Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam
Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam
Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4 Bosättningsprocessen<br />
Under år 2009 bosatte sig 18 000 kvotflyktingar, före detta asylsökande och<br />
anhöriga till dessa grupper i någon av Sveriges kommuner efter att de be<strong>vi</strong>ljats<br />
uppehållstillstånd. En majoritet av de <strong>nyanlända</strong> bosatte sig på egen hand <strong>med</strong>an 4<br />
500 personer fick en introduktionsplats an<strong>vi</strong>sad av Migrationsverket. Av de<br />
personer som fick hjälp av Migrationsverket fick 21 % vänta på en an<strong>vi</strong>sning i<br />
mer än två månader och fem procent fick vänta i mer än fyra månader. 43<br />
Personer <strong>med</strong> särskilda <strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong> får ofta vänta länge på en<br />
introduktionsplats i en kommun, i <strong>vi</strong>ssa fall i upp till ett och ett halvt år. Det finns<br />
i dagsläget ingen statistik över hur stor denna grupp <strong>nyanlända</strong> är. En mätning<br />
som Migrationsverkets bosättningsfunktion utförde under två månader 2009<br />
indikerar dock att närmare en fjärdedel av de personer som behöver hjälp <strong>med</strong> att<br />
hitta en introduktionsplats antingen har omfattande vård<strong>behov</strong> och/eller någon<br />
funktionsnedsättning alternativt ingår i en familj där minst en familje<strong>med</strong>lem har<br />
omfattande vård<strong>behov</strong> och/eller någon funktionsnedsättning. 44 Även bland de<br />
<strong>nyanlända</strong> som bosätter sig på egen hand finns personer och familjer <strong>med</strong><br />
motsvarande <strong>behov</strong>, men någon likande mätning av hur många dessa är har inte<br />
gjorts.<br />
I detta kapitel behandlas processen för bosättning av <strong>nyanlända</strong> <strong>med</strong> särskilda<br />
<strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong>, från det att kommunerna tecknar överenskommelser om<br />
flyktingmottagande till att de <strong>nyanlända</strong> bosatt sig i dessa kommuner. Vilket<br />
uppdrag har länsstyrelserna, kommunerna och Migrationsverket i denna process i<br />
allmänhet, och i fråga om målgruppen i synnerhet? Vad är <strong>vi</strong>ktigt för att<br />
kommunerna ska anse sig kunna ta <strong>emot</strong> personer ur målgruppen, och hur ser<br />
kommunernas förutsättningar ut idag? Vilken information ger Migrationsverket<br />
till kommunerna om de <strong>nyanlända</strong> som ska an<strong>vi</strong>sas och <strong>vi</strong>lka ekonomiska<br />
ersättningar kan kommunen få för att ta <strong>emot</strong> personer i målgruppen? Detta är<br />
frågor som behandlas i detta kapitel.<br />
43 Projektplan, Europeiska flyktingfonden Bosättning och mottagande av <strong>nyanlända</strong> <strong>med</strong> särskilda<br />
<strong>med</strong>icinska <strong>behov</strong>, sid. 1<br />
44 Ibid.<br />
40
Change language