En god hälsa för hela befolkningen - slutrapport Onödig ... - Handisam

En god hälsa för hela befolkningen 

Slutrapport Onödig ohälsa

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2010 

Titel: En god hälsa för hela befolkningen. Slutrapport Onödig ohälsa 

Handisam Serie A 2010:6 (diarienummer 2009/0062) 

Projektledare: Ewy Thörnqvist 

Projektgrupp: Anna Dahlberg, Sören Hansson, Tommy Fröberg (till och 

med december 2009), Karin Sandström, Mikael Wahldén och Magnus 

Wimmercranz 

Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats 

www.handisam.se/oo. Alternativa format kan beställas från 

Handisam. 

Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov 

E-post: info@handisam.se 

Fax: 08-600 84 99 

Telefon: 08-600 84 00

Innehåll 

Sammanfattning och förslag .................................................... 5 

Summary and recommendations .............................................. 8 

Inledning ................................................................................ 11 

Regeringsuppdraget ............................................................................. 12 

Organisation ......................................................................................... 13 

Utgångspunkter i rapporten ................................................... 14 

Vision.................................................................................................... 15 

Projektets mål ........................................................................ 16 

Strategi ................................................................................................. 16 

Projektets insatser för att nå målen ....................................... 17 

Sprida kunskap ..................................................................................... 17 

Kunskap om Onödig ohälsa sprids över hela landet ................................... 17 

Fördjupad kompetens för handikapporganisationerna ................................ 18 

Träffar med kommuner ......................................................................... 19 

Konferens i Bryssel ............................................................................... 20 

Möte med norska Helsedirektoratet ......................................................... 20 

Träff med studieförbunden ..................................................................... 20 

Almedalen ........................................................................................... 21 

Andra konferenser ................................................................................ 21 

Internt på Statens folkhälsoinstitut ......................................................... 22 

Internt på Handisam ............................................................................. 23 

Onödig ohälsa på webben ...................................................................... 23 

Barnperspektivet i projektet ................................................................... 24 

Samverkan ............................................................................................ 24 

Nätverk ............................................................................................... 24 

Nätverk av regionala chefer och handikappförbund ................................... 25 

Politikerutbildningar .............................................................................. 25 

Folkhälsochefer rapporterar från projektet regionalt .................................. 26 

Samverkan i projektet från Handikappförbundens perspektiv ...................... 27 

Kommuner som samordnar arbetet med folkhälsa och tillgänglighet ............ 28 

Utveckling av folkhälsoarbetet .............................................................. 29 

Planer ................................................................................................. 29 

3

Socialstyrelsens regeringsuppdrag om föräldrastöd ................................... 29 

Kultur och hälsa ................................................................................... 30 

FYSS och FaR - Fysisk aktivitet på recept ................................................. 30 

Kommande konferenser ......................................................................... 31 

Tre förslag på insatser av fördjupande karaktär .................... 32 

1. Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut, FHI ........................................ 32 

Nätverk och kommunikation ................................................................... 33 

Projektmedel ....................................................................................... 34 

Fokus på målet för folkhälsopolitiken ....................................................... 35 

Nationella folkhälsoenkäten .................................................................... 35 

Kommunenkäten .................................................................................. 36 

2. FYSS och Fysisk aktivitet på recept - FaR .......................................... 37 

3. Politikerutbildningar ......................................................................... 37 

Slutord .................................................................................... 38 

Bilaga ...................................................................................... 40 

4

Sammanfattning och förslag 

Enligt rapporten Onödig ohälsa upplever personer med 

funktionsnedsättning att de har en sämre hälsa än befolkningen i 

övrigt gör. Därmed blir det naturligtvis viktigt, även om det är 

självklart, att alla ska kunna ta del av de generella insatser som görs 

inom bland annat folkhälsoområdet. Det kräver en medveten strategi 

för hur dessa insatser blir tillgängliga för alla. Mål och formuleringar i 

handikappolitiken går alldeles utmärkt att använda för att göra detta 

på ett bra sätt. Handikappolitiken syftar till att alla ska vara delaktiga 

i samhället på lika villkor utifrån vars och ens förutsättningar. 

Det här är en slutrapport från Handisams projekt Onödig ohälsa. 

Projektet är ett regeringsuppdrag och bygger på de resultat som 

framkom i rapporten Onödig ohälsa, 2008, från Statens 

folkhälsoinstitut, FHI. 

Ett mål i projektet har varit att sprida kunskap om att ohälsan hos 

personer med funktionsnedsättning i hög grad går att förebygga. För 

många som fått höra om resultaten i rapporten har det blivit en ahaupplevelse 

om hur brister i tillgänglighet påverkar folkhälsan. 

Ett annat mål har varit att skapa, och utveckla, samverkan mellan 

dem som arbetar med folkhälsa och dem som arbetar med 

funktionshinderfrågor. Möten mellan tjänstemän med olika 

kompetens, politiker och representanter för handikapporganisationer 

har bidragit till att öka förståelsen om olika politikområdens påverkan 

på varandra. Handisam har i fyra utbildningar informerat politiker, 

från de båda politikområdena, om onödig ohälsa och om 

politikområdenas kopplingar till varandra. 

Fem län: Jämtland, Skåne, Sörmland, Västra Götaland och 

Västerbotten har fått stöd i ett regionalt och lokalt utvecklingsarbete 

och kontakterna har varit många och ett lärande pågår. Arbetet är en 

liten bit på väg och många aktiviteter i länen kommer att genomföras 

under hösten 2010. 

Projektet har även fått igång arbetet med att få in mer kunskap om 

hur fysisk aktivitet påverkar personer med funktionsnedsättning. Ett 

underlag finns nu som kan utvecklas och bli en del av en ny FYSS 1 . 

Arbetet i projektet har varit en lyckad samverkan mellan Handisam, 

FHI och Handikappförbunden och har lett till resultat som de enskilda 

1 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 

5

organisationerna inte skulle kunna uppnå var för sig. Detta samarbete 

är viktigt att utveckla framöver. 

Projektet har även lett fram till förslag som behöver genomföras i ett 

nästa steg för att minska ohälsan hos personer med 

funktionsnedsättning och därmed förbättra folkhälsan för hela 

befolkningen. 

Förslagen finns under rubrikerna Uppdrag till FHI, FYSS och Fysisk 

aktivitet på recept, FaR samt Politikerutbildningar och är följande: 

Uppdrag till FHI 

Förslag: Att regeringen ska ge FHI ett tilläggsuppdrag: Under år 2011 

ska FHI redovisa vilka insatser, för att minska ohälsan hos personer 

med funktionsnedsättning, som planeras för perioden 2011-2015. 

Utgångspunkten för dessa insatser ska vara de delmål för 

handikappolitiken som FHI tar fram. 

Förslag: Att FHI i samverkan med Handisam och Socialstyrelsen får 

ett uppdrag att tillsammans med handikappförbund skapa ett 

nätverk/en samrådsgrupp i syfte att främja samordning av nationella 

initiativ, driva frågan framåt samt erbjuda stöd till regionalt och lokalt 

arbete för att förbättra hälsan för personer med funktionsnedsättning. 

SKL ska även bjudas in till att medverka i detta nätverk. 

Förslag: Att FHI får i uppdrag att fortsätta stödja nätverket av 

regionala kontaktpersoner inom folkhälsa, habilitering- och 

hjälpmedel/tillgänglighet och handikappförbund på regional nivå. 

Detta bör ske i samverkan med Handisam, SKL och 

handikappförbund. 

Förslag: Att de projektmedel som aktörer kan söka från FHI ska 

innehålla krav på att tillgänglighet och att personer med 

funktionsnedsättning beaktas. 

Förslag: Att FHI får i uppdrag att utveckla arbetet med den ojämlika 

hälsan. Det kan ske genom ett flertal insatser som tillsammans kan 

bidra till att folkhälsoarbetet utformas utifrån den mångfald som finns 

i befolkningen. 

Förslag: Att FHI ska genomföra, analysera och publicera data från 

den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, HLV, vart 

fjärde år med inriktning på personer med funktionsnedsättning 

jämfört med övrig befolkning, tillsammans med de andra 

diskrimineringsgrunderna och rapportera i Folkhälsopolitisk rapport. 

6

Förslag: Att FHI ska ta fram statistik ur HLV om föräldrar med 

funktionsnedsättning som har hemmavarande barn under 18 år och 

rapportera i Folkhälsopolitisk rapport. 

Förslag: Att FHI får i uppdrag att utveckla Kommunenkäten så att 

den på ett tydligare sätt kan följa insatser i kommunerna som gynnar 

en positiv hälsoutveckling bland annat för personer med 

funktionsnedsättning. 

FYSS och Fysisk aktivitet på recept - FaR 

Förslag: Att regeringen stödjer Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet, 

en sektion inom Svenska läkaresällskapets idrottsmedicinska förening. 

Stödet ska gälla utvecklingen av ett underlag till ett kommande 

kapitel i en ny FYSS om personer med funktionsnedsättning och för att 

öka ordinationen av fysisk aktivitet på recept, FaR. 

Politikerutbildningar 

Förslag: Att regeringen stödjer politikerutbildningar om hur den 

onödiga ohälsan kan motverkas. Stödet bör ges till FHI och omfatta 

framtagandet av pedagogiskt material där folkhälsopolitikens mål och 

målområden granskas i ett funktionshinderperspektiv samt medel för 

genomförandet av politikerutbildningar. 

7

Summary and recommendations 

The report Unnecessary Ill-health states that persons with disability 

find their health status inferior to that of the population at large. This 

of course makes it immensely important – and it goes without saying – 

that everyone should be able to benefit from the general initiatives 

taken, for example in the public health sector. This calls for a cogent 

strategy for making such inputs universally accessible. Targets and 

wordings of disability policy can perfectly well be used for achieving 

this in a salutary manner. Disability policy aims to make everyone a 

participating member of the community according to their individual 

capabilities and circumstances. 

This project is a Government remit and is based on the findings 

represented by the Swedish National Institute of Public Health in its 

report Unnecessary Ill-health (Swedish title: Onödig ohälsa). 

One of the aims of the project has been to disseminate knowledge of the 

high preventability of ill-health among persons with disability. To 

many people, the findings presented in the report have come as a 

revelation of the public health impact of accessibility shortcomings. 

Another aim has been to create and develop interaction between those 

working with public health and those addressing disability issues. 

Joint meetings of public servants with various qualifications, 

politicians and representatives of disabled persons organisations 

(DPOs) have helped to enhance understanding of the interplay between 

different policy fields. Through four training programmes, Handisam 

has disseminated knowledge of unnecessary illness to policy-makers in 

both fields, highlighting the interaction between the two. 

Five counties have received funding support for this work, numerous 

contacts have taken place and a learning process is underway. Some 

headway has been made, and many activities in the counties will be 

accomplished during the autumn of 2010. 

As part of the project, work has also started on canvassing further 

knowledge concerning the impact of physical activity on persons with 

disability. A body of input documentation now exists which can be 

developed and made a part of a new FYSS. 2 

Project work has been based on a successful partnership between 

Handisam, the National Institute of Public Health and the DPOs and 

has yielded results which the participating organisations could not 

2 Swedish acronym for “physical activity in the prevention and treatment of disease”. 

8

have achieved separately. It is important that this co-operation should 

be further developed in future. 

The project has also led to recommendations which should be 

implemented in a succeeding step towards reducing ill-health among 

persons with disability, thereby improving the health status of the 

entire population. 

The recommendations, set forth under the headings Remit to the 

National Institute of Public Health, FYSS and physical activity on 

prescription (FaR), and Education programmes for policy-makers, are 

as follows. 

Remit to the National Institute of Public Health (FHI) 

Recommendation: That FHI be given a supplementary remit, based 

on the interim objectives defined by it for disability policy, to report in 

2011 on the measures planned for 2011-2015 with a view to reducing 

ill-health among persons with disability. 

Recommendation: That FHI, acting in partnership with Handisam 

and the National Board of Health and Welfare, be tasked, together 

with the DPOs, with the creation of a network or networks and 

consultation group for the purpose of promoting co-ordination of 

national initiatives, moving the issue forward and offering support for 

regional and local efforts to improve the health status of persons with 

disability. SKL (the Swedish Association of Local Authorities and 

Regions) is also to be invited to join this network. 

Recommendation: That the project funding for which agencies can 

apply to FHI be made subject to accessibility and persons with 

disability being provided for. 

Recommendation: That FHI be tasked with developing work to 

redress inequalities of health status. This can involve a number and 

variety of initiatives which, taken together, can help to ensure the 

framing of public health work in accordance with the diversity existing 

in the population. 

Recommendation: That FHI collect, analyse and publish data from 

the national public health questionnaire HLV (Hälsa på lika villkor – 

“Health on equal terms”) at four-yearly intervals, with special 

emphasis on persons with disability as compared with the rest of the 

population, quite possibly together with other grounds for 

discrimination, presenting the findings in a report on public health 

policy. 

9

Recommendation: That FHI compile, from the HLV questionnaire 

survey, statistics concerning parents with disability who have children 

living at home aged under 18, presenting the findings in a report on 

public health policy. 

Recommendation: That FHI be tasked with developing the 

Municipal Questionnaire Survey so as to monitor more clearly 

measures at municipal level conducive to positive public health 

development, e.g. among persons with disability. 

FYSS and Physical activity on prescription, FaR 

Recommendation: That the Government supports the Professional 

Associations for Physical Activity, a section of the Swedish Society of 

Sports Medicine of the Swedish Society of Medicine, in its development 

of input data for an impending chapter in the next edition of FYSS 

concerning persons with disability and for increasing the use of 

physical activity on prescription, FaR. 

Education programmes for policy makers 

Recommendation: That the government support policy-maker 

education programmes on the theme of counteracting unnecessary 

illness. Support should be given to FHI and should include the 

production of educational material in which the aims and objective 

domains of public health policy are scrutinised in a functional 

disability perspective, as well as funding for the conduct of policymaker 

education programmes. 

10

Inledning 

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, fick av 

regeringen, i december 2008 uppdraget att sprida resultaten från 

rapporten Onödig ohälsa. Rapporten beskriver hälsoläget för personer 

med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt och vad 

folkhälsopolitik kan handla om i ett funktionshinderperspektiv 3 . 

Enligt rapporten Onödig ohälsa (eller Sjuka i onödan som den heter på 

lättläst svenska) har ca 1,5 miljoner svenskar, mellan 16 och 84 år, en 

funktionsnedsättning. Ungefär 75 000 personer har någon form av stöd 

eller hjälp enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service för 

vissa funktionshindrade. Det betyder att de allra flesta som har svårt 

att se, höra, röra sig eller att förstå och tolka information själva ska 

kunna ta aktiv del i samhället som medborgare. Det ställer krav på 

tillgänglighet i samhällets alla delar. 

Sammanfattningsvis handlar rapporten om hur brister i tillgänglighet 

i bred mening skapar ohälsa. Resultaten visar att den självupplevda 

dåliga hälsan är mer än tio gånger så vanlig bland personer med 

funktionsnedsättning än i befolkningen i övrigt. Den bild som 

framträder är att ohälsan hos personer med funktionsnedsättning är 

långt vanligare än den skulle behöva vara. FHI bedömer att en 

tredjedel av ohälsan är direkt onödig då den hänger samman med 

kända bestämningsfaktorer som brist på inflytande, ekonomisk 

otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Faktorer som är 

påverkbara genom politiska beslut och insatser inom en rad 

politikområden. 

Socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämlikt! – Levnadsförhållanden för 

vissa personer med funktionsnedsättning 4 bekräftar bilden av att 

vuxna personer med funktionsnedsättning som har stöd från 

socialtjänsten lever under andra livsbetingelser än befolkningen i 

övrigt. Gruppen kännetecknas av en låg utbildningsnivå och ett 

utanförskap på arbetsmarknaden. Samtidigt har många inom gruppen 

en svag personlig ekonomi och en mindre aktiv fritid. 

Det finns många beröringspunkter mellan handikappolitik och 

folkhälsopolitik. Till exempel handlar folkhälsopolitikens första 

3 Funktionshinderperspektivet (Handikapperspektivet) innebär att: 

• tillgänglighet skapas med generella lösningar i första hand men att särskilda lösningar 

(särlösningar) eller individuella lösningar används om de generella lösningarna inte är tillräckliga 

• hinder för delaktighet identifieras och elimineras 

• detta arbetssätt genomsyrar alla samhällssektorer. 

4 Alltjämt ojämlikt! – Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning, 

Socialstyrelsen 2010 

11

målområde (målområdet ett) om delaktighet och inflytande. Även 

målen inom handikappolitiken handlar om detta. Om samverkan 

mellan politikområdena utvecklas och blir en naturlig del i det dagliga 

arbetet bör det skapa mervärde inom respektive områdes 

verksamheter. 

Även FN:s konvention om rättigheter för personer med 

funktionsnedsättning kan kopplas till de båda politikområdena. Att 

Sverige har antagit konventionen innebär att staten ansvarar för att 

rättigheterna förverkligas nationellt. Detta innefattar även regioner, 

landsting och kommuner. För det här uppdraget kan till exempel 

artikel 25, som handlar om rätten till bästa möjliga hälsa, lyftas fram. 

Andra politikområden där beslut påverkar utvecklingen av folkhälsan, 

särskilt för personer med funktionsnedsättning, är bland annat 

arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, transportpolitik, 

kulturpolitik och folkbildningspolitik. 

Regeringsuppdraget 

Regeringsuppdraget 5 handlar om att kommunicera resultaten i 

rapporten Onödig ohälsa. I uppdraget ingår också att initiera ett 

utvecklingsarbete på kortare och längre sikt genom att stödja 

uppbyggnaden av lokala nätverk i syfte att upprätta åtgärdsplaner för 

att minska den onödiga ohälsan. 

Den övergripande inriktningen, att lägga ett 

funktionshinderperspektiv på folkhälsoarbetet, bygger bland annat på 

att folkhälsomålet handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar 

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen – det finns inga 

avgränsningar i det avseendet. Utgångspunkten är alltså att 

folkhälsoarbetet ska beakta personer med funktionsnedsättning. De 

särskilda formuleringar som påtalar detta finns i Mål för folkhälsan 6 , 

och i En förnyad folkhälsopolitik 7 . 

En andra utgångspunkt är de erfarenheter som FHI har haft av att 

sprida resultaten från rapporten i olika sammanhang. De fann tidigt 

att det var svårt att intressera folkhälsoaktörerna att delta på 

konferenser om resultaten i rapporten Onödig ohälsa. 

Särskilt viktigt är därför att nå dem som planerar, genomför och följer 

upp folkhälsoarbetet i landet. Genom att också lyfta de faktorer som 

påverkar den onödiga ohälsan tydliggörs nya aktörer och verksamheter 

5 Se Bilaga 1: Regeringsuppdraget Onödig ohälsa i dokumentet Bilaga 1-4 till 

rapporten En god hälsa för hela befolkningen på www.handisam.se/oo 

6 Proposition 2002/03:35 

7 Proposition 2007/08:110 

12

som idag i stort sett inte är med i folkhälsoarbetet. Det handlar om 

handikapprörelsen, stadsplanerare, arkitekter, bygglovshandläggare, 

handikappsamordnare, tillgänglighetskonsulter med flera. Aktörerna 

tillför kunskap och möjliggör nya synsätt som är viktiga. Att ha ett 

inkluderande synsätt och att utgå från att alla har olika 

funktionsförmågor ställer krav på ett mer genomtänkt folkhälsoarbete. 

Ett mer genomtänkt folkhälsoarbete skulle öka chanserna att nå 

folkhälsomålet. 

Organisation 

För projektet bildade Handisam en styrgrupp och en projektgrupp. 

Styrgruppen bestod av de parter som delgavs i uppdraget: och Ylva 

Arnhof representerade FHI, Marie Bager, Handikappförbunden, 

ElseMarie Brisenhorn, Handisam, Jonas Gumbel, Sveriges Kommuner 

och Landsting och Jan Almqvist, Försäkringskassan. Ordförande för 

styrgruppen var Arvid Lindén, Handisam. 

Projektgruppen bestod, vid rapportskrivning, av Magnus 

Wimmercranz, FHI, Karin Sandström, Handikappförbunden och 

projektledaren Ewy Thörnqvist, Anna Dahlberg, Mikael Wahldén och 

Sören Hansson, samtliga Handisam. 

13

Utgångspunkter i rapporten 

Nedan följer några vanligt förekommande begrepp och formuleringar i 

rapporten. Funktionshinderperspektivet innebär att i all planering och 

genomförande beakta att människor har olika behov. De generella 

lösningarna ska utformas så att de fungerar för alla, oavsett 

funktionsförmåga och kompletteras där så behövs med särskilda 

lösningar för att skapa jämlika förutsättningar. Hinder för delaktighet 

(funktionshinder) ska identifieras och tas bort. Detta arbetssätt ska 

genomsyra alla samhällssektorer. 

Vi använder oss av Socialstyrelsens definitioner av orden 

funktionsnedsättning och funktionshinder som är följande 8 : 

En funktionsnedsättning är kopplad till en person och behöver inte 

innebära ett hinder för delaktighet. Om miljö och omgivning är 

otillgänglig uppstår funktionshinder. Det är funktionshinder som 

hindrar personer från att delta i samhället. 

Tillgänglighet betyder här att lokaler likväl som information och 

verksamhet i sin helhet går att använda oavsett funktionsförmåga. Det 

betyder exempelvis ett bemötande utan diskriminering, att en 

verksamhet har en webbplats som alla kan använda och att till 

exempel anställningsintervjuer hålls i lokaler som alla kan komma till 

och också använda. 

Målet för folkhälsopolitiken lyder: Att skapa samhälleliga 

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 

För arbetet med politiken finns också 11 prioriterade målområden för 

det samlade folkhälsoarbetet 9 . 

Folkhälsa är enligt folkhälsovetenskapligt lexikon10 

ett uttryck för 

befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som 

fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan 

bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som 

möjligt. 

De nationella handikappolitiska målen antogs av riksdagen år 200011 

och är följande: 1) en samhällsgemenskap med mångfald som grund, 2) 

att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i 

alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och 3) jämlikhet i 

8 Socialstyrelsens termbank, 

http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx 

9 Proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 

10 Folkhälsovetenskapligt lexikon, U Janlert, Natur och kultur 2000 

11 Prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för 

handikappolitiken 

14

levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med 


I propositionen står också att det handikappolitiska arbetet ska 

inriktas särskilt på: a) att identifiera och undanröja hinder för full 

delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning b) att 

förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med 

funktionsnedsättning, c) att ge barn, ungdomar och vuxna med 

funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och 

självbestämmande. 

Vision 

Visionen för projektet är att funktionshinderperspektivet inkluderas i 

folkhälsoarbetet eller uttryckt på ett annat sätt att folkhälsoarbetet 

kvalitetsutvecklas och blir mer tillgängligt i bred bemärkelse. När det 

sker påskyndar vi arbetet med att nå folkhälsomålet: ”Att skapa 

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela 

befolkningen.” 

15

Projektets mål 

Projektmålen utgår från skrivningarna i regeringsuppdraget 12 och är 

vidareutvecklade från dessa. Målen är: 

1. Att sprida resultaten från rapporten Onödig ohälsa till 

länen/regionerna, landstingen, kommunerna samt till folkhälsooch 

handikapprörelsen. 

2. Att redovisa ett antal goda exempel där samverkan fungerar bra 

mellan lokala och regionala aktörer. 

3. Att utveckla och förtydliga ett stöd för det nationella, regionala 

och lokala folkhälsoarbetet där personer med 

funktionsnedsättning är inkluderade. 

4. Att skapa forum där kunskapen om onödig ohälsa sprids till 

olika verksamheter och perspektiv. 

5. Att presentera ett antal förslag på insatser av fördjupande 

karaktär för fortsatt utvecklingsarbete och spridning av 

kunskaper i en slutrapport. 

Strategi 

Projektet har valt två huvudsakliga strategier. 

Den första handlar om att identifiera aktörer och ta initiativ till möten, 

med och mellan dessa, för spridning av resultaten från rapporten 

Onödig ohälsa. Den andra handlar om att arbeta i befintliga nätverk 

och stärka dessa samt att bygga nätverk för att sprida kunskapen om 

den onödiga ohälsan. Strategin beskrivs mer utförligt i den delrapport 

som lämnades in till Socialdepartementet den 1 november 2009 13 . 

12 Bilaga 1: Regeringsuppdraget Onödig ohälsa finns i dokumentet Bilaga 1-4 till 

rapporten En god hälsa för hela befolkningen på www.handisam.se/oo. 

13 Delrapportering av uppdraget om att sprida resultaten från rapporten Onödig 

ohälsa, Handisam 2009. Delrapporten finns på Handisams webbplats under 

www.handisam.se/oo. 

16

Projektets insatser för att nå målen 

Utifrån styrgruppens beslutade mål för projektet har en rad processer 

startats. Även en hel del informationsinsatser har genomförts. 

Handisam bedömer att spridningen av resultaten från rapporten 

Onödig ohälsa har varit lyckad. Dessa insatser har Handisam själv 

tagit initiativ till eller blivit inbjuden att delta i med anledning av 

regeringsuppdraget. Uppdraget har gett Handisam och 

Handikappförbunden en fördjupad relation med delvis ett nytt område 

att samverka kring. Det har av båda parter upplevts som positivt. 

Handisam har hållit ihop processen i projektet med grunduppdraget 

vilket gett en kunskapshöjning internt på myndigheten. Handisam 

har även visat Sverige som gott exempel i frågan i och med initiativet 

till det första mötet på EU-nivå om folkhälsa och funktionshinder. 

Även ett möte med norska Helsedirektoratet har bidragit till att flytta 

fram positionerna i frågan. På hemmaplan har mötet med 

studieförbunden ytterligare öppnat upp för bred samverkan och ett 

deltagande i ett seminarium om den onödiga ohälsan i Almedalen förde 

frågan in i de politiska diskussionerna. 

Sprida kunskap 

Handisams bedömning är att spridningen av resultaten i rapporten 

Onödig ohälsa har varit lyckad. För många åhörare har kunskapen 

varit en ögonöppnare eller aha-upplevelse. 

Resultaten har spridits i stora delar av landet och till många personer 

och yrkesgrupper. 

Arbetet har koncentrerats på att identifiera lämpliga konferenser, 

möten och nätverksträffar genom omvärldsbevakning. Projektet har 

sedan medverkat på dessa möten eller på annat vis sett till att 

information har nått mötesdeltagarna. Samverkan med 

handikapprörelsen har varit betydelsefull för att få förankring hos 

personer med funktionsnedsättning och för att förmedla kontakter och 

arbetssätt inom folkhälsoområdet så att handikapprörelsen även kan 

bidra i det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Där behövs deras 

perspektiv och kunnande. 

Kunskap om Onödig ohälsa sprids över hela landet 

Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting, länsstyrelserna och 

Handisam genomförde 17 spurtseminarier hösten och vintern 

2009/2010 och 14 utbildningstillfällen våren 2010. Seminarierna och 

utbildningstillfällena ordnades över hela landet med syftet att 

påskynda arbetet med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Plan- 

17

och bygglagen säger att i byggnader som innehåller lokaler dit 

allmänheten har tillträde skall enkelt avhjälpta hinder undanröjas. 

Detsamma gäller allmänna platser. Genom att undanröja dessa hinder 

är det enklare för personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga att ta sig fram. 

Deltagare på seminarierna var bland annat kommunpolitiker, 

kommunala tjänstemän, representanter för handikapporganisationer 

och privata fastighetsägare och tillgänglighetskonsulter. Deltagarna 

vid utbildningstillfällena var huvudsakligen tjänstemän som skulle 

genomföra arbetet med att inventera de enkelt avhjälpta hindren. 

Totalt nådde satsningen ca 1000 personer och lika många rapporter 

delades ut till deltagarna. 

Vid seminarierna/utbildningstillfällena presenterades resultat från 

Onödig ohälsa och alla seminariedeltagare fick ett exemplar av Sjuka i 

onödan. 

Resultaten från Onödig ohälsa utgör viktiga argument för dem som 

beslutar över, eller arbetar med, att förbättra tillgängligheten i 

byggnader dit allmänheten har tillträde samt på offentliga platser. 

Resultaten från rapporten Onödig ohälsa väcker i allmänhet stor 

uppmärksamhet och det är tydligt att det inte tidigare, i de här 

grupperna, funnits någon insikt om kopplingen mellan bristande 

tillgänglighet i fysisk miljö och ohälsa. 

Fördjupad kompetens för handikapporganisationerna 

För att ytterligare sprida kunskapen om resultaten från Onödig ohälsa 

bland handikapporganisationerna arrangerades det en 

ordförandekonferens, under november 2009, med 

Handikappförbundens medlemsförbund, Synskadades riksförbund och 

ytterligare andra organisationer. Syftet var att sprida resultaten från 

rapporten och att skapa ett forum för diskussion om hur 

handikappolitik och folkhälsopolitik kan kopplas samman på ett 

tydligare sätt. Möjligheten att använda resultaten från rapporten i 

organisationernas intressepolitiska arbete diskuterades. Ett tjugotal 

personer medverkade. 

I maj 2010 medverkade projektet på Handikappförbundens temadag 

om framtidens hälso- och sjukvård med seminariet Folkhälsa för 

nästan hela befolkningen. Seminariet sändes också via webben med 

textning och teckentolkning med ökad tillgänglighet som resultat. I 

efterföljande diskussion lyftes bland annat vikten av att även arbeta 

med folkhälsan för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. På 

seminariet deltog cirka 25 personer. Som ett resultat av deltagandet i 

18

temadagen har projektet erbjudits möjlighet att delta i 

Stockholmsmässans arrangemang Ett gott liv i september 2010. 

Träffar med kommuner 

Handisam har deltagit i sektorsövergripande möten i några 

kommuner. Där har resultaten från rapporten diskuterats och kopplats 

till vad som kan göras på ett lokalt plan för att förbättra hälsan för 

personer med funktionsnedsättning. Mötena har genomförts i syfte att 

samla in idéer och erfarenheter för att Handisam senare kunna 

inspirera och ge fler kommuner stöd i arbetet. 

Kunskap om den onödiga ohälsan har spridits till Handisams och 

SKL:s nätverk för tillgänglighetsfrågor dels med information på 

nätverkets grupparbetsplats dels via e-post till alla 

nätverksmedlemmar. Ämnet togs upp vid nätverkets konferens i Umeå 

i maj 2010. Vid konferensen i Umeå deltog ca 40 personer. Nätverket 

för tillgänglighetsfrågor består (juni 2010) av ca 230 tjänstemän och 

politiker i kommuner och landsting, som antingen arbetar med eller är 

intresserade av tillgänglighetsfrågor. 

Ansvariga folkhälsosamordnare i Kommunförbundet Skåne har haft en 

konferens med temat Onödig ohälsa. Målgruppen var politiker, 

tjänstemän, personal i kommunal verksamhet, frivilligorganisationer, 

folkhälsosamordnare och andra som arbetar med tillgänglighetsfrågor. 

Medarbetare i projektet Onödig ohälsa deltog i en konferens under 

hösten 2009. Samarbetet med folkhälsosamordnarna i Skåne har 

under våren 2010 fortsatt med bland annat workshops. Totalt har 100 

personer deltagit i dessa seminarier och resulterat i att de startat ett 

nätverk för frågorna med stöd av Region Skånes folkhälsoavdelning 

och hälsoplanerarna i Kommunförbundet i Skåne. 

År 2009 deltog projektet i ett dialogmöte med Södertälje kommun. 

Totalt medverkade ett 30-tal personer. Från kommunen deltog 

tjänstemän och politiker från olika förvaltningar samt företrädare för 

kommunens handikappråd. Projektet informerade om den Onödiga 

ohälsan och deltog i en diskussion om Södertälje kommuns möjligheter 

att öka sin interna samverkan för att skapa bättre hälsa hos 

kommuninvånarna. 

I november 2009 deltog projektet i en konferens om folkhälsoarbete i 

glesbygdskommuner som anordnades av FHI. Målet med deltagandet 

var att få kontakt med flera kommuner och att få kunskap om hur 

arbetet kan se ut i glesbygdskommuner. Ett 40-tal tog med sig skriften 

Onödig ohälsa och det visade sig också att flera kommuner redan 

försökte knyta ihop frågorna kring folkhälsa och funktionshinder. 

Genom att projektet medverkade som deltagare uppmärksammades 

frågan om hälsa för personer med funktionsnedsättning för deltagande 

kommuner. 

19

Konferens i Bryssel 

Projektet var en av arrangörerna för ett heldagsmöte i Bryssel, om 

hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, tillsammans med 

FHI och EuroHealthNet. EuroHealthNet är ett nätverk av regionala 

och nationella institutioner, inom EU, som är ansvariga för 

hälsofrämjande arbete, folkhälsa och sjukdomsförebyggande arbete. 

Deltagare var representanter från folkhälso- och 

funktionshinderområdet samt EU-kommissionen och diskussionen 

handlade om ojämlikheten i hälsa och vad som är påverkbart. 

Handisam arrangerade detta möte i syfte att redovisa och diskutera 

resultaten i rapporten Onödig ohälsa. Ungefär 30 deltagare från 

frivilligorganisationer och tjänstemän från flera generaldirektorat 

deltog tillsammans med den svenska delegationen och personal från 

EuroHealthNet. Mötet var ett utmärkt tillfälle för lärande och 

erfarenhetsutbyte. Det var första gången som folkhälso- och 

funktionshinderrepresentanter träffades på EU-nivå. Rapporten 

Onödig ohälsa och regeringsuppdraget som sådant väckte stor 

uppmärksamhet och förundran. Att ansvariga myndigheter för de två 

politikområdena tillsammans med handikappförbunden arbetar 

tillsammans är ovanligt. En artikel om regeringsuppdraget på 

engelska delades ut. 

Möte med norska Helsedirektoratet 

Helsedirektoratet i Norge kontaktade Handisam med anledning av 

rapporten Onödig ohälsa och regeringsuppdraget. Vid två tillfällen fick 

olika representanter från Helsedirektoratet information om innehållet 

i rapporten och det utåtriktade arbete som Handisam bedrivit inom 

ramen för uppdraget. Vid det andra tillfället presenterade 

Helsedirektoratet även eget material om den onödiga ohälsan i landet. 

En stor del av materialet överensstämmer med de resultat som FHI 

funnit. Utbytet fortsätter och en eventuell medverkan i den nordiska 

folkhälsokonferensen i Åbo 2011 diskuteras. FHI håller i kontakterna. 

Träff med studieförbunden 

Projektet tog kontakt med Folkbildningsförbundet, 

paraplyorganisationen för de statsbidragsberättigade studieförbunden. 

Kontakten togs eftersom målen med folkbildningen har tydliga 

kopplingar till både folkhälsoarbete och handikappolitik. Den första 

kontakten resulterade i att samtliga studieförbund bjöds in till ett 

möte med titeln Folkbildnig + Folkhälsa = SANT. 

På mötet informerade Handisam om projektet och 

Handikappförbunden berättade om sina kopplingar till folkbildning, 

tillgänglighet och folkhälsa. Gemensamma frågeställningar lyftes i en 

efterföljande diskussion. Deltog gjorde ett tiotal nyckelpersoner. En 

uppföljning är planerad till hösten 2010. 

20

Almedalen 

På initiativ av Svensk förening för folkhälsa medverkade projektet i ett 

seminarium om den onödiga ohälsan under Almedalsveckan 2010. Som 

vanligt, vid externt deltagande, representerades projektet av 

Handisam, FHI och Handikappförbunden. Intresset var stort, ca 50 

personer deltog på seminariet och många var aktiva under 

frågestunden efteråt. 

Andra konferenser 

Projektet deltog i oktober 2009 i Framtidsforum i Helsingborg - en 

utställning, ett kulturarrangemang och parallella seminarier om 

funktionshinderperspektivet. På seminariet om Onödig ohälsa kom ca 

25 personer. Seminariet bevakades av Taltidningen och projektets 

representanter intervjuades. 

Kunskap har också spridits genom föredrag i april 2010 till Nätverket 

för tillgänglighetskonsulter. Uppslutningen var stor, ca 40 konsulter 

deltog, och budskapet mottogs som mycket intressant och användbart i 

deras arbete. Nätverket för tillgänglighetskonsulter har tillkommit 

genom Handisams projekt Processtöd tillgänglighet som får pengar via 

Europeiska socialfonden. Nätverket är på gång att bilda en egen 

branschförening. 

Projektet har mött en företagarförening i västerort i Stockholm, för att 

sprida resultaten från Onödig ohälsa samt få ökad kunskap om hur 

företagare ser på onödig ohälsa och funktionshinderperspektivet. En 

representant från KF Fastigheter visade stort intresse för den 

mänskliga mångfalden i ”kunden” och hur fastigheter och 

verksamheter inom handeln behöver vara tillgängliga för alla. Vikten 

av att underlätta för 1,5 miljoner kunder är något affärsidkare förstår. 

I den medlemsskrift som Svensk förening för folkhälsoarbete sprider 

till sina ca 1000 medlemmar har ordföranden Jan Linde och 

styrgruppsledamoten Ylva Arnhof skrivit en artikel om den onödiga 

ohälsan. En liknande artikel publicerades i Dagens samhälle 2009 av 

nämnda personer. 

Projektet har vid två av FOMS:s (Fritidsledare inom 

omsorgsverksamheten) årskonferenser presenterat resultaten av 

rapporten Onödig ohälsa och projektets utåtriktade arbete. Det 

nationella nätverket FOMS har bjudit in till dessa konferenser. 

Medlemmar i FOMS är personer, som stöder eller arbetar med 

fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. 

FHI deltog på en konferens i Luleå 2009 på temat Socialt företagande - 

Får alla vara med? Arbetsmarknad för alla - en folkhälsofråga. Flera 

lyckade verksamheter presenterades. Ett kooperativ på Sunderby 

21

folkhögskola, utanför Luleå, presenterade sig och näringslivet visade, 

genom bland andra Samhall och Max (hamburgerkedjan), på några 

framgångsrika satsningar på mångfald. 

Umeå universitet, Centrum för handikappvetenskap arrangerade ett 

seminarium om Onödig ohälsa våren 2009 där FHI deltog. 

Resultaten från rapporten Onödig ohälsa presenterades av 

Styrgruppsledamoten och författaren Ylva Arnhof och 

projektgruppsmedlemmen Magnus Wimmercranz på Socialstyrelsens 

konferens ”Funktionshinder i tiden”, i Stockholm 2010. 

FHI höll tillsammans med Handisam ett seminarium för doktorander 

på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg våren 2010. 

Doktoranderna genomgår forskarutbildning med särskild inriktning 

mot funktionshinder i ett folkhälsoperspektiv. 

Projektet har genom Ylva Arnhof mött Landstinget i Västmanland, 

Uppsala och Stockholm där både politiker och tjänstemän fått kunskap 

om den onödiga ohälsan. Motsvarande möte har Ylva även haft med 

DHR i Norrbotten. Ett tiotal handikappförbund har hört av sig för att 

få stöd. Det har till exempel handlat om att informera sig inför 

genomförandet av olika aktiviteter inom området med anledning av 

valet. 

Internt på Statens folkhälsoinstitut 

Samarbetet i projektet har inneburit att även Handisam och FHI har 

fått ny kunskap om den onödiga ohälsan. För att främja samarbetet i 

den här frågan har Handisams ledning besökt FHI i Östersund. Även 

projektgruppen har varit i Östersund och träffade personer i ledande 

ställning på FHI. 

Inom FHI ökar insikten om att funktionshinderperspektivet måste 

finnas med i allt arbete inom samtliga avdelningar. Till exempel har 

två projekt där Östersund och Luleå kommuner arbetat med 

hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar med 

funktionsnedsättning finansierats av institutet. De två projekten har 

nyligen avslutats och resultaten kommer att finnas på FHI:s webbplats 

i rapporten Bra mat och rörelse för barn och unga med 


FHI har deltagit i styrgruppen för arvsfondsprojektet Äldre döva i 

samhället som syftat till att kartlägga hälsan hos äldre personer med 

dövhet eller grav hörselskada. Institutet har bidragit med kunskaper 

om den onödiga ohälsan och metodstöd i enkätundersökningen. 

Arvsfondsprojektet lägger fram sin rapport under 2010. 

22

Under projektet Onödig ohälsas gång har de båda rapporterna Onödig 

ohälsa och Sjuka i onödan (lättläst version) tagits fram i alternativa 

format. Båda rapporterna finns i Daisyformat och punktskrift. På 

FHI:s webbplats www.fhi.se/funktionsnedsattning finns rapporterna 

att tanka hem som mp3-filer eller att beställa som CD -skiva samt att 

beställa i punktskrift. 

Internt på Handisam 

Folkhälsan blir bättre i och med att tillgänglighetsarbetet förbättras. 

Den kunskapen från rapporten har förmedlats på ovan nämnda 

spurtseminarier och i Nätverket för tillgänglighetsarbete. Det är två 

bra exempel på hur kunskapen om Onödig ohälsa har integrerats i 

Handisams arbete under 2009-2010. För det fortsatta 

tillgänglighetsarbetet och arbetet med konventionen om rättigheter för 

personer med funktionsnedsättning är det viktigt att kunskapen 

förankras ytterligare i organisationen. 

Möten med erfarenhetsöverföring hålls regelbundet mellan 

projektledningarna för respektive projekt för att säkra vunna 

erfarenheter och fortsatt kontakt med olika nätverk och 

nyckelpersoner. I den andan ordnade projektet ett frukostseminarium 

för Handisams medarbetare där medverkande från FHI, 

Handikappförbunden och projektet på Handisam delade med sig av 

fakta och erfarenheter. I samband med detta togs det också fram några 

bilder som medarbetarna enkelt kan ta med i sina externa 

presentationer. Föredraget var uppskattat och många såg kopplingar 

till sina respektive områden. 

Kunskapen om den onödiga ohälsan kommer in i en rad insatser i 

Handisams verksamhet. Några områden är: E-inkludering, 

Besöksinformation om tillgänglighet och myndighetens 

nätverksbyggande arbete där hälsan är ett argument för delaktighet. 

Framöver finns även möjligheter för Handisam att utveckla en del av 

det arbetet som påbörjats av projektet. Några områden är: 

politikerutbildningar, socioekonomiska bokslut, forskning, FaR – fysisk 

aktivitet på recept. Handisam kan utveckla arbetet med 

sektorsmyndigheterna genom att tillföra kunskapen om den onödiga 

ohälsan tillsammans med FHI. Myndighetens arbete bidrar till 

måluppfyllelse både vad gäller folkhälsopolitik och handikappolitik. 

Onödig ohälsa på webben 

Projektet har dokumenterat dialogmöten, som genomförts i kommuner 

och landsting/regioner. Sammanfattningar av dessa möten har 

publicerats på Handisams webbplats under www.handisam.se/oo. Där 

har bland andra län/regioner som inte deltagit i utvecklingsarbetet 

kunnat följa projektet. Handisam har i egna nyhetsbrev till 

23

myndigheter, landsting, kommuner och frivilligsektorn informerat om 

uppdraget vilket lett till en rad kontakter. 

Barnperspektivet i projektet 

Då Handisam i sin instruktion har uppdraget att särskilt beakta barn i 

all verksamhet beslutade projektet att delta i Riksidrottsmuseets dag 

om idrott för alla, trots att projektet inte omfattade barn och 

ungdomar. 

I april 2010 arrangerade Riksidrottsmuseet en seminariedag om 

onödig ohälsa, psykisk ohälsa och idrottens roll och möjligheter. 

Seminariet utgick från frågan: hur kan idrotten verka för att alla som 

vill idrotta får det och kan delta i fysiska aktiviteter? Dagen 

genomfördes i samverkan med projektet Hjärnkoll, projektet Onödig 

ohälsa, båda på Handisam och FHI:s uppdrag om 

uppmärksamhetsveckor för kost och fysisk aktivitet för personer med 

intellektuell funktionsnedsättning. Cirka 75 personer deltog på 

seminariedagen, som bestod av korta inlägg från olika verksamheter. 

Fokus i verksamheterna var att nå unga med funktionsnedsättning. 

Dagen var mycket uppskattad enligt utvärderingen och önskemål om 

att upprepa och utveckla arrangemanget finns. 

Samverkan 

Handisam bedömer att samverkan har varit en mycket viktig faktor i 

projektets genomförande. Det är främst på regional, men även lokal, 

nivå som projektet har startat upp och vidareutvecklat samverkan 

mellan tjänstemän som arbetar med folkhälsa, tjänstemän som arbetar 

med funktionshinderfrågor och handikapporganisationer. Genom 

denna treenighet i samverkan kan insatser genomföras på ett bättre 

sätt i framtiden. 

Bättre samverkan har också skapats på nationell nivå mellan 

Handisam, FHI och Handikappförbunden. Det behöver fortsätta att 

utvecklas. 

Nätverk 

Att samverka med, de nätverk som stöttas av FHI (exempelvis Forum 

Folkhälsa och Healthy Cities) och som ibland delas med Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL) sågs som en av flera nyckelfaktorer. 

SKL har även egna nätverk (Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i 

kommunerna) och samarbetar med partnerskap och andra nätverk, 

som projektet såg som värdefulla att kunna samarbeta med. Vid 

Handisams förfrågan om kontakt och samarbete med dessa nätverk 

gav både SKL och FHI besked om att alla dessa nätverk inte är aktiva. 

Det gjorde att antalet möjliga samarbetsparter och 

informationskanaler för en nationell spridning minskade. Handisam 

24

hade önskat mer aktivitet från SKL:s sida för att få till stånd arbete i 

de nätverk som var aktiva. 

Nätverk av regionala chefer och handikappförbund 

För att påbörja ett långsiktigt arbete med att nå folkhälsoarbetet i 

Sverige tog projektet initiativ till ett nätverk bestående av fem 

folkhälsochefer. Dessa verkar i regioner som har förutsättningar att 

utveckla folkhälsoarbetet inom sina pågående program och 

verksamhetsplaner. Länen vars folkhälsochefer bjöds in till ett första 

möte var Jämtland, Skåne, Sörmland, Västra Götaland, och 

Västerbotten. Nätverket har, på folkhälsochefernas eget initiativ, 

sedan utvidgats med representanter från habiliterings- och 

hjälpmedelsområdet och regionala handikappförbund. 

Projektet har träffat det nationella nätverk för folkhälso- och 

samhällsmedicinska chefer som finns i landet. Handisam 

representerades av generaldirektören och projektledaren. En ny 

givande kontakt etablerades för alla parter. 

Ett motsvarande möte har projektet haft med det nationella nätverket 

för alla habiliterings- och hjälpmedelschefer i landet. Det resulterade i 

att flera av dessa chefer kontaktat motsvarande folkhälsochef i det 

egna länet. Flera av cheferna kontaktade projektledningen för att få 

erfarenheter och råd från projektet. Cheferna kommer fortsättningsvis 

att sprida kunskapen om onödig ohälsa och skapa nätverk för att 

diskutera vad som kan göras framöver inom det egna länet/regionen. I 

Sörmland har ett sådant regionalt nätverksbyggande utvecklats med 

möten mellan ansvariga för folkhälsa, habilitering och forskning i länet 

samt representanter från handikappförbund, kommuner och 

länsstyrelsen. 

Handisam ser dessa träffar som ett bra sätt att utveckla det lokala och 

regionala arbetet med att minska den onödiga ohälsan. Handisam och 

nätverket av folkhälsochefer kan sedan gemensamt presentera 

exempel för större grupper. 

Med de erfarenheter Handisam, FHI och Handikappförbunden har så 

gäller det att, i samband med att funktionshinderperspektivet 

inkluderas i folkhälsoarbetet, diskutera attityder till olika 

diskrimineringsgrunder med många olika yrkesgrupper i kommuner 

och landsting/regioner. Det behövs för att öka förståelsen för att det är 

naturligt att beakta personer med funktionsnedsättning precis som 

kön och ålder alltid beaktas i insatser och utvärderingar. 

Politikerutbildningar 

Kunskapen om folkhälsans idé och metodik finns generellt inte hos 

dem som arbetar med funktionshinderfrågor. På samma sätt saknar de 

25

som arbetar med folkhälsa kunskap om mekanismerna bakom varför 

funktionshinder medverkar till sämre hälsa för personer med 

funktionsnedsättning. Det gäller även politiker. 

För att skapa en handlingsberedskap, i första hand på den kommunala 

sidan, kan ett sätt att påbörja arbetet vara att först samlas i ett 

nätverksarbete för att nå betydelsefulla opinionsbildare på folkhälsooch 

funktionshinderområdet. Handisam tog därför initiativet att 

engagera Svensk förening för folkhälsoarbete (SFFF) för att genomföra 

fyra politikerutbildningar, på samma sätt som föreningen tidigare gjort 

med temat Folkhälsa är politik. 

Handisam, Västra Götalandsregionen, Handikappförbunden i Västra 

Götaland (HSO VG) och SFFF arrangerade tillsammans de fyra 

politikerutbildningarna under maj och juni 2010 där även FHI deltog. 

Utbildningarna lanserades under namnet Motverka onödig ohälsa, 

vilket uppfattades som fyndigt om än lite svårförståeligt. På 

utbildningarna deltog 103 personer. Av dessa var 63 politiker, 28 

brukare och 12 tjänstemän och vissa hade flera tillhörigheter. 

Engagemanget var stort och av utvärderingarna framgår att 

deltagarna tagit med sig ny kunskap hem som de ska använda i det 

egna arbetet. 

Analysen av utbildningarna, deltagarna, hur de tog emot budskapet 

och deras upplevelser visar att utbildningarnas upplägg och innehåll 

fungerar och kan genomföras i hela landet. 

Utbildningarna får mycket gott betyg av alla kursdeltagare, infriade 

högt ställda förväntningar, nådde fram med budskapet och gav många 

aha-upplevelser enligt kursutvärderingar 14 . 

Mer information om politikerutbildningarna finns rapporten Motverka 

onödig ohälsa 

15 . 

Folkhälsochefer rapporterar från projektet regionalt 

Handisam bjöd in fem län/regioner till ett regionalt och lokalt 

utvecklingsarbete. Alla antog utmaningen att under drygt ett år arbeta 

tillsammans med Handisam. De fem länen/regionerna är Jämtland, 

Skåne, Sörmland, Västra Götaland och Västerbotten. 

14 Kursutvärderingarna av Politikerutbildningarna visade på en skala 1-5 där 5 är 

bästa betyget har kursen fått ett mycket gott betyg av alla kursdeltagare. 

Variationen är mellan 4,4 och 4,6 i sammanställningarna. Ingen deltagare har satt 

ett lägre värde än 3 och 53 deltagare har satt omdömet 5. 

15 Rapporten Motverka onödig ohälsa redogör för politikerutbildningarnas upplägg 

och resultat. Rapporten kan läsas eller laddas ner från Handisams webbplats 

http://www.handisam.se/oo . 

26

Redan idag har länens/regionernas olika planer, bl.a. flera 

folkhälsoplaner, ett uppdrag att arbeta för en mer jämlik hälsa och 

särskilt se till de grupper i befolkningen som har den sämsta hälsan. 

Arbetet i samverkan med regeringsuppdraget har på ett positivt sätt 

bidragit till legitimitet och fokus på frågan om ohälsa hos personer 

med funktionsnedsättning i länen/regionerna. Samverkan som 

arbetsform har lyfts och stärkts såväl lokalt som regionalt. Projektet 

har gett frågan i länen/regionerna en tydlig ram och plattform för 

arbetet med den onödiga ohälsan. 

Den trepartsamverkan mellan FHI, Handisam och 

Handikappförbunden som projektet drivit har uppskattats av länen 

som uttrycker att den inte bara fungerat utan också varit inspirerande 

och banbrytande. 

Länens arbete är fortfarande i startfasen. Att söka nya kontakter och 

stärka gamla har tagit tid även om det har gett mycket och projektet 

har öppnat dörrar för nya samverkansmöjligheter. En hel del av länens 

egna aktiviteter ligger därför utanför uppdragsperioden. Det gör att 

hösten 2010 kommer att bli en aktiv höst med många möten och 

konferenser inom området i respektive län. 

För det fortsatta arbetet är långsiktighet, kontinuitet och samverkan 

viktigt samt att folkhälsoarbetet framöver genomsyras av strategier för 

en jämställd och jämlik hälsa för hela befolkningen. Planeringen måste 

tydliggöra att insatserna ska gälla hela befolkningen och att 

funktionsnedsättning inte får stå i vägen för allas rätt och behov av 

såväl delaktighet i samhällslivet som en god hälsa. 16 

Samverkan i projektet från Handikappförbundens perspektiv 

När Handisam fick regeringsuppdraget att sprida kunskap om och 

initiera utvecklingsarbete kring rapporten Onödig ohälsa blev 

Handikappförbunden en självklar part i det arbetet. 

Handikappförbunden såg positivt på kopplingen mellan 

folkhälsopolitik och handikappolitik, som innebar en ny hållning till 

problematiken att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa 

än befolkningen i övrigt. 

Förebyggande insatser och folkhälsoarbete har tidigare inte varit 

prioriterade områden för Handikappförbunden. Sedan 2008 har detta 

dock blivit allt viktigare. I samband med att studien Onödig ohälsa 

kom anordnade Handikappförbunden bland annat två konferenser 

kring frågan tillsammans med FHI. Under 2009 genomfördes 

16 Rapporten Fem län beskriver sin medverkan i regeringsuppdraget Onödig ohälsa. 

Rapporten kan läsas eller laddas ner från Handisams webbplats, 


27

ytterligare en konferens i samverkan med FHI och Handisam. I 

anslutning till Handikappförbundens årsmöte i maj 2010 genomfördes 

också ett seminarium med temat Onödig ohälsa. Under 2009 bildades 

även en samrådsgrupp mellan FHI och Handikappförbunden, med 

förtroendevalda och tjänstemän från Handikappförbunden och 

personal från FHI, gruppen var tänkt att träffas två gånger om året. 

Båda parter såg det som en värdefull kompetensutveckling att ha den 

typen av samverkan kring folkhälsoarbetet med fokus på personer med 


Handikappförbunden har uppskattat att ha en aktiv del i uppdraget 

som Handisam genomfört. Projektledningen har varit mycket 

angelägen om att medverkan från Handikappförbunden på central 

nivå ska vara omfattande. Från Handikappförbundens sida har det 

dock under år 2010 inte varit möjligt att lägga in lika stor arbetsinsats 

i projektet som under det första projektåret. 

Handisam, FHI och Handikappförbunden har haft en 

trepartssamverkan, där alla har haft en tung och viktig roll. Vi har 

ansett det vara ett betydelsefullt projekt och det har varit viktigt för 

Handikappförbunden centralt att delta med en representant när 

projektet träffat företrädare från län och regioner. Detta för att 

understryka vikten av en trepartssamverkan. 

Arbetet i den form det har bedrivits har gett nya kontaktytor 

framförallt med medarbetare inom folkhälsoområdet, inte bara på FHI 

utan även i den praktiska verksamheten på läns- och regional nivå. 

Rapporten i sig belyste ett område som inte förut varit i fokus. 

Projektet har sedan tagit det vidare och etablerat kontakter på bredd 

mellan parter som vanligtvis inte samarbetar i någon högre 

utsträckning. 

Innan Handisam fick det här regeringsuppdraget hade 

Handikappförbunden börjat planera för ett eget projekt med anledning 

av rapporten Onödig ohälsa, kanske tillsammans med FHI. När 

Handisams projekt inleddes och Handikappförbunden blev en aktiv 

part i det, lades den egna projektidén på is. Det är i dagsläget inte 

bestämt om Handikappförbunden kommer jobba vidare med frågan i 

form av ett framtida projekt. Handikappförbunden anser alltjämt att 

den onödiga ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är ett 

viktigt område att arbeta vidare med. 

Kommuner som samordnar arbetet med folkhälsa och tillgänglighet 

Med syfte att få ett bredare underlag för hur arbetet med folkhälsa och 

handikappolitik ska kunna kopplas samman i kommunerna har 

projektet kontaktat tio kommuner där folkhälsoaspekter lyfts fram för 

personer med funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis är 

28

skillnaderna stora mellan hur långt de tio kommunerna kommit i 

samordningsarbetet. Någon har precis startat sitt samordningsarbete 

medan andra har organiserat hur de ska arbeta och åter andra har 

kommit en bit på väg. Ingen kommun anser att de redan har ett 

arbetssätt som andra kan ta efter. Karlstad har dock i kommunens nya 

handikappolitiska plan knutit ihop områdena folkhälsa och 

handikappolitik. 

Mer om kommunernas redovisningar finns sammanställningen 

Kommuner som samordnar arbetet med folkhälsa och tillgänglighet 17 . 

Den ger korta exempel på olika sätt att samverka inom kommuner 

mellan områden som berör folkhälsa och tillgänglighet. 

Utveckling av folkhälsoarbetet 

Projektet har deltagit i Socialstyrelsens arbete med föräldrastöd 

kopplat till personer med funktionsnedsättning. Projektet har gett ett 

uppdrag till Yrkesföreningar för fysisk aktivitet i uppdrag att ta fram 

ett underlag för fysisk aktivitet kopplat till personer med 

funktionsnedsättning. Ämnet folkhälsa för personer med 

funktionsnedsättning kommer att tas upp på några olika kommande 

konferenser tack vare projektets arbete. 

Planer 

Det verkar mest rimligt att få med funktionshinderperspektivet 

respektive folkhälsoaspekten i olika planer när de revideras. Under 

tiden behövs diskussioner om hur det ska gå till. Ett utvecklingsarbete 

kan ske med kommunernas/landstingens/regionernas tillgänglighetsoch 

folkhälsochefer. I arbetet bör man beakta hur kunskapen om 

onödig ohälsa kan integreras i frågor som rör mångfald, mänskliga 

rättigheter, miljö och fritid etc. Utifrån de aktiviteter projektet startar 

kan stöd ges för att främja sådana processer i kommuner och 

landsting. Det viktiga är att arbetssätten utvecklas så att 

tillgänglighetsarbetet kommer att bli en naturlig del av 

folkhälsoarbetet och omfatta hela befolkningen. 

Socialstyrelsens regeringsuppdrag om föräldrastöd 

Handisam har medverkat i Socialstyrelsens regeringsuppdrag som 

handlar om att ta fram en kunskapsöversikt över föräldrastöd för dels 

familjer med barn och ungdomar med funktionsnedsättning dels 

familjer där vårdnadshavaren har en funktionsnedsättning. 

Socialstyrelsen arrangerade två seminarier där projektet deltog för att 

belysa barns, föräldrars och hela familjers behov av tillgängligt stöd. 

17 Sammanställningen Kommuner som samordnar arbetet med folkhälsa och 

tillgänglighet finns att läsa eller ladda ner på Handisams webbplats, 


29

Handisams bidrag till uppdraget handlade i första hand om att 

förmedla kunskapen och vikten av att göra de föräldrastödsinsatser 

som redan finns tillgängliga samt att särskilt stöd utvecklas, gärna på 

nationell nivå som sedan kan anpassas regionalt och lokalt. 

Anledningen är att det regionalt och lokalt kan röra sig om ett litet 

antal personer som behöver särskilt stöd och då är det inte 

resurseffektivt att utveckla eget material som kan användas av flera. 

Handisam påpekade också att det inte får tillsättas en utredning till 

inom exempelvis social-, folkhälso- respektive hälso- sjukvårdsområdet 

utan att det står i utredningens direktiv att bl.a. personer med 

funktionsnedsättning ska beaktas. Detta mot bakgrund av att 

Socialstyrelsen nu har fått detta uppdrag för att personer med 

funktionsnedsättning inte ingick i den tidigare utredningen. 

Nämnas kan att i skrivande stund har FHI fått ett uppdrag att fördela 

10 miljoner kronor till lärosäten som bedriver relevant forskning och 

som i samarbete med en kommun ska utveckla, följa upp och utvärdera 

riktat föräldrastöd. Resultaten av uppdraget ska utgöra ett 

komplement till det universella föräldrastöd som utvecklats. FHI ska i 

fördelningen av medlen särskilt beakta projekt där goda 

förutsättningar finns för att utveckla föräldrastödet till föräldrar till 

barn med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. 18 

Kultur och hälsa 

Projektet har haft ett inledande möte med Kulturrådet för att 

presentera resultaten och se över möjligheterna till samarbete. I den 

proposition som nyligen framlagts till Riksdagen finns förslag om att 

stärka Kulturrådets arbete med kultur och hälsa. I Kulturrådets roll 

som sektorsmyndighet inom handikappolitiken öppnas naturligtvis 

möjligheter för att ytterligare nå ut med resultaten från rapporten 

Onödig ohälsa. 

FYSS och FaR - Fysisk aktivitet på recept 

Projektet har genom en beställning av ett underlag till ett eventuellt 

nytt avsnitt om personer med funktionsnedsättning i FYSS påtalat 

behovet av att beakta personer med funktionsnedsättning och 

uppmärksamma personal inom hälso- och sjukvården på denna grupp. 

Karolinska Institutet har arbetat med uppdraget tillsammans med 

YFA, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, som är en sektion inom 

Svenska läkaresällskapets idrottsmedicinska förening. 

I första hand genomförde Karolinska Institutet sökningar efter studier 

genomförda med målgruppen personer med rörelsenedsättning med 

värk och smärta, kognitiv funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. 

18 Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att fördela medel för att utveckla riktat 

föräldrastöd. www.regeringen.se. 

30

Vissa andra tillstånd/nedsättningar finns redan idag i FYSS. FYSS 

används som stöd och vägledning vid förskrivning av fysisk aktivitet 

på recept. 

Ett kunskapsavsnitt om funktionsnedsättningar kan uppmärksamma 

och hjälpa förskrivare att beakta funktionshinderperspektivet i arbetet 

med FaR. Den nya FYSS planerar Yrkesföreningarna för 

fysiskaktivitet att publicera 2013. Det underlag som nu tagits fram 19 

kan ses som ett första underlag för ett mer utvecklat avsnitt i den nya 

FYSS. 

Kommande konferenser 

Handisam har varit i kontakt med Sveriges representant (finns på 

FHI) i arbetsgruppen för nästa nordiska folkhälsokonferens 2011. Att 

ha ett tema om onödig ohälsa på den konferensen har diskuterats. 

Syftet är att se till att frågan om den onödiga ohälsan fortsättningsvis 

ligger högt upp på dagordningen tillsammans med vad vi kan göra åt 

den ojämlikt fördelade hälsan. Målet med att ta kontakt med 

arbetsgruppen för konferensen är att de skandinaviska länderna 

kommer att presentera insatser på området. FHI ansvarar för de 

fortsatta nordiska kontakterna genom den planeringsgrupp som finns. 

Kontakter har tagits med Sjuksköterskor mot Tobak för att informera 

om projektet och hur onödig ohälsa kan finnas som tema för nästa 

LUFT-konferens som äger rum 2011 på Gotland. LUFT, Landstingens 

utvecklingsarbete för tobaksprevention, är ett nätverk som startade 

1990 och arrangerar konferenser regelbundet. Syftet är att få ett 

funktionshinderperspektiv på tobaksarbetet och för att LUFTkonferenserna 

kan sprida kunskap om insatser för utsatta grupper och 

för en mer jämlik hälsa. 

19 Rapporten Fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning finns att läsa eller ladda ner 

på Handisams webbplats, www.handisam.se/oo. 

31

Tre förslag på insatser av 

fördjupande karaktär 

1. Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut, FHI 

Handisam föreslår: Att regeringen ska ge FHI ett tilläggsuppdrag: 

Under år 2011 ska FHI redovisa vilka insatser för att minska 

ohälsan hos personer med funktionsnedsättning, som planeras 

för perioden 2011-2015. Utgångspunkten för dessa insatser ska 

vara de delmål för handikappolitiken som FHI tar fram. 20 

En slutsats från projektet är att folkhälsoarbetet fram till nu inte har 

inkluderat personer med funktionsnedsättning på ett tillräckligt 

medvetet sätt. 

När konferenser, seminarier och möten har genomförts kan projektet 

konstatera att de som deltar oftast är politiker samt tjänstemän inom 

funktionshinderområdet och handikapprörelsen. Däremot är det svårt 

att få folkhälsosamordnare och andra inom det folkhälsopolitiska 

området att delta. Det är mycket bra att handikapporganisationer och 

tjänstemän inom området blir aktiva inom folkhälsoområdet. Däremot 

når dessa tjänstemän som helhet bara en mindre del av hela gruppen 

personer med funktionsnedsättning. Eftersom de faktorer som 

påverkar hälsan är viktiga för alla måste folkhälsoarbetet bli bättre på 

att beakta mångfald och inkludera personer med 


Folkhälsoarbetet måste bli bättre på att beakta mångfald och då bland 

annat personer med funktionsnedsättning. Det gäller både nationellt 

och regionalt och lokalt. Här har FHI en roll som kunskapscentrum 

och för spridande av metoder. 

En viktig del i arbetet med att minska den onödiga ohälsan är att 

arbetet bedrivs tvärsektoriellt. Ett initiativ från regeringen för att öka 

det arbetssättet har redan tagits och projektet bedömer det som 

mycket bra. Folkhälsopolitiken är ett av flera viktiga politikområden 

som regeringen nu har förtydligat betydelsen av genom att fastställa 

inriktningsmål för handikappolitiken de kommande fem åren. 

Det faktum att folkhälsan lyfts fram som ett av nio målområden för 

den kommande strategin är en markering från regeringen om att 

personer med funktionsnedsättning ska finnas med i folkhälsoarbetet. 

20 Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en 

handikappolitisk strategi. Regeringsbeslut S2010/4319/ST 

32

Handisams bedömningen är att rapporten Onödig ohälsa och detta 

projekt bidragit till detta. 

Att folkhälsopolitiken på ett sådant tydligt vis integreras i 

handikappolitiken innebär att FHI kommer att få en större roll i detta 

arbete. Mål kräver också insatser för att nå dessa. 

Nätverk och kommunikation 

Handisam förelår: Att FHI i samverkan med Handisam och 

Socialstyrelsen får ett uppdrag att tillsammans med 

handikappförbund skapa ett nätverk/en samrådsgrupp i syfte att 

främja samordning av nationella initiativ, driva frågan framåt 

samt erbjuda stöd till regionalt och lokalt arbete med syfte att 

förbättra hälsan för personer med funktionsnedsättning. SKL ska 

även bjudas in till att medverka i detta nätverk. 

Ett grundläggande problem som noterats inom projektet är brist på 

förståelse av betydelsen av samverkan mellan handikapp- och 

folkhälsopolitiken. Dialogen mellan de olika parterna måste fortsätta 

och även intensifieras. FHI bör tillhandahålla resurser för att skapa 

ett nätverk mellan representanter för handikapprörelsen, Handisam, 

SKL, Socialstyrelsen samt FHI i syfte att vidmakthålla en öppen dialog 

för att stimulera ökad förståelse och samverkan mellan de olika 

aktörerna. Handikappförbunden ger starkt stöd till detta förslag. 

Den samrådsgrupp som bildades mellan FHI och Handikappförbunden 

fungerade som referensgrupp till projektet från Handikappförbundens 

sida. Initialt var båda parter positiva och såg det som ett mycket 

utvecklande samarbete. Eftersom FHI under 2010 inte avser att delta i 

gruppen har samrådet fallit. Handikappförbunden önskar ett fortsatt 

och utvecklat samarbete med FHI. 

De som genomför aktiviteterna behöver fortbildas om olika 

funktionsförmågor i olika skeden i livet. Funktionshinderperspektivet 

kan bli ett slags nålsöga som folkhälsosatsningar behöver passera för 

att kunna bedöma satsningarnas genomförbarhet. Bedömningarna bör 

göras medvetet tillsammans med andra aspekter som kön, ålder, 

etnicitet, sexuell läggning och socioekonomisk ställning. 

Olika typer av nätverk/samrådsgrupper är nödvändiga för att hålla 

kedjan av lokalt till internationellt arbete levande. Det är viktigt att 

olika modeller utvecklas och prövas för att formalisera 

samverkansformer som gynnar en positiv utveckling för arbetet. 

Formella nätverk är viktiga. Frivilliga eller professionella nätverk som 

i stor utsträckning redan prövats visar sig inte alltid räcka till. Det 

kan behövas beslut på att exempelvis ingå i grupper/nätverk på olika 

nivåer för att säkra samverkan. 

33

Projektet har under hand saknat ett brett samråd med SKL. Vid ett 

dialogmöte med Socialdepartementet och 21 inbjudna myndigheter samt 

Handikappförbunden efterlystes SKL:s engagemang i frågan. Det är 

även viktigt att här nämna att det säkert vore önskvärt att 

myndigheter går samman kring större frågor för överläggningar med 

SKL för att hålla ihop kontakterna, renodla och fokusera för att 

underlätta för kommuner och landsting. 

Handisam föreslår: Att FHI får i uppdrag att fortsätta stödja 

nätverket av regionala kontaktpersoner inom folkhälsa, 

habilitering- och hjälpmedel/tillgänglighet och handikappförbund 

på regional nivå. Detta bör ske i samverkan med Handisam, SKL 

och handikappförbund. 

Det nätverk som Handisam byggt upp på regional nivå bör få fortsatt 

stöd. Nätverket kan utvidgas med flera regionala personer och 

möjligen utvecklas till ett nätverk för alla dem som arbetar inom de 

diskrimineringsområden som ska beaktas i genomförandet av 

folkhälsopolitiken. 

Projektmedel 

Handisam föreslår: Att de projektmedel som aktörer kan söka 

från FHI ska innehålla krav på tillgänglighet och att personer med 

funktionsnedsättning beaktas. 

För att få en rejäl skjuts i arbetet är en förutsättning att FHI föregår 

med gott exempel genom att utgå från att alla har olika 

funktionsförmågor. Ett sådant synsätt ställer krav på ett mer 

tillgängligt folkhälsoarbete. Exempelvis behövs material, inte bara 

inom det här området i folkhälsopolitiken, i alternativa format. Fler 

områden inom folkhälsopolitiken behöver beakta personer med 

funktionsnedsättning vid planering och genomförande av insatser än 

förut. 

Ett sätt att inkludera tillgänglighet och beakta personer med 

funktionsnedsättning på ett mer strukturerat sätt är att FHI har med 

sådana krav när aktörer söker projektmedel från FHI. Europeiska 

socialfonden har sådana skrivningar i projektansökningar och 

Handisam har sett mycket goda resultat av detta på kort tid. 22 

21 Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och FHI 

22 Svenska ESF-rådet och Socialfondsprogrammet för perioden 2007-2013, 

Nationella urvalskriterier och urvalsmodell för det svenska 

socialfondsprogrammet 2007-2013 

34

Fokus på målet för folkhälsopolitiken 

Handisam föreslår: Att FHI får i uppdrag att utveckla arbetet 

med den ojämlika hälsan. Det kan ske genom ett flertal insatser 

som tillsammans kan bidra till att folkhälsoarbetet utformas 

utifrån den mångfald som finns i befolkningen. 

Det är angeläget att föra samtalen vidare om vad den onödiga ohälsan 

handlar om - varför det är en folkhälsofråga. Många olika 

yrkesgrupper på olika nivåer i samhället behöver komma samman för 

att vrida och vända på frågeställningarna. Det handlar om att väcka 

intresse för och öka medvetenheten om mekanismerna bakom 

problematiken kring den onödiga ohälsan. Att ta tag i 

funktionshinderfrågan är att ta tag i ojämlikheten i hälsa. 

Den ojämlika hälsan är i fokus även inom EU och globalt, inte minst 

med anledning av WHO-kommissionen för de sociala 

bestämningsfaktorerna i hälsa, den s.k. Marmotkommissionens arbete. 

Dessutom tog EU- kommissionen nyligen beslutet om att minska 

ojämlikheten i hälsa inom, och mellan, medlemsländerna. I båda fallen 

handlar det om att öka kunskapen och medvetenheten om ojämlika 

förhållanden och behovet av att påverka de faktorer som skapar 

ojämlik hälsa och se till att problemen mäts och följs upp. 

Det är angeläget att FHI fortsätter arbetet med de svenska 

lärdomarna av Marmotkommissionens slutsatser i rapporten Closing 

the gap. 23 Nu gäller det att lära och gå vidare och agera nationellt, 

regionalt och lokalt. Inom det här området finns det mycket att göra. 

Att fokusera på folkhälsomålet och definiera vad som menas med de 

formuleringar som finns där och se över vad som behöver göras inom 

de olika delarna för at nå målet kan vara en viktig insats. Här kan 

FHI i sin roll som kunskapscentrum utveckla det arbetet på nationell 

nivå och, efter behov, utveckla det stöd som eventuellt behövs för att 

göra arbetet, regionalt och lokalt med ett antal aktörer. 

Projektet föreslår att FHI får i uppdrag att arrangera en nationell 

workshop om målet för folkhälsopolitiken och hur ojämlikheten i hälsa 

kan minskas genom att fokusera på mångfald i folkhälsoarbetet. Till 

det behövs ett nätverk som kan ta frågan vidare från en sådan 

workshop. Ett sådant nätverk kan utvecklas från det regionala 

chefsnätverk som projektet startat. Se tidigare förslag. 

Nationella folkhälsoenkäten 

Handisam föreslår: Att FHI ska genomföra, analysera och 

publicera data från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika 

23 Closing the gap in one generation, WHO 2008 

35

villkor, HLV, vart fjärde år med inriktning på personer med 

funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning, tillsammans 

med de andra diskrimineringsgrunderna och rapportera i 

Folkhälsopolitisk rapport. 

Handisam föreslår: Att FHI ska ta fram statistik ur HLV om 

föräldrar med funktionsnedsättning som har hemmavarande 

barn under 18 år och rapportera i Folkhälsopolitisk rapport. 

FHI ansvarar för den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 

(HLV). Enkäten är viktig då svaren bygger på den självupplevda 

hälsan, vilket ofta ger en bättre prognos för framtida hälsa, än vad en 

diagnos gör. Enkäten kan göras mer tillgänglig och då skulle den 

besvaras av fler och därmed ge mer kunskap om hälsoläget. 

I rapporten Onödig ohälsa diskuteras bland annat problematiken med 

att många inte svarat på enkäten HLV just därför att enkätens 

utformning hindrat dem. Det är även viktigt att enkäten 

fortsättningsvis genomförs så att resultaten kan analyseras utifrån 

flera grupper där funktionsnedsättning är en. Redan idag skulle 

resultat kunna tas fram från enkäten. Det går att få fram kunskap om 

hur föräldrar med funktionsnedsättning, som har hemmavarande barn 

under 18 år, mår. Det skulle ytterligare öka kunskapen om hälsan hos 

personer med funktionsnedsättning. 

Kommunenkäten 

Handisam föreslår: Att FHI får i uppdrag att utveckla 

Kommunenkäten så att den på ett tydligare sätt kan följa insatser 

i kommunerna som gynnar en positiv hälsoutveckling bland 

annat för personer med funktionsnedsättning. 

Kommunenkäten kan ge ett bra underlag för att följa hur det lokala 

arbetet, för att minska den onödiga ohälsan, bedrivs. Men det 

förutsätter att FHI följer upp insatser i kommunerna genom den 

enkäten. Vad som genomförs i kommunerna för att påverka 

utvecklingen av den ojämlika hälsans fördelning är en angelägen fråga 

att kontinuerligt få svar på. 

Där kan insatser för att förbättra hälsan hos personer med 

funktionsnedsättning vara en av flera satsningar. Återigen är det 

viktigt att området sätts in i sitt sammanhang tillsammans med de 

andra aspekter som ska beaktas i genomförandet av folkhälsopolitiken 

(kön, ålder, etnicitet och socioekonomisk tillhörighet). De utgör alla 

viktiga aspekter i insatserna för att minska ojämlikheten i hälsa. 

36

2. FYSS och Fysisk aktivitet på recept - FaR 

Handisam föreslår: Att regeringen ger ett uppdrag till FHI att i 

samverkan med Handisam och handikappförbund stödja 

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, en delförening inom Svenska 

Läkaresällskapets sektion för Idrottsmedicin. Stödet ska ges för 

att utveckla ett underlag till ett kommande kapitel i Nya FYSS om 

personer med funktionsnedsättning och för att öka ordinationen 

av fysisk aktivitet på recept, FaR. 

Fysisk aktivitet ger positiva effekter och bättre hälsa för personer med 

funktionsnedsättning. Det har påvisats via projektet Onödig Ohälsa. 

Detta trots att de vetenskapliga beläggen är få till antalet. Därför är 

det viktigt att Yrkesföreningarna får fortsätta att utveckla ett 

underlag så att det blir ett kapitel i Nya Fyss om personer med 


3. Politikerutbildningar 

Handisam föreslår: Att regeringen ger stöd till 

politikerutbildningar om hur den onödiga ohälsan kan 

motverkas. Regeringens stöd bör gå till FHI och omfatta 

framtagandet av pedagogiskt material. I det materialet ska 

folkhälsopolitikens mål och målområden granskas från ett 

funktionshinderperspektiv. Stödet ska också omfatta medel för 

att genomföra politikerutbildningar. 

Ett verktyg för att skapa ökad regional samverkan och sprida kunskap 

är att genomföra fler politikerutbildningar som de som genomförts 

inom ramen för regeringsuppdraget Onödig ohälsa. Uppdraget att 

utveckla ett material bör göras i samverkan mellan Handisam, 

Handikappförbunden och SFFF. Utbildningarna har visat sig vara ett 

utmärkt sätt att vilja, våga och kunna diskutera mer än ett 

politikområde i taget. Det har uppskattats av deltagarna som noterat 

att myndigheter, regions- och länsverksamheter har samarbetat över 

politikområdesgränserna. 

37

Slutord 

När det gäller att utveckla arbetet och kunskapen om vad som behöver 

göras för att alla ska kunna uppnå en så bra hälsa som möjligt behövs 

metoder och kunskapsunderlag som försöker svara på den frågan 

utifrån ett mångfaldsperspektiv. 

Metoder och kunskapsunderlag behöver bygga på många olika typer av 

kunskapskällor. Såsom Sir Michael Marmot 24 uttryckte det på 

Fulbright Symposiet i Australien 2008. Fritt översatt: 

– Min ansats i det här - forskningen - är ett sätt att få kunskap. 

Annan kunskap måste också räknas, såsom erfarenheter och 

kunskaper från offentlig verksamhet och 

frivilligorganisationer. Där finns också kunskaper om olika 

saker. Det har varit en lärprocess för mig att förstå. 25 

Marmots uttalande har i mångt och mycket varit vägledande för hur 

arbetet i det här regeringsuppdraget har genomförts. Det har också 

medfört att alla möten har utgått från att folkhälsoarbetet gäller alla. 

Den tanken finns i rapporten Onödig ohälsa och har gått vidare och 

har kunnat formuleras och kommunicerats i olika sammanhang och i 

den här rapporten. 

Att utgå från den mänskliga mångfalden och att alla har varierande 

funktionsförmåga gör att planer, praktiska verksamheter och 

uppföljning inte behöver utgå från olika definierade grupper. Genom 

att verksamheter bedrivs utifrån att de ska kunna användas av så 

många som möjligt så bidrar det till att fler kan delta med olika 

förutsättningar men på lika villkor. Det är viktigt att vi gör rätt från 

början för att slippa kompletterande särlösningar i onödan. 

Genom att arbeta vidare med det som redovisas i rapporten kommer 

projektet inte bara att under uppdragsperioden ha bidragit till att öka 

medvetenheten om den onödiga ohälsan utan även framöver till att 

påskynda utvecklingen mot ett mer tillgängligt och hälsofrämjande 

samhälle. Projektets förslag på fortsatt arbete kommer också med 

hjälp av insatserna att bidra till att Sverige tar ansvar för arbetet för 

en mer jämlik hälsa i hela befolkningen. 

Rapporten har sammanställts av projektgruppen med projektledare 

Ewy Thörnqvist som huvudansvarig. Ett tack riktas till de 

folkhälsochefer, habiliteringschefer och representanter från 

24 Ordförande, WHO-kommissionen för de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. 

25 Sir Michael Marmots tal finns på www.youtube.com/watch?v=ea4nEXzdGFM 

38

handikappförbund som deltagit i det särskilda samarbete ute i 

regioner och län, som varit en viktig del i projektet, för att de deltagit 

och delat med sig av kloka synpunkter. Tack riktas även till Carl 

Johan Sundberg och Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet, Helena 

Bergström och Maria Hagströmer, Karolinska Institutet, Jan Linde 

och Svensk förening för folkhälsoarbete samt samverkande 

myndigheter. 

39

Bilaga 

Regeringsbeslut III:6 

2008-12-11 S2008/2026/FH (delvis) 

Myndigheten för handikappolitisk 

samordning 

Arenavägen 63 

121 77 JOHANNESHOV 

Uppdrag angående informations- och kommunikationsinsatser 

för att sprida resultaten från rapporten Onödig ohälsa 

Regeringens beslut 

Regeringen beslutar att ge Myndigheten för handikappolitisk 

samordning (HANDISAM) i uppdrag att, i samverkan med Statens 

folkhälsoinstitut (FHI), genomföra informations- och 

kommunikationsinsatser för att sprida resultaten från rapporten 

Onödig ohälsa (FHI, R 2008:13) och om de påverkbara hinder som 

finns för att uppnå god hälsa bland personer med 

funktionsnedsättning. I uppdraget ingår även att initiera och 

fortlöpande stödja uppbyggnaden av lokala nätverk i syfte att 

upprätthålla åtgärdsplaner för att främja hälsa och förebygga ohälsa 

bland personer med funktionsnedsättning. 

Insatserna ska riktas till både organisationer av personer med 

funktionsnedsättning och till politiker, chefer och tjänstemän på 

regional och lokal nivå som kommer i kontakt med personer med 


Uppdraget ska utföras i samråd med Försäkringskassan, 

handikapporganisationer, och Sveriges Kommuner och Landsting. 

För att genomföra uppdraget ska 2 000 000 kronor utbetalas till 

HANDISAM. Medlen ska utbetalas från anslaget 14:6 

Folkhälsopolitiska åtgärder, uppgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och 

social omsorg utan rekvisition. Skriftlig rapportering ska lämnas till 

Socialdepartementet i form av en delrapport senast 1 november 2009 

och en slutrapport senast 1 augusti 2010. Medel som inte har 

utnyttjats ska redovisas och återbetalas till Regeringskansliet 

(Socialdepartementet) i samband med slutredovisning. 

40

Ärendet 

Att ha en funktionsnedsättning är inte alltid liktydigt med försämrad 

hälsa men kan i sig vara en hälsorisk. I rapporten Onödig ohälsa (FHI, 

R 2008:13) redovisas hälsoläget för personer med 

funktionsnedsättning. Resultaten visar att en stor del av samhällets 

samlade ohälsa finns bland personer med funktionsnedsättning. 

Nästan genomgående var ohälsan störst bland personer med 

rörelsenedsättning. När det gäller självupplevd hälsa visar det sig att 

dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med 

funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Den bild 

som framträder är att är att nedsatt hälsa bland personer med 

funktionsnedsättning är långt vanligare än den skulle behöva vara. En 

stor del av ohälsan bland dessa personer hör samman med kända 

bestämningsfaktorer, såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, 

diskriminering och brist på tillgänglighet. Det går att förbättra hälsan 

genom att bland annat förbättra de ekonomiska förutsättningarna, 

minska diskriminering, öka det sociala deltagandet och förbättra 

levnadsvanor – särskilt gällande kost och fysisk aktivitet samt tobak. 

Regeringen anser att det är ytterst angeläget att öka medvetenheten 

och kunskapen om de faktorer eller processer som negativt påverkar 

livskvaliteten hos personer med funktionsnedsättning, bland såväl 

personer som själva har en funktionsnedsättning som de yrkesgrupper 

som kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättning. Det är 

även viktigt att underlätta för samtligt berörda aktörer att kunna vara 

delaktiga och ha inflytande och påverkansmöjligheter när det gäller att 

främja hälsa och förebygga ohälsa hos personer med 

funktionsnedsättning på lokal nivå. 

På regeringens vägnar 

Maria Larsson 

Helena von Knorring 

Kopia till 

Finansdepartementet, Budgetavdelningen 

Regeringskansliets förvaltningsavdelning 

Socialutskottet 

Försäkringskassan 

Statens folkhälsoinstitut 

Sveriges Kommuner och Landsting 

41

Onödig ohälsa 

Handisam fick 2009 regeringens uppdrag att sprida resultaten från rapporten 

Onödig ohälsa samt stödja uppbyggnaden av regionala och lokala nätverk i syfte 

att förbättra hälsan för personer med funktionsnedsättning. 

Uppdraget resulterade i ett regionalt utvecklingsarbete i fem län/regioner och en 

rad kunskapsförmedlande insatser tillsammans med Statens folkhälsoinstitut 

och Handikappförbunden. Handisams förslag för ett fortsatt arbete för att minska 

ojämlikheten i hälsa handlar om uppdrag till Statens folkhälsoinstitut och 

satsningar på FYSS och politikerutbildningar. Handisam föreslår även fortsatt 

samverkan mellan handikapprörelsen, Statens folkhälsoinstitut och Handisam 

kring åtgärder för att minska den onödiga ohälsan. 

Handisam 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

E-post info@handisam.se 

Telefon 08-600 84 00 

Fax 08-600 84 99 

Handisam Serie A 2010:6

En god hälsa för hela befolkningen - slutrapport Onödig ... - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?