Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

Andra orsaker till att en del mottagningshandläggare inte anger all information de har tillgång till om nyanländas hälsa och medicinska behov i bosättningsunderlag är tidsbrist och att de inte tror att kommunerna vill ha all information. Av de handläggare som inte uppger all information i underlagen valde 42 % att skriva fritt om orsakerna till detta (Diagram 3.3). Flera handläggare skriver att de tror att det är till den nyanländas nackdel att lämna ut all information om medicinska behov i bosättningsunderlaget och att det inte borde vara avgörande för vilken ort man kan bo på. En handläggare skriver så här: Jag har varit med om att kommuner inte velat ta emot personer som de anser vara för krävande, det vill säga har för stora medicinska behov. Jag anser att kommunerna antingen får sluta diskriminera eller inte bör få veta allting förrän efter att de har beslutat att ta emot en person och att de då inte ska kunna ångra sig. I min erfarenhet bryter kommunerna ofta mot diskrimineringslagar. Diagram 4.3 Orsaker till att all tillgänglig information om nyanländas hälsa och medicinska behov inte anges i bosättningsunderlag Mottagningshandläggarna agerar också olika när det gäller att lämna information till bosättningshandläggare eller kommuner utöver det som står i bosättningsunderlaget. Av de handläggare som skriver bosättningsunderlag informerar 43 % bosättningshandläggare på Migrationsverket om nyanländas hälsa och medicinska behov utöver det som står i underlaget i de flesta ärenden där det finns särskilda medicinska behov. På samma vis lämnar 28 % i de flesta ärenden information till handläggare i kommuner som är tillfrågade att ta emot en person och 39 % till handläggare i kommuner som har accepterat att ta emot. Majoriteten av mottagningshandläggarna ger dock aldrig eller bara i ett fåtal ärenden, information om personers hälsa och medicinska behov till någon av dessa tre aktörer utöver vad som står i underlaget. Det finns ett tydligt samband mellan mottagningshandläggares benägenhet att lämna information till både bosättningshandläggare och handläggare i tillfrågade kommuner, och mängden information handläggaren uppger i bosättningsunderlaget. Ju större del av den information som finns tillgänglig om individers hälsa och medicinska behov som anges i bosättningsunderlaget, desto 48
vanligare är det att handläggaren ger information utöver det som står i underlaget. Exempelvis ger hälften av de handläggare som uppger all information de har tillgång till i bosättningsunderlaget ytterligare information till bosättningshandläggare i de flesta ärenden där personen har särskilda medicinska behov. Bland de handläggare som bara anger en liten del av den information de har tillgång till i underlaget är detta nästan bara hälften så vanligt. När det gäller information till handläggare i den kommun som accepterat att ta emot bryts dock mönstret. Då är det de mottagningshandläggare som endast anger en liten del av den information de har tillgång till i bosättningsunderlaget som i högst utsträckning kontaktar den nya kommunen och informerar om sådant som inte står i underlaget. Den vanligaste orsaken till att handläggarna ger information på ett annat sätt än i bosättningsunderlaget är att de tycker att det känns enklare att ta upp informationen vid en direktkontakt. Något fler än var femte handläggare har uppgett att de gör det därför att de av hänsyn till den nyanlända anser att det är bättre att inte överföra all information skriftligt. Nästan lika många uppger att de gör så därför att de har blivit instruerade till detta av bosättningshandläggare och en del uppger att de blivit instruerade att göra så av andra mottagningshandläggare. Nästan en tredjedel av mottagningshandläggarna har uppgett att de lämnar information utöver det som står i bosättningsunderlaget av andra skäl. Återkommande bland dessa svar är att det tillkommit ny information, att den nyanlända samtyckt till att ge mer information, att det är enklare att förklara eller förtydliga komplicerade omständigheter muntligt och att handläggaren inte tycker att informationen ska cirkulera bland kommuner som i slutändan inte är berörda. Som tidigare nämnts uppger dock de flesta mottagningshandläggare aldrig eller bara i ett fåtal ärenden information om nyanländas hälsa och särskilda medicinska behov utöver innehållet i bosättningsunderlagen. Så här skriver en av dem: Jag anser att all väsentlig information ska finnas i bosättningsunderlaget så det inte behöver kompletteras med muntliga uppgifter. Bosättningsunderlaget är undertecknat av den nyanlända så information utöver det som står där ska ju inte dryftas mellan olika aktörer. Mottagningshandläggarna efterfrågar tydliga rutiner för dialogen mellan mottagningshandläggare och bosättningshandläggare kring vilken information om den nyanlända som ska överföras och hur detta ska ske. Ett annat önskemål om förtydligade riktlinjer gäller hur ofta underlagen ska uppdateras, då det inte är ovanligt att underlag som gäller personer med särskilda medicinska behov får ligga länge i väntan på att en kommun vill ta emot. Betydelsen av tydlig information kring sekretess lyfts också fram av handläggarna. 49
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61: kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63: anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65: Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67: andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69: De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71: som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73: särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75: Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77: kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79: anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81: uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83: förutsättningar för integration
Page 84 and 85: kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87: Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89: av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91: kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93: Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95: edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97: nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?