt, det vill säga under milt
hot av sin kompis, och fick jobbet.
Programledaryrket trivs hon väldigt bra med
även om hon aldrig förut tänkt tanken att hon någonsin
skulle jobba med tv-produktion.
– Programledarjobbet har blivit lite av ett drömjobb.
Det känns som att det öppnats så många dörrar
nu och att man inte behöver ta de vägar som
är utstakade, säger Lovisa och poängterar att man
måste våga se möjligheter och våga testa, inte ta
allting på så blodigt allvar.
– Det viktiga är ju att man har roligt!
I dag ser hon sig som en förebild och ett tillskott till
mångfalden i tv-rutan utan att det för den skull behöver
läggas fokus på att hon är rullstolsburen. Hon tror
att attitydförändringar i många fall börjar hos barnen.
– Det är i barndomen som ens världsbild grundläggs,
när man blir äldre har man redan påverkats
för mycket av vuxenvärldens värderingar.
”Det är viktigt att utbilda sig
och välja ett yrke som passar
en och som man är bra på!”
Alltid varit delaktig
Lovisa är både sprudlande, lugn och jordnära på
samma gång och hennes tankar känns genomarbetade,
sådär som de är när en människa har en god
självkänsla.
– Jag har alltid fått vara med på allting under
min uppväxt, mina föräldrar har sett till att jag har
åkt skidor och ridit som andra barn, berättar Lovisa
Söderberg och menar att det nog är det som bidragit
till att hon aldrig låtit sin funktionsnedsättning
hindra henne från att göra det hon velat.
– Alla har sina egenheter och svårigheter. Visst
finns det dagar då jag känner att jag vill vara som
andra, men så känner nog de flesta någon gång.
Hon föddes med kejsarsnitt tre månader för tidigt
och fick en form av cerebral pares, eller cp som det
också kallas, som i Lovisas fall påverkar rörelseförmågan.
Sedan tolvårsåldern har hon suttit i rullstol.
– Begreppet cp är väldigt laddat i Sverige och det
används än i dag som skällsord. En vanlig missuppfattning
är att cp är en utvecklingsstörning och
det är inte ovanligt att jag får höra: ’Du kan väl inte
ha en cp-skada för du är ju inte dum i huvudet’.
”Det är i barndomen som ens
världsbild grundläggs, när man
blir äldre har man redan påverkats
för mycket av vuxenvärldens
värderingar.”
Men frågorna och kommentarerna har hon vant
sig vid; när hon var liten frågade folk varför hon gick
konstigt och i dag frågar man varför hon sitter i rullstol.
Men människors nyfikenhet tar hon med lugn
och så länge hon kan göra det hon tycker är kul vill
hon inte ha något tycka synd om. Lovisa ser frågande
ut när jag ställer mina mest klichéartade frågor
som om hon tror att hon är den hon är, att hon fått
sin styrka på grund av sin funktionsnedsättning.
– Jag vet ju inte vem jag hade varit utan den men
jag tror att det mer handlar om hur jag är som person,
men jag hakar inte upp mig på småsaker och funderar
heller inte så mycket över vad andra ska tycka.
Eget ansvar
Tillgängligheten i samhället på arbetsplatser lämnar
mycket att önska tycker Lovisa som menar att
det råder något slags moment 22 i frågan.
– Jag fick höra av en bekant som hade ringt till
kommunen för att fråga varför de inte anpassade
fler lekplatser så även barn med funktionshinder
kan leka där. Hon fick till svar att det inte var någon
idé eftersom det ändå aldrig är några barn med
funktionshinder som är ute och leker. Men hur ska
vi synas om vi inte kan ta oss fram?
Lovisa tror att problematiken med tillgänglighet
kanske löser sig om människor med funktionsnedsättning
blir mer synliga. Det är också först då som
bristerna i tillgänglighet blir synliga och märkbara.
– Det här problemet finns ju inte bara på arbetsplatserna.
Jag känner folk som inte kunnat söka till
önskad utbildning på grund av bristande tillgänglighet
på universiteten.
Till en början hände det att hon blev frustrerad på
att det var svårt att ta sig fram i studion på SVT men
tillsammans med sina medarbetare har hon kommit
fram till lösningar som gör att det funkar allt bättre.
– Jag vill inte anklaga någon för bristande kunskap,
har man inte stött på problemet förut är det
inte lätt att veta vad en tillgänglig arbetsplats innefattar.
Men på SVT finns en stark vilja att hjälpa
och förbättra och det är huvudsaken.
Men hon menar också att en del av ansvaret ligger
hos individen själv:
– Det är viktigt att man vågar söka sig till de arbetsplatser
man är intresserad av oavsett om de är tillgängliga.
På så sätt kan vi också se till att fler arbetsgivare
tar sitt ansvar och tillgängliggör sina arbetsplatser.
Hon tycker också att det är upp till varje individ att
ta tillvara på sina styrkor och inse sina begränsningar.
– Det är viktigt att utbilda sig och välja ett yrke
som passar en och som man är bra på!
Lovisa Söderberg
Ålder: 24
Favoritsysselsättning: Umgås med människor.
Jag är en livsnjutare och tycker det är spännande
med olika kulturer, språk och människor.
Hur hjärnan funkar tycker jag är intressant!
Talang: Jag är bra på att uppskatta småsaker
och på att få folk att slappna av. Jag är också bra
på att få folk att skratta!
Bästa barnprogramsminne: Jag minns att
jag gillade ett program där någon ritade i filmjölk,
han hällde bland annat ketchup i filmjölk och
ritade saker.
Tillgängligaste: Barcelona är tillgängligt
och där pluggade jag också ett tag, det var en
stor kontrast till Lund!

10 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 11
Det gäller att bygga upp bra
arbetsgivarkontakter
Rifet Kljunic, Marie Eriksson och Chaterina Bergbrink i Karlskrona har
tagit sig tillbaka till arbetsmarknaden efter många års frånvaro. Att de
har lyckats har de givetvis sig själva att tacka för i första hand, men utan
arbetsförmedlaren Thomas Bruce kanske det inte hade slutat så lyckligt.
Lång frånvaro från arbetsmarknaden med ständigt grubbel
om något jobb ska dyka upp överhuvudtaget är den bistra
verkligheten för många vuxna människor i dag. Det gäller
inte minst den delen av arbetskraften som har en funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga. Men viktigt
att komma ihåg är att det finns många goda krafter som
tillsammans verkar för att de som haft oturen att hamna
utanför ska bli insläppta på arbetsmarknaden igen.
De goda krafterna som har samverkat i Rifet Kljunics, Marie
Erikssons och Chaterina Bergbrinks lyckosamma comeback
på arbetsmarknaden är Arbetsförmedlingen i Karlskrona och
Samhall i samma stad. Plus deras arbetsgivare givetvis.
Arbetsförmedlingen och Samhall har ett långvarigt och
väletablerat samarbete. Samverkansavtalen mellan dem
gäller dels rekryteringar av arbetssökande från Arbetsförmedlingen
till Samhall, dels övergångar från Samhall till
den reguljära arbetsmarknaden. Samarbetet går ut på att
prioriterade grupper med dokumenterad funktionsnedsättning
får arbete på Samhall, dock först efter att de har
prövats mot den reguljära arbetsmarknaden.
Under regntunga skyar en dag i juni bilar arbetsförmedlaren
Thomas Bruce runt till de tre arbetstagarna, deras arbetsgivare
och sina samarbetspartners på Samhall. I bilen
på väg till Samhall beskriver Thomas Bruce samarbetet
mellan Arbetsförmedlingen och Samhall i Karlskrona, som
en vinna-vinna-situation.
– Samarbetet innebär att varje Samhallanställd vi får ut i arbete
ersätts av en till två arbetslösa från Arbetsförmedlingen.
Alla vinner, säger Thomas Bruce, som tidigt i år liksom många
Thomas Bruce är arbetsförmedlare i Karlskrona och den röda tråden i samarbetet mellan
Arbetsförmedlingen och Samhall i kommunen. Ett samarbete som har bidragit till att många
människor med flera års frånvaro från arbetsmarknaden har hittat tillbaka till ett reguljärt arbete.
år tillbaka i tiden har medverkat till att vida överträffa alla mål
som handlar om övergången från arbetslöshet till arbete.
Ett exempel är Samhalls rikstäckande mål att 6 procent
av deras medarbetare om året ska övergå till ett arbete hos
andra arbetsgivare. I Karlskrona överträffades det målet
redan före midsommar i år, då man hade fått ut 15 procent
av sina anställda på den reguljära arbetsmarknaden. Inte
minst tack vare Thomas Bruce.
Samhall ligger på andra våningen i en gammal men välbevarad
fabrikslokal i ett av Karlskronas industriområden. I
trapphuset luktar det mat från dagens lunch som förbereds
i bottenvåningens stora restaurang. Mannen som vi ska
träffa heter Rifet Kljunic och har varit anställd på Samhall i
nio år. Han ställer sig bakom en städmaskin och visar hur
den fungerar. Om några dagar ska han byta arbetsgivare
och börja städa på storvaruhus som anställd på Sodexo.
– För mig kommer det nog inte att vara någon större
skillnad. Jag har ju jobbat på stora arbetsplatser för Samhalls
räkning tidigare så skillnaden är väl egentligen bara
att min arbetsgivare numera heter Sodexo och inte Samhall,
säger Rifet Kljunic.
– Men om det av någon anledning inte skulle fungera så
har jag tryggheten att kunna komma tillbaka hit till Samhall
inom ett år, tillägger han.
Sodexo har ett ramavtal med Samhall som innebär att
Samhall förser sin partner med arbetskraft till stora kunder,
som Sodexo sköter till exempel renhållningen hos. I
vissa fall, som i Rifet Kljunics, anställer Sodexo efter en tid
arbetstagaren från Samhall. Värt att nämna är att Samhall
enbart anställer via Arbetsförmedlingen och att 40 procent
ska tillhöra personer med funktionsnedsättning som
står längst ifrån arbetsmarknaden. Många av dessa har en
kombination av olika funktionsnedsättningar.
Fredrik Karlsson, som är områdeschef på Sodexo, har
känt Thomas Bruce länge. Han är på besök för att träffa
Rifet Kljunic. Han lovordar trepartssamarbetet mellan sitt
företag, Samhall och Arbetsförmedlingen.
– När jag har rekryteringsbehov vänder jag mig förr eller
senare alltid till Thomas. Dels känner han ju dem på
Samhall, dels finns det ingen som har ett så brett arbetsgivarnätverk
som han. Dessutom kan man alltid lita på att
subventionen i lönebidraget som Thomas föreslår för respektive
anställd alltid är rättvis. Med Thomas är det aldrig
någon långbänk, pang bom, nästa dag har vi en lösning,
så är det alltid, säger Fredrik Karlsson.
”Han var ganska trasig när han kom hit
men i dag mår han bra och är sedan
flera år arbetsledare här på företaget.”
Thomas Bruce sitter bredvid och ser på samma gång stolt
och något besvärad ut. Redan i bilen ut till Samhall dammade
han av Wallenbergarnas gamla valspråk ”Att verka
utan att synas”. För trots sina otvungna och massiva arbetsgivarkontakter
är Thomas Bruce blyg. I konkurrens med
eldsjälar från hela landet var Thomas Bruce förra året nominerad
till Samhalls CSR-utmärkelse Visa vägen. Priset delas
ut till någon som har utmärkt sig för sitt arbete att öppna
arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
– Det är självklart väldigt roligt att mitt arbete uppmärksammas,
även om det samtidigt känns märkligt att få pris
för att man ”bara gör sitt jobb”. Men att åka till Stockholm
och gå upp på scenen inför hundratals människor är inte
min grej helt enkelt. Jag tycker inte om att vara i centrum
utan jag får min tillfredsställelse av att hjälpa människor som
har det svårare än jag. De har ju inte valt sin funktionsnedsättning
och ibland känns det som att jag blir gladare än den jag
hjälper att få ett arbete, säger han.
Frågan är om någon kan vara gladare än Marie Eriksson på
Svennes Verktygsmekaniska, som är Thomas Bruces andra av tre
arbetsgivarbesök under dagen. I ett konferensrum intill den stora
och bullriga verkstadshallen fullständigt strålar hon när hon berättar
om hur det känns att ha ett riktigt jobb. Bredvid henne sitter
verkstadschefen Roy Olsson och mittemot sitter Thomas Bruce.
– Jag har jobbat på Samhall sedan 1992, i 20 år, och det är
klart att jag har misströstat och tänkt att det kommer att bli
svårt att lyckas på den reguljära arbetsmarknaden. Men när jag
fick chansen att komma hit var det som att komma hem, jag var
inte ens ett dugg nervös. Jag känner bara glädje över att jobba
här, säger Marie Eriksson.
Att det blev just Marie Eriksson och ingen annan arbetssökande
som ersatte en av Svennes Verktygsmekaniskas pensionsavgångar
förklarar Roy Olsson:
– Jag ringde Thomas Bruce eftersom jag vet att han har både
kunskap och förmåga att hjälpa mig. Vi hade redan fem anställda
via Samhall och den här typen av ofta ganska monotona arbetsmoment
som vi utför har visat sig passa dem. Vad det beror på vet
jag inte men de visar helt enkelt en större arbetsglädje än många
andra och de har extremt låg sjukfrånvaro, säger Roy Olsson.
Thomas Bruce fyller i med vad han gjorde efter att Roy Olsson
ringde honom. I fallet med Marie Eriksson räckte det med att han
kontaktade sina kollegor på Samhall som spred informationen
om det lediga jobbet bland medarbetarna. Inom kort framstod
Marie Eriksson som den mest självklara kandidaten och efter ett
första möte med Roy Olsson och Thomas Bruce kom de överens
om att hennes anställning skulle börja med en praktikperiod.
Roy Olsson påpekar också vikten av att Thomas Bruce är med
på första mötet med honom som arbetsgivare och den som söker
arbetet, som i det här fallet Marie Eriksson.
– Många av dem har varit borta från arbetsmarknaden så
länge att de aldrig skulle klara en anställningsintervju, så där är
Thomas också viktig. Att han och jag har samma människosyn
och tycker att alla är en del av samhället och har rätt att delta
har också en viss betydelse.
Under första halvåret i år hade Thomas Bruce hjälpt 75 arbetssökande
att få ett arbete. Under 2011 visar hans egen statistik att han
lyckades få 163 människor i arbete. En av de 183 arbetssökande
som Thomas Bruce hjälpte tillbaka till arbetsmarknaden år 2010
heter Chaterina Bergbrink och jobbar sedan dess i tvätthallen hos
en av Karlskronas stora arbetsgivare, HS Service och Support,
som har cirka 300 anställda. Grundaren, före detta vd:n och numera
personalchefen Håkan Sundqvist, har ett stort socialt patos.
– Det ligger nog i mina gener, jag har hjälpt människor att
komma tillrätta i livet i alla mina tidigare jobb, säger han.
Håkan Sundqvist lärde känna Thomas Bruce för drygt tio år
sedan. Det var Thomas som ringde i ett försök att hitta arbete åt
en man som nyligen hade blivit fri från ett långvarigt missbruk
och som hade varit sjukskriven i flera år.
– Han var ganska trasig när han kom hit men i dag mår han
bra och är sedan flera år arbetsledare här på företaget. Sedan
dess har Thomas och jag hållit kontakten och tack vare det har
vi aldrig brist på personal, säger Håkan Sundqvist.
I serviceföretagets stora konferensrum vetter en glasvägg ut
mot tvätthallen en våning nedanför. Håkan Sundqvist får ögonkontakt
med Chaterina Bergbrink som han vinkar upp till sig. I
väntan på henne säger han att det är alldeles för få arbetsgivare
förunnat att få en sådan kontaktperson som Thomas Bruce.
– Ringer man till Bruce blir jobbet gjort och ringer han till mig
så vet jag att han har någon som passar. Tyvärr finns det arbetsgivare
som utnyttjar praktikanter som billig arbetskraft men vi
har en regel att så fort vi släpper någon innanför dörrarna så är
det för att det ska leda till något, säger Håkan Sundqvist.
2010, när Chaterina Bergbrink fick en praktikplats på HS Service
och Support, hade hon varit sjukskriven i åtta år på grund
av en whiplashskada. Då hade hon en sjukpension på 50 procent,
var deprimerad och grubblade på om hon som 45 år gammal
aldrig mer skulle få ett jobb igen.
Men så illa var det inte och eftersom hon har kronisk värk
som kommer i skov har hennes arbetsgivare gett henne stora
möjligheter att anpassa sitt halvtidsschema efter hur hon mår.
– Ja, usch vad deppigt det var innan jag fick det här jobbet
Men i dag mår jag mycket bättre både psykiskt och fysiskt, säger
Chaterina Bergbrink.
I bilen, på väg från HS Service och Support till flygplatsen pekar
Thomas Bruce ut den ena arbetsplatsen efter den andra där
han har hittat jobb åt sina arbetssökande. Han är 61 år gammal,
utbildad till socionom och har jobbat på Arbetsförmedlingen
sedan 1986. För honom handlar framgång i arbetet uteslutande
om goda arbetsgivarkontakter, och han menar att Arbetsförmedlingen
måste ägna mer kraft åt att bli ”externt inriktade”.
– Ibland ringer jag till arbetsgivarna bara för att underhålla
kontakten, ibland ringer de till mig. Det gäller att bygga upp och
förvalta bra arbetsgivarkontakter, utan dem kommer vi ingenstans,
avslutar han.
Rifet Kljunic
har varit anställd på
Samhall i nio år.
I somras bytte
han arbetsgivare
till Sodexo.
– Jag tror inte att
det är så stor skillnad
men om det av
någon anledning inte
skulle fungera så har
jag tryggheten att
komma tillbaka till
Samhall inom ett år,
säger han.
– När jag fick
chansen att komma
hit var det som att
komma hem. Jag
känner bara glädje
över att jobba här, säger
Marie Eriksson.
Hon hade jobbat
på Samhall i 20 år
innan hon fick sitt
nuvarande jobb på
Svennes Verktygsmekaniska.
Chaterina
Bergbrink var
sjukskriven i åtta år
på grund av sin
whiplashskada.
2010 fick hon sitt
nuvarande jobb på
HS Service och
Support.
– Det var deppigt
innan jag fick det
här jobbet men i
dag mår jag mycket
bättre, säger hon.
www.arbetsformedlingen.se

12 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 13
Visste du att ...?
25 procent av personer med
funktionsnedsättning har varit i
ekonomisk kris jämfört med
13 procent i övrig befolkning.
Sex av tio fastighetsägare
har antingen åtgärdat minst hälften
av de enkelt avhjälpta hindren
i sina lokaler, eller så anser
de sig sakna hinder som behöver
åtgärdas enligt föreskriften.
När kommunerna
inventerat enkelt
avhjälpta hinder finns
det flest hinder kvar att
åtgärda på vårdcentraler,
socialkontor och skolor.
31
290
31 av 290 kommuner uppger
att de har inventerat
sitt bostadsbestånd ur ett
tillgänglighetsperspektiv.
Källa: Handisam
Fågeltornet i Tåkerns naturreservat är också byggt
så att rullstolsburna ska kunna komma upp.
Gert Wingårdh är en av våra mest framstående arkitekter.
Jönköping HUM_Trygghet_251x86_ny_Layout kulturhus Spira har fått 1 pris 2012-09-05 som bästa 15.55 tillgängliga Sida 1byggnad.
Flest kunder väljer Humana.
De säger att det handlar om tryggheten.
Vilken är den främsta anledningen till att våra kunder med
personlig assistans väljer Humana? Själva svarar de – tryggheten.
Med drygt 1 800 kunder är det ett svar som vi är glada för.
Men vad är det som skapar den här tryggheten? Av många
saker faller strålkastarljuset lite extra på några:
Varje kund har ett personligt team med jurist, lönehandläggare
samt kund- och assistentansvarig som följer kunden.
Foto: åke e:son lindman Foto: jesper ray
Foto: åke e:son lindman
Tillgängliga hus
en inlevelsefråga
Hur kommer framtidens byggnader att se ut? Vågar vi hoppas på att de
kommer att finnas tillgängliga för alla? Gert Wingårdh menar attityden
börjar förändras och att tillgänglighet är en fråga om inlevelse.
– Våra beställare kräver i dag att det ska finnas en tillgänglighetskonsult
i byggprojekten.
Text: Caroline fischer
I
dag ingår tillgänglighetsaspekten i arkitektutbildningarna
och attityden och intresset till
frågan har ändrats radikalt om man jämför
med hur det var för 20 år sedan.
– Då var attityden att varför ska vi bry oss om
det? I dag finns en djupare motivation och insikt,
menar Gert Wingårdh, en av Sveriges främsta arkitekter.
Han ser frågan om tillgänglighet som en
självklarhet inom arkitekturen och menar att den
har fått samma tyngd som miljöfrågan. Medveten
på riktigt blev han när svärmor inte kom upp
för trappan till sommarhuset.
Han blev också satt i rullstol i kårhuset på
Chalmers, som han själv ritat:
– Det var först när jag själv satt i rullstol som
jag såg bristerna och att huset inte var så tillgängligt
som jag trott; jag nådde till exempel inte
upp till incheckningsdisken och kunde heller
inte hänga upp min jacka, berättar Gert Wingårdh
och menar att skapandet av tillgänglighet
är en fråga om inlevelse.
– Arkitekter är, över lag, duktigare på det här i dag
men många är unga och har en distans till frågan.
Kunskapen finns
För att hålla frågan om tillgänglighet levande
tycker Gert Wingårdh att det är viktigt att den
kommer upp redan i början av projektet, i planritningen.
Varje kund har fri tillgång till landets största juristkår med
över 20 jurister som bara arbetar med assistansfrågor och
prövningar. Assistenterna får grundläggande utbildning
och självklart även utbildning för just det som kunden har
behov av. Om du vill veta mer om tryggheten som våra
kunder känner, gå gärna in på www.humana.se/tryggheten.
Vill du sedan bli kund hos oss är du varmt välkommen.
– Tillgänglighet är ett av fundamenten i all gestaltning,
säger Gert Wingårdh och menar att det
inte bara handlar om hur man ska komma upp på
en scen utan också om kontraster och ljudmiljö.
– Arkitekterna besitter den här kunskapen
men alla beställare kräver i dag att det ska finnas
en tillgänglighetskonsult.
Att bygga tillgängligt behöver inte vara så
svårt. Det kan handla om att en dörröppnare
har tillräcklig fördröjning så att en rullstolsburen
person ska hinna igenom.
”Det var först när jag själv
satt i rullstol som jag såg bristerna
och att huset inte var så
tillgängligt som jag trott.”
– Att höja en byggnad någon enstaka centimeter
räcker för att hålla vatten borta. På så sätt
behövs inga trappor på entréplanet.
Utmaningen ser han i att skapa attraktiva lösningar
så att de blir värdiga för användaren. Att
alla byggnader kommer att bli tillgängliga i framtiden
tror Gert Wingårdh inte.
– Man kan diskutera om man ska bygga efter
behov eller om alla byggnader faktiskt måste
vara tillgängliga. Däremot kommer det inte att
bli några besparingar i det offentliga rummet!
Handisam tar pulsen
på delaktigheten
i kommunerna
Hur är läget? är en samlad studie där Handisam tittar på
tio samhällsområden för att se hur människor med funktionsnedsättning
har det i dag och vad man gör inom myndigheter
och kommuner för att utveckla delaktigheten för alla.
Text: Caroline fischer
I
början av oktober lämnade Handisam
ett förslag till regeringen på hur kommunernas
arbete med funktionshinderspolitiken
på ett bättre sätt ska kunna
följas upp. Förslaget är att Handisam, i
samverkan med kommuner, myndigheter
och funktionshindersrörelsen ska, utveckla
och redovisa nyckeltal på hur kommuner
och landsting verkar för ökad delaktighet.
Projektet sätter fart under 2013 och ska redan
hösten 2013 visa på statistik som ska
fungera som underlag till ett förbättringsarbete
som gör att enskilda individer upplever
att delaktigheten i samhällslivet ökar.
– Det här är en del av ett långsiktigt arbete
för hållbarhet, ett samhälle för alla, säger
Arvid Lindén, Analyschef på Handisam.
Samhällsområdena täcker arbetsmarknad,
utbildning, socialpolitik, fysisk tillgänglighet
och kultur bland annat, för att
ge en så övergripande bild av hur utvecklingen
ser ut som möjligt.
Behov av mer kunskap
I mitten av november presenteras resultatet
av två enkäter som skickats ut till kommunerna
i landet, en om arbetsmarknad
och en om kultur och fritid för att ta reda
på vad man behöver för att ta nästa steg
mot delaktighet för alla.
– Det vi har sett hittills är att 77 procent
har svarat ja på frågan om kommunerna
behöver mer kunskap i frågan och bara
tre procent att det inte behövs. Hela 85
procent har svarat ja på frågan om kommunerna
behöver konkreta lösningar, berättar
Magnus Lagercrantz på Handisam.
Han menar att det kommunerna i dag behöver
prioritera är att tänka inkluderande:
– Ser man exempelvis till att alla kan
vara med i en teatergrupp eller gör man en
särlösning? Man måste sträva efter att den
generella verksamheten ska funka för alla,
det är där det brister i dag.
sveriges fibromyalgiförbund
Vi fokuserar enbart
på fibromyalgi.
Lokalföreningar över
hela landet.
fibromyalgi.se
Arbetsmarknadsnoder
– ett framgångskoncept
200 nyanställda på fyra år. Västra Götalands satsning på människor
med funktionsnedsättning har gett resultat, men arbetet
är långtifrån avslutat.
– Vi vill fortsätta vara en arbetsgivare som tar tillvara på den här
unika kompetensen, säger Stig Lindholm, ordförande i styrgruppen
för Västra Götalandsregionens fyra arbetsmarknadsnoder.
För fyra år sedan fick Västra Götalands
regionkansli ett utredningsuppdrag av
politikerna som ansåg att det fanns för
få personer med funktionsnedsättning
anställda i regionen. Politikerna sköt till
pengar och snart var arbetet igång.
– Efterhand började det rulla igång
bra och vi kunde anställa alltfler. Det
är fantastiskt att så många människor
rekryterats de senaste åren. Som stor
arbetsgivare med över 50 000 anställda
har vi också ett stort ansvar, berättar
Stig Lindholm entusiastiskt.
”Det är viktigt att komma
ihåg att vi inte gör det här
av snällhet utan för att vi
behöver kompetensen.”
www.vgregion.se
Regionen delades in i fyra arbetsmarknadsnoder
med en erfaren handläggare
i varje nod; Sjuhärad, Göteborgsregionen,
Skaraborg och Fyrbodal. De
handplockade handläggarna var tidigt
nyckelpersoner, inte minst genom sin
kontinuerliga kontakt med arbetsgivare
och Arbetsförmedlingen. Det skrevs
även samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan.
– Jag tror att vårt sätt att organisera
oss har varit väldigt framgångsrikt. Det
har hela tiden funnits en person som
kunnat svara på frågor från arbetsledare
och chefer och som även hjälpt de som
kommer in till rätta. Det är jätteviktigt att
man har en bra ingång i vår verksamhet.
När det gäller praktikplatserna har
regionen genom avsatta medel ersatt
arbetsgivarna för mellanskillnaden mellan
det lönebidrag som Arbetsförmedlingen
betalar och den faktiska lönen.
Ett viktigt smörjmedel i sammanhanget.
– Men det är viktigt att komma ihåg
att vi inte gör det här av snällhet utan för
att vi behöver kompetensen. Det har tillfört
oss som arbetsgivare väldigt mycket.
Stig Lindholm menar att en stor del
av arbetet handlar om information och
utbildning. Än i dag finns det mycket
okunskap kring människor med funktionsnedsättning.
– Vi har bland annat tagit fram utbildningsmaterial
och ordnat seminarier.
Förhoppningsvis har det inneburit att
man fått en annorlunda syn på vad det
här handlar om, säger han.

14 Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
Annons Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons 15
Visste du att ...?
Drygt 63 000 personer har
minst en insats enligt Lagen
om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) år 2011.
63 000
Personer med psykiska funktionsnedsättningar
får sämre vård av
fysiska sjukdomar än andra. De
som drabbats av hjärtinfarkt löper
större risk att avlida inom sex
månader efter infarkten.
År 2011 fick närmare 3 000
personer som behöver socialtjänstens
stöd på grund av
funktionsnedsättning vänta
mer än tre månader på att
få sina beslut verkställda.
För en bättre
arbetsmiljö!
Källa: Handisam
Politikerna behöver
engagera sig mer
Politikernas löften om sysselsättning för alla skjuts på framtiden och i dag lever
fortfarande en stor grupp av människor med funktionsnedsättning i utanförskap
som leder till ohälsa och isolering. Lika Unika vill att myndigheter, kommuner
och landsting tar tag i frågan och visar vägen för andra arbetsgivare.
Vi arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande
arbetsförhållanden för alla människor
oavsett funktionsförmåga.
Möt oss på Facebook och dela med dig av dina
erfarenheter.
Svar direkt – ring oss på 010-730 90 00.
www.av.se
Text: Caroline Fischer Foto: Nils Lundström
En av de första frågor vi ställer när vi träffar en ny
människa är: Vad jobbar du med? Ett arbete är ett socialt
kitt som för oss samman och ger oss en uppfattning
om vilken typ av människor vi är. Hur kommer
det sig att det än i dag finns sådana brister i rättigheter för
människor med funktionsnedsättning? Agnetha Mbuyamba,
ordförande i federationen Lika Unika tror att det i grunden
handlar om okunskap.
– Jag tror att det handlar om att vi pratar om ett annat slags
människor när vi pratar om personer med funktionsnedsättning,
som om man inte har samma behov av tillhörighet.
Agnetha Mbuyamba tänker också att utanförskapet kan
bero på att arbetsmarknaden blir tuffare och att även mindre
kvalificerade arbeten kräver utbildning och erfarenhet.
Lika Unikas fokusområde är arbete och sysselsättning och
genom samhällspolitisk påverkan vill man jobba för att öka
respekten för mänskliga rättigheter i politiken.
– Med rätt förutsättningar behöver en funktionsnedsättning
inte innebära lägre arbetsförmåga.
Hur ser det ut inom
samhällspolitiken och delaktighet?
– Det är synd att inte myndigheter visar vägen genom att
anställa fler personer med funktionsnedsättning. Att dessa
människor tillåts att leva i utanförskap är en skandal. Här
pratar vi om mänskliga rättigheter som ska innefatta alla,
men i praktiken ser det annorlunda ut. Näringslivet kan
också göra sitt genom att våga anställa personer med funktionsnedsättning,
att ge traineeplatser och se möjligheterna.
En samlad röst
Handikappförbunden (HSO) är
en paraplyorganisation för en
rad förbund som alla jobbar med
frågor som rör människor med
Vilka konsekvenser får arbetslösheten för
personer med funktionsnedsättning?
– Med utanförskapet kommer också avsaknad av sammanhang,
ohälsa och isolering, för att inte tala om att man hamnar
i en fattigdomsfälla vilket i sin tur gör att man inte kan
gå till ett gym för hälsan eller göra någon annan stimulerande
fritidssysselsättning. Många människor tittar på tv 10-15
timmar per dygn och undrar om det är meningen att de ska
leva så i resten av sina liv.
”Jag skulle önska att politiker levde
sig in i situationen att inte ha något
arbete att gå till och dessutom leva
på en sjukersättning som inte får
ekonomin att gå ihop.”
Hur tas frågan upp i politiken?
– Vi hör mycket om vad man skulle vilja göra för målgruppen
men vi ser sällan att det händer någonting. Det lilla
som görs är heller inte tillräckligt. Det senaste vi har hört
är att det inte kommer att finnas pengar till svårt funktionsnedsatta.
– Jag skulle önska att politiker levde sig in i situationen
att inte ha något arbete att gå till och dessutom leva på
en sjukersättning som inte får ekonomin att gå ihop. I ett
välfärdssamhälle borde vi ha möjlighet att se till att alla får
sysselsättning.
funktionshinder. HSO:s huvuduppgift
är att belysa levnadssituationer för
målgruppen och göra påtryckningar för
ett tillgängligare samhälle med ökad
delaktighet. Organisationen är oberoende
och har mandat från FN att bevaka
människor med funktionsnedsättning
för att ta reda på om de mänskliga
Regionförbundet i Uppsala län lägger stort
fokus på att stödja kommuner och landsting
i arbetet med att öka brukarinflytandet
i regionen.
– Det handlar ytterst om att alla ska
kunna ta del i samhället och i grunden är
det en fråga om demokrati, säger Bengt
Finn, samordnare på regionförbundet.
– Vi måste ta tillvara den kraft som finns i
länet och vår uppgift är att stödja kommuner
och landsting i det här arbetet, säger
Kristina Bromark, utvecklingsledare på
regionförbundet.
Ett sätt att öka delaktigheten ges i s.k.
Framtidsverkstäder då brukare, personal
och ledning träffas för att tillsammans ta
fram förslag till verksamhetsutveckling.
– Vi arbetar för att höja baskunskapen
hos både personal och brukare för att öka
Agnetha Mbuyamba, ordförande i federationen Lika Unika,
tror att den höga arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättning
i grunden handlar om okunskap.
Vad känns mest akut i dagsläget,
vilken fråga bör prioriteras?
– Lika Unika anser att sysselsättningsfrågan måste prioriteras.
Vi måste se till att alla får vara med. För att det ska
hända någonting måste politiker inse att alla människor har
lika värde och vi behöver politiker som känner ett genuint
engagemang i frågan.
Brukare deltar i verksamhetsutveckling
Regionförbundet Uppsala län arbetar för att ta vara på de erfarenheter
och kunskaper som människor med funktionsnedsättning har, för att
den praktiska verksamheten i länet ska utvecklas.
rättigheterna följs och efterlevs. HSO
påverkar genom en aktiv dialog med
beslutsfattare, massmedia och andra
samhällsaktörer.
kvaliteten i vården men också för att skapa
maktbalans, säger Cecilia Ingard, utbildare
med egenupplevd brukarerfarenhet. Hon
berättar vidare att det blir en annan dimension
på utbildningar som brukaren varit
med att utforma.
www.regionuppsala.se
Projekt2_Annons Handisam 2012-06-29 15:19 Sida 1
Inkluderande synsätt när staten rekryterar
En blandning av bakgrunder och kompetenser är bra för verksamheten, säger Ulf Bengtsson,
generaldirektör på Arbetsgivarverket, medlems- och arbetsgivarorganisationen för de statliga
verksamheterna.
Hur ska man som funktionsnedsatt få jobb i staten?
– Inom staten ska vi alltid anställa den bästa kompetensen, oavsett bakgrund. Förtjänst
och skicklighet styr, och kompetensförsörjningen ska vara anpassad efter verksamheten.
För att få jobb i staten ska man skaffa sig en bra utbildning. Inom till exempel rättsväsendet
arbetar många jurister, men det finns behov av väldigt många olika yrken
och kompetenser inom staten.
Hur skapar statliga myndigheter förutsättningar för att anställa funktionsnedsatta?
– De statliga verksamheterna arbetar efter en gemensam strategi för ett inkluderande
synsätt. Målet är att inkludering och mångfald ska prägla de statliga verksamheterna.
Vi vill ha en blandning av bakgrunder och kompetenser, det är bra både för kvaliteten
i arbetet och för våra kunder, medborgarna. Många statliga jobb utförs i kontorsmiljö
med goda möjligheter att anpassa arbetsplatserna för personer med fysiska funktionsnedsättningar.
Fakta: Strategi för ett inkluderande synsätt i staten
De statliga verksamheterna har tagit fram en strategi för ett inkluderande synsätt.
I den gör statliga arbetsgivare tillsammans flera ställningstaganden. Bland
ska man leda och styra mot mångfald och förmedla ett inkluderande synsätt.
Strategin hittar du på www.arbetsgivarverket.se.
Box 3267, 103 65 Stockholm
Tel 08-700 13 00, Fax 08-700 13 40
www.arbetsgivarverket.se
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö.

16
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Handisam
Annons
K SouleMotion
IA
Etg lvsänk
tfordonmedäkta
o
p nbils äns ers o
k
la.
Kia Soul eMotion är den perfekta kombinationen av ett stort
golvsänkt fordon och en liten personbil. Som rullstolsburen förare
tar du dig lätt in till förarplats via den automatiska rampen i den
bakre dörröppningen. Väl inne kör du direkt fram till ratten eller
gör en överflytt till bilsätet om du hellre vill det.
FlExIbElochS dIg
prISvä
MI
rd
Sä KEr
Kia Soul eMotion har
plats för upp till fyra sittplatser
eller upp till tre
rullstolsplatser som enkelt
går att ändra efter behov.
Den första och hittills enda
bil som är krockprovad och
helbils godkänd* att köra
från rullstol enligt 2007/46/
CE direktivet.
7 ÅRS
NYBILS-
GARANTI
Ett av marknadens lägsta
inköps pris, skatt och försäkrings
kostnad tillsammans
med den lägsta bränsleförbrukningen.
0302 - 254 00 www.autoadapt.se
GARANTI
Ny annons visa vagen:Layout 1 12-09-05 17.22 Sida 1
NYBILS-
7
ÅRS
7 års nybilsgaranti från KIA och 3 års garanti på anpassning. *Helbilsgodkänd med Carony Go och specifikt rullstolslås. Vid vidareanpassning kan dispens krävas.
Bakomallanya
talangerstårnågon
somtrorpådem.
Den21november
fårduvetavem.
Visa vägen-priset belönar företag och personer som gjort
extraordinära insatser för att öppna arbetsplatser för människor
med funktionsnedsättningar.Det kan vara allt från
jobberbjudanden till att förändra attityder och fördomar.
Den 21 november hyllar vi årets pristagare i samband med
ett seminarium på Rival i Stockholm.Talare är bland andra
Petter Stordalen,vd Nordic Choice Hotels,Tom Johnstone,vd
och koncernchef SKF,Marie Hallander Larsson,HR-direktör
Swedbank,PejeEmilsson,KreabGavinAnderson,KentPersson,
partisekreterare Moderaterna,PeterAgnefjäll,vd Ikea Sverige
och Monica Lingegård,vd SamhallAB.
Visa vägenpriset är instiftat av Samhall och har delats ut
sedan 2008. Hur det går till och mer om evenemanget hittar
du på samhall.se.