Bilaga 1 Krav på användbarhet och tillgänglighet, pdf ... - Handisam

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Krav på tillgänglighet och användbarhet i ramavtalsupphandlingar
inom IT-området
Syfte
Syftet med detta dokument är att vara ett stöd för att ställa krav på användbarhet och
tillgänglighet vid upphandling av ramavtal inom IT-området på Statens inköpscentral.
Dokumentet omfattar möjliga krav som kan användas dels vid själva
ramavtalsupphandlingen, dels vid avrop från ramavtal. Kraven är formulerade som ska/bör.
Upphandlingsprojekten kan se vilka krav som skulle kunna vara tillämpliga i resp.
upphandling. Varje upphandling avgör också om kraven ska vara obligatoriska eller användas
för utvärdering. Vissa krav kan också vara aktuella vid avrop och specificeras i ramavtalets
kravkatalog.
Varför ställa krav på användbarhet och tillgänglighet?
1. Användbarhet och tillgänglighet tillgodoser användarnas intressen. Mycket förenklat kan
man se regeringens motto för e-förvaltningen "så enkelt som möjligt för så många som
möjligt" som en kombination av användbarhet (så enkelt som möjligt) och tillgänglighet (för
så många som möjligt).
2. LOU säger ”När det är möjligt bör specifikationerna bestämmas med hänsyn till kriterier
avseende tillgänglighet för personer med funktionshinder eller utformning med tanke på
samtliga användares behov.” Här ska man observera:
Med tekniska specifikationer avses i LOU obligatoriska krav, dvs. ska-krav.
Det står "när så är möjligt", inte "när så behövs". Om det inte anses vara möjligt, bör
man ha goda skäl för det.
Förslaget till nytt upphandlingsdirektiv skärper formuleringen: där sägs att för produkter
som ska användas av människor så ska det ställas tillgänglighetskrav.
Det finns andra lagar och förordningar om tillgänglighet, samt en av Sverige undertecknad
FN-konvention, som ska tillämpas i offentlig verksamhet.
3. Användbarhet är situationsbetingat, därmed myndighetsspecifikt, och bör för produkter
och tjänster i allmänhet kravställas i avropet.
Tillgänglighet är i grunden inte myndighetsspecifikt. Man kan inte dela in människor i
funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta och säga "hos oss har vi inga personer med
funktionsnedsättningar" och därmed se tillgänglighet som en extrafiness eller mervärde. I
stället är det så att människor har varierande funktionsförmåga, både sinsemellan och hos
1

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
var och en över tiden. Alla kan någon gång i livet få en funktionsnedsättning, temporärt eller
permanent. Tillgänglighet kan kravsättas i ramavtalsupphandlingar.
Regeringsuppdraget om medverkan i handikappolitiken kan leda till att tillgänglighet i vissa
avseenden kan vara myndighetsspecifikt. Tillgänglighet kan också vara situationsberoende.
Därför ska tillgänglighet kunna kravsättas också i avropen.
4. Effekten av det som upphandlas uppstår vid användningen. Om användarna inte vill eller
inte kan använda produkten eller tjänsten, eller ha svårt att använda den, så kommer den
avsedda effekten att reduceras eller rentav utebli. Nyckeln till att vilja använda heter
användbarhet. Nyckeln till att kunna använda heter tillgänglighet.
5. Det är rimligt att centrala upphandlingar används till att påverka marknaden och driva på
utveckling mot bättre produkter. Det är också ett av motiven till Mandat 376 (se nedan).
Påverkan bör syfta till uppfyllande av kraven i den kommande Europastandarden, som också
ansluter till en liknande amerikansk standard.
Slutsatsen av detta är att IT-upphandlingen i ramavtalsupphandlingarna:
ställer sådana produkt- och tjänstekrav som är myndighets- och situationsoberoende, i
form av minimikrav där Statens Inköpscentral lägger ett golv. Sedan kan avropande
myndigheter höja ribban i avropet.
ställer bör-krav, som driver utvecklingen framåt. Bör-kraven bör sikta mot den
kommande Europastandarden (se nedan om Mandat 376).
ställer krav på leverantörens kompetens, som säkerställer dels att leverantören kan välja
ut de produkter och tjänster ur sitt utbud i ramavtalet, som bäst uppfyller de krav på
användbarhet och tillgänglighet som myndigheten ställer i avropsförfrågan, dels att
leverantören kan ge myndigheten kompetensstöd under genomförandet av kontraktet.
Kompetenskraven kan vara kvalificeringskrav eller tilldelningskrav.
ange användbarhet och tillgänglighet som ett kravområde i kravkatalogen.
Om användbarhet och tillgänglighet
Vad är användbarhet?
Användbarhet handlar om att den som använder ett verktyg av något slag ska kunna göra
det som verktyget är avsett att göra. I den standard som definierar användbarhet (ISO 9241-
210) talar man om att användaren ska nå sitt mål med ändamålsenlighet, effektivitet och
tillfredsställelse. Man ska nå det avsedda resultatet (ändamålsenlighet), man ska göra det
utan att lägga ner onödiga resurser i form av tid och kraft (effektivitet) och man ska göra det
utan att bli frustrerad (tillfredsställelse).
2

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Exempel:
En webbutik där avslutningen av köpet är så otydligt att man riskerar att uppfatta att
köpet är gjort fast det inte är det, har dålig ändamålsenlighet. Kunden tolkar
informationen fel och misslyckas därmed med det som webbutiken är avsedd för.
En mobiltelefon där man måste göra många val för att komma fram till en vanlig
aktivitet har låg effektivitet. Det tar onödigt lång tid att genomföra en vanlig uppgift.
Svårlästa instruktioner är en annan källa till dålig effektivitet. Man lyckas visserligen
ställa in kanalerna på den nya TV-apparaten men först efter många försök och ett
noggrant studium av manualen.
En webbplats med starka färgkontraster eller snabbt växlande banners kan bli
tröttande för ögonen och göra att man får svårt att koncentrera sig på det som är
viktigt på skärmen. En sådan webbplats ger obehag och därmed dålig
tillfredsställelse.
Dessa exempel visar att "användarvänlighet" inte fångar alla element i begreppet
användbarhet. Användbarhet är således inte ett allmänt trivselbefrämjande skal.
Användbarhet är i stället en produktivitetshöjande kvalitet hos en produkt eller tjänst.
Man kan dock inte enbart titta på en produkt och avgöra om den är användbar eller inte.
Användbarheten är situationsberoende. Den beror av användningssammanhanget. Med
användningssammanhanget menas de användare, uppgifter, utrustning (maskinvara,
programvara och annan materiel) samt fysisk och social omgivning i vilken produkten
används.
Exempel:
Att skriva en avhandling om matematik på en universitetsinstitution och att
konstruera blanketter på en myndighet är två olika användningssammanhang för
t.ex. MS-Word. Programmet kan vara mindre användbart i ett sammanhang än i ett
annat.
Ett användargränssnitt i en smartphone kan passa för att välja och lyssna på musik
men vara olämpligt för telefonkonferenser.
En biljettautomat kan fungera bra inomhus men vara svår att avläsa utomhus i
solljus.
Vad är tillgänglighet?
Tillgänglighet för interaktiva system definieras i standarden ISO 9241-210 som användbarhet
hos en produkt, tjänst, miljö eller inrättning för användargrupper med bredast möjliga
spektrum av förmågor. Tillgänglighet tar alltså sikte på människors förmågor. En produkt
eller tjänst ska kunna användas även av personer med nedsatta funktioner i fysiskt (rörelse,
muskelkraft), sensoriskt (syn, hörsel) eller kognitivt (uppfattning, koncentration, förståelse,
begriplighet) hänseende. Den ska inte förutsätta att alla användare har alla mänskliga
förmågor i alla avseenden eller i fullt behåll.
3

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Det går inte att dela in människor i funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta.
Funktionsnedsättningar kan variera över tiden hos en och samma person. Olika människor
har olika grad och art av en och samma typ av funktionsnedsättning, t.ex. rörelsehinder eller
synskada. Var och en kan någon gång under sin levnad få en permanent eller temporär
funktionsnedsättning till följd av en skada eller olycka. Att få en nedsatt funktion är en
naturlig del av en människas livscykel.
Tillgänglighet är inte något som är exklusivt riktat till personer som man normalt tänker på
som handikappade. Tillgänglighet är en kvalitet som är till fördel för alla, men i synnerhet för
personer med funktionsnedsättningar.
Exempel:
Man ska orka trycka in en strömbrytare även om man har reumatism i fingrarna.
Man ska kunna förstora texten på en webbplats om man har nedsatt syn till följd av
diabetes.
Höjden och blickvinkeln på en biljettautomats display ska vara sådan att en person som
är kortare än 150 cm ska kunna se allting på displayen.
Knappsatser för inpasseringssystem bör ha en storlek så att man kan använda dem med
handskar på vintertid.
En webbplats ska inte blanda röda och gröna fält så att en person som är färgblind på
rött och grönt inte uppfattar viktig information.
Hur förhåller sig användbarhet och tillgänglighet till varandra?
Användbarhet och tillgänglighet förutsätter varandra. En bra produkt för bred användning
måste vara både användbar och tillgänglig. En stekpanna som steker jämnt och effektivt men
som är mycket tung att hålla med en hand är användbar men inte tillgänglig. En lätt
stekpanna med ojämn botten är tillgänglig men inte användbar.
Det finns dock vissa skillnader:
Användbarhet är situationsspecifik, och därmed bör den också ses som
myndighetsspecifik. Även om en och samma tillämpning förekommer på många
myndigheter, så kan man inte utgå från att användningssammanhangen är identiska.
Tillgänglighet kan vara beroende av användningssammanhanget, men i lägre grad.
Tillgänglighetskrav utgår från människors förmåga, medan krav på användbarhet snarare
härrör från myndighetens verksamhet och miljö.
Det finns flera standarder, vägledningar och informativa dokument med krav på eller
kriterier för tillgänglighet till bl.a. IT-produkter och IT-tjänster. Motsvarande för
användbarhet saknas, beroende på att användbarhet är situationsberoende.
Användbarhet regleras i arbetsmiljölagen, medan tillgänglighet regleras i
antidiskrimineringslagar och i en förordning om förverkligande av handikappolitiken.
LOU tar upp tillgänglighet men inte användbarhet.
4

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Avropande myndigheter bör ha möjlighet att lägga olika viktning på användbarhet och
tillgänglighet. Det finns vissa produkter som enbart hanteras av en liten krets
specialister. Ett exempel är manöverpanelen i ett flygplan, som endast piloter sköter. Där
kan användbarheten vara avgörande, medan tillgängligheten är av mindre betydelse. Ett
annat exempel är e-tjänster där medborgaren skall utöva medborgerliga skyldigheter.
Där kan tillgängligheten vara avgörande, medan användbarheten kan vara mindre kritisk
för tjänster som används sällan.
Slutsats
Användbarhet och tillgänglighet bör i ramavtalsupphandlingar betraktas som ett kravområde
när kvalificerings- och utvärderingskrav ställs på leverantören. Leverantören ska ha
kompetens på bägge och vid utveckling se användbarhet och tillgänglighet som integrerade
med varandra. På produkt- och tjänstenivå är det knappast möjligt att ställa renodlade
användbarhetskrav, men däremot tillgänglighetskrav.
Mandat 376
EU-kommissionen har givit ett uppdrag (Mandat M/376) åt de europeiska
standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI att ta fram en standard för
tillgänglighet till IT-produkter och IT-tjänster, för användning i offentlig upphandling i EU:s
medlemsstater. Arbetet ska leda till en Europastandard med krav på tillgänglighet till IT för
människor med funktionsnedsättningar, samt en uppsättning vägledningar och stöd riktade
till upphandlare och som ska finnas tillgängliga on-line. Arbetet kan förväntas bli klart i
början av 2014 och få stor påverkan på IT-upphandlingar både hos Statens Inköpscentral och
hos myndigheterna.
Krav på yrkesmässig och teknisk kapacitet vid kvalificering
Krav Alternativ 1 Anbudssökande/anbudsgivare ska/bör ha metoder och yrkesmässig kapacitet för att säkra
kvaliteten avseende användbarhet och tillgänglighet hos levererade produkter/tjänster för berörda
målgrupper. Anbudssökande/anbudsgivare ska/bör verifiera detta genom en företagsförsäkran som visar att
användbarhet och tillgänglighet är en integrerad del i utvecklings- och produktionsprocesserna,
det finns personal med utbildnings- och yrkeskvalifikationer med avseende på användbarhet och
tillgänglighet;
Krav Alternativ 2 Anbudssökande/anbudsgivare ska/bör förfoga över yrkesmässig kapacitet för att säkra
kvaliteten avseende användbarhet och tillgänglighet hos levererade produkter/tjänster för berörda
målgrupper. Anbudssökande/anbudsgivare ska/bör verifiera detta genom en företagsförsäkran som visar att
det finns en eller flera anställda med grundläggande kännedom om användbarhet och tillgänglighet
det finns tillgång till expertis inom områdena användbarhet och tillgänglighet, antingen i den egna
organisationen, i koncernen eller genom avtal med extern underleverantör
5

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
(Med företagsförsäkran avses en förstaparts attestering enligt SS EN ISO/IEC 17000:2005.)
Vilket alternativ som ska väljas beror på typ av anbudssökande/anbudsgivare i den aktuella
ramavtalsupphandlingen.
Det är i nuläget (december 2012) osäkert i vilken grad leverantörer uppfyller dessa krav.
Statens Inköpscentral kan undersöka detta under förstudierna.
Motiv:
Leverantören bör ta hänsyn till användbarhet och tillgänglighet som kvalitetsfaktor i de
produkter han väljer att marknadsföra och sälja. Även om användbarhet är
sammanhangsspecifik enligt definitionen, så har en tillverkare ändå stora möjligheter att se
till att produkten utvecklas så att den blir lätt att använda i generella termer, att den blir
tillgänglig för funktionshindrade och att den uppfyller ergonomiska grundprinciper.
Återförsäljare bör ha en process som säkerställer att de produkter och tjänster, som han
väljer att föra in i sin produktportfölj, håller en god kvalitet i fråga om användbarhet och
tillgänglighet.
Leverantören bör ha sådan kännedom om de produkter och tjänster som ramavtalet
omfattar, att han kan matcha dem mot kraven i avropsförfrågan och välja ut de produkter
och tjänster som bäst uppfyller de krav på användbarhet och tillgänglighet som myndigheten
ställer i avropsförfrågan.
Konstaterandet att en produkt eller tjänst är fullt användbar och tillgänglig kan göras först
vid användningen. En hel del av användbarheten och tillgängligheten kan uppstå i samband
med utbildning, kundanpassning och parametersättning under installations- och
driftsättningsfasen. T.ex. kan det vara viktigt att dra nytta av inbyggda funktioner som ger
tillgänglighet för funktionshindrade (exempel: hjälpmedelsfunktionen i Windows). Behovet
av att känna till och hitta funktioner och inställningar som gör produkten lättare att använda
för alla och kanske särskilt för personer med funktionsnedsättningar uppträder kontinuerligt
och inte bara vid installationsfasen. Leverantören bör kunna hjälpa användarna även
löpande. Leverantören bör ha grundlig kännedom om sina produkter och tjänster och ha
processer för att kunna ge myndigheterna kompetensstöd under genomförande av
kontraktet.
Det finns flera indikatorer på att en leverantör kan uppfylla dessa önskemål:
leverantören har en särskild organisationsenhet för användbarhet och tillgänglighet;
leverantören har ett avtal med extern expertis på användbarhet och tillgänglighet, vars
kapacitet kan utnyttjas vid avrop från ramavtal;
i leverantörens processer, inklusive kvalitetssäkring, är användbarhet och tillgänglighet
en integrerad del i utvecklings- och produktionsprocesserna;
6

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
det finns en fastställd policy om användbarhet och tillgänglighet, känd och tillämpad av
relevant personal;
personalen har utbildnings- och yrkeskvalifikationer med avseende på användbarhet och
tillgänglighet;
leverantören har tidigare erfarenhet av arbete med användbarhet och tillgänglighet, som
kan styrkas genom referenser;
leverantören har processer för att mäta eller på annat sätt följa upp slutanvändarnas
tillfredsställelse med de levererade produkterna och tjänsterna;
leverantören har processer för att hämta in slutanvändarnas krav och synpunkter och för
att införliva krav på förbättringar i sitt produktutbud.
Idag torde få leverantörer, om ens någon, uppfylla alla dessa indikatorer. Statens
Inköpscentral bör bidra till att fler och fler indikatorer uppfylls successivt, och att
användbarhet och tillgänglighet blir ett naturligt element i verksamhetsprocesser både på
leverantörssidan och på beställarsidan.
Generella krav i utvärdering av anbud, oberoende av
ramavtalsområde
Krav: Anbudsgivaren ska/bör acceptera att utvärdering av användbarhet och/eller tillgänglighet inför
tilldelningsbeslutet i avropet ska kunna genomföras med användartester och expertutvärdering, och att
utvärderingen kan innefatta alla tre ingående komponenter i användbarhetsbegreppet, enligt definitionen i
ISO 9241-210: ändamålsenlighet, effektivitet och användartillfredsställelse.
Kravet bör motsvaras av en klausul i ramavtalet eller ingå i ramavtalets kravkatalog.
Motiv: Det finns inga standarder, vägledningar eller informativa dokument med krav på
användbarhet hos produkter och tjänster. Det beror på att användbarheten till sin natur är
situationsspecifik. Test av användbarhet måste därför ske i produktens/tjänstens
användningssammanhang. Detta är inte känt vid ramavtalsupphandlingen, men kan
definieras inför det enskilda avropet. Avropande myndigheter bör ges möjlighet att testa
offererade produkter med avseende på användbarhet. Det kan göras antingen med verkliga
användare eller med hjälp av användbarhetsexpertis. Test av användbarhet kan innefatta
mätning av arbetstillfredsställelse, vilket innebär inslag av subjektivitet. Det finns dock
vedertagna mätmetoder som inte innebär godtycke. Upphandlingsdirektivens krav på
transparens och förutsebarhet bör därmed anses uppfyllda.
Se vidare ISO/IEC 25062:2006, Software engineering — Software product Quality
Requirements and Evaluation (SQuaRE) — Common Industry Format (CIF) for usability test
reports.
7

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Vid en upphandling med funktionella krav är det leverantören som bestämmer den tekniska
lösningen. Den kan i sin helhet och i sina delar uppfylla tekniska krav i standarder och andra
normativa dokument. Men den kan likväl ha en mer eller mindre bra utformning. Det kan
vara mycket svårt att fånga i form av krav, men det kan upptäckas i en användbarhetstest.
Krav: Anbudsgivaren ska/bör erbjuda konsulter med kompetens för användbarhet och tillgänglighet.
Kompetensen kan avse t.ex. att stötta kunden vid leverans och vid uppstart av utförande av tjänster, eller att
vara expertstöd för helpdesk. Konsulten ska/bör vara anställd hos anbudsgivaren eller hos anbudsgivarens
återförsäljare eller underleverantör.
Detta verifieras genom att anbudsgivaren anger namnet på konsulten, om konsulten kommer från
anbudsgivaren, återförsäljare eller underleverantör som ingår i anbudet samt ett CV som bekräftar att
konsulten har haft uppdrag angående användbarhet och tillgänglighet eller en kopia på giltigt utbildningsbevis,
t.ex. ett certifieringsbevis.
Motiv: Konstaterandet att en produkt eller tjänst är fullt användbar och tillgänglig kan göras
först vid användningen. En hel del av användbarheten och tillgängligheten kan uppstå i
samband med utbildning, kundanpassning och parametersättning under installations- och
driftsättningsfasen. T.ex. kan det vara viktigt att dra nytta av inbyggda funktioner som ger
tillgänglighet för funktionshindrade (exempel: hjälpmedelsfunktionen i Windows). Behovet
av att känna till och hitta funktioner och inställningar som gör produkten lättare att använda
för alla och kanske särskilt för personer med funktionsnedsättningar uppträder kontinuerligt
och inte bara vid installationsfasen. Leverantören bör kunna hjälpa användarna även
löpande.
Tjänster
Med tjänster avses här såväl tjänster som utförs av människor, t.ex. utveckling och
anpassning av programvaror som tjänster som har teknologi som bärare, t.ex. e-tjänster,
mobiltelefoni etc.
Vid upphandling av utveckling eller anpassning av produkter eller tjänster:
Krav: Anbudsgivaren ska/bör kunna tillämpa en process vid utveckling och anpassning som säkerställer att
den utvecklade produkten/tjänsten uppvisar hög användbarhet och tillgänglighet och vara baserad på
principer för användarcentrerad design i enlighet med SS EN ISO 9241-210:2010 Ergonomi vid människasysteminteraktion
Del 210: Användarcentrerad design för interaktiva system , eller likvärdig. Principerna
omfattar bl.a.
Kartläggning och analys av användare; deras behov, förutsättningar, ev. uppgifter och mål samt
användningssammanhang.
Utifrån användargrupperna; ställa upp mål, krav och kriterier på produkten/tjänsten i användningen.
Utforma alternativa designlösningar; som skisser och prototyper.
Utvärdera designlösningar med användare gentemot mål och krav – användbarhetstestningar.
8

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Om kravet uppfylls på annat sätt än genom tillämpning av standarden ovan, beskriv kort ert arbetssätt med
avseende på de fyra punkterna ovan, inklusive hur slutanvändarna kan involveras i arbetet.
Motiv: Möjligheterna till en god kvalitet hos utvecklade produkter och tjänster ökar om
utvecklingen sker enligt principerna om användarcentrerad design. Resultatet kan bli bra
även med andra utvecklingsprinciper, men leverantören ska kunna tillämpa
användarcentrerad design om kunden begär det.
Vid funktionsupphandlingar, t.ex. driftstjänster, där leverantören svarar för val av teknisk lösning:
Krav: Produkter och tjänster i den tekniska lösningen ska/bör uppfylla de tillgänglighetskrav som ställs i
Statens Inköpscentrals ramavtalsupphandlingar för sådana produkter och tjänster.
Motiv: Anställda och medborgare måste kunna ställa samma krav på tillgänglighet oavsett
vem som svarar för drift och ägande av de produkter och tjänster som används.
Telekommunikationstjänster och -produkter
Krav: Anbudsgivarens tjänster ska/bör innehålla följande funktioner:
Anställda skall kunna kommunicera med varandra med text i realtid, dvs. på samma sätt som ett vanligt
telefonsamtal.
Enskilda personer ska kunna kommunicera med myndighetens personal med text i realtid, dvs. på samma
sätt som ett vanligt telefonsamtal.
Motiv: människor med olika typer av funktionshinder ska efter vars och ens förutsättningar
och behov kunna kommunicera med myndigheten och söka information på lika villkor som
andra medborgare. Behoven handlar främst om flexibilitet i samtalsformerna. En döv
person kan behöva ha skriftligt samtal i bägge riktningarna. Andra, som kan tala men inte
höra behöver få motpartens svar i textform. En stammande person kan vilja ha text ut och
tal in.
Krav: Anbudsgivarens tjänster ska/bör medge att den uppringande och den uppringde har tillgång till olika
kommunikationsmedia i olika riktningar och kan även dynamiskt växla mellan olika media i ett och samma
samtal. Exempel:
Personerna A och B samtalar i vanlig taltelefoni men övergår till textför svårstavade namn, adresser,
telefonnummer m m., för att säkerställa att informationen uppfattas korrekt.
A samtalar med B, som är talskadad. A:s repliker till B sker med tal, medan B:s repliker till A sker med text.
A samtalar med B, som är hörselskadad. Grunden är tal i bägge riktningarna, men B har stöd av en
samtidig bildkanal, där B kan avläsa A:s läpprörelser. Parallellt används text när det behövs, t ex för
svårstavade namn.
A och B, som båda är döva, samtalar med teckenspråk genom bildkanalen. De har stöd av textkanalen för
9

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
telefonnummer, adresser etc.
Motiv: framgår av kravet. ITU, IETF och ETSI har utvecklat standarder för sådana funktioner.
Hårdvara med användargränssnitt
Hårdvaror med användargränssnitt är t.ex. laptops, telefoner, bildskärmar, smartphones,
skrivare, scanners, kopiatorer.
Krav: Om det finns anslutningspunkter för kablar och yttre enheter, ska/bör minst en av varje slag av
anslutningspunkt uppfylla någon icke-proprietär industristandard.
Motiv: Vissa användare kan behöva ansluta hjälpmedel, t.ex. braille-tangentbord. Dessa
förutsätts anslutas med kontakter enligt öppna industristandarder, t.ex. USB.
Krav: För fristående, golvplacerad, ej portabel utrustning ska/bör manöverpanelens funktioner och
inställningsmöjligheter kunna ses, nås och hanteras av kortväxta eller rullstolsburna personer. I Handisams
riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning (Riv hindren, sid 100 i 2009 års version)ges information om lämplig
höjd över golvytan för placering av olika former av manöverdon. Tekniskt kan detta lösas på olika sätt. Beskriv
hur utrustningen kan göras tillgänglig för kortväxta och rullstolsburna personer.
Motiv: Personer som sitter i rullstol kan ha svårt att nå en för högt placerad manöverpanel
på en flerfunktionsskrivare och framför allt se texten på displayen. Måtten i Handisams
riktlinjer ansluter till byggnormer för t.ex. manöverpaneler i hissar.
Manöverenheter (operable parts)
Krav: Offererade produkter med användargränssnitt och avsedda för breda användargrupper (ej specialister)
ska/bör uppfylla samtliga tillgänglighetskrav motsvarande avsnitt 407.2 - 9 i utkast till amerikansk standard för
tillgänglighet hos IT i federala myndigheter (US Access Board: Information and Communication Technology
(ICT) Standards and Guidelines, Advance Notice of Proposed Rulemaking, December 2011) . Dessa krav,
eventuellt med viss modifiering, kan förväntas finnas i den slutliga standarden, liksom i den europeiska
standard, som blir resultatet av mandat 376. Motsvarande krav finns i nu gällande amerikansk standard från
2001, förutom 407.5. Den svenska översättningen är inte officiellt fastställd.
Frågan om vilka krav på tillgänglighet som kan ställas på den typ av användargränssitt som används i t.ex.
smartphones och läsplattor är för närvarande inte löst vare sig i USA eller i Mandat 376. Nedanstående krav är
därför begränsade till mekaniska manöverenheter.
407.2 Tangenter och reglage, om sådana finns, ska kontrastera visuellt från bakgrundsytan. Tecken och
symboler ska kontrastera visuellt från bakgrundsytan. Visuell kontrast ska vara antingen mörk på ljus eller ljus
på mörk.
407.3 Minst ett taktilt särskiljbart inmatningsreglage ska finnas för varje funktion. Om det finns tangenter vars
yta inte ligger på den aktiva delen av en bildskärm, ska ytan ligga högre än den omgivande ytan. Om touch-
10

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
eller membrantangenter är den enda inmatningssättet, skall varje tangent vara taktilt särskiljbar från omgivande
ytor och intilliggande tangenter.
407.3.1 Manöverenheter ska vara taktilt särskiljbara utan att behöva aktiveras.
407.4 Om tangentrepetition på alfabetiska tangentbord finns, ska fördröjningen före repetitionen kunna ställas
in till minst 2 sekunder, och repetitionshastigheten ska kunna ställas in upp till 2 sekunder per tecken.
407.5 Om det finns numeriskt block, ska tangenterna vara arrangerade i 4x3. Tangent 5 ska kunna identifieras
taktilt.
407.6 Om svar ska ges inom en viss tid, ska användaren uppmärksammas på det taktilt eller med ljud, och ges
möjlighet att förlänga tiden.
407.7 Om statusindikatorer finns, såsom låsbara eller av vippkontakttyp, ska dessa kunna särskiljas antingen
taktilt eller genom ljud.
407.8 Färg ska inte användas som ensam bärare av sådan information som utgör indikering av att en viss
aktivitet pågår, begäran om en åtgärd från användaren eller för särskiljande av visuella symboler.
407.9 Manöverenheter ska kunna hanteras med en hand och inte kräva hårt grepp, knipning eller att handleden
vrids. Den kraft som erfordras för att aktivera manöverenheten ska inte överstiga 22,2 Newton.
Verifiering av 407.2-9 kan ske genom ett gemensamt JA + sanningsförsäkran.
Motiv: Personer med nedsatta funktioner i händerna ska kunna anpassa tangentbordet efter
den egna förmågan. Personer med nedsatt syn ska kunna orientera sig på tangentbordet och
hitta den avsedda tangenten.
Produktnära stödtjänster
Krav: Vissa användare kan behöva ansluta handikapphjälpmedel, som kan vara både mjukvaru- och
hårdvarubaserade. Ett exempel är skärmläsare, som omvandlar visuell textinformation på skärmen till syntetiskt
tal. Det är inte ovanligt att det uppstår problem med interoperabilitet mellan hjälpmedlet och värdsystemet.
Anbudsgivaren ska/bör vara beredd att vid installation och felsökning hos kund samarbeta med leverantören av
det aktuella hjälpmedlet.
Motiv: framgår av kravet.
Krav: Användarstödet ska/bör innefatta stöd för installation, konfiguration etc. för att dra nytta av inbyggda
funktioner som ger tillgänglighet för funktionshindrade (exempel: hjälpmedelsfunktionen i Windows).
Motiv: Det kan vara svårt att känna till och hitta funktioner och inställningar som gör
produkten lättare att använda för personer med funktionsnedsättningar. Det gäller särskilt
för stora och komplicerade programprodukter. Leverantören bör känna till dessa funktioner
– i den mån de finns - och kunna hjälpa användarna att finna dem och ställa in dem.
Krav: Anbudsgivarens kundstöd ska/bör kunna ge stöd i frågor om tillgänglighet för funktionshindrade.
11

Datum
2013-03-08 3.2-4631-11
Dnr:
KAMMARKOLLEGIET
Statens inköpscentral
Bilaga 1
Motiv: Behovet av att känna till och hitta funktioner och inställningar som gör produkten
lättare att använda för personer med funktionsnedsättningar uppträder kontinuerligt och
inte bara vid installationsfasen. Leverantören bör kunna hjälpa användarna även löpande.
Det ska då vara det vanliga kundstödet man vänder sig till, inte någon separat instans vid
sidan av. Däremot kan kundstödet ha en bakre resurs som har specialkompetens för
tillgänglighetsfrågor.
Krav: Anbudsgivarens kundstöd ska/bör kunna anlitas av slutanvändare med funktionshinder, t.ex. synskadade
och hörselskadade.
Motiv: Användare med funktionshinder har lika stor anledning att kontakta kundstödet som
andra användare i normala driftsfrågor, dvs. som inte är funktionshinderrelaterade. Alla
användare som är behöriga ska kunna kontakta kundstödet oavsett funktionsförmåga.
Kravet uppfylls av kundstöd som kan kontaktas med webb, e-post och telefon.
12