Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

Migrationsverkets arbete eftersom de har det huvudsakliga ansvaret för de insatser som målgruppen har rätt till under asyltiden. Vad som sker i handläggningen av målgruppens asylärenden och vilka effekter denna process kan ha för målgruppen ryms inte i denna rapport. De aktörer som omfattats i projektets aktiviteter och behandlas i kartläggningen är kommuner, länsstyrelserna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En viktig aktör som dock inte är representerad i kartläggningen är landstingen. Det finns flera skäl till att landstingen uteslöts från undersökningen, främst praktiska. När det gäller landstingen så kan man anta att situationen för nyanlända med särskilda medicinska behov varierar mellan olika landsting och att landstingen delvis arbetar med målgruppen på olika sätt. Samtliga landsting skulle därför med nödvändighet ha involverats i projektet. En vidare svårighet skulle bli att identifiera vilka personer inom landstingen som man i så fall skulle vända sig till. Vårdpersonal inom primärvård, specialistvård och psykiatri möter alla denna målgrupp och att identifiera personer som i viss mening skulle få representera ett helt landstings arbete med målgruppen var inte realistiskt och skulle inte heller bli rättvisande. Att ha med landstingen i projektet föll därför utanför vad som ansågs genomförbart i projektet. Vidare har kartläggningen begränsats till att inbegripa flyktingmottagande kommuner, och den omfattar därmed inte alla landets kommuner. Däremot finns alla länsstyrelser med i kartläggningen, liksom tjänstemän i hela landet från övriga myndigheter i projektet: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kartläggningen är följaktligen att betrakta som rikstäckande. En utmaning i projektet gällde definitionen av målgruppen. Å ena sidan behövde definitionen vara ganska öppen för att kunna fånga in målgruppens bredd och komplexitet, å andra sidan var behovet av tydliga avgränsningar starkt eftersom det annars fanns en risk att involverade personer och aktörer skulle få helt olika förståelse av vilka personer som projektet avser. Till målgruppen hör nyanlända som bosatt sig på egen hand eller som har fått hjälp av Migrationsverket att hitta en kommun att bosätta sig i. Som nyanländ betraktas man i detta projekt vara under tre och ett halvt år efter att uppehållstillstånd beviljats. Det är så lång tid som den statliga schablonersättningen till kommunerna är beräknad att räcka. Med ”särskilda medicinska behov” avses olika former av särskilda behov på grund av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom. Det kan också gälla personer som på grund av sjukdom eller trauma är i behov av särskilda insatser under en övergångsperiod. Behoven kan variera stort och kan exempelvis handla om specialistsjukvård, rehabiliteringsinsatser, anpassad bostad eller stödinsatser i hemmet. En viktig avgränsning som har gjorts under projektets gång är att kartläggningen utgår från aktörernas perspektiv och erfarenheter, och inte målgruppens. En av rapportens rekommendationer är därför att en andra delstudie genomförs där nyanlända med särskilda medicinska behov själva ges utrymme att formulera de problem som de möter i processen för bosättning och mottagande. 18
2.5 Tillvägagångssätt Det har varit relevant att i kartläggningen undersöka hur nyanlända med olika former av särskilda medicinska behov behandlas i jämförelse dels med andra nyanlända och dels med personer med liknande behov som sedan länge bor i Sverige. En ambition har därför varit att genomföra kartläggningen utifrån ett rättighetsbaserat perspektiv, med fokus på icke-diskriminering/särbehandling. Även delaktighet och ansvarighet (inklusive ansvarsutkrävande) är viktiga dimensioner i ett rättighetsbaserat perspektiv. Dessa har dock inte kunnat ges samma utrymme i rapporten eftersom det skulle kräva att nyanlända med särskilda medicinska behov involverades i studien (jfr. ovannämnda rekommendation). I rapporten jämförs policy med praktik. Genom att studera hur målgruppens rättigheter och de berörda aktörernas uppdrag och ansvar beskrivs i olika policydokument, såsom lagar, förordningar, regleringsbrev och interna handböcker, undersöks hur processen för bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov är tänkt att fungera. I vilken omfattning denna policy efterlevs och på vilka punkter den inte har får ett reellt genomslag har sedan kartlagts med hjälp av kvantitativ metod. Skräddarsydda webbenkäter har tagits fram för var och en av de fem aktörerna utifrån deras uppdrag och skickats till tjänstemän på Migrationsverkets mottagningsenheter, i flyktingmottagande kommuner, på Försäkringskassans försäkringscenter, på Arbetsförmedlingens lokalkontor samt vid länsstyrelserna. Det har krävts mycket förarbete för att kunna ta fram relevanta frågor och svarsalternativ i enkäterna, dels därför att det är ett outforskat område med få tidigare studier att luta sig mot, och dels därför att ambitionen har varit att få en helhetsbild av en mycket komplex process. Det är många aktörer som ingår i kartläggningen, deras uppdrag ser olika ut och är dessutom under förändring. 9 Rutiner finns inte för alla arbetsuppgifter och därför utförs de på olika sätt i olika delar av landet. Dessutom gäller enkäternas frågor en mycket heterogen målgrupp. Enkätundersökningen söker förklaringar och orsaker till problem i processen för bosättning och mottagande. Detta förutsätter att det finns hypoteser om vilka problem som finns och vad orsakerna till dessa kan vara. Avsaknaden av tidigare studier på området har inneburit att det inte alltid finns några sådana tydliga hypoteser. Frågorna har därför tagits fram utifrån de ansvarsområden som aktörerna har enligt policy och för varje fråga har hypoteser utarbetats till grund för svarsalternativen. Enkäterna har därefter granskats av tjänstemän från respektive myndighet. 9 Den största förändringen som pågår är att Arbetsförmedlingen från den första december 2010 kommer att ha det samordnade ansvaret för etableringsinsatser till vissa nyanlända. Den nya lagen omfattar nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och anhöriga till dessa. Arbetsförmedlingen tar genom denna lag över Migrationsverkets ansvar för bosättning för alla utom kvotflyktingar, personer med mindre än 25 procents prestationsförmåga och de som är över 65 år. De kommer även att ta över vissa delar av kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända (Prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd). 19
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61: kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63: anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65: Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67: andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69:
De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71:
som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73:
särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75:
Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77:
kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?