Fördjupningsblad 2012 Utrymning i pdf-format - Handisam
Fördjupningsblad 2012 Utrymning i pdf-format - Handisam
Fördjupningsblad 2012 Utrymning i pdf-format - Handisam
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Säker utrymning<br />
– vid brand och andra nödsituationer<br />
Här presenteras mer detaljerad in<strong>format</strong>ion om vad man ska tänka på<br />
för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att sätta<br />
sig i säkerhet vid brand och andra nödsituationer. Det är en fördjupning<br />
av riktlinjerna på området som finns i vår publikation Riv hindren –<br />
Riktlinjer för tillgänglighet. <strong>Fördjupningsblad</strong>et uppdaterades <strong>2012</strong>.<br />
Riktlinjerna avser publika lokaler och arbetslokaler och har tagits fram<br />
för statliga myndigheter men kan även användas inom kommuner,<br />
landsting, organisationer eller privata företag. <strong>Utrymning</strong> av bostäder<br />
och vårdinrättningar behandlas inte.<br />
Innehåll<br />
Sidan<br />
Säker utrymning – allmänt ............................................................................. 2<br />
Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete .............................. 6<br />
Plan för utrymning ............................................................................................... 6<br />
<strong>Utrymning</strong>sövningar ............................................................................................. 7<br />
Tillfällig utrymningsplats ....................................................................................... 8<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar ............................................................................................... 10<br />
<strong>Utrymning</strong>shiss.................................................................................................. 12<br />
<strong>Utrymning</strong>skyltar ............................................................................................... 12<br />
Nödbelysning .................................................................................................... 13<br />
<strong>Utrymning</strong>slarm ................................................................................................. 13<br />
<strong>Utrymning</strong>sstol .................................................................................................. 14<br />
Brandsläckare och larmknappars placering ............................................................ 14<br />
Om du vill läsa mer eller ta kontakt …............................................................ 15
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
Säker utrymning – allmänt<br />
Personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i<br />
säkerhet vid brand och i andra nödsituationer.<br />
Att sätta sig i säkerhet innebär att själv kunna ta sig till en säker plats<br />
eller till en utrymningsplats.<br />
En säker plats är en plats i det fria där brand eller brandgaser inte kan<br />
påverka utrymmande personer.<br />
En utrymningsplats är ett utrymme i angränsande brandcell, placerad i<br />
anslutning till eller i utrymningsväg, där en person med nedsatt<br />
rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning.<br />
Förutsättningar för att sätta sig i säkerhet är bland annat<br />
att det i lokalen finns minst två förflyttningsvägar som kan<br />
användas av personer med nedsatt rörelseförmåga och som antingen<br />
går till utrymningsplats eller ut till säker plats. I vissa lokaler<br />
accepteras enbart en utrymningsväg och utrymningsplats (där detta<br />
accepteras av Boverket.) Om det finns automatiskt släcksystem bör<br />
en utrymningsplats finnas, (enligt Boverket behövs i detta fall ingen<br />
utrymningsplats)<br />
att förflyttningsväg som är tänkt att kunna användas av personer<br />
med nedsatt rörelseförmåga är utan trappor, trappsteg eller branta<br />
lutningar (alltså horisontell eller med utrymningshiss) samt utan<br />
höga trösklar, tunga dörrar och svåråtkomliga öppningsanordningar<br />
att varje utrymningsplats dimensioneras så att den rymmer det<br />
antal personer som bedöms kunna vara i behov av en<br />
utrymningsplats (med hänsyn till att en av utrymningsplatserna<br />
kan blockeras av brand)<br />
att utrymningsplats är väl skyddad mot rök och värme, åtkomlig<br />
utan nyckel eller motsvarande och att den har anordning för<br />
tvåvägskommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till<br />
talad kommunikation<br />
att dörrar i utrymningsvägar är lätta att öppna att passera, t ex att<br />
öppningsanordningar är lätta att förstå och hantera och sitter inom<br />
räckhåll för personer i rullstol, barn och personer som är kortväxta<br />
samt att tunga dörrar kan öppnas automatiskt<br />
2
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
att larmknapp för att aktivera brandlarm och utrymningslarm samt<br />
brandsläckare sitter inom räckhåll för bl. a personer som använder<br />
rullstol<br />
att personer med funktionsnedsättning kan uppfatta utrymningslarm<br />
och in<strong>format</strong>ion i samband med utrymning<br />
att det finns utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att<br />
alla kommer ut vid utrymning<br />
att det är tydligt skyltat vilka utrymningsvägar personer med<br />
nedsatt rörelseförmåga kan använda för att ta sig till säker plats,<br />
utrymningshiss eller utrymningsplats.<br />
VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET?<br />
Enligt BBR kap 5:31 ska byggnader utformas så att det ges<br />
möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand.<br />
Enligt BBR 5:336 ska publika lokaler förses med minst två<br />
oberoende utrymningsplatser. I lokaler med flera plan ska det<br />
finnas minst en utrymningsplats på varje plan. <strong>Utrymning</strong>sväg<br />
som leder horisontellt till säker plats behöver inte<br />
utrymningsplats. <strong>Utrymning</strong>splats behövs inte heller om det finns<br />
automatiskt släcksystem. I lokaler där en det enbart finns en<br />
utrymningsväg (accepteras i vissa fall) får lokalen utformas med<br />
endast en utrymningsplats .<br />
Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa<br />
tillsammans kan rymma de personer som är i behov av en<br />
utrymningsplats och med hänsyn till att en av<br />
utrymningsplatserna kan blockeras av brand. (Enligt BBR 5:32).<br />
Den ska rymma minst en mindre utomhusrullstol som upptar ytan<br />
1,3 m x 0,7 m. Vid dimensioneringen av utrymningsplatser i<br />
lokaler av verksamhetstyp 2B och C (t ex skolor, restauranger,<br />
varuhus, m.m. för fler än 150 personer, se BBR 5:212) bör minst<br />
1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att<br />
använda en utrymningsplats.<br />
<strong>Utrymning</strong>splatsen ska vara åtkomlig utan nyckel eller<br />
motsvarande. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation<br />
(BBR 5:248). Utrustning för att kommunikation från<br />
utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 m från<br />
golvet. Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i<br />
3
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
anslutning till larmsystemets centralutrustning,<br />
brandförsvarstablå eller motsvarande.<br />
Enligt 75§ i AFS 2009:02 ska det på arbetsplatser finnas<br />
sådana möjligheter till utrymning som är betingade av<br />
byggnadens, lokalens, arbetsplatsens och verksamhetens art. I<br />
regel ska det finnas minst två av varandra oberoende<br />
utrymningsvägar. För att underlätta för arbetstagare med<br />
funktionsnedsättning att utrymma arbetsplatserna<br />
(egenutrymning) bör utrymningsvägarna utformas utan<br />
trappor eller andra hinder för rullstolsburna och synskadade<br />
och förses med lätthanterliga öppningsanordningar till dörrar i<br />
utrymningsvägen. Om egenutrymning för en rörelsehindrad<br />
inte är möjlig är en tillfällig utrymningsplats, inom egen<br />
brandcell, där man kan invänta hjälp i anslutning till trappan en<br />
lösning.<br />
Krav på utrymningslarm se BBR 5:2512. Utrymmen i publika<br />
lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan<br />
direktkontakt med andra personer ska förses med<br />
kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås<br />
av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Exempel<br />
på utrymmen i publika lokaler som bör förses med<br />
kompletterande larmdon är hygienutrymmen. Med<br />
kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana.<br />
Enligt 84 § i AFS 2009:02 ska larmanordningar i arbetslokaler<br />
avge signaler som kan uppfattas av alla som berörs av faran.<br />
Larmsignal kan utgöras av ljud eller ljussignal eller vid behov av<br />
bådadera exempelvis då det finns personer med nedsatt syn eller<br />
hörsel på arbetsplatsen.<br />
I befintliga hygienrum i publika lokaler bör bristfällig<br />
larmutrustning kompletteras, så att även hörselskadade och döva<br />
kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara,<br />
så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och<br />
ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna<br />
får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren<br />
eller näringsidkaren. (Enligt HIN 2.)<br />
Enligt BBR 5:12 ska brandskyddet dokumenteras.<br />
Vid ändring av byggnad ska byggnader utformas så att det ges<br />
möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand (enligt BBR<br />
4
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
5:831). Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vid<br />
nybyggnad. Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns<br />
synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och<br />
byggnadens förutsättningar men avstegen får aldrig medföra en<br />
oacceptabel risk för människors säkerhet. Se vidare BBR 5:8.<br />
* se referenslista sidan 12.<br />
5
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete<br />
För att uppnå en säker utrymning för personer med funktionsnedsättning<br />
bör frågan om utrymning tas upp i ett tidigt skede vid nyoch<br />
ombyggnad och sedan följas upp under projekteringen. Enligt<br />
Boverkets byggregler ska dokumentation av brandskyddet<br />
upprättas. Dokumentationen ska beskriva förutsättningar för<br />
brandskyddets utförande och brandskyddets utformning samt verifiera<br />
att brandskyddet uppfyller kraven. Exempelvis om brandskyddet<br />
anpassats efter räddningstjänstens förmåga bör detta redovisas.<br />
Begränsningar för hur byggnaden ska användas, t ex antal personer<br />
som lokalerna är dimensionerade för, bör framgå.<br />
Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har den som äger<br />
en byggnad och den som bedriver verksamhet där det yttersta ansvaret<br />
för brandskyddet. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning<br />
hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de<br />
åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller<br />
begränsa skador till följd av brand. Man bör bedriva ett systematiskt<br />
brandskyddsarbete som omfattar såväl byggnadstekniska som<br />
organisatoriska aspekter.<br />
Organisatoriska aspekter kan handla om ansvar, utbildning och<br />
in<strong>format</strong>ion, regelbundna utrymningsövningar m.m. Det kan också<br />
handla om rutiner för hur man informerar om utrymningsfrågor t ex då<br />
samlingslokaler hyrs ut eller vid större sammankomster. Vidare kan<br />
det handla om regler/rutiner för att undvika att hindrande inredning<br />
och utrustning placeras t ex i utrymningsvägar och utrymningsplatser.<br />
Regler om det systematiska brandskyddsarbetet ges ut av Myndigheten<br />
för samhällsskydd och beredskap.<br />
Plan för utrymning<br />
Det systematiska brandskyddsarbetet bör resultera i en<br />
utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla – även<br />
personer med funktionsnedsättning – kan sätta sig i säkerhet vid brand<br />
eller annan nödsituation. Det gäller såväl publika lokaler som<br />
arbetsplatser och givetvis även arbetsplatser där det för tillfället inte<br />
finns någon person med funktionsnedsättning anställd; en anställd kan<br />
ha en tillfällig funktionsnedsättning som gör att han eller hon just då<br />
inte kan gå i trappor eller en person med funktionsnedsättning kan<br />
vara på besök i lokalerna. (Undantag är arbetsplatser där<br />
6
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
tillgänglighetskrav är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet<br />
som lokalerna är avsedda för).<br />
När utrymningsplanen tas fram bör man därför se över följande:<br />
Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utrymma<br />
lokalerna och om eventuella förbättringar behövs för en säker<br />
utrymning.<br />
Om någon särskild typ av utrustning behövs.<br />
Om en särskilt ansvarig person behöver utses för utrymning av<br />
personer med funktionsnedsättning.<br />
Om personalen behöver informeras och/eller utbildas för att kunna<br />
genomföra en säker utrymning.<br />
Det är viktigt att alla som normalt befinner sig i byggnaden informeras<br />
och utbildas så att alla vet hur personer med nedsatt rörelseförmåga<br />
ska utrymma byggnaden. De bör veta vilka utrymningsvägar som kan<br />
användas, var det finns en tillfällig utrymningsplats och hur man<br />
hjälper personer med nedsatt rörelseförmåga. Om personer behöver<br />
bäras ut bör man utgå från att det görs av utbildade personer, alltså<br />
räddningstjänst eller motsvarande. Om det finns särskild utrustning,<br />
till exempel en utrymningsstol, kan även andra hjälpa en person med<br />
rörelsehinder att komma ut. Men det förutsätter att den som ska<br />
manövrera stolen haft tillfälle att träna på hur stolen fungerar.<br />
<strong>Utrymning</strong>splanen bör anslås på lämpliga platser i byggnaden. Planen<br />
bör bland annat informera om var utrymningsvägar och<br />
larmutlösningsdon finns samt var återsamlingsplatsen ligger.<br />
Dessutom bör det klart framgå var utrymningsvägar och<br />
utrymningsplatser som kan användas av personer i rullstol finns och<br />
om någon hiss kan användas vid brand.<br />
<strong>Utrymning</strong>sövningar<br />
Att öva utrymning är bästa sättet för alla att lära hur en utrymning ska<br />
organiseras och genomföras. Det är därför viktigt att alla deltar i<br />
övningen, det vill säga även personer med funktionsnedsättning. Det<br />
ger automatiskt värdefulla och konkreta erfarenheter för att utforma<br />
utrymningsrutiner för alla.<br />
7
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
<strong>Utrymning</strong>splats<br />
Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta<br />
sig till en säker plats i det fria bör det finnas utrymningsplats dvs<br />
utrymme i angränsande brandcell, placerad i anslutning till eller i<br />
utrymningsväg, där en person med nedsatt rörelse- eller<br />
orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning.<br />
En utrymningsplats bör uppfylla följande villkor:<br />
Räddningstjänsten ska enkelt kunna ta sig fram till<br />
utrymningsplatsen. Ett trapphus som ligger i en separat brandcell<br />
kan exempelvis användas som utrymningsplats (om det är<br />
tillräckligt stort för att person i rullstol ska kunna vänta utan att<br />
stå i vägen för andra personer som utrymmer.) I annat fall bör<br />
utrymningsplatsen ligga i direkt anslutning till trapphuset. För att<br />
skyddet ska vara så bra som möjligt måste dels räddningstjänsten<br />
informeras om att det finns en utrymningsplats, dels var den ligger i<br />
byggnaden. Platsen bör vara utmärkt på utrymningsplanen.<br />
Bild 1. Bilden visar ett exempel på<br />
skylt som talar om att utrymmet är<br />
säkert vid brand. (Statens<br />
fastighetsverk har tagit fram<br />
skylten.)<br />
<strong>Utrymning</strong>splatsen ska vara så stor att personer som använder<br />
rullstol och rollator där kan invänta hjälp utan att stå i vägen när<br />
andra utrymmer. Hur många rullstolar som en utrymningsplats bör<br />
dimensioneras för beror på typ av lokal. T ex i lokaler som skolor,<br />
restauranger, varuhus, m.m. för fler än 150 personer bör enligt BBR<br />
5:212 minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov<br />
av att använda en utrymningsplats. Man måste beakta att vägen till<br />
en av utrymningsplatserna kan vara spärrad av brand.<br />
Man kan utgå från att en rullstol oftast har måtten max 0,7x1,3 m.<br />
Ytan som behövs för en stillastående rullstol är något större<br />
förslagsvis minst 0,90 x1,40 meter. Det behövs även utrymme för<br />
manövrering av rullstolen.<br />
Möjlighet till tvåvägs kommunikation med visuell återkoppling och<br />
möjlighet till talad kommunikation ska finnas. Utrustning för att<br />
kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med<br />
centrum 0,8 m från golvet (enligt BBR) samt minst 0,7 m från hörn<br />
8
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
eller annat hinder. Utrustningen ska lätt kunna hanteras genom att<br />
till exempel enkelt trycka på en knapp eller ett reglage, det vill säga<br />
man ska inte behöva ha nypgrepp i handen.<br />
Det är viktigt att utrymningsplatsens dörrar är täta och<br />
ventilationen är bra, till exempel genom brand-/brandgasspjäll som<br />
skydd för rök och värme. Om utrymningsplatsen är ett mindre rum<br />
kan brandglas i brandcellsgränsen (väggar och dörrar) vara<br />
olämpligt då glas släpper igenom för mycket värme.<br />
9
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar<br />
Fungerande utrymningsvägar förutsätter följande:<br />
Det ska vara möjligt att snabbt se, överblicka och förstå hur man<br />
ska förflytta sig för att ta sig ut ur lokalen. Det ska framför allt vara<br />
lätt att hitta fram till dörrarna i utrymningsvägen.<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar ska alltid hållas fria från inredning, utrustning<br />
och andra hinder – tillfälliga såväl som permanenta. Föremål får<br />
aldrig placeras framför eller bakom dörrar så att de inte kan öppnas<br />
eller så att det blir svårt att nå dörrhandtaget.<br />
Varningsmarkeringar ska bland annat finnas där trappor börjar och<br />
slutar samt vid stora glasytor som man kan missta för öppningar.<br />
Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till en<br />
utrymningsväg ska lätt kunna öppnas även av personer med nedsatt<br />
funktion i händerna. Dörren ska kunna öppnas med ett handgrepp,<br />
oavsett om den är låst eller olåst. Se exempel på öppningsbeslag,<br />
bild 2 och 3. Inga vred som kräver att man har nygrepp i handen bör<br />
förekomma. Om vred ändå används bör det inte ha en skyddskåpa.<br />
Tunga dörrar bör kunna öppnas automatiskt.<br />
Det ska vara lätt att förstå hur dörrar i utrymningsvägen öppnas.<br />
Även personer som har nedsatt syn och personer med kognitiva<br />
funktionsnedsättningar ska snabbt kunna öppna dörrarna. Låsta<br />
dörrar med fördröjd öppning bör inte förekomma.<br />
Öppningsbeslag (dörrtrycke, handtag eller liknande) får inte<br />
placeras högre än att exempelvis en person som är kortväxt kan nå<br />
det, vill säga högst cirka 1 meter över golvet.<br />
För att utrymningsvägen ska kunna användas av en person i rullstol<br />
tillkommer:<br />
Att det inte finns några trappor, trappsteg eller höga kanter.<br />
Att dörrar så långt möjligt saknar tröskel. Även brandklassade<br />
dörrar kan vara utan tröskel. En brandcellsskiljande dörr mot ett<br />
trapphus och mot en utrymningsplats bör vara extra tät. Helst bör<br />
man använda automatiska tätningströsklar som faller ner när<br />
dörren stängs, borstlist eller släplist. Om det finns trösklar får de<br />
vara högst 25 millimeter – helst inte högre än 20 millimeter. De ska<br />
även vara avfasade.<br />
10
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
Att dörrar som ska passeras är tillräckligt breda, minst 80<br />
centimeter men helst minst 84 centimeter. Öppningsanordningen<br />
(dörrhandtaget eller manöverdon dörröppnare) nåbart från rullstol,<br />
det vill säga minst 70 centimeter från hörn och på höjden högst 1<br />
meter, helst lägre.<br />
Att tunga dörrar kan öppnas automatiskt.<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar i entréplanet bör vara utan hinder så att personer<br />
som använder rullstol själva kan ta sig ut. I övriga våningsplan är<br />
oftast den enda lösningen att det finns utrymningsplatser dit alla som<br />
inte kan gå i trappor kan ta sig för att vänta på hjälp. En hiss som kan<br />
användas vid brand är en annan och bättre lösning. Se vidare under<br />
rubriken <strong>Utrymning</strong>shiss.<br />
Bild 2. Bilden visar ett öppningsbeslag<br />
för utrymning. Det är ett speciellt<br />
dörrtrycke som sitter ovanför<br />
dörrhandtaget. Plomberingen ska<br />
brytas innan det trycks ner.<br />
Bild 3. Bilden visar ett annat<br />
öppningsbeslag för utrymning. Det har<br />
form av en horisontell stång. Här<br />
trycker man på stången för att öppna<br />
dörren.<br />
11
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
<strong>Utrymning</strong>shiss<br />
I normala fall får hissar inte användas vid brand. Under senare år har<br />
försök gjorts med hissar som kan användas självständigt vid brand, så<br />
kallade utrymningshissar. Följande punkter är viktiga när det gäller<br />
utrymningshissar:<br />
Hissen bör mynna på ett sätt som gör det lätt att därifrån ta sig ut i det<br />
fria.<br />
Hissen ska ha separat strömförsörjning, trycksättning av schakt och<br />
sluss samt särskilda styr- och larmfunktioner. Larmtelefonen bör finnas<br />
både i hisskorg och i sluss.<br />
Se vidare i referenslistan sidan 12: Tillgänglighet och kulturarv,<br />
Statens fastighetsverk. Där beskrivs ett pilotprojekt med<br />
utrymningshiss.<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar ska placeras så att de är lätta att se oavsett var i<br />
lokalen man befinner sig. De får inte skymmas av föremål, exempelvis<br />
hängande armaturer. Även personer som sitter i rullstol – med en<br />
ögonhöjd från cirka 1 meter över golv – ska tydligt kunna se skyltarna.<br />
Det ska också finnas in<strong>format</strong>ion/skyltar som visar hur man kommer<br />
till hinderfria utrymningsvägar, en tillfällig utrymningsplats och<br />
eventuell utrymningshiss.<br />
Skyltarna bör placeras där man förväntar sig att de ska sitta, till<br />
exempel över branddörrar. De kan eventuellt kompletteras med lägre<br />
sittande skyltar. I en lokal som börjar rökfyllas kan det vara svårt att<br />
se skyltar som sitter högt eftersom röken stiger uppåt.<br />
Bild 4. Bilden visar en dörr som<br />
kompletterats med ytterligare en skylt<br />
för att visa utrymningsvägen. Skylten<br />
sitter i handtagshöjd.<br />
12
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar ska alltid vara väl belysta eller genomlysta, det vill<br />
säga ljuskällan sitter inne i skylten. Belysningsnivån anpassas sedan<br />
efter belysningen i lokalen.<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar och andra skyltar för varselmärkning ska följa<br />
Arbetsmiljöverkets föreskrifter Skyltar och signaler. AFS 2008:13. De<br />
färgkombinationer som anges där ska alltid följas, exempelvis grönt/vitt<br />
för utrymning och röd/vit för brandbekämpningsutrustning.<br />
Bild 5 a. <strong>Utrymning</strong>sväg för funktionshindrade. ( Från AFS 2008:13).<br />
Bild 5 b. <strong>Utrymning</strong>sväg via säker hiss. (Från AFS 2008:13).<br />
Nödbelysning<br />
För att hitta vägen ut vid strömavbrott krävs nödbelysning och<br />
vägledande markeringar för utrymning i vissa typer av lokaler och i<br />
vissa trapphus. Se vidare BBR 5:343.<br />
Bild 6. Bilden visar väggar med bårder<br />
längs golvet. Om ljuset slocknar lyser<br />
bårderna och visar vägen ut.<br />
<strong>Utrymning</strong>slarm<br />
För att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta<br />
varningar om brand och andra allvarliga risker måste olika typer av<br />
larm användas, till exempel:<br />
13
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
Ljudsignaler – sirener och ringklockor – och helst talad in<strong>format</strong>ion i<br />
högtalare som meddelar att alla som befinner sig i byggnaden ska<br />
utrymma och hur man gör det.<br />
Ett utrymningslarm med särskilt lågfrekvent ljud uppfattas av<br />
personer med hörselnedsättningar mycket lättare än ett ”vanligt”<br />
larm.<br />
Ett talat meddelande om att lokalerna måste utrymmas och hur<br />
man bäst tar sig ut innebär oftast en snabbare utrymning. En<br />
nackdel är att det kan vara svårt att uppfatta meddelanden om det<br />
finns störande bakgrundsljud. Särskilt personer med nedsatt hörsel<br />
har svårt att uppfatta ett sådant meddelande. Språket kan också<br />
vara ett problem – alla kanske inte förstår svenska. Att<br />
in<strong>format</strong>ionen både kan höras och förstås är viktigt.<br />
Ljussignaler – optiska signaler i form av blinkande eller roterande<br />
ljus – är särskilt viktigt i utrymmen där det finns risk att någon<br />
person befinner sig ensam.<br />
<strong>Utrymning</strong>sstol<br />
En utrymningsstol är en specialkonstruerad stol<br />
med hjul och medar som smidigt kan<br />
manövreras både nedför trappor och på plant<br />
golv. En person som inte själv kan gå i trappor<br />
kan föras i säkerhet med stolens hjälp.<br />
Stolen är relativt lätt att använda, man behöver<br />
exempelvis inte vara extra stark, men man bör<br />
åtminstone någon gång ha tränat att använda<br />
den.<br />
Bild 7. Bilden visar en skylt om att det finns det en<br />
utrymningsstol. (Statens fastighetsverk har tagit fram<br />
skylten.)<br />
Brandsläckare och larmknappars placering<br />
Brandsläckare, larmknapp och annat som är viktigt vid utrymning ska<br />
placeras så att de är inom räckhåll från en rullstol, det vill säga inte<br />
högre än 1,1 meter över golvet och minst 70 centimeter från hörn. Den<br />
bästa placeringen är på maxhöjden 1 meter över golvet och minst 1<br />
meter från hörn.<br />
14
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
Om du vill läsa mer …<br />
Enklare utan hinder. Boverket 2005. http://www.boverket.se/Om-<br />
Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/ .<br />
Allmänna råd och kommentarer om systematiskt<br />
brandskyddsarbete. (Statens räddningsverk) SRVFS 2004:3).<br />
https://www.msb.se/externdata/rs/87bc88a5-df63-436b-9fa2-<br />
27adde30ca88.<strong>pdf</strong><br />
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av<br />
enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har<br />
tillträde och på allmänna platser. H IN 2.( BFS 2011:13).<br />
https://rinfo.boverket.se/HIN/PDF/BFS2011-13-HIN2.<strong>pdf</strong>.<br />
Tillgänglighet och kulturarv (Statens Fastighetsverk).<br />
http://www.sfv.se/cms/sfv/galleriet/bestall_bocker/Tillganglighet.html<br />
<strong>Utrymning</strong> för alla – byggnader med kulturvärden. Elena Siré.<br />
(Svensk Byggtjänst)<br />
Lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778).<br />
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.htm<br />
Skyltar och signaler. (Arbetsmiljöverket) Författningssamling AFS<br />
2008:13. http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2008_13.aspx<br />
Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet (<strong>Handisam</strong> <strong>2012</strong>)<br />
www.handisam.se<br />
15
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •<br />
… eller ta kontakt<br />
Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet.<br />
Skicka synpunkterna till info@handisam.se. Bild och text får användas<br />
fritt om källa och fotograf anges.<br />
Text: Elena Siré Arkitekt AB har tagit fram underlag till fördjupningsbladet.<br />
Elisabet Svensson, <strong>Handisam</strong> har bearbetat och uppdaterat<br />
texten.<br />
Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna<br />
synpunkter på innehållet.<br />
Foto: Mai Almen, Hinderfri Design AB (bild 3, 4 och 6)<br />
Elena Siré Arkitekt AB (bild 5)<br />
Elisabet Svensson, <strong>Handisam</strong> (bild 1, 2 och 7)<br />
16