Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

ehabilitering. Genom Försäkringskassans personalavdelning togs en lista fram över samtliga 2620 personliga handläggare som är anställda inom sjukförsäkring. 29 e-postadresser saknades och dessa personer togs därför bort från listan. Med datorns hjälp slumpades sedan ett urval om 10 % av handläggarna fram. Av kvarvarande e-postadresser visade sig 22 stycken inte fungera så det slutgiltiga urvalet, 237 personer, motsvarar ungefär 9 % av det totala antalet personliga handläggare inom sjukförsäkring. Av de handläggare på Försäkringskassan som fick enkäten besvarade 159 personer (67 %) denna. De arbetar på 51 orter på 47 av landets 53 lokala försäkringscenter. 17 De lokala försäkringscenter som är representerade i undersökningen ligger i samliga län förutom Blekinge och Jämtland där ingen av de tillfrågade har svarat. Antalet personer som svarat från de olika lokala försäkringscentrena varierar från en till åtta personer. Eftersom dessa grupper är så små går det inte att göra några tillförlitliga jämförelser dem emellan. Arbetsförmedlingens enkät riktar sig till arbetsförmedlare som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Eftersom ingen samlad kontaktlista över dessa fanns hos Arbetsförmedlingen så samlades e-postadresser in genom att ett internt PM skickades ut via ledningsstaben till alla marknadschefer med ett önskemål om att inom ramen för föreliggande projekt få e-postadresser till de handläggare som möter målgruppen. Urvalet av respondenter är därför inte lika precist och väl inringat som i övriga enkäter. De e-postadresser som skickades in går förvisso till personer som möter målgruppen men dessa kan vara arbetsförmedlare, arbetsterapeuter eller specialister av olika slag och ha helt olika arbetsuppgifter. Därför kan det vara svårt att dra slutsatser i vissa frågor. Av de 300 adresser som samlades in svarade 65 % på enkäten. 2.5.2 Genomförande av enkätundersökningarna Enkäterna till kommunerna, länsstyrelserna, Migrationsverket och Försäkringskassan skickades ut i början av juni och kunde besvaras under cirka tre månader. Arbetsförmedlingens enkät kunde, på grund av att det tog lång tid att samla in e-postadresser till handläggarna, skickas ut först i början av augusti och respondenterna kunde inkomma med svar under en månad. För samtliga enkäter skickades tre påminnelser till dem som inte besvarat enkäten under månaden efter det första utskicket. De kommuner och länsstyrelser som inte hade besvarat 17 Följande lokala försäkringscenter finns representerade i undersökningen: Arvika-Torsby, Bollnäs, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Fagersta, Gällivare, Gävle, Göteborg Centrum, Göteborg Gamlestan, Göteborg Hisingen, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Jönköping-Värnamo, Kalmar, Karlskoga, Karlstad, Kristianstad, Linköping-Motala, Luleå, Lund, Lycksele-Umeå, Malmö, Nacka Södermalm, Nyköping-Södertälje, Piteå-Skellefteå, Skövde, Sollefteå. Stockholm City, Stockholm Nord (Sollentuna), Sundbyberg, Sundsvall, Söderort, Södertörn, Trollhättan, Täby, Uddevalla, Uppsala, Varberg, Vetlanda, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik. Enkäten har också skickats till anställda på lokala försäkringscenter i Karlskrona, Lycksele, Mora, Mottala, Östersund, Visby och Norrköping, men ingen av dessa har besvarat enkäten. Ingen på det lokala försäkringscentret i Kalix fanns med i det slumpmässigt framtagna urvalet. 22
enkäten i början av augusti kontaktades via telefon och uppmuntrades att göra detta. Telefonkontakt har däremot inte tagits med respondenterna på Migrationsverket, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan eftersom dessa myndigheter är centralstyrda och det därför inte är lika angeläget att fånga upp varje respondents erfarenheter som det är med kommunerna och länsstyrelserna där de lokala förutsättningarna kan antas vara mer varierande. Det statistiska materialet har sammanställts och bearbetats. Jämförelser har tagits fram mellan olika frågor och mot olika bakgrundsvariabler. Alla resultat i rapporten är inte statistiskt säkerställda eftersom en del jämförelsegrupper är för små. Kommunernas och länsstyrelsernas resultat är de mest tillförlitliga eftersom samtliga flyktingmottagande kommuner och länsstyrelser har fått enkäter, och eftersom svarsfrekvenserna för dessa enkäter är så höga. Respondenterna behöver därför i väldigt låg grad representera någon annan än den egna kommunen eller länsstyrelsen, till skillnad från respondenterna på de tre myndigheterna vars svar generaliseras till alla handläggare på respektive myndighet. Det statistiska materialet från undersökningarna är omfattande. Endast en liten del av de resultat som framkommit ryms i denna rapport. För den som är intresserad av att ta del av det fullständiga materialet finns detta tillgängligt hos samtliga parter som ingår i projektet. 2.5.3 Projektgruppsseminarier Under projektets gång har tre seminarier anordnats med representanter som arbetar praktiskt i verksamheterna hos respektive kommun och myndighet. En del av dessa har också bidragit i övrigt till kartläggningen genom att tillhandahålla underlag för policystudien och kontaktuppgifter för enkäterna. Syftet med det första seminariet var att ge en översiktlig bild av hur bosättnings- och mottagandeprocessen för nyanlända med särskilda medicinska behov ser ut samt att ge en fingervisning om vilka problem som är förknippade med denna process ur de olika aktörernas perspektiv. Utifrån fem typfallsbeskrivningar fick seminariedeltagarna diskutera den egna organisationens ansvar för målgruppen och hur man mer konkret arbetar för att upprätthålla detta ansvar. Under det andra seminariet arbetade seminariedeltagarna i grupp med att identifiera och analysera de mest centrala resultaten i enkätundersökningen, utifrån projektets syfte och mål samt respektive myndighets uppdrag. För att göra detta användes den beprövade metoden ”Lewins kraftfältsanalys”. Med hjälp av denna metod sorterades resultaten genensamt, inom respektive myndighet, in i fyra kategorier: detta vill vi ha kvar (behåll), detta vill vi ta bort (släpp/glöm), detta är bra men behöver utvecklas (omformulera) och detta saknar vi (lägg till). Genom denna process kunde de viktigaste resultaten sållas fram och seminariedeltagarnas egna erfarenheter från arbetet inom de olika myndigheterna tas tillvara i analysen av resultaten. Under ett tredje och sista seminarium, i slutfasen av projektet, arbetade projektgruppen tillsammans med processkartläggaren, projektledaren och 23
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61: kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63: anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65: Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67: andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69: De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71: som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73:
särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75:
Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77:
kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?