Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

2 Introduktion 2.1 Inledning Denna rapport handlar om mänskliga rättigheter för personer med särskilda medicinska behov som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige. Genom undertecknandet av internationella rättighetsdokument har Sverige förpliktigat sig att respektera, skydda och tillgodose deras, liksom andra människors, mänskliga rättigheter. Det gäller exempelvis rätten till asyl, rätten till hälsa och sjukvård, rätten till en trygg bostad och rätten till skydd mot diskriminering. En reell betydelse för människor får dessa överenskommelser först när de omsätts i praktiken, vilket ofta sker på lokal nivå. Kommunerna är en viktig aktör i förverkligandet av rättigheterna, i synnerhet när det gäller personer som nyligen fått uppehållstillstånd eftersom ansvaret för flyktingmottagande till stor del vilar på det kommunala självstyret. Men även andra aktörer har ett ansvar. De mänskliga rättigheterna är inte enbart vackra utfästelser i internationella överenskommelser utan skapas dagligen i sociala relationer, i möten mellan myndighetspersoner i Sverige och asylsökande eller nyanlända. I den här rapporten utreds olika berörda aktörers roller och ansvar i arbetet med bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov. Rapporten presenterar också de viktigaste resultaten från en kartläggning av hur de ansvariga aktörerna lever upp till sina uppdrag och tillgodoser målgruppens behov och rättigheter i praktiken. De viktigaste problemen i bosättning, mottagande och introduktion av nyanlända med särskilda medicinska behov identifieras samtidigt som goda exempel och framgångsfaktorer fångas upp. I den allmänna debatten har frågan om hur fler kommuner kan förmås teckna överenskommelser om flyktingmottagande diskuterats flitigt. Det har även framförts förslag om pliktlagstiftning som gör alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända, men intresset för att flyktingmottagandet ska bygga på frivillighet är stort. En del kommuner betraktar redan idag flyktingmottagande som en skyldighet, utifrån principer om internationell och nationell solidaritet. Andra kommuner ser flyktingmottagandet som ett sätt att få fler invånare och mer arbetskraft till kommunen. En del kommuner anser sig inte ha de rätta förutsättningarna för att kunna erbjuda nyanlända ett bra liv, och ytterligare andra kanske inte vill ta emot därför att de anser att det står i konflikt med invånarnas uttalade önskan eller kommunens ekonomiska intressen. Liknande argument framförs i diskussionen om vilka nyanlända som kommunerna tar emot. En del hävdar att kommunerna diskriminerar när de säger nej till anvisning av vissa nyanlända, medan andra anser att det vore fel av kommunerna att ta emot om de 14
inte har rätt förutsättningar för att kunna erbjuda dessa individer ett bra liv. Det kan till exempel handla om en kommun som inte vill ta emot en hjärtsjuk person som är i behov av regelbunden vård därför att närmaste sjukhus ligger flera timmar bort. Analyserna av problemen för nyanlända med särskilda medicinska behov i bosättning och mottagande är få och det finns ett tydligt behov av att utreda och utveckla arbetet med målgruppen. En förhoppning är att denna rapport kan uppmuntra till vidare studier och utvecklingsarbete så att nyanlända med särskilda medicinska behov kan få en välfungerande och snabb bosättning och erbjudas en ändamålsenlig introduktion. 2.2 Problembeskrivning Den som är nyanländ i Sverige har passerat många gränser. En värld av nationalstater sätter upp fysiska gränser som migranter måste korsa och rättssamhället sätter upp formella gränser för vem som har rätt att vistas och leva inom landets gränser. Men ett uppehållstillstånd utgör inte slutet på denna hinderbana. För många nyanlända väntar nya, kanske mer osynliga och ouppmärksammade, gränser att ta sig förbi innan de kan börja skapa en tillvaro i Sverige. När Sverige har beslutat att ta emot en asylsökande eller kvotflykting påbörjas arbetet med att hitta en kommun som är villig att ta emot personen. Senast fyra veckor efter att den nyanlända beviljats uppehållstillstånd ska Migrationsverket anvisa honom eller henne till en introduktionsplats i en kommun, såvida personen inte väljer att bosätta sig på egen hand. Kommunernas flyktingmottagande bygger idag på frivillighet och kommunerna har själva möjlighet att avgöra vilka personer de vill ta emot för bosättning i sin kommun. I praktiken innebär detta en andra, mer inofficiell, urvalsprocess om var personer som flytt har rätt att bosätta sig och leva. De allra flesta nyanlända väljer att bosätta sig på egen hand och behöver då inte godkännas som invånare av kommunen, men för de som behöver Migrationsverkets hjälp dröjer det ofta längre än de fyra veckorna innan de blir anvisade till en kommun där de kan bosätta sig. Av de 4 500 personer som Migrationsverket anvisade till olika kommuner under 2009 fick 21 % vänta på en anvisning i mer än två månader och fem procent fick vänta i mer än fyra månader 4 . En grupp som ofta får vänta alltför länge på en introduktionsplats i en 4 Projektplan, Europeiska flyktingfonden Bosättning och mottagande av nyanlända med särskilda medicinska behov, sid. 1 15
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 10 and 11: Precis som under asyltiden har pers
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61: kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63: anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65:
Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67:
andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69:
De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71:
som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73:
särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75:
Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77:
kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?