Fördjupningsblad 2012 Utrymning i pdf-format - Handisam

Säker utrymning 

– vid brand och andra nödsituationer 

Här presenteras mer detaljerad information om vad man ska tänka på 

för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att sätta 

sig i säkerhet vid brand och andra nödsituationer. Det är en fördjupning 

av riktlinjerna på området som finns i vår publikation Riv hindren – 

Riktlinjer för tillgänglighet. Fördjupningsbladet uppdaterades 2012. 

Riktlinjerna avser publika lokaler och arbetslokaler och har tagits fram 

för statliga myndigheter men kan även användas inom kommuner, 

landsting, organisationer eller privata företag. Utrymning av bostäder 

och vårdinrättningar behandlas inte. 

Innehåll 

Sidan 

Säker utrymning – allmänt ............................................................................. 2 

Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete .............................. 6 

Plan för utrymning ............................................................................................... 6 

Utrymningsövningar ............................................................................................. 7 

Tillfällig utrymningsplats ....................................................................................... 8 

Utrymningsvägar ............................................................................................... 10 

Utrymningshiss.................................................................................................. 12 

Utrymningskyltar ............................................................................................... 12 

Nödbelysning .................................................................................................... 13 

Utrymningslarm ................................................................................................. 13 

Utrymningsstol .................................................................................................. 14 

Brandsläckare och larmknappars placering ............................................................ 14 

Om du vill läsa mer eller ta kontakt …............................................................ 15

Säker utrymning – Handisams fördjupningsblad 

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Säker utrymning – allmänt 

Personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i 

säkerhet vid brand och i andra nödsituationer. 

Att sätta sig i säkerhet innebär att själv kunna ta sig till en säker plats 

eller till en utrymningsplats. 

En säker plats är en plats i det fria där brand eller brandgaser inte kan 

påverka utrymmande personer. 

En utrymningsplats är ett utrymme i angränsande brandcell, placerad i 

anslutning till eller i utrymningsväg, där en person med nedsatt 

rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. 

Förutsättningar för att sätta sig i säkerhet är bland annat 

att det i lokalen finns minst två förflyttningsvägar som kan 

användas av personer med nedsatt rörelseförmåga och som antingen 

går till utrymningsplats eller ut till säker plats. I vissa lokaler 

accepteras enbart en utrymningsväg och utrymningsplats (där detta 

accepteras av Boverket.) Om det finns automatiskt släcksystem bör 

en utrymningsplats finnas, (enligt Boverket behövs i detta fall ingen 

utrymningsplats) 

att förflyttningsväg som är tänkt att kunna användas av personer 

med nedsatt rörelseförmåga är utan trappor, trappsteg eller branta 

lutningar (alltså horisontell eller med utrymningshiss) samt utan 

höga trösklar, tunga dörrar och svåråtkomliga öppningsanordningar 

att varje utrymningsplats dimensioneras så att den rymmer det 

antal personer som bedöms kunna vara i behov av en 

utrymningsplats (med hänsyn till att en av utrymningsplatserna 

kan blockeras av brand) 

att utrymningsplats är väl skyddad mot rök och värme, åtkomlig 

utan nyckel eller motsvarande och att den har anordning för 

tvåvägskommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till 

talad kommunikation 

att dörrar i utrymningsvägar är lätta att öppna att passera, t ex att 

öppningsanordningar är lätta att förstå och hantera och sitter inom 

räckhåll för personer i rullstol, barn och personer som är kortväxta 

samt att tunga dörrar kan öppnas automatiskt 

2


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

att larmknapp för att aktivera brandlarm och utrymningslarm samt 

brandsläckare sitter inom räckhåll för bl. a personer som använder 

rullstol 

att personer med funktionsnedsättning kan uppfatta utrymningslarm 

och information i samband med utrymning 

att det finns utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att 

alla kommer ut vid utrymning 

att det är tydligt skyltat vilka utrymningsvägar personer med 

nedsatt rörelseförmåga kan använda för att ta sig till säker plats, 

utrymningshiss eller utrymningsplats. 

VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET? 

Enligt BBR kap 5:31 ska byggnader utformas så att det ges 

möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. 

Enligt BBR 5:336 ska publika lokaler förses med minst två 

oberoende utrymningsplatser. I lokaler med flera plan ska det 

finnas minst en utrymningsplats på varje plan. Utrymningsväg 

som leder horisontellt till säker plats behöver inte 

utrymningsplats. Utrymningsplats behövs inte heller om det finns 

automatiskt släcksystem. I lokaler där en det enbart finns en 

utrymningsväg (accepteras i vissa fall) får lokalen utformas med 

endast en utrymningsplats . 

Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa 

tillsammans kan rymma de personer som är i behov av en 

utrymningsplats och med hänsyn till att en av 

utrymningsplatserna kan blockeras av brand. (Enligt BBR 5:32). 

Den ska rymma minst en mindre utomhusrullstol som upptar ytan 

1,3 m x 0,7 m. Vid dimensioneringen av utrymningsplatser i 

lokaler av verksamhetstyp 2B och C (t ex skolor, restauranger, 

varuhus, m.m. för fler än 150 personer, se BBR 5:212) bör minst 

1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att 

använda en utrymningsplats. 

Utrymningsplatsen ska vara åtkomlig utan nyckel eller 

motsvarande. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation 

(BBR 5:248). Utrustning för att kommunikation från 

utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 m från 

golvet. Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i 

3


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

anslutning till larmsystemets centralutrustning, 

brandförsvarstablå eller motsvarande. 

Enligt 75§ i AFS 2009:02 ska det på arbetsplatser finnas 

sådana möjligheter till utrymning som är betingade av 

byggnadens, lokalens, arbetsplatsens och verksamhetens art. I 

regel ska det finnas minst två av varandra oberoende 

utrymningsvägar. För att underlätta för arbetstagare med 

funktionsnedsättning att utrymma arbetsplatserna 

(egenutrymning) bör utrymningsvägarna utformas utan 

trappor eller andra hinder för rullstolsburna och synskadade 

och förses med lätthanterliga öppningsanordningar till dörrar i 

utrymningsvägen. Om egenutrymning för en rörelsehindrad 

inte är möjlig är en tillfällig utrymningsplats, inom egen 

brandcell, där man kan invänta hjälp i anslutning till trappan en 

lösning. 

Krav på utrymningslarm se BBR 5:2512. Utrymmen i publika 

lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan 

direktkontakt med andra personer ska förses med 

kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås 

av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Exempel 

på utrymmen i publika lokaler som bör förses med 

kompletterande larmdon är hygienutrymmen. Med 

kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana. 

Enligt 84 § i AFS 2009:02 ska larmanordningar i arbetslokaler 

avge signaler som kan uppfattas av alla som berörs av faran. 

Larmsignal kan utgöras av ljud eller ljussignal eller vid behov av 

bådadera exempelvis då det finns personer med nedsatt syn eller 

hörsel på arbetsplatsen. 

I befintliga hygienrum i publika lokaler bör bristfällig 

larmutrustning kompletteras, så att även hörselskadade och döva 

kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara, 

så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och 

ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna 

får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren 

eller näringsidkaren. (Enligt HIN 2.) 

Enligt BBR 5:12 ska brandskyddet dokumenteras. 

Vid ändring av byggnad ska byggnader utformas så att det ges 

möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand (enligt BBR 

4


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

5:831). Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vid 

nybyggnad. Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns 

synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och 

byggnadens förutsättningar men avstegen får aldrig medföra en 

oacceptabel risk för människors säkerhet. Se vidare BBR 5:8. 

* se referenslista sidan 12. 

5


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete 

För att uppnå en säker utrymning för personer med funktionsnedsättning 

bör frågan om utrymning tas upp i ett tidigt skede vid nyoch 

ombyggnad och sedan följas upp under projekteringen. Enligt 

Boverkets byggregler ska dokumentation av brandskyddet 

upprättas. Dokumentationen ska beskriva förutsättningar för 

brandskyddets utförande och brandskyddets utformning samt verifiera 

att brandskyddet uppfyller kraven. Exempelvis om brandskyddet 

anpassats efter räddningstjänstens förmåga bör detta redovisas. 

Begränsningar för hur byggnaden ska användas, t ex antal personer 

som lokalerna är dimensionerade för, bör framgå. 

Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har den som äger 

en byggnad och den som bedriver verksamhet där det yttersta ansvaret 

för brandskyddet. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning 

hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de 

åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller 

begränsa skador till följd av brand. Man bör bedriva ett systematiskt 

brandskyddsarbete som omfattar såväl byggnadstekniska som 

organisatoriska aspekter. 

Organisatoriska aspekter kan handla om ansvar, utbildning och 

information, regelbundna utrymningsövningar m.m. Det kan också 

handla om rutiner för hur man informerar om utrymningsfrågor t ex då 

samlingslokaler hyrs ut eller vid större sammankomster. Vidare kan 

det handla om regler/rutiner för att undvika att hindrande inredning 

och utrustning placeras t ex i utrymningsvägar och utrymningsplatser. 

Regler om det systematiska brandskyddsarbetet ges ut av Myndigheten 

för samhällsskydd och beredskap. 

Plan för utrymning 

Det systematiska brandskyddsarbetet bör resultera i en 

utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla – även 

personer med funktionsnedsättning – kan sätta sig i säkerhet vid brand 

eller annan nödsituation. Det gäller såväl publika lokaler som 

arbetsplatser och givetvis även arbetsplatser där det för tillfället inte 

finns någon person med funktionsnedsättning anställd; en anställd kan 

ha en tillfällig funktionsnedsättning som gör att han eller hon just då 

inte kan gå i trappor eller en person med funktionsnedsättning kan 

vara på besök i lokalerna. (Undantag är arbetsplatser där 

6


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

tillgänglighetskrav är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet 

som lokalerna är avsedda för). 

När utrymningsplanen tas fram bör man därför se över följande: 

Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utrymma 

lokalerna och om eventuella förbättringar behövs för en säker 

utrymning. 

Om någon särskild typ av utrustning behövs. 

Om en särskilt ansvarig person behöver utses för utrymning av 

personer med funktionsnedsättning. 

Om personalen behöver informeras och/eller utbildas för att kunna 

genomföra en säker utrymning. 

Det är viktigt att alla som normalt befinner sig i byggnaden informeras 

och utbildas så att alla vet hur personer med nedsatt rörelseförmåga 

ska utrymma byggnaden. De bör veta vilka utrymningsvägar som kan 

användas, var det finns en tillfällig utrymningsplats och hur man 

hjälper personer med nedsatt rörelseförmåga. Om personer behöver 

bäras ut bör man utgå från att det görs av utbildade personer, alltså 

räddningstjänst eller motsvarande. Om det finns särskild utrustning, 

till exempel en utrymningsstol, kan även andra hjälpa en person med 

rörelsehinder att komma ut. Men det förutsätter att den som ska 

manövrera stolen haft tillfälle att träna på hur stolen fungerar. 

Utrymningsplanen bör anslås på lämpliga platser i byggnaden. Planen 

bör bland annat informera om var utrymningsvägar och 

larmutlösningsdon finns samt var återsamlingsplatsen ligger. 

Dessutom bör det klart framgå var utrymningsvägar och 

utrymningsplatser som kan användas av personer i rullstol finns och 

om någon hiss kan användas vid brand. 

Utrymningsövningar 

Att öva utrymning är bästa sättet för alla att lära hur en utrymning ska 

organiseras och genomföras. Det är därför viktigt att alla deltar i 

övningen, det vill säga även personer med funktionsnedsättning. Det 

ger automatiskt värdefulla och konkreta erfarenheter för att utforma 

utrymningsrutiner för alla. 

7


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Utrymningsplats 

Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta 

sig till en säker plats i det fria bör det finnas utrymningsplats dvs 

utrymme i angränsande brandcell, placerad i anslutning till eller i 

utrymningsväg, där en person med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. 

En utrymningsplats bör uppfylla följande villkor: 

Räddningstjänsten ska enkelt kunna ta sig fram till 

utrymningsplatsen. Ett trapphus som ligger i en separat brandcell 

kan exempelvis användas som utrymningsplats (om det är 

tillräckligt stort för att person i rullstol ska kunna vänta utan att 

stå i vägen för andra personer som utrymmer.) I annat fall bör 

utrymningsplatsen ligga i direkt anslutning till trapphuset. För att 

skyddet ska vara så bra som möjligt måste dels räddningstjänsten 

informeras om att det finns en utrymningsplats, dels var den ligger i 

byggnaden. Platsen bör vara utmärkt på utrymningsplanen. 

Bild 1. Bilden visar ett exempel på 

skylt som talar om att utrymmet är 

säkert vid brand. (Statens 

fastighetsverk har tagit fram 

skylten.) 

Utrymningsplatsen ska vara så stor att personer som använder 

rullstol och rollator där kan invänta hjälp utan att stå i vägen när 

andra utrymmer. Hur många rullstolar som en utrymningsplats bör 

dimensioneras för beror på typ av lokal. T ex i lokaler som skolor, 

restauranger, varuhus, m.m. för fler än 150 personer bör enligt BBR 

5:212 minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov 

av att använda en utrymningsplats. Man måste beakta att vägen till 

en av utrymningsplatserna kan vara spärrad av brand. 

Man kan utgå från att en rullstol oftast har måtten max 0,7x1,3 m. 

Ytan som behövs för en stillastående rullstol är något större 

förslagsvis minst 0,90 x1,40 meter. Det behövs även utrymme för 

manövrering av rullstolen. 

Möjlighet till tvåvägs kommunikation med visuell återkoppling och 

möjlighet till talad kommunikation ska finnas. Utrustning för att 

kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med 

centrum 0,8 m från golvet (enligt BBR) samt minst 0,7 m från hörn 

8


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

eller annat hinder. Utrustningen ska lätt kunna hanteras genom att 

till exempel enkelt trycka på en knapp eller ett reglage, det vill säga 

man ska inte behöva ha nypgrepp i handen. 

Det är viktigt att utrymningsplatsens dörrar är täta och 

ventilationen är bra, till exempel genom brand-/brandgasspjäll som 

skydd för rök och värme. Om utrymningsplatsen är ett mindre rum 

kan brandglas i brandcellsgränsen (väggar och dörrar) vara 

olämpligt då glas släpper igenom för mycket värme. 

9


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Utrymningsvägar 

Fungerande utrymningsvägar förutsätter följande: 

Det ska vara möjligt att snabbt se, överblicka och förstå hur man 

ska förflytta sig för att ta sig ut ur lokalen. Det ska framför allt vara 

lätt att hitta fram till dörrarna i utrymningsvägen. 

Utrymningsvägar ska alltid hållas fria från inredning, utrustning 

och andra hinder – tillfälliga såväl som permanenta. Föremål får 

aldrig placeras framför eller bakom dörrar så att de inte kan öppnas 

eller så att det blir svårt att nå dörrhandtaget. 

Varningsmarkeringar ska bland annat finnas där trappor börjar och 

slutar samt vid stora glasytor som man kan missta för öppningar. 

Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till en 

utrymningsväg ska lätt kunna öppnas även av personer med nedsatt 

funktion i händerna. Dörren ska kunna öppnas med ett handgrepp, 

oavsett om den är låst eller olåst. Se exempel på öppningsbeslag, 

bild 2 och 3. Inga vred som kräver att man har nygrepp i handen bör 

förekomma. Om vred ändå används bör det inte ha en skyddskåpa. 

Tunga dörrar bör kunna öppnas automatiskt. 

Det ska vara lätt att förstå hur dörrar i utrymningsvägen öppnas. 

Även personer som har nedsatt syn och personer med kognitiva 

funktionsnedsättningar ska snabbt kunna öppna dörrarna. Låsta 

dörrar med fördröjd öppning bör inte förekomma. 

Öppningsbeslag (dörrtrycke, handtag eller liknande) får inte 

placeras högre än att exempelvis en person som är kortväxt kan nå 

det, vill säga högst cirka 1 meter över golvet. 

För att utrymningsvägen ska kunna användas av en person i rullstol 

tillkommer: 

Att det inte finns några trappor, trappsteg eller höga kanter. 

Att dörrar så långt möjligt saknar tröskel. Även brandklassade 

dörrar kan vara utan tröskel. En brandcellsskiljande dörr mot ett 

trapphus och mot en utrymningsplats bör vara extra tät. Helst bör 

man använda automatiska tätningströsklar som faller ner när 

dörren stängs, borstlist eller släplist. Om det finns trösklar får de 

vara högst 25 millimeter – helst inte högre än 20 millimeter. De ska 

även vara avfasade. 

10


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Att dörrar som ska passeras är tillräckligt breda, minst 80 

centimeter men helst minst 84 centimeter. Öppningsanordningen 

(dörrhandtaget eller manöverdon dörröppnare) nåbart från rullstol, 

det vill säga minst 70 centimeter från hörn och på höjden högst 1 

meter, helst lägre. 

Att tunga dörrar kan öppnas automatiskt. 

Utrymningsvägar i entréplanet bör vara utan hinder så att personer 

som använder rullstol själva kan ta sig ut. I övriga våningsplan är 

oftast den enda lösningen att det finns utrymningsplatser dit alla som 

inte kan gå i trappor kan ta sig för att vänta på hjälp. En hiss som kan 

användas vid brand är en annan och bättre lösning. Se vidare under 

rubriken Utrymningshiss. 

Bild 2. Bilden visar ett öppningsbeslag 

för utrymning. Det är ett speciellt 

dörrtrycke som sitter ovanför 

dörrhandtaget. Plomberingen ska 

brytas innan det trycks ner. 

Bild 3. Bilden visar ett annat 

öppningsbeslag för utrymning. Det har 

form av en horisontell stång. Här 

trycker man på stången för att öppna 

dörren. 

11


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Utrymningshiss 

I normala fall får hissar inte användas vid brand. Under senare år har 

försök gjorts med hissar som kan användas självständigt vid brand, så 

kallade utrymningshissar. Följande punkter är viktiga när det gäller 

utrymningshissar: 

Hissen bör mynna på ett sätt som gör det lätt att därifrån ta sig ut i det 

fria. 

Hissen ska ha separat strömförsörjning, trycksättning av schakt och 

sluss samt särskilda styr- och larmfunktioner. Larmtelefonen bör finnas 

både i hisskorg och i sluss. 

Se vidare i referenslistan sidan 12: Tillgänglighet och kulturarv, 

Statens fastighetsverk. Där beskrivs ett pilotprojekt med 

utrymningshiss. 

Utrymningsskyltar 

Utrymningsskyltar ska placeras så att de är lätta att se oavsett var i 

lokalen man befinner sig. De får inte skymmas av föremål, exempelvis 

hängande armaturer. Även personer som sitter i rullstol – med en 

ögonhöjd från cirka 1 meter över golv – ska tydligt kunna se skyltarna. 

Det ska också finnas information/skyltar som visar hur man kommer 

till hinderfria utrymningsvägar, en tillfällig utrymningsplats och 

eventuell utrymningshiss. 

Skyltarna bör placeras där man förväntar sig att de ska sitta, till 

exempel över branddörrar. De kan eventuellt kompletteras med lägre 

sittande skyltar. I en lokal som börjar rökfyllas kan det vara svårt att 

se skyltar som sitter högt eftersom röken stiger uppåt. 

Bild 4. Bilden visar en dörr som 

kompletterats med ytterligare en skylt 

för att visa utrymningsvägen. Skylten 

sitter i handtagshöjd. 

12


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Utrymningsskyltar ska alltid vara väl belysta eller genomlysta, det vill 

säga ljuskällan sitter inne i skylten. Belysningsnivån anpassas sedan 

efter belysningen i lokalen. 

Utrymningsskyltar och andra skyltar för varselmärkning ska följa 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter Skyltar och signaler. AFS 2008:13. De 

färgkombinationer som anges där ska alltid följas, exempelvis grönt/vitt 

för utrymning och röd/vit för brandbekämpningsutrustning. 

Bild 5 a. Utrymningsväg för funktionshindrade. ( Från AFS 2008:13). 

Bild 5 b. Utrymningsväg via säker hiss. (Från AFS 2008:13). 

Nödbelysning 

För att hitta vägen ut vid strömavbrott krävs nödbelysning och 

vägledande markeringar för utrymning i vissa typer av lokaler och i 

vissa trapphus. Se vidare BBR 5:343. 

Bild 6. Bilden visar väggar med bårder 

längs golvet. Om ljuset slocknar lyser 

bårderna och visar vägen ut. 

Utrymningslarm 

För att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta 

varningar om brand och andra allvarliga risker måste olika typer av 

larm användas, till exempel: 

13


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Ljudsignaler – sirener och ringklockor – och helst talad information i 

högtalare som meddelar att alla som befinner sig i byggnaden ska 

utrymma och hur man gör det. 

Ett utrymningslarm med särskilt lågfrekvent ljud uppfattas av 

personer med hörselnedsättningar mycket lättare än ett ”vanligt” 

larm. 

Ett talat meddelande om att lokalerna måste utrymmas och hur 

man bäst tar sig ut innebär oftast en snabbare utrymning. En 

nackdel är att det kan vara svårt att uppfatta meddelanden om det 

finns störande bakgrundsljud. Särskilt personer med nedsatt hörsel 

har svårt att uppfatta ett sådant meddelande. Språket kan också 

vara ett problem – alla kanske inte förstår svenska. Att 

informationen både kan höras och förstås är viktigt. 

Ljussignaler – optiska signaler i form av blinkande eller roterande 

ljus – är särskilt viktigt i utrymmen där det finns risk att någon 

person befinner sig ensam. 

Utrymningsstol 

En utrymningsstol är en specialkonstruerad stol 

med hjul och medar som smidigt kan 

manövreras både nedför trappor och på plant 

golv. En person som inte själv kan gå i trappor 

kan föras i säkerhet med stolens hjälp. 

Stolen är relativt lätt att använda, man behöver 

exempelvis inte vara extra stark, men man bör 

åtminstone någon gång ha tränat att använda 

den. 

Bild 7. Bilden visar en skylt om att det finns det en 

utrymningsstol. (Statens fastighetsverk har tagit fram 

skylten.) 

Brandsläckare och larmknappars placering 

Brandsläckare, larmknapp och annat som är viktigt vid utrymning ska 

placeras så att de är inom räckhåll från en rullstol, det vill säga inte 

högre än 1,1 meter över golvet och minst 70 centimeter från hörn. Den 

bästa placeringen är på maxhöjden 1 meter över golvet och minst 1 

meter från hörn. 

14


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Om du vill läsa mer … 

Enklare utan hinder. Boverket 2005. http://www.boverket.se/Om- 

Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/ . 

Allmänna råd och kommentarer om systematiskt 

brandskyddsarbete. (Statens räddningsverk) SRVFS 2004:3). 

https://www.msb.se/externdata/rs/87bc88a5-df63-436b-9fa2- 

27adde30ca88.pdf 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av 

enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har 

tillträde och på allmänna platser. H IN 2.( BFS 2011:13). 

https://rinfo.boverket.se/HIN/PDF/BFS2011-13-HIN2.pdf. 

Tillgänglighet och kulturarv (Statens Fastighetsverk). 

http://www.sfv.se/cms/sfv/galleriet/bestall_bocker/Tillganglighet.html 

Utrymning för alla – byggnader med kulturvärden. Elena Siré. 

(Svensk Byggtjänst) 

Lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778). 

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.htm 

Skyltar och signaler. (Arbetsmiljöverket) Författningssamling AFS 

2008:13. http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2008_13.aspx 

Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet (Handisam 2012) 

www.handisam.se 

15


• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

… eller ta kontakt 

Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet. 

Skicka synpunkterna till info@handisam.se. Bild och text får användas 

fritt om källa och fotograf anges. 

Text: Elena Siré Arkitekt AB har tagit fram underlag till fördjupningsbladet. 

Elisabet Svensson, Handisam har bearbetat och uppdaterat 

texten. 

Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna 

synpunkter på innehållet. 

Foto: Mai Almen, Hinderfri Design AB (bild 3, 4 och 6) 

Elena Siré Arkitekt AB (bild 5) 

Elisabet Svensson, Handisam (bild 1, 2 och 7) 

16

Fördjupningsblad 2012 Utrymning i pdf-format - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?