Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

1 Sammanfattning och slutsatser Denna rapport handlar om asylsökande och nyanlända personer som har särskilda medicinska behov. Det kan vara personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller som lider av en kronisk sjukdom. Personerna kan vara i behov av särskilda insatser under lång tid eller under en övergångsperiod. Behovet av insatser varierar stort och kan exempelvis handla om specialistsjukvård, rehabiliteringsinsatser, anpassad bostad eller stödinsatser i hemmet. I rapporten kartläggs olika aktörers ansvar för bosättning och mottagande av personer i målgruppen och de mest centrala problemområdena identifieras. Två frågor har stått i fokus för detta arbete: Vilka problem och bakomliggande orsaker finns det till att en del kommuner upplever sig vara förmögna medan andra upplever sig vara oförmögna att ta emot nyanlända med särskilda medicinska behov? och Vilka problem och bakomliggande orsaker till dessa problem finns i mottagande och introduktion av nyanlända med särskilda medicinska behov? Slutsatserna bygger på aktörernas egna erfarenheter av hur arbetet med målgruppen har fungerat fram tills nu. Ungefär samtidigt som denna rapport färdigställs införs ett nytt system för bosättning och mottagande av nyanlända där ansvarsfördelningen mellan aktörerna förändras. Förhoppningsvis kan slutsatserna i rapporten bidra med viktiga lärdomar inför detta fortsatta arbete. En del resultat är återkommande i kartläggningen och har resulterat i generella slutsatser om vad som är viktigt för att arbetet med målgruppen ska fungera väl genom hela processen. Det gäller exempelvis betydelsen av specialiserade handläggare som följer den nyanlända under den tid som han eller hon har kontakt med respektive myndighet. För att få kunskap om den enskildas behov är det viktigt att det finns ett förtroende mellan den asylsökande eller nyanlända och handläggaren. Det kräver återkommande möten. Krav på effektivisering vid handläggning står därför ofta i skarp kontrast till handläggares möjligheter att genomföra sitt uppdrag på ett för målgruppen gott sätt. Vidare visar kartläggningen att samverkan mellan de aktörer som är involverade i bosättningsoch mottagandeprocessen ofta medför ett bättre resultat men att det finns ett stort behov av en förbättrad samverkan mellan flera av aktörerna i deras arbete kring målgruppen. Inte minst gäller detta samverkan med landstingen. Ett annat tydligt resultat som gäller såväl under asyltiden som när en nyanländ ska anvisas till en kommun för bosättning är att det råder brist på anpassade bostäder, exempelvis lägenhet på bottenplan eller i hus med hiss. Kommunerna har dessutom ofta haft svårt att erbjuda nyanlända i målgruppen anpassade introduktionsinsatser. Personer i målgruppen har i lägre utsträckning deltagit i de 6
aktiviteter som erbjudits både under asylprocessen och i den kommunala introduktionen. Nedan följer en noggrannare redogörelse av de slutsatser som är mer specifikt kopplade till en viss aktör eller en viss del av processen. Det bör framhållas igen att denna redogörelse bygger på erfarenheter från det system som från och med den 1 december 2010 ersatts av en etableringsreform som förändrar ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Slutsatserna av hur arbetet har fungerat före reformen är relevanta för det fortsatta arbetet med bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov. För att ge en helhetsbild av den nyanländas process följer framställningen de tre områden som rapporten är indelad i: insatser under asyltiden, bosättningsprocessen och mottagandeprocessen. Aktörernas problem och utmaningar lyfts fram, men också de framgångsfaktorer som framkommit. 1.1 Insatser under asyltiden 1.1.1 Utmaningar och hinder En klar majoritet av Migrationsverkets mottagningshandläggare anger att tidsbrist och hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till att det kan vara svårt att få fram relevant information om den asylsökandes särskilda medicinska behov. Att mottagningshandläggarna behöver mer tid för handläggning av just målgruppen beror dels på att den sökande, för att vilja berätta om sina medicinska behov, behöver tid att bygga upp ett förtroende och dels på att det ofta tar tid att lösa sådana problem som är vanligt förekommande i arbetet med målgruppen, exempelvis brist på anpassade boenden. Ungefär en tredjedel av Migrationsverkets mottagningshandläggare uppger att de aldrig eller nästintill aldrig har tillgång till anpassat boende för asylsökande som är i behov av detta. Det nya arbetssättet i Kortare väntan går till synes emot såväl målgruppens behov som handläggarnas erfarenheter av vad som är ett positivt arbete med målgruppen. Arbetssättet gör det svårare att få fram information om behoven i målgruppen eftersom den asylsökande inte längre har en personlig handläggare som finns med under hela processen och eftersom tidspressen är hård. På två områden är Migrationsverkets myndighetsutövning inte enhetlig, det vill säga mottagningshandläggarna agerar på olika sätt, vilket skapar en risk för godtycklighet. Det gäller handläggarnas olika benägenhet att begära förtur i asylprocessen för personer som är i behov av omfattande stöd- och vårdinsatser samt tillvägagångssättet vid utredning av den asylsökandes behov av omvårdnadstjänster, där en del handläggare utreder frågan själva medan andra hänvisar frågan till kommunen eller gör utredningen tillsammans med kommunen. Landstinget är en viktig samverkanspart för mottagningshandläggarna som dock möter svårigheter att få fram relevant information, exempelvis läkarintyg, 7
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57:
ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59:
med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61:
kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63:
anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65:
Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67:
andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69:
De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71:
som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73:
särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75:
Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77:
kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?