Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

More documents

Recommendations

Info

Precis som under asyltiden har personliga, och specialiserade, mottagningshandläggare på Migrationsverket varit en framgångsfaktor i bosättningsprocessen. De mottagningshandläggare som arbetar specifikt med målgruppen är bättre insatta i de enskildas ärenden och har därför lyckats ge mer relevant information till kommunerna om de stöd och insatser som den enskilda är i behov av. Två möjligheter som inte finns idag men som de flesta kommuner menar skulle öka deras benägenhet att ta emot nyanlända i målgruppen är tydligare information om vilka ersättningar kommunen kan få för den nyanlända som de tar emot samt möjlighet till förhandsbesked i det enskilda fallet. Genom dessa möjligheter ökar förutsägbarheten kring vilka ekonomiska ersättningar kommunen kan få och ett mottagande av en nyanländ med särskilda medicinska behov blir i mindre utsträckning än idag ett ekonomiskt risktagande för kommunen. Ett förenklat ansökningsförfarande för de ekonomiska ersättningarna är ytterligare ett önskemål från kommunerna. 1.3 Mottagningsprocessen 1.3.1 Utmaningar och hinder Kommunerna har generellt sett haft dåliga förutsättningar att erbjuda anpassade introduktionsinsatser samtidigt som detta har ansetts vara en mycket viktig förutsättning för att kunna ta emot nyanlända med särskilda medicinska behov. Nyanlända i målgruppen har i många kommuner deltagit i lägre utsträckning än andra nyanlända i introduktionsinsatser såsom SFI, samhällsorientering och arbetspraktik och har i lägre utsträckning än andra tagit del av Arbetsförmedlingens insatser. Introduktionsplaner har nästintill alltid upprättats men Arbetsförmedlingen har sällan deltagit i detta arbete när det gäller nyanlända i målgruppen. I det nya systemet har däremot Arbetsförmedlingen övertagit kommunernas ansvar att samordna introduktionsinsatser och ta fram individuella etableringsplaner tillsammans med den nyanlända. Kommunerna kommer dock även fortsättningsvis att ansvara för att erbjuda SFI och samhällsorientering till nyanlända. De flesta länsstyrelser anser att de inte har arbetat tillräckligt med att följa upp nyanländas introduktion; var tredje länsstyrelse har inte arbetat med detta alls. I flera län har kvaliteten på aktiviteterna i introduktionen inte undersökts av länsstyrelserna under de senaste tre åren. När kvaliteten har undersökts har de nyanlända själva sällan varit delaktiga. Två länsstyrelser har arbetat med att följa upp introduktionen för målgruppen även på individnivå och anser att det har varit meningsfullt. De flesta länsstyrelser har uttryckt att de, åtminstone under en period, skulle ha velat göra detsamma men att de inte haft möjlighet eftersom det 10
saknats resurser och inte ingått i deras uppdrag. I och med etableringsreformen minskar länsstyrelsernas uppföljande ansvar ytterligare. Försäkringskassan utreder och samordnar inte rehabilitering för målgruppen enligt sitt uppdrag eftersom de inte kommer i kontakt med de nyanlända som är i behov av rehabiliteringsinsatser och samtidigt saknar sjukpenninggrundande inkomst. Det saknas rutiner för hur denna information ska nå fram till Försäkringskassan. Dessutom finns det en okunskap på Försäkringskassan om att myndighetens samordningsansvar även gäller för nyanlända som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Arbetsförmedlingen har haft svårt att identifiera vilka av de nyanlända som är inskrivna som arbetssökande som är i behov av rehabiliteringsinsatser. Det finns alltså en risk att rehabiliteringsbehoven inte har fångats upp hos en stor andel av de nyanlända som har nedsatt arbetsförmåga. Dessa personer har då inte fått de insatser som de har rätt att få av Arbetsförmedlingen. För de nyanlända med rehabiliteringsbehov som har fångats upp har utredningen av individens arbetsförmåga ofta tagit lång tid, bland annat på grund av väntetider inom vården, bristande samverkan med Migrationsverket gällande information kring den enskildas arbetserfarenhet, språksvårigheter och att nyanlända tycker att det är svårt att berätta om sina funktionsnedsättningar. Här blir vikten av en förtrolig och kontinuerlig relation till handläggaren återigen tydlig. Med etableringsreformen får Arbetsförmedlingen i uppdrag att bedöma prestationsförmågan hos samtliga nyanlända, vilket förhoppningsvis ger förutsättningar för effektivare insatser och rehabilitering. Arbetsförmedlingen har i låg utsträckning samverkat med andra myndigheter och aktörer kring arbetslivsinriktad rehabilitering för nyanlända. Myndighetens samverkan kring målgruppen behöver bli bättre med kommunerna, landstingen och i synnerhet med Försäkringskassan. 1.3.2 Framgångsfaktorer Det finns ett behov av förbättrad uppföljning av de introduktionsinsatser som erbjuds. Möjlighet att följa upp introduktionen för nyanlända i målgruppen på individnivå under en viss period kan vara ett sätt att få bättre kunskap om eventuella problem i introduktionen. För att säkra kvaliteten på introduktionsinsatserna är det dessutom viktigt att den nyanlända själv medverkar i detta arbete, så att målgruppens erfarenheter tas tillvara. Framgångsfaktorer för Arbetsförmedlingens uppdrag att verka för en effektiv etablering av personer i målgruppen är att arbetsförmedlarna erbjuds vidareutbildning för att arbeta med nyanlända och att det finns arbetsförmedlare som arbetar med rehabilitering specifikt för nyanlända. Upprepad information om Arbetsförmedlingens arbete till målgruppen, gärna redan under asyltiden, kan också främja en snabb etablering i Sverige. Ett sätt att komma tillrätta med Försäkringskassans problem att komma i kontakt med de nyanlända utan sjukpenninggrundande inkomst som är i behov av 11
Page 2 and 3: Förord Denna rapport har tagits fr
Page 4 and 5: 3.4.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 6 and 7: 1 Sammanfattning och slutsatser Den
Page 8 and 9: dels därför att det är svårt at
Page 12 and 13: samordnad rehabilitering kan vara a
Page 14 and 15: 2 Introduktion 2.1 Inledning Denna
Page 16 and 17: kommun är personer som har särski
Page 18 and 19: Migrationsverkets arbete eftersom d
Page 20 and 21: Enkätsvaren utgör det material so
Page 22 and 23: ehabilitering. Genom Försäkringsk
Page 24 and 25: forskningsledaren med att utforma e
Page 26 and 27: 3.1.1 Migrationsverkets arbete i pr
Page 28 and 29: kommer igång. Informationen från
Page 30 and 31: stöd för denna praxis i propositi
Page 32 and 33: Diagram 3.3 Jämförelse mellan hur
Page 34 and 35: • Att den asylsökande har omfatt
Page 36 and 37: Diagram 3.5 Uppskattning av antalet
Page 38 and 39: enklast att få fram relevant infor
Page 40 and 41: 4 Bosättningsprocessen Under år 2
Page 42 and 43: upp frågan om kommuners kapacitet
Page 44 and 45: överenskommelser, men anser att de
Page 46 and 47: finns inga möjligheter att tvinga
Page 48 and 49: Andra orsaker till att en del motta
Page 50 and 51: 4.2.2 Kommunernas arbete i praktike
Page 52 and 53: Bäst information anser kommunerna
Page 54 and 55: edömningar av vårdbehov för att
Page 56 and 57: ärenden sådan information till bo
Page 58 and 59: med länsstyrelserna i arbetet med
Page 60 and 61:
kommuner (10 %) uppger att de har o
Page 62 and 63:
anledning som kan göra det befogat
Page 64 and 65:
Det är ett sammanvägande av all i
Page 66 and 67:
andelen bland de kommuner som inte
Page 68 and 69:
De flesta kommuner (52 %) har gansk
Page 70 and 71:
som följd av att kommunen eller la
Page 72 and 73:
särskilda ersättningar för de ko
Page 74 and 75:
Tabell 4.3 Jämförelse mellan komm
Page 76 and 77:
kommun som har goda förutsättning
Page 78 and 79:
anläggningsboende hos Migrationsve
Page 80 and 81:
uppnå en god levnadsstandard och d
Page 82 and 83:
förutsättningar för integration
Page 84 and 85:
kommuner är bara 13 % nöjda med o
Page 86 and 87:
Diagram 5.2 Värdering av olika fak
Page 88 and 89:
av fem länsstyrelser. De länsstyr
Page 90 and 91:
kommunernas introduktion och unders
Page 92 and 93:
Endast en länsstyrelse uppger att
Page 94 and 95:
edovisa en handlingsplan för hur l
Page 96 and 97:
nedsatta arbetsförmåga och rehabi
Page 98 and 99:
När det gäller samverkan med andr
Page 100 and 101:
Vi vet inte hur stor gruppen nyanl
Page 102 and 103:
de nyanlända ska få den hjälp oc
Page 104 and 105:
introduktion leder i bästa fall ti
Page 106:
Proposition 1993/94:94, 25 november
show all

Hur tar vi emot nyanlända med medicinska behov? Pdf ... - Handisam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?