Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

kommun är personer som har särskilda medicinska behov. 5 Några av dessa har fått vänta under så lång tid som upp till ett och ett halvt år 6 . En sen bosättning riskerar att medföra att viktiga vård- och rehabiliteringsinsatser skjuts på framtiden. Att mottagande och introduktion senareläggs kan också innebära att dessa personer på sikt får svårare att etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. 7 Att det tar lång tid att hitta kommuner som anser sig kunna ta emot nyanlända med olika former av särskilda medicinska behov kan alltså få negativa konsekvenser framförallt för enskilda men också för samhällsutvecklingen. Även efter att bosättning skett och en kommun har tagit över ansvaret för mottagande och introduktion för den nyanlända kan nya gränser uppenbaras. Erfarenheter av diskriminering samt svårigheter att få relevant vård och introduktionsinsatser som är anpassade efter de egna behoven är några exempel. Det gäller oavsett om den nyanlända bosatt sig på egen hand eller genom Migrationsverket. Samverkansstrukturen mellan berörda myndigheter och organisationer kring den aktuella målgruppen varierar kraftigt över landet och är till stor del baserad på regionala och lokala initiativ. I praktiken har inte alla aktörer kunskap om sitt ansvar för målgruppen och nyanlända med särskilda medicinska behov riskerar därför att bli utan de insatser de har rätt till. 8 2.3 Syfte En rimlig målsättning för svensk integrationspolitik är att en person som beviljas uppehållstillstånd i Sverige så fort som möjligt ska kunna påbörja sin etablering och ta del av de stöd- och hjälpinsatser som han eller hon är i behov av. Så ser det inte ut i praktiken idag, i synnerhet inte för de personer som har särskilda medicinska behov. Det är mot denna bakgrund kartläggningen görs. Utgångspunkten för kartläggningen är att bosättning, mottagande och etablering av nyanlända med särskilda medicinska behov ska vara en väl fungerande process där individens hälsa och välmående står i fokus. Det övergripande syftet med det projekt som rapporten skrivs inom är att ta reda på vilka insatser som behövs för att kommuner i större utsträckning ska bli mer benägna att låta personer med särskilda medicinska behov bosätta sig i dem och för att aktörer i mottagningsprocessen ska bli bättre på att bistå nyanlända i målgruppen i deras etableringsprocess. 5 Även för personer som ingår i en familj där någon medlem har särskilda medicinska behov, personer som är analfabeter och personer som ingår i stora familjer tar det längre tid att hitta en kommun som vill ta emot. 6 Projektplan, Europeiska flyktingfonden Bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov, sid. 1 7 Ibid, sid. 2 8 Ibid. 16
För att kunna identifiera dessa utvecklingsområden måste i ett första steg följande två frågor besvaras: - Vilka problem och bakomliggande orsaker finns det till att en del kommuner upplever sig vara förmögna medan andra upplever sig vara oförmögna att ta emot nyanlända med särskilda medicinska behov? - Vilka problem och bakomliggande orsaker till dessa problem finns i mottagande och introduktion av nyanlända med särskilda medicinska behov? Frågorna utgör två separata fokusområden för kartläggningen, men är sannolikt sammanlänkade och beroende av varandra. En sen bosättning leder till en fördröjd etableringsprocess med sena insatser från vården och övriga aktörer som ska erbjuda stöd. Med en snabbare bosättning blir det alltså enklare för aktörer i mottagandeprocessen att erbjuda en effektiv och ändamålsenlig etablering. Samtidigt kan en bättre samverkan mellan aktörerna i mottagningsprocessen underlätta för kommuner att ta emot anvisningar. En ambition med kartläggningen är också att lyfta fram positiva erfarenheter och goda exempel från verksamheter som fungerar väl samt att undersöka vilken betydelse samverkan mellan berörda myndigheter, organisationer och den nyanlända själv har för en effektiv och ändamålsenlig process för bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov. 2.4 Avgränsningar Denna kartläggning genomlyser hela mottagandeprocessen för nyanlända med särskilda medicinska behov. Detta är ett stort område. För det första innebär detta att projektet behandlar både bosättning och mottagande av målgruppen, två arbetsområden som involverar olika aktörer och som har olika problem och utmaningar. För det andra har det funnits en strävan efter att projektet och kartläggningen ska omfatta alla myndigheter och aktörer som är involverade i processen och har ansvar för målgruppen. En tredje ambition har varit att kartläggningen ska vara rikstäckande. Vidare omfattar kartläggningen av mottagandeprocessen både nyanlända som blivit anvisade till en kommun med hjälp av Migrationsverket och nyanlända som bosatt sig i kommuner på egen hand. Med arbetsområde bosättning avses den process som startar när en person som har fått uppehållstillstånd ska hitta en kommun att bosätta sig och få introduktion i. Med mottagande avses kommunernas och övriga berörda aktörers – såsom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans – mottagande av en nyanländ person som ska etablera sig i samhället. I rapporten tas även mottagningsinsatser under asyltiden upp, men i ett separat avsnitt. I detta behandlas framförallt 17
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61: kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63: anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65: Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67:
andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69:
De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71:
som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73:
särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75:
Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77:
kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?