Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

kommer igång. Informationen från ansökningsenheterna är mycket viktig för att få veta om de direkt måste få stöd eller om det finns anhöriga som klarar de första dagarna. 3.1.2 Sammanfattning Den asylsökande själv är den viktigaste källan för att Migrationsverkets mottagningshandläggare ska få kännedom och information om hans eller hennes särskilda medicinska behov. En del handläggare tycker att det är svårt att få fram relevant information om den asylsökandes hälsa och behov, främst på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning men också därför att de har svårt att få fram relevant information genom landstinget på grund av sekretessbestämmelser och svårigheter att komma i kontakt med berörd vårdpersonal. De mottagningshandläggare som ofta möter personer i målgruppen tycker att det är enklare att få fram relevant information om den asylsökandes hälsa och särskilda medicinska behov än andra mottagningshandläggare men upplever trots det att tidspress, hög arbetsbelastning, sekretessregler och svårigheter att komma i kontakt med berörd vårdpersonal är större hinder för att få fram relevant information än andra handläggare. Däremot tycker de handläggare som möter målgruppen ofta att det är enklare att få den asylsökande att själv berätta om sin hälsa och sina medicinska behov än vad andra handläggare tycker. Flera mottagningshandläggare anser att arbetssättet i Kortare väntan gör det svårare att få fram relevant information om den sökandes hälsa och särskilda medicinska behov eftersom det inte längre finns en personlig handläggare som följer den sökande under hela mottagandet. 3.2 Anpassat boende och utredning av behov av omvårdnadstjänster Under asyltiden kan asylsökande välja mellan att bo i ett eget boende (EBO), vanligtvis hos släktingar eller vänner, eller att bo på ett så kallat anläggningsboende (ABO) som Migrationsverket har i uppdrag att tillhandahålla. 22 Asylsökande omfattas inte av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller av socialtjänstlagens biståndsbestämmelser, utan istället av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Migrationsverket har förutom tillhandahållandet av boende därför också ansvar att ge asylsökande sådana stödinsatser som krävs för att de som väljer att bo i ABO ska klara sitt boende. 23 Det kan gälla allt från handikappanpassning av boendet till hjälp med 22 3 § Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 23 14 § Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; Migrationsverket, Utlänningshandboken kap. 33.7 Boende i mottagningssystemet, avsnitt Stöd motsvarande stödet enligt LSS, senast uppdaterad 2009-06-03 28
matlagning. 24 Stödinsatserna kan ordnas genom upphandling eller i egen regi. Däremot har myndigheten inget uppdrag att erbjuda de asylsökande i anläggningsboenden sådana insatser som är kopplade till medicinsk vård. 25 Särskilda fördelningsfunktioner vid ansökningsenheterna ansvarar för att anvisa de asylsökande till anläggningsboendena. Fördelningsfunktionerna har kännedom om hur de olika mottagningsenheternas förutsättningar att ta emot asylsökande med särskilda behov ser ut eftersom enheterna varje vecka ska rapportera in antalet lediga platser i handikappanpassade lägenheter, om det finns någon specialistkompetens eller erfarenhet av att ta emot personer med vissa former av handikapp i närområdet, hur långt det är till närmsta sjukhus, m.m. 26 Asylsökande som har behov av viss specialkompetens ska i första hand bli anvisade till ett boende med närhet till sådan kompetens 27 . I Migrationsverkets interna handbok Utlänningshandboken står att alla mottagningsenheter ska ta emot asylsökande med särskilda behov i mån av plats, men att enheten måste få tid att ordna nödvändiga omvårdnadsinsatser. Det kan också bli nödvändigt för enheten att göra vissa omflyttningar för att frigöra platser till asylsökande med särskilda behov. 28 För att asylsökande ska komma till anläggningsboende med goda förutsättningar att ge det stöd och de omvårdnadsinsatser som den sökande behöver framhålls i Migrationsverkets utlänningshandbok att det är av ”synnerlig vikt att den asylsökandes behov dokumenteras (…) Allt som är relevant för bedömningen av om det föreligger särskilda behov ska dokumenteras, t. ex handikapp, sjukdom eller omvårdnadsbehov” 29 Migrationsverkets utlänningshandbok tar också upp att Sveriges kommuner och landsting anser att kommunerna inte har lagstöd för att bistå Migrationsverket i utredande eller tillhandahållande av omvårdnadstjänster i den mottagande enheten, men att dessa tjänster ändå utförs av de flesta kommuner där Migrationsverket har sina mottagningsenheter. I Utlänningshandboken hämtas 24 I Utlänningshandboken definieras de asylsökande med särskilda behov utifrån att de behöver boende i handikappanpassade lägenheter med eller utan stöd av omvårdnadstjänster, i lägenheter med självhushåll med stöd av omvårdnadstjänster som hemtjänst, matleveranser m.m., som behöver nära specialistkompetens, t ex teckentolk eller specialskolor, med närhet till nödvändig specialistvård eller fortsättning av pågående behandlingar, i eget rum/egen lägenhet på grund av psykisk ohälsa samt behov av tekniska hjälpmedel (Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 33.7, avsnitt Definition av särskilda behov, senast uppdaterad 2009-06-03) 25 Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 33.11 Hälso- och sjukvård, avsnitt Asylsökande patienter som är utskrivningsklara men som fortfarande har vårdbehov som inte kan anstå, senast uppdaterad 2009-05-29; kap. 33.7, avsnitt Ansvarsfördelning mellan kommuner och Migrationsverket, senast uppdaterad 2009-06-03 26 Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 33:7, avsnitt Ansökningsenheternas fördelningsfunktioner har kännedom om mottagningsenheternas förutsättningar att ta emot asylsökande med särskilda behov, senast uppdaterad 2009-06-03 27 Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 33.7, avsnitt Utgångspunkter vid fördelning av asylsökande med särskilda behov, senast uppdaterad 2009-06-03 28 Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 33.7, avsnitt, Mottagande enhet behöver tid för planering av omvårdnadsinsatser, senast uppdaterad 2009-06-03 29 Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 33.7, avsnitt Dokumentation och informationsöverföring mellan ansökningsenheter och mottagningsenheter, senast uppdaterad 2009-06-03 29
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61: kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63: anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65: Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67: andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69: De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71: som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73: särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75: Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77: kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?