Undervisning, funktionsnedsättning och använd teknik ... - Handisam

1 

Ylva Arvidsson, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet 

Undervisning, funktionsnedsättning och 

använd teknik – en fråga om kvalitet 

Inledning 

Nedan reflektioner är gjorda främst utifrån min egen praktiska 

undervisningserfarenhet. 

Jag anser att det är möjligt att med enkla medel förbättra kvaliteten i 

undervisning och göra den betydligt mer tillgänglig. 

Kan mina reflektioner och erfarenhet bidra till en förbättring av även andra 

lärares undervisning så skulle jag och flera studenter bli mycket glada. 

Detta dokument är främst inriktat på fysiska funktionsnedsättningar. 

Redan ett fåtal förändringar i undervisningen kan leda till stora förbättringar. 

Att försöka förbättra och anpassa sin undervisning är också bättre än att inte 

göra något alls. Jag gör själv inte alltid allt jag skulle kunna göra i min lärarroll – 

men jag försöker och blir gradvis bättre. 

Börja i vart fall med att använda mikrofon i samband med undervisning. 

Sprid gärna detta dokument i kopierat eller utskrivet format till kollegor och 

studenter. Lägg dock inte ut det på Internet såsom på kurshemsidor. 

Dokumentet finns däremot tillgängligt gratis på Internet via Juridiska 

institutionens hemsida. För min del går det bra att länka till dokumentet via 

den hemsidan. 

Sökväg: www.jur.uu.se → personal → doktorander → Ylva Arvidsson 


Ylva.Arvidsson@jur.uu.se 

2011‐09‐10

2 

Inledande reflektioner 

• Betänk att det i en större studentgrupp alltid finns flera studenter med 

en eller flera olika fysiska funktionsnedsättningar – i vart fall 

synnedsättning (tänk glasögon eller linser som startpunkt) och 

hörselnedsättning samt läs‐ och skrivsvårigheter. 

• Undervisningen är till för studenterna och inte för läraren. 

• Det går att underlätta för studenter med funktionsnedsättning på många 

och relativt enkla sätt. 

• Utformning av undervisning med tanke på vissa studenters eventuella 

funktionsnedsättning innebär alltid samtidigt en rejäl 

kvalitetsförbättring som kommer samtliga studenter till godo. 

• En student som kan ta del av undervisningen i högre grad kan även vara 

mer aktiv under undervisningstillfället. T.ex. hör eller ser studenten 

lärarens fråga kan studenten lättare besvara den. 

• Ta inte för givet att studenter berättar för kursföreståndare eller lärare 

att de har en funktionsnedsättning. 

• Tvinga inte enskilda studenter att berätta om sina eventuella 

funktionsnedsättningar inför sina kurskamrater. 

• Uppmana studenter med funktionsnedsättningar att ta kontakt med 

kursföreståndare och/eller lärare innan eller i början av en kurs. 

• Avdramatisera och förenkla berättandet om funktionsnedsättning – det 

räcker med en anonym lapp i lärarens fack, ett anonymt telefonsamtal 

eller ett kort e‐postmeddelande. 

• Låt lärare och forskare utbyta tips och reflektioner om anpassad 

undervisning i olika pedagogiska sammanhang – inom ett visst 

forskningsämne, på en institution eller via universitets pedagogiska 

verksamhet. 

• Uppmuntra studenterna att ge kursföreståndare och/eller lärare tips på 

vad som kan underlätta undervisning för studenter med 

funktionsnedsättning och övriga studenter – var viss om att studenter i 

regel har tagit del av en hel del undervisningspass som skulle kunna ha 

genomförts på ett bättre sätt. 



2011‐09‐10

3 

• Träffa gärna studenter med funktionsnedsättning eller 

intresseorganisationer för personer med viss funktionsnedsättning – be 

dem berätta om vad man bör tänka på i en undervisningssituation. 

• Inkludera frågor i kursutvärderingar – uppmuntra studenterna till att 

reflektera kring genomförd undervisning från ett 

funktionsnedsättningsperspektiv och be även om konkreta 

förbättringsförslag. 

Blandade praktiska reflektioner – användning av 

undervisningshjälpmedel m.m. 

Tillgänglig lokal 

• Undervisningslokaler ska kunna nås utan större problem även om du har 

en fysisk funktionsnedsättning eller har övergående fysiska problem som 

en bruten fot eller en ansträngande graviditet med foglossning. 

• Beakta tillgång till kollektivtrafik, såsom bussar, samt handikapparkering 

i nära anslutning till lokalen. 

• Boka gärna lokaler på första våningen dvs. i markplan. 

• Fundera över tillgång till hissar och deras storlek vid bokning av lokaler 

som inte är i grundplan. 

• Prova på egen hand hur det är att ta sig till en viss undervisningslokal 

utan att använda trappor. Låna exempelvis en barnvagn eller ta sällskap 

med en person som använder rullstol. 

• Lägg märke till möbleringen i olika undervisningslokaler. Ändra vid behov 

möbleringen så att det är möjligt att ta sig fram med en rullstol eller 

kryckor. 

• Även en person som sitter i rullstol ska ha möjlighet att anteckna och 

lägga upp litteratur och annat kursmaterial framför sig. 

• Framför synpunkter på eventuella brister i möbleringen av lokaler till 

den person som är ansvarig för lokalerna. 

• Boka om möjligt lokaler som även har handikappanpassade toaletter i 

sin närhet. Betänk att föreläsningspauser i regel inte är så långa och att 



2011‐09‐10

4 

det kan ta längre tid att besöka en toalett för en person som har ett 

fysiskt funktionshinder. 

• Undvik att använda svårtillgängliga eller dåligt möblerade lokaler om det 

finns bättre lokalalternativ. 

• Diskutera tillgänglighetsfrågor med den person som bokar lokaler till 

vissa kurser. 

• Ta inte för givet att lokalbokaren ”tänker tillgänglighet” eller har egen 

erfarenhet av undervisning i de lokaler som är möjliga att boka. 

• Betänk att det finns en del universitetslokaler som inte bör användas i 

de situationer då det finns studenter med mer eller mindre permanenta 

fysiska funktionshinder. Boka t.ex. inte Universitetshuset om du känner 

till att en eller flera studenter använder rullstol. 

Tolkar och tolkning (teckenspråk respektive andra språk) 

• Etablera om möjligt kontakt med eventuella tolkar i förväg. 

• Presentera ditt undervisningsupplägg i förväg för tolkarna. 

• Låt tolkarna ta del av ditt undervisningsmaterial i så god tid som möjligt 

före undervisningstillfället. 

• Förse tolkarna med ditt eget manus och åhörarexemplar av PPT‐bilder 

samt tipsa om den mest relevanta kurslitteraturen eller annan 

information om föreläsningsämnet. 

• Fråga om tolkarna tidigare har tolkat ditt ämne och vilken ämnes‐ 

/studiebakgrund tolkarna själva har. En tolk som samtidigt är jurist är 

t.ex. mer förtrogen med specifika juridiska termer. 

• Boka undervisningslokaler som underlättar tolkning. 

• Ställ i ordning undervisningslokalen så att tolkning underlättas. En 

hörselskadad student bör t.ex. kunna se både föreläsaren och 

teckenspråkstolken samtidigt. 

• Underlätta för teckenspråkstolkar att smidigt avlösa varandra. Är det 

längre undervisningspass, såsom en föreläsning om två timmar, turas i 

regel två tolkar om att tolka. 



2011‐09‐10

5 

• Teckenspråkstolkarna behöver kunna sitta respektive stå så nära 

föreläsaren som möjligt. Ställ fram några extra stolar eller reservera två 

platser i den främre delen av undervisningslokalen. 

• Den eller de studenter som behöver tolkning bör också kunna sitta så 

nära läraren och tolkarna som möjligt. Reservera gärna några platser 

långt fram i undervisningslokalen – om än på ett diskret sätt. 

• Avdramatisera tolkningen inför studenterna. Säg endast kortfattat något 

i stil med att idag finns det behov av tolkning. 

• Presentera tolkarna med namn. 

• Berätta gärna för studenterna helt kort om hur tolkarna arbetar. 

• Berätta dock aldrig vilken eller vilka studenter som är i behov av 

tolkning. 

• Är du som lärare nervös inför tolkningen – diskutera detta med tolkarna, 

men säg inte det till den stora studentgruppen. 

Mikrofon 

• Använd alltid mikrofon. 

• Fråga inte studenterna om du som lärare ska använda mikrofon – använd 

istället mikrofon på eget initiativ. 

• Stå vänd med ansiktet mot studenterna när du talar. Detta underlättar 

”läppläsning” och gör att ljudet går fram bättre. 

• Skriv först på tavlan – vänd dig sedan om och berätta vad du har skrivit. 

• Skäl för mikrofonanvändning: 

1. Det är inte ovanligt med hörselnedsättning. 

2. Hörselnedsättning är ett ”dolt” funktionshinder som inte syns. 

3. Det är långt ifrån alltid en person vill berätta – och särskilt inte inför 

kurskamrater eller kollegor – att personen har en hörselnedsättning. 

4. En person med hörselnedsättning är inte alltid själv medveten om den 

egna graden av hörselnedsättning. Det är inte ovanligt att personer med 

mindre omfattande hörselnedsättning tror att de hör bättre än vad de 

gör. 



2011‐09‐10

6 

5. Det kan även vara en lång process innan en person som är medveten 

om sin hörselnedsättning skaffar respektive får hjälp i form av 

hörapparat eller dylikt. 

6. Alla studenter kan lättare ta del av undervisningen om mikrofon 

används. 

7. Mikrofonanvändning är skonsamt för lärarens röst. En lärare som 

använder mikrofon kan lättare genomföra flera undervisningspass i en 

följd och läraren blir heller inte lika trött. 

• Låt även studenterna använda mikrofon om de genomför egna 

presentationer. 

• Vid föreläsningar – ha två bärbara mikrofoner tillgängliga som 

studenterna kan använda när de ställer frågor. 

• Vid föreläsningar – ha en eller två medhjälpare som hanterar ”student‐ 

/åhörarmikrofonerna” – i vart fall om det finns studenter med mer 

omfattande hörselnedsättning. 

• Som lärare bör du upprepa studenternas frågor innan du besvarar dem. 

Tänk på att relativt få studenter ställer frågor med hög och tydlig röst 

och att studenterna i regel sitter med ryggen mot varandra. 

• Berätta för studenterna varför du upprepar enskilda studenters frågor 

eller inlägg. 

• Upprätthåll god disciplin i undervisningssituation på så sätt att du 

tillåter och uppmuntrar frågor från studenterna – men inte småprat 

under undervisningstillfället. Att kurskamrater för samtal under en 

föreläsning kan göra det omöjligt för en person med hörselnedsättning 

att höra vad läraren säger. Förklara för studenterna varför du inte tillåter 

sådant småprat. 

• Boka undervisningslokaler med god akustik och tillgång till bra mikrofonoch 

högtalarsystem. 

• Boka undervisningslokaler med hörselslinga. 

• Be gärna en tekniker eller annan person att visa i förväg hur existerande 

mikrofonlösning, såsom ”mygga”, används på bästa sätt. T.ex. hur fästa 

mikrofonen, avstånd mellan mikrofon och mun samt ljudinställning. 



2011‐09‐10

7 

• Be gärna en tekniker eller annan person att närvara 10 minuter i början 

av ett undervisningspass för att säkerställa att mikrofonen fungerar och 

används på bästa sätt. 

• Kom ihåg att stänga av mikrofonen under raster och efter föreläsningen. 

Var medveten om att vissa ”myggor” kan sända ljud över stora avstånd – 

såsom från ett fikarum eller toalett till undervisningssalen. 

• Välj som lärare klädsel som underlättar fastsättande av mygga respektive 

sändardel. Kavaj (helst sådana med fickor) och byxa är i regel att föredra 

framför klänning eller kjol. 

• Ställ krav på att institutionen eller universitetet som helhet 

tillhandahåller smidiga och lättanvända mikrofoner. Det bör t.ex. vara 

möjligt att trots mikrofonanvändande ha båda händerna fria. På så sätt 

kan du använda ditt vanliga kroppsspråk och skriva på tavlan respektive 

byta PPT‐bild etc. utan problem. 

PPT 

• Använd hellre PPT än att skriva på vanlig vit eller svart tavla. 

• Stor storlek på texten på PPT‐bilder (t.ex. 32 eller 28 punkter). 

• Val av färg på texten på PPT‐bilder (t.ex. inte röd text). 

• Val av typsnitt på texten på PPT‐bilder (t.ex. inte kursiv stil). 

Åhörarexemplar 

• Tillhandahåll åhörarexemplar av PPT‐bilder. 

• Av pedagogiska skäl bör inte samtliga studenter få del av PPT‐bilderna 

före undervisningstillfället. Risken finns då att studenterna inte kommer 

till undervisningstillfället. 

• Ha inte för många bilder per sida i åhörarexemplar. Tre bilder per sida 

ger plats även för anteckningar. Skriv istället ut bilderna dubbelsidigt för 

att spara miljö och pengar. 



2011‐09‐10

8 

• Tillhandahåll alltid några åhörarexemplar med endast en bild per sida – 

oavsett om du känner till att det finns studenter med synnedsättning 

eller inte. 

• Lämna ut åhörarexemplar av PPT‐bilder i förväg till de studenter som du 

känner till har synnedsättning. 

Vit tavla (inte interaktiv) 

• Vid användning av vanlig vit tavla – beakta storlek på text och färg på 

penna (helst svart – undvik röd penna helt och hållet). 

• Fundera även över hur lättläst din skrivstil är. 

• Testa läsbarheten av vad du skriver på tavlan. Skriv något på tavlan och 

gå sedan längst ner i salen. Om du har svårt att läsa det du har skrivit – 

fundera över möjliga förändringar. 

• Vid användning av vanlig vit tavla – berätta även att du skriver på tavlan 

och vad du skriver. Säg t.ex. ”Nu skriver jag upp fem nyckelord om X. Det 

första nyckelordet är Y, det andra nyckelordet är Z”. Detta underlättar 

eget antecknande för alla studenter – och i synnerhet för synskadade 

studenter. 

• Skriv allra helst först på tavlan – vänd dig sedan om och berätta vad du 

har skrivit. 

• Låt synskadade studenter fotografera av vad du har skrivit på tavlan. 

Interaktiv skrivtavla 

• Vid användning av interaktiv skrivtavla – tillhandahåll om möjligt 

informationen i efterhand till studenter med synnedsättning. 

• Låt studenter med synnedsättning använda interaktiv skrivtavla istället 

för dator vid olika slags sökövningar. Det är lättare för studenterna att 

läsa text på en interaktiv skrivtavla än på en liten bärbar dator. 



2011‐09‐10

9 

Studentredovisningar och presentationer 

• Välj och boka undervisningslokaler med god akustik och tillgång till PPT. 

• Förmedla konkreta tips till studenterna om hur de kan förbättra sin 

presentationsteknik. Detta kan lämpligen göras i både skriftliga 

redovisningsinstruktioner och muntligen vid kontakt med studenterna. 

• Uppmuntra studenter att använda PPT istället för vit eller svart tavla vid 

studenternas egna presentationer, dvs. vid seminarieredovisningar eller 

uppsatsseminarier. 

• Betona vikten av textstorlek och mängd text per PPT‐bild. 

• Uppmuntra studenterna att testa sin PPT‐presentation i förväg i en 

undervisningslokal för att kontrollera läsbarhet. 

• Uppmuntra studenterna att tillhandahålla åhörarkopior av sina PPTpresentationer. 

• Uppmuntra studenterna att tala högt, tydligt och inte alltför snabbt. 

• Ställ krav på att studenterna använder mikrofon om sådan finns i 

undervisningssalen. 

• Om möjligt – ha flera ”myggor” till hands om det är flera 

studentpresentationer. Då kan exempelvis flera gruppmedlemmar 

samtidigt ha på sig var sin mygga och slipper byta dem sinsemellan. 

Alternativt kan en person i redovisningsgrupp B ta på sig en mygga 

medan redovisningsgrupp A fortfarande redovisar. Detta är 

tidsbesparande. 

• Uppmärksamma studenterna på att det i regel finns studenter med 

funktionshinder i en studentgrupp/klass. 

• Ge i egenskap av lärare synpunkter – dock endast positiva sådana – på 

inte bara innehållet i presentationer utan även på studenternas 

framförande. 

• Lyft t.ex. fram och beröm läsvänliga PPT‐bilder, tydlig röst och 

användande av kroppsspråk på ett sätt som underlättar 

kommunikationen. 

• Vid examination i form av muntlig redovisning – betygsätt inte bara 

innehållet i presentationer utan även framställningen. 



2011‐09‐10

Undervisning, funktionsnedsättning och använd teknik ... - Handisam

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?