Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam
Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam
Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dels därför att det är svårt att komma i kontakt <strong>med</strong> berörd vårdpersonal och dels<br />
på grund av sekretess.<br />
1.1.2 Framgångsfaktorer<br />
De asylsökande själva är <strong>vi</strong>ktiga för att handläggarna på Migrationsverket och<br />
Arbetsför<strong>med</strong>lingen ska få kännedom om de särskilda <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong>en, inte<br />
minst när de är dolda. Därför är det <strong>vi</strong>ktigt att det finns utrymme för att skapa en<br />
förtroendefull relation mellan handläggaren och den sökande. Migrationsverkets<br />
arbete <strong>med</strong> målgruppen fungerar bäst när den som handlägger ärendena möter<br />
asylsökande som har särskilda <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong> ofta. Dessa<br />
mottagningshandläggare har enklare att få fram relevant information om den<br />
asylsökandes <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong> och att få denna att själv berätta om sina <strong>behov</strong>.<br />
Handläggare som ofta arbe<strong>tar</strong> <strong>med</strong> asylsökande i målgruppen dokumenterar också<br />
i högre utsträckning information gällande den asylsökandes <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong> och<br />
skickar of<strong>tar</strong>e signaler till prövningsenheten om att asylsökande som har<br />
omfattande vård<strong>behov</strong> bör ges förtur i asylprövningen.<br />
Ytterligare en framgångsfaktor är att mottagningshandläggaren har tydliga,<br />
namngivna, kontaktpersoner inom vården i fråga om enskilda asylsökandes<br />
vård<strong>behov</strong> så att de vet vem de ska vända sig till.<br />
1.2 Bosättningsprocessen<br />
1.2.1 Utmaningar och hinder<br />
Mottagande av <strong>nyanlända</strong> <strong>med</strong> särskilda <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong> tas i regel upp men får<br />
litet utrymme i förhandlingarna mellan länsstyrelser och kommuner om<br />
flyktingmottagandet. Flyktingsamordnare i var femte kommun anser att<br />
kommuner som har tecknat överenskommelser inte har ett ansvar att ta <strong>emot</strong><br />
<strong>nyanlända</strong> som har särskilda <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong>. Små kommuner upplever sig ha<br />
större hinder, känner mindre ansvar och säger of<strong>tar</strong>e nej till att ta <strong>emot</strong> <strong>nyanlända</strong><br />
i målgruppen än vad stora kommuner gör.<br />
De största hindren för kommunerna att ta <strong>emot</strong> <strong>nyanlända</strong> <strong>med</strong> särskilda<br />
<strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong> är liten tillgång till anpassat boende samt långa avstånd till<br />
relevant vård. Bristen på anpassad bostad är en vanlig orsak till att kommuner<br />
säger nej till att ta <strong>emot</strong> personer i målgruppen men det finns ingen aktör som har<br />
ett tydligt uppdrag att verka för att bostadshus ska byggas om för att öka<br />
tillgängligheten för målgruppen så att kommunerna kan ta <strong>emot</strong> dessa personer.<br />
Länsstyrelserna gör det inte. När det gäller närhet till vården har kommunerna<br />
framförallt dåliga förutsättningar för närhet till specialiserad vård för flyktingar<br />
8
Change language